Transportpolicy Jerry Olsson Institutionen för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet [email protected] Transportpolicy ”The process of regulating and controlling the provision of transport” • Lagar, regler (planer) eller politik som upprättats på någon myndighetsnivå för att åstadkomma olika mål relaterade till social, ekonomisk och miljömässig utveckling, samt transportsystemets funktion och utförande. – underlätta det ekonomiska, sociala och politiska livet till så låg kostnad som möjligt – minimera olägenheter och negativa externaliteter – policies är politiskt färgade och förändras då samhället utvecklas Styra tillgång och efterfrågan på resor/transporter • Styra tillgången (travel supply management) Policy som tillhandahåller infrastruktur ökar kapacitetskostnaderna . • Styra efterfrågan (travel demand management) Policy som minskar efterfrågan resulterar i ökade rörelsekostnader, initialt, men som senare kan minska i.o.m. tidsbesparing. • Relation mellan kapital- och förflyttningskostnader – Hög kapacitet = höga kapitalkostnader, låga rörelsekostnader – Låg kapacitet = låga kapitalkostnader, höga rörelsekostnader The relationship between capital and movement costs • High capacity = high capital costs, low movement costs • Low capacity = low capital costs, high movement costs Cost Capacity Movement Infra.stock Varför regleras transportsektorn: privata vs. samhälleliga/offentliga intressen • Transporter ses som ett viktigt instrument att främja, utveckla och forma ekonomin • Naturliga monopol • Motverka monopol som kan påverka allmänhetens intressen (regionala skillnader), – tillträde (exkluderas små aktörer, t.ex. från en hamn, människor från vägar - avgifter) – tillgång till (servas små marknader av monopolföretag) – pris (tar företaget med monopol ut höga priser) • Begränsa utländskt ägande • Hantera negativa externaliteter (svårt för marknaden att implementera) • Säkerställa säkerhet och miljöstandard • Militärt och nationell säkerhet • Mobility/transport management (trängsel: begränsa mobilitet, utförda fordonkilometer) Faktorer som påverkar policyutformningen • Geografi (natur-/kulturgeografisk) • Transportsystemet – inbyggda strukturer • Dominerande produktion • Institutioner och politisk ideologi – – – – Kontroll vs. konkurrens (statens ansvar och den privata sektorns inblandning) Markanvändningstradition Attityder Beslutsfattarnivå (lokalt, regionalt, nationellt, överstatligt) • Handelsbarriärer/-institutioner • Hållbarhetsansats Olika instrument för att implementera transportpolicies • Direkt kontroll: bygga/underhålla infrastruktur genom offentliga myndigheter • Bestämma vilka som får anlända/avgå, vilka företag som får tillhandahålla tjänster till vilket pris och vilka marknader. • Drift: flyg-/järnvägsbolag, färjor, kollektivtrafik ägs/drivs av ofta av offentliga myndigheter • Subventioner: Privata sektorn lockas utföra tjänster el. bygga infrastruktur med subventioner där den annars är ovillig/oförmögen att tillhandahålla detta (eko. försvarbart) • Privata bolag erhöll mark el. pengar från regeringar för att bygga järnväg på 1800-talet. • Flygbolag erhöll indirekta subventioner genom kontrakt att dela ut post. • Muddring, sjöfartsnavigering och fyrer är subventioner för att tillhandahålla sjöfart. • Statligt stöd till forskning/utveckling (statliga forskningslaboratorium: VTI, SIKA) • Fackföreningar Exempel på policy med ekonomisk och transportgeografisk betydelse • Bränsleskatt • Samma avstånd och kostnadsyta mellan noderna. • Höjd bränsleskatt påverkar inte någon plats relativa position i kostnadsytan, men den totala kostnadsytan ökar. Ett företags eller en resurs marknadsområde minskar då transportkostnaderna till el. ifrån dess lokalisering kan bli för kostnadskrävande. • Väginvesteringar Förlorar Gynnas Gynnas Förlorar Gynnas • Väginvesteringen förändrar kostnadsytans ojämnt, vilket kan förändra områdets ekonomiska geografi. Aktiviteters rumsliga relation i förhållande till varandra påverkas. • Antalet tillåtna körtimmar. Start/målpunkt med högt tillåtna körtimmar • Påverkar lastbiltransporternas ekonomi. Start/målpunkt med färre tillåtna körtimmar • Hastighetsgränser i olika delstater (A, B, C). Från 80 till 90 km/tim A • Skiljer 30 km/tim mellan högsta och lägsta tillåtna hastighet i olika delstater. B C Oförändra d hastighet • Förändrar olika områdens tillgänglighet. Policytrender 1990-talet och framåt (se också Knowles et al. 2008:79) Konventionellt Dagens utveckling/trend Oberoende transportslag Intermodala system Lokala ekonomier Regionala/globala ekonomier Independent Jurisdictions ("turf wars") Koalitioner/konsensus Offentligt finansierat Offentliga-privata samarbeten Användare (offentlig subvention) Kunder (intäktsgenerering) Bygga (tillhandahålla infrastruktur) Förvalta (optimering av existerande resurser) Planera (regleringar, politiska signaler) Marknaden (avregleringar; prissignaler) Vanliga problem kopplade till myndigheters/statlig inblandning Byråkrati Omfattande administration. Sen att reagera, anpassa, förändra. Oansvarighet Begränsat ansvarstagande för felaktigt implementerade polilcies. Skylla ifrån sig. Felaktig allokering Ackumulering av knappa resurser i ickeproduktiva tillgångar. “Köttgrytepolitik”. Parasiterande. Korruption Använda offentlig makt till att reglera, tvinga och konfiskera (right-of-way). Gynna politiskt sympatiserande företag. “Magiskt trollspö” syndrom Tron att alla problem kan lösas med hjälp av lämplig policy. Policyprocessen: kontextberoende • Då policies utvecklas i respons på upplevda problem eller möjligheter är de beroende av kontext. Kontexten formar olika åtgärder som övervägs: – Vem har identifierat problemet? • Är problemet uppmärksammat av samhället eller endast av en grupp (lobbygrupper)? – Har myndigheter intresse av eller viljan att agera? • Finns ofta många fler problem än vad policyutformare är villiga att uppmärksamma. – Vill/kan myndigheter använda de instrument som är nödvändiga för att utföra en policy? • Miljörelaterade problem måste lösas på överstatlig/global nivå. – Tidshorisonten? • Hur stort är problemet och hur lång tid tar det att åtgärda? Politiker föredrar åtgärder som får omedelbart genomslag (mandatperiod). Långsiktiga åtgärder kan tillfalla andra politiker.