Transportpolicy - GUL - Göteborgs universitet

Transportpolicy
Jerry Olsson
Institutionen för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
[email protected]
Transportpolicy
”The process of regulating and controlling the provision of transport”
• Lagar, regler (planer) eller politik som upprättats på någon myndighetsnivå för att åstadkomma
olika mål relaterade till social, ekonomisk och miljömässig utveckling, samt transportsystemets
funktion och utförande.
– underlätta det ekonomiska, sociala och politiska livet till så låg kostnad som möjligt
– minimera olägenheter och negativa externaliteter
– policies är politiskt färgade och förändras då samhället utvecklas
Styra tillgång och efterfrågan på resor/transporter
• Styra tillgången (travel supply management)
Policy som tillhandahåller infrastruktur ökar kapacitetskostnaderna
.
• Styra efterfrågan (travel demand management)
Policy som minskar efterfrågan resulterar i ökade rörelsekostnader, initialt, men som
senare
kan minska i.o.m. tidsbesparing.
• Relation mellan kapital- och förflyttningskostnader
– Hög kapacitet = höga kapitalkostnader, låga rörelsekostnader
– Låg kapacitet = låga kapitalkostnader, höga rörelsekostnader
The relationship between capital and movement costs
• High capacity = high capital costs, low movement costs
• Low capacity = low capital costs, high movement costs
Cost
Capacity
Movement
Infra.stock
Varför regleras transportsektorn: privata vs. samhälleliga/offentliga intressen
• Transporter ses som ett viktigt instrument att främja, utveckla och forma ekonomin
• Naturliga monopol
• Motverka monopol som kan påverka allmänhetens intressen (regionala skillnader),
– tillträde (exkluderas små aktörer, t.ex. från en hamn, människor från vägar - avgifter)
– tillgång till (servas små marknader av monopolföretag)
– pris (tar företaget med monopol ut höga priser)
• Begränsa utländskt ägande
• Hantera negativa externaliteter (svårt för marknaden att implementera)
• Säkerställa säkerhet och miljöstandard
• Militärt och nationell säkerhet
• Mobility/transport management (trängsel: begränsa mobilitet, utförda fordonkilometer)
Faktorer som påverkar policyutformningen
• Geografi (natur-/kulturgeografisk)
• Transportsystemet – inbyggda strukturer
• Dominerande produktion
• Institutioner och politisk ideologi
–
–
–
–
Kontroll vs. konkurrens (statens ansvar och den privata sektorns inblandning)
Markanvändningstradition
Attityder
Beslutsfattarnivå (lokalt, regionalt, nationellt, överstatligt)
• Handelsbarriärer/-institutioner
• Hållbarhetsansats
Olika instrument för att implementera transportpolicies
• Direkt kontroll: bygga/underhålla infrastruktur genom offentliga myndigheter
• Bestämma vilka som får anlända/avgå, vilka företag som får tillhandahålla tjänster till vilket
pris och vilka marknader.
• Drift: flyg-/järnvägsbolag, färjor, kollektivtrafik ägs/drivs av ofta av offentliga myndigheter
• Subventioner: Privata sektorn lockas utföra tjänster el. bygga infrastruktur med subventioner
där den annars är ovillig/oförmögen att tillhandahålla detta (eko. försvarbart)
• Privata bolag erhöll mark el. pengar från regeringar för att bygga järnväg på 1800-talet.
• Flygbolag erhöll indirekta subventioner genom kontrakt att dela ut post.
• Muddring, sjöfartsnavigering och fyrer är subventioner för att tillhandahålla sjöfart.
• Statligt stöd till forskning/utveckling (statliga forskningslaboratorium: VTI, SIKA)
• Fackföreningar
Exempel på policy med ekonomisk och transportgeografisk betydelse
• Bränsleskatt
• Samma avstånd och
kostnadsyta mellan noderna.
• Höjd bränsleskatt påverkar inte någon plats relativa position i kostnadsytan, men den totala
kostnadsytan ökar. Ett företags eller en resurs marknadsområde minskar då
transportkostnaderna till el. ifrån dess lokalisering kan bli för kostnadskrävande.
• Väginvesteringar
Förlorar
Gynnas
Gynnas
Förlorar
Gynnas
• Väginvesteringen förändrar kostnadsytans ojämnt, vilket kan förändra områdets
ekonomiska geografi. Aktiviteters rumsliga relation i förhållande till varandra påverkas.
•
Antalet tillåtna körtimmar.
Start/målpunkt
med högt tillåtna
körtimmar
•
Påverkar lastbiltransporternas ekonomi.
Start/målpunkt
med färre tillåtna
körtimmar
• Hastighetsgränser i
olika delstater (A, B, C).
Från 80 till 90 km/tim
A
• Skiljer 30 km/tim mellan
högsta och lägsta tillåtna
hastighet i olika delstater.
B
C
Oförändra
d
hastighet
• Förändrar olika områdens tillgänglighet.
Policytrender
1990-talet och framåt (se också Knowles et al. 2008:79)
Konventionellt
Dagens utveckling/trend
Oberoende transportslag
Intermodala system
Lokala ekonomier
Regionala/globala ekonomier
Independent Jurisdictions ("turf wars")
Koalitioner/konsensus
Offentligt finansierat
Offentliga-privata samarbeten
Användare (offentlig subvention)
Kunder (intäktsgenerering)
Bygga (tillhandahålla infrastruktur)
Förvalta (optimering av existerande resurser)
Planera (regleringar, politiska signaler)
Marknaden (avregleringar; prissignaler)
Vanliga problem kopplade till myndigheters/statlig inblandning
Byråkrati
Omfattande administration. Sen att reagera, anpassa, förändra.
Oansvarighet
Begränsat ansvarstagande för felaktigt implementerade polilcies.
Skylla ifrån sig.
Felaktig allokering
Ackumulering av knappa resurser i ickeproduktiva tillgångar.
“Köttgrytepolitik”. Parasiterande.
Korruption
Använda offentlig makt till att reglera, tvinga och konfiskera
(right-of-way). Gynna politiskt sympatiserande företag.
“Magiskt trollspö” syndrom
Tron att alla problem kan lösas med hjälp av lämplig policy.
Policyprocessen: kontextberoende
• Då policies utvecklas i respons på upplevda problem eller möjligheter är de beroende av
kontext. Kontexten formar olika åtgärder som övervägs:
– Vem har identifierat problemet?
• Är problemet uppmärksammat av samhället eller endast av en grupp (lobbygrupper)?
– Har myndigheter intresse av eller viljan att agera?
• Finns ofta många fler problem än vad policyutformare är villiga att uppmärksamma.
– Vill/kan myndigheter använda de instrument som är nödvändiga för att utföra en policy?
• Miljörelaterade problem måste lösas på överstatlig/global nivå.
– Tidshorisonten?
• Hur stort är problemet och hur lång tid tar det att åtgärda? Politiker föredrar åtgärder som får
omedelbart genomslag (mandatperiod). Långsiktiga åtgärder kan tillfalla andra politiker.