EXAMENSARBETE | BACHELOR’S THESIS
VINDKRAFT OCH KRAFTLEDNINGARS
PÅVERKAN PÅ DJURLIVET
- EN LITTERATURSTUDIE
Hanna Svensson/Nathalie Uhlán
Miljövetarprogrammet/miljö- och
hälsoskyddsprogrammet 180 hp
Högskolan i Halmstad
Handledare: Jonny Hylander
Halmstad den 16 maj 2012
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • Box 823 • 301 18 Halmstad • www.hh.se
Sammanfattning
Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens
och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper.
Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom
litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande
områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och
habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för
betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat
på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren
upplever eller påverkas av störningen.
Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de
vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk
kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad
fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som
använder ljud för att kommunicera eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan bli direkt
påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller. Skuggor kan ge tillfällig
irritation och distraktion, hästar verkar vara extra känsliga. Hinderbelysningen kan ge
påverkan på djurens dygnsrytm, de har även en tendens att undvika ljuskällor vilket kan
skapa barriärer i landskapet. Elektromagnetisk strålning från kraftledningar har i
undersökningar visat sig påverka kors mjölkproduktion negativt. Långtidsexponering av
elektromagnetisk strålning kan ha en påverkan på embryonalutvecklingen samt kroppens
enzymer, hormoner och DNA.
För de vilda betesdjuren, samt de semi-domesticerade renarna tros den största påverkan
främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken, vilket ökar tillgängligheten för
friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Detta medför en ökad mänsklig aktivitet vilket kan komma att
störa betesdjuren. Dock använder vissa arter vägarna för att lättare förflytta sig i skog och
mark samt för att undkomma insekter. Kraftledningar ger enligt undersökningar permanenta
betesförluster för renar. Det finns viss data som tyder på att semi-domesticerade renar
vänjer sig vid kraftledningarna vid avsaknad av mänsklig aktivitet.
Djuren kan med tiden komma att vänja sig vid dessa störningar. Dock beror förmågan till
tillvänjning på art, genetiskt ursprung, typ av störning, i vilken grad den uppkommer samt
var den förekommer. Uppkommer störningen i ett jordbrukslandskap som redan är
störningsutsatt, kanske vindkraftens uppbyggnad inte påverkar arterna i lika hög omfattning
som om etableringen skulle ske i ett orört fjällandskap. Det finns ett stort behov av fortsatta
studier och forskning inom ämnet. Detta för att man med säkerhet ska veta hur djuren i
framtiden kan komma att påverkas av denna energikälla och då kunna planera utbyggnaden
och lokaliseringen på ett sätt som ger minst påverkan på djuren och den natur de lever i.
Abstract
This literature review summarizes available knowledge and experience about wind power
and power lines impact on wildlife, both wild and domesticated animals. Limitations were
made to deal exclusively with the impact on grazing animals. As the literature in this subject
is limited, we have made comparisons with neighboring areas such as interference from
various types of noise, traffic, hunting, recreation and habitat change. In cases where the
factual basis for grazing animals were lacking, we draw parallels to other animal species and
in some cases we also looked at the impact on humans from these effects in order to gain an
understanding of how animals perceive or affects by the interference.
We can not exclude that there may be an effect on grazing animals, especially on the wild
animal groups. In summary it can be concluded that noise from wind turbines can be a stress
factor for animals and long-standing stress can have effects such as reduced fertility and
increased heart rate. Animals that may be affected by noise are animals that use sound to
communicate or to locate a prey. These functions may be directly affected, even if the
animals adapt to different disturbing noises. Shadows can cause temporary irritation and
distraction, horses seem to be extra sensitive. Light from the turbine can give effect to the
diurnal rhythm, the animal also tend to avoid light sources which can create barriers in the
landscape. Electromagnetic radiation from power lines appears to affect the milk production
of cows. Long-term exposure to electromagnetic radiation can have effects on embryonic
development as well as the body's enzymes, hormones and DNA.
For the wild grazing animals, and the semi-domesticated reindeer the greatest impact is
probably primarily due to the network of access roads to the turbines which increases the
availability for recreation, hunting and traffic. This access result in increased human activity
which leads to disturbed grazing animals. All influence is not negative, some species use the
roads to easily move around in the woods and escape insects. Power lines provide
permanent grazing losses for reindeer. There is some evidence suggesting that the semidomesticated reindeer get used to the power lines in the absence of human activity.
The animals may in time acclimate to these disturbances. But the ability to habituation
depends to the species, genetic origin, type of disturbance and the degree to which it occurs.
If the disturbance occurs in an agricultural landscape that is already exposed to disturbance,
the influence might not affect the species in the same degree as if the establishment would
occur in for example a sparse forest area. There is a great need of further studies and
research in the subject. This so we in the future will know how animals get influenced by this
energy source and how to expand and locate the wind turbines in a way with minimum
impact on the animals and the nature they live in.
Innehåll
1. Inledning .............................................................................................................................................. 1
1.1
Bakgrund ................................................................................................................................. 1
1.2
Syfte ......................................................................................................................................... 2
1.3
Mål ........................................................................................................................................... 2
1.4
Metod ...................................................................................................................................... 2
2 Vindkraft ............................................................................................................................................... 3
2.1 Buller ............................................................................................................................................. 3
2.1.1 Ljudmätning/Ljudemission ..................................................................................................... 5
2.1.2 Ljudutbredning ....................................................................................................................... 5
2.1.3 Geometrisk utbredningsdämpning ........................................................................................ 5
2.2 Skuggor och reflexer...................................................................................................................... 5
2.3 Hinderbelysning............................................................................................................................. 6
3 Kraftledningar ....................................................................................................................................... 6
3.1 Ström ............................................................................................................................................. 9
3.2 Elektromagnetisk strålning .......................................................................................................... 10
3.3 Ljudeffekter ................................................................................................................................. 14
4 Betesdjuren ........................................................................................................................................ 14
4.1 Vilda och domesticerande djur ................................................................................................... 15
4.2 Möjlig påverkan på betesdjuren av vindkraftverk ...................................................................... 16
4.3.1 Buller .................................................................................................................................... 17
4.3.2 Skuggor och reflexer ............................................................................................................. 20
4.3.3 Hinderbelysning.................................................................................................................... 21
4.3 Mänsklig påverkan till följd av vägar och trafik ........................................................................... 21
4.3.1 Nyttotrafik ............................................................................................................................ 21
4.3.2 Jakt och friluftsliv .................................................................................................................. 22
4.3.3 Habitatförändringar.............................................................................................................. 22
4.3.4 Barriär- och korridoreffekter ................................................................................................ 23
4.4 Möjlig påverkan på betesdjuren av kraftledningar ..................................................................... 23
4.4.1. Hälsorisker hos människor .................................................................................................. 24
4.4.2. Elektromagnetisk strålning .................................................................................................. 25
5 Resultat och analys ............................................................................................................................. 27
Vindkraft ........................................................................................................................................ 28
Kraftledningar ................................................................................................................................ 29
Mänsklig störning .......................................................................................................................... 30
6 Diskussion ........................................................................................................................................... 30
Vindkraft ........................................................................................................................................ 31
Kraftledningar ................................................................................................................................ 32
Mänsklig störning .......................................................................................................................... 32
7 Slutsats ............................................................................................................................................... 32
8 Förslag till fortsatta studier ................................................................................................................ 33
9 Källförteckning.................................................................................................................................... 34
Förord
Denna litteraturstudie är vårt examensarbete och har skrivits på sektionen för Ekonomi och
Teknik vid Högskolan i Halmstad. Idén till studien var från början författarnas men har i
samarbete med vår handledare Jonny Hylander framarbetats till det den är idag.
Vi vill tacka först och främst Jonny för all hjälp med att besvara frågor som dykt upp under
arbetets gång samt även för inspirationen till att inkludera kraftledningar i studien. Vi vill
även tacka Jan Olof Helldin, SLU, för hjälp och tips på användbar litteratur.
Vi hoppas att genom denna studie ha sammanställt en del av den information som finns om
vindkraftens och kraftledningars påverkan på djur och även att ha synliggjort bristen på
densamma. Vi hoppas även att genom denna studie väcka intresse för vidare undersökningar
som på ett objektivt sätt kan klargöra och belägga om det finns någon påverkan på djurlivet
från vindkraft och kraftledningar.
Halmstad maj 2012
Hanna Svensson och Nathalie Uhlán
1. Inledning
Vindkraften har blivit en naturlig del i den svenska energiförsörjningen och kan i framtiden
komma att spela en betydande roll i energisystemets omställning. Det planeras och byggs
ständigt nya vindkraftverk och idag är det den förnybara energikälla som ökar mest i världen.
2011 producerade Sverige 6,1 TWh el från vindkraft på en installerad effekt av ca 3000 MW,
vilket är en ökning med ca 74 % från föregående år. Av Sveriges elanvändning kommer 4 %
från vindkraften. Målet är att 2020 ha en installerad effekt, från landbaserade vindkraft, på
20 TWH el [1]. Vindkraft är den energikälla med minst påverkan på miljön [2], men
kunskapen är idag mycket begränsad över hur djurlivet påverkas. Detta gör ämnet mycket
aktuellt och en kunskapssammanställning är nödvändig. Skulle det finnas en betydande
påverkan kan detta i framtiden innebära problem och begränsningar för energikällans
utbyggnad. Placering av vindkraftverk i eller i anslutning till betesmarker skulle då komma att
ses över. För att transportera energin är luftburna kraftledningar ett alternativ, detta har
tidigare varit ett problem för betesdjur då ledningarna ibland hänger för lågt över hagar och
betesmarker, samt ger ifrån sig elektromagnetiskstrålning och ström. Ämnet blir aktuellt i
samband med uppbyggandet av sydvästlänken till Norge. Sydvästlänken beräknas bli 70-80
mil varav ca hälften av detta planeras bestå av luftburna kraftledningar [3]. Vi har därför valt
att utöver vindkraftens påverkan på djur även behandla luftburna kraftledningars påverkan
på djurlivet, i vår litteraturstudie.
1.1 Bakgrund
Vindkraften är idag vanligt förekommande över hela landet och då de fossila bränslena inom
en överskådlig framtid kommer att ta slut är det nödvändigt med nya energikällor som
producerar el utan att påverka miljön runtomkring något betydligt. I vindkraftsutredningen
år 1998 och 1999 [4] [80] talar man inte direkt om hur däggdjuren påverkas av vindkraften.
Där nämns de nationella miljömålen där miljökvalitets mål nummer 9 är: ett rikt
odlingslandskap. Ett rikt odlingslandskap förutsätter att dess invånare är välmående och att
balansen i naturen fungera väl. Bland invånarna bör även djur som har sin hemmiljö i den
fria naturen räknas in, då de är nödvändiga både för att bevara en öppen landsbygd och för
vår egen matproduktion. Det beskrivs även att det kan bli en negativ upplevelse för
friluftslivet om det byggs vindkraftsverk inom fjällområde, även skärgården och
landsbygden. Effekter på landlevande däggdjur berörs sällan och bristfälligt i
miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft, detta till följd av avsaknad av kunskap inom
området. Studier om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss är relativt omfattande
medan avsaknaden av information är stor när det kommer till hur större djur så som
betesdjur påverkas. Eftersom det är känt att olika former av mänsklig störning kan påverkar
betesdjuren kan exploatering av vindkraftverk ha en möjlig påverkan på djuren. Om
betesdjuren lämnar sina områden på grund av störningar i deras miljö kan detta orsaka
problem i ekosystemet då betesdjuren håller uppe en variation av växter i naturen[5]. Med
1
vindkraftens etablering i den svenska landskapbilden dyker frågan om effekterna på
betesdjuren upp allt oftare inom olika områden så som rennäring, jakt och naturvården [6].
För att utvinna energin som vindkraften produceras måste det finnas kraftledningar för
transport. Kraftledningarna finns över hela Sverige och är nödvändiga för att distribuera ut
elen till alla konsumenter. Finns det en möjlighet att betesdjuren påverkas av
kraftledningarna? Det finns en del studier gjorda angående påverkan från kraftledningar och
de elektromagnetiska fälten som finns runt ledningarna. Studierna är till mestadels gjorda på
människan men det finns även en del studier gjorda på mjölkkor i USA. Då elektromagnetiska
fält tros påverka människan och referensvärden för hur mycket strålning som en kraftledning
eller maskin får utstråla tas fram, borde det också gälla våra djur då möjlighet att den
elektromagnetiska strålningen påverkar dem är lika stor.
Bilden nedan visar de elektroniska och magnetiska fält som finns runt kraftledningar. En
engelsk konstnär har satt ut 1300 lysrör under en kraftledning för att visa fältens strålning.
På natten lyser rören helt på egen hand, de elektriska fälten är så pass starka att de kan
åstadkomma denna effekt. De undersökningar som har gjorts angående hur fälten påverkar
den mänskliga hälsan har inte gett någon klar och tydlig bild på hur skadligt det är med
kraftledningar och dess elektromagnetiska fält. Det visar inte heller denna illustration men
den ger en tydlig bild på hur stora fälten från kraftledningarna faktiskt är.
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas
i tidningen: Allt om vetenskap din källa till kunskap
Figur 1. Lysrör placerades under en kraftledning i England av konstnären Richard Box [24].
1.2 Syfte
Rapportens syfte är att sammanställa den kunskapen som finns inom området vindkraft,
kraftledningar och dess påverkan på betesdjur. De avgränsningar vi har gjort är att enbart
fokusera på vindkraftens och kraftledningarnas påverkan då de redan befinner sig på plats,
alltså inte påverkan under själva uppförandefasen. Avgränsningar för vilka djur studien gäller
har också gjorts, vi har valt att fokusera på betesdjur. Rapporten behandlar både vilda och
domesticerade djur. Vår definition på betesdjur är kor, hästar, renar, hjortar, rådjur samt
älgar.
1.3 Mål
Projektets mål är att ta reda på om det finns studier på hur djuren påverkas av vindkraft och
kraftledningar. Samt om man utifrån detta i framtiden kan placera vindkraft och
kraftledningar inom eller i närheten av betesområden utan att påverka djuren negativt.
1.4 Metod
Litteraturstudien innefattar vetenskapliga publikationer samt allmänt tillgängliga rapporter
som publicerats fram till maj 2012. Vi har använt oss av databaser och internet för att hitta
2
relevant vetenskaplig litteratur och rapporter. Vi har använt oss av sökmotorn summon och
för den fria sökningen på internet användes Google samt Google Scholar. I sökmotorn
summon sökte vi på orden vindkraft, vindkraftverk, vindkraftparker, vindturbin,
kraftledningar, elektromagnetisk strålning, ström, infrastruktur. Dessa ord kombinerades
med orden djur, boskap, betesdjur, kor, hästar, renar, älgar, hjortar, rådjur. Varje
vindkraftsterm kombinerades upprepade gånger med djurtermerna. Inga tidsbegränsningar
användes i sökningarna. Sökningar gjordes även på orden påverkan, effekter, vägar och
vägnät kombinerat med ovanstående termer. Inte heller här användes tidsmässiga
begränsningar. Även i sökmotorn Google kombinerades termerna på liknande sätt. Då
sökningarna gav begränsade träffar granskades all relevant fakta som hittades. I studiens
början tog vi kontakt med forskare på SLU som delade med sig av en opublicerad rapport
med titeln ” vindkraft och landlevande däggdjur” vilken har varit en bra grund och hjälpt oss
mycket vad gäller faktaletande. Vi hade också redan innan studiens början tillgång till en del
böcker inom området vindkraft.
2 Vindkraft
Vindkraftverk (se figur 2) ger upphov till störningar i form av buller, skuggor, reflexer och
ljus. Dessa effekter ger alla en mer eller mindre påverkan på djurlivet inom ett område där
vindkraften är utbyggd [9]. Dessa effekter kan både direkt och indirekt komma att påverka
djurens levnadsförutsättningar. Direkt genom de störningar som uppstår från verken, vilka
gör att djuren kan ta avstånd från platsen. Detta resulterar i att en så kallad barriär kan
uppstå i den fria miljön. Indirekt påverkan yttrar sig då en art försvinner från platsen, vilket
kan medföra att ekosystemet påverkas negativt. Förlorade livsmiljöer och förändringar i
landskapet är idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i världen [10].
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas
på: http://www.holmovind.se/?p=19
Figur 2. Vindkraftverk [98].
2.1 Buller
I de Svenska miljökvalitetsmålen ingår buller i tre delmål. Dessa är God bebyggd miljö, Hav i
balans samt levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö. Dessa delmål syftar till att
bullernivåerna ska minskas ute i samhället och naturen. Det finns framtagna riktvärden
anpassade för människor vilka anger bullernivåer som av hälsoskäl inte bör överskridas [11].
Det finns dock inga lika övergripande riktvärden anpassade för djurens hörsel. Vad gäller
vindkraftverk så har naturvårdsverket gett ut riktvärden på hur mycket ljud det får vara i
områden runtomkring verket och i bostäder, se faktaruta nedan [12].
3
Faktaruta: riktvärden för buller från
vindkraftverk
Ifrån vindkraftverk utanför
bostäder 40 dBA
I områden med lågt bakgrundsljud
35 dBA
Om verket ger ifrån sig ”höga
toner” ska värdet vara 5 dBA lägre
Källa: Naturvårdsverket [12]
Beräkningar brukar ange ett avstånd från verket till bostäder på 6-10 rotordiametrar för att
dessa riktvärden ska uppnås [9].
Vindkraftverk ger upphov till olika sorters ljud. Man talar främst om mekaniskt ljud och
aerodynamiskt ljud. Det mekaniska ljudet kommer från verkets maskinhus, dvs. växellåda,
generator samt andra rörliga mekaniska delar. Det aerodynamiska ljudet uppstår då
rotorbladen roterar och energi alstras [9].
Det mekaniska ljudet är ofta svagare än det aerodynamiska ljudet men då det inte alls liknar
vindens naturliga brus, utan beskrivs som ett skorrande mekaniskt ljud [7], uppfattas det
ofta som mer störande [14]. Hos dagens moderna vindkraftverk har man dock lyckats ta bort
det mekaniska ljudet med hjälp av ljuddämpande material i maskinhuset, bättre precision i
tillverkningen och genom dämpning. Dock kan det mekaniska ljudet höras då en komponent
håller på att gå sönder [9].
I dagens läge är det aerodynamiska ljudet dominerande och ljudets karaktär liknar vindens
brus och beskrivs ofta som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt
brus, vilket påminner om när vinden blåser i buskar och träd. Det mest framträdande
frekvensområdet är 63-4000 Hz [7]. Ljudemissioner från vindkraftverken uppstår vid
vindhastigheter på 3-4 m/s. Det är vid dessa vindhastigheter som verken börjar producera
energi. Ljudstyrkan ökar sedan med vindens hastighet upp till ca 8-10 m/s. Därefter förblir
ljudemissionen konstant tills för höga vindhastigheter nås och verket bromsas upp, vilket
sker runt en vindhastighet på 25 m/s. När vindens hastighet överstiger 10 m/s överröstas
vindkraftens ljud av det naturliga vindbruset från träd och buskar, detta kallas maskering
[14].
Vindkraft ger även ifrån sig lågfrekventa ljud och infraljud, huruvida detta ger en påverkan
eller inte är mycket omdiskuterat. Med infraljud menas ljud i frekvensområdet 1-20 Hz och
med lågfrekventljud menas ljud mellan 20-200 Hz. Skillnaden mellan lågfrekventa ljud och
4
infraljud är osäker och inte en skarp skillnad mellan hörbart och ohörbart ljud. Större
vindkraftverk alstrar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk. Med
dagens utveckling mot allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvent ljud från
vindkraft att öka något [15].
2.1.1 Ljudmätning/Ljudemission
Ljudet från vindkraftverken mäts i dBA (decibel A) vilket är en summa av ljudet vid olika
frekvenser och ger ett värde på det ljud som örat uppfattar. Ljudemissionen, alltså det ljud
som verket ger ifrån sig, brukar för vindkraftverk ligga omkring 95-107 dBA [9]. Skillnaden
mellan ljudnivån från små respektive stora vindkraftverk är inte stor. Detta beror på att
ljudnivån främst påverkas av bladspetsens hastighet (hastigheten längst ut på rotorbladet),
bladens form samt turbulens i luften [13] och då små verk har högre varvtal än stora blir
ljudnivån ungefär densamma [9].
2.1.2 Ljudutbredning
När avståndet från vindkraftverket ökar sprids ljudenergin på ett större område och
ljudstyrkan avtar. Denna nivåminskning kallas ofta geometrisk utbredningsdämpning. Ljudets
utbredning påverkas av de meteorologiska förhållandena, man talar främst om
vindförhållanden och lufttemperatur samt deras variation med höjden (de så kallade vindoch luftgradienterna). Även markens egenskaper påverkar ljudutbredningen, i form av
markdämpning. För dagens vindkraftverk där bullerkällan är placerad på över 20-40 m eller
mer påverkas markdämpningen kraftigt av de meteorologiska förhållandena på platsen [13].
2.1.3 Geometrisk utbredningsdämpning
Då avståndet från vindkraftverket överstiger 100 m räknar man med att ljudenergin sprids
över en halvsfär, som sedan ökar med avståndet. Då avståndet fördubblas sker en ökning av
halvsfärens area med 4 gånger. Detta resulterar i att ljudnivån blir 6 dBA lägre per
avståndsfördubbling [16].
2.2 Skuggor och reflexer
Vissa perioder under året kan vindkraftverken ge upphov till skuggor, vilka uppstår då solen
lyser på de roterande rotorbladen. Mitt på dagen är skuggan från vindkraftverk relativ kort,
den sträcker sig högst några hundra meter. Om vindkraftverket befinner sig på en kilometers
avstånd uppstår inga slagskuggor av vingarna även om de passerar solen. Detta beror på att
vingarna inte täcker hela solskivan på det avståndet och effekten minskar i och med det
betydligt. Skuggorna kan uppträda på stora avstånd från verket. I teorin skulle ett verk med
rotordiameter på 45 meter kunna ha en skugga med maximal utbredning på 4,8 km, men i
praktiken kan skuggan endast uppfattas upp till cirka 1,5 kilometers avstånd från verket och
då endast i form av en diffus ljusförändring [9]. Dessa problem kan idag förebyggas för att
möta människans krav och bör därför inte behöva förekomma [17]. Skuggornas uppkomst
förhindras då genom att verket programmeras så att det stängs av under de minuter som
5
genererar mest skugga [9]. Solljus kan även ge upphov till reflexer då solens strålar träffar
rotorbladen. Dessa problem kan idag förebyggas med hjälp av antireflexbehandlade
rotorblad [9] och bör därför inte med dagens teknik behöva förekomma [2].
2.3 Hinderbelysning
Vindkraftverk med en totalhöjd (se figur 3) mellan 45-150 meter inklusive rotorn ska
markeras med ett blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker.
Verk med en totalhöjd av 150 meter eller högre inklusive rotorn ska markeras med ett
blinkande högintensivt vitt ljus vid gryning, dagtid och skymning. Ljusintensiteten för verk
över 150 meter får reduceras under mörker [18].
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas på:
http://www.vindlov.se/sv/Steg-for-steg/Gardsverk/Inledandeskede/Infrastrukturintressen/Jarnvagar/
Figur 2. Vindkraft och verkets olika höjder [99].
3 Kraftledningar
Kraftledningar försörjer Sveriges befolkning med el och finns över hela landet. Ledningarna
dras från energikällor ut till kunderna. De ledningar som finns i luften genererar låg- och
högspänning, lågspänning avser högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning och allt
över detta är högspänning [8].
Figur 3. Kraftledning i Lund [67].
Likspänning, dc (direct current, icke varierande ström, likström) är en elektriskspänning vars
polaritet är oföränderlig, den kan innehålla en växelkomponent. I extrema fall kan den byta
polaritet för korta ögonblick, polariteten avser då spänningens medelvärde [91]. Nu för tiden
används för det mesta två ledare, en på plus-spänning mot jord, och en på minus-spänning.
Tidigare användes enbart en ledare vid sjökablar, marken användes som återledare. Jämför
6
en bil, där är chassit jordat i batteriet och enbart +12 V leds från batteriet i kablar.
Växelspänning, ac (alternating current, växelström) är en elektrisk spänning som ändrar
polaritet och momentanvärde under en viss tid [86]. Som exempel kan nämnas ett
vägguttag. Det har två uttag, ett av dem har en spänning som varierar sinusformigt med
frekvensen 50 Hz (Hertz) mot jord, som en våg i havet. Spänningen högsta värde är
230*1,41=325 V (Volt), det minsta är -325 V i vågdalen. Effektivvärdet är 230 V. Det andra
hålet i vägguttaget är anslutet till jord och brukar kallas nolledare. På nya vägguttag brukar
det alltid sitta med jordstift också. I trefasledningar är spänningen jämnt förskjuten i tiden,
som sången i en kyrkokör. Så först kommer fas ett, sedan stämmer fas två in och slutligen
kommer fas tre. Ingen återledare behövs med trefas. Elektriska maskiner går jämnare med
trefas och det blir billigare att överföra energi, jämfört med enfas. Kraftledningar för
växelspänning har därför tre ledare. Isoleringen runt ledare är ofta av polymerer (plaster),
som tål elektrisk spänning mycket bättre än luft utan att det blir överslag. Torr luft kan högst
ha 3 000 V per mm innan det blir överslag. Har du 3 kV på ledaren kan du bara hålla fingret
på 1 mm avstånd innan du får en stöt, i praktiken är det dubbla avståndet. Vi som har djur
ser det ibland när djur får stötar av elstängsel fast de inte rör det. Med andra material med
bättre isolerförmåga kan spänningen vara högre. Det finns gaser, som SF6
(svavelhexafluorid), som är mycket bra på isolering (miljöfarliga dock!). De användes förr i
mycket kompakta ställverk. Mineralolja är bättre isolator än luft, förr användes oljeindränkta
kablar. Fortfarande används oljeisolerade transformatorer, de är kompaktare än luftkylda.
Oljan leder värme bättre än luft också. För att få bygga kraftledningar behövs tillstånd, detta
får man av Energimarknadsinspektionen.
Det kan innebära en risk för skada på byggnader, ledningar eller personer som befinner sig
nära en kraftledning, därför finns regler för hur nära en byggnad får ligga en kraftledning.
Elsäkerhetsverket starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan en
kraftledning och en byggnad. Exempelvis ska lågspänningsledningar inte utan hjälp kunna
nås ifrån tak, balkong och fönster.
Det finns även säkerhetsfodringar på hur elstängsel ska uppföras vid en kraftledning.
Svenska Standards Institutet har get ut en svensk standard till jordbruksanläggningar om hur
elstängslet ska anordnas. Kompendiet heter Elstängsel-Nätanslutna elstängsel apparater,
säkerhetsfodringar, SS-EN 61011.
”E 10. Om ett elstängsel måste installeras i närheten av en elektrisk luftledning, ska det
vertikala avståndet mellan någon stängseltråd eller anslutningsledare och markytan inte
överstiga 2 meter. Detta avstånd gäller alla punkter belägna inom den rätvinkliga
projektionen av de yttersta ledarna på kraftledningen på markytan och ett avstånd av 2
meter. Där utanför får kraftledningar som har en nominell arbetsspänning ej överstigande 1
kV och inom ett avstånd av 15 meter utanför kraftledningar som har en nominell
arbetsspänning överstigande 1kV” [49]. Se illustration nedan.
7
Figur 4. Mått på hur elstängsel ska vara placerade i förhållande till en kraftledning (49).
Faktaruta: Kraftledningars avstånd till byggnader.
Minsta tillåtna horisontella avstånd mellan högspänningsledning och byggnad eller byggnadsdel
menas att det ska finns ett minsta avstånd mellan en högspänningsledning och en byggnad eller
byggnadsdel. Detta avstånd beror på spänningen i ledningen. Det horisontella avståndet för en
ledning som har spänningen högst 55 kV ska vara minst 5 meter.
Om spänningen skulle vara högre ska det vara ett avstånd på minst 5 meter plus ett
spänningstillägg utanför ett detaljplanområde och minst 10 meter inom ett detaljplanområde.
Det finns även regler om att högspänningsledningar inte får vara dragna över hustak.
De regler som finns för campingplatser, travbanor, skjutbanor, bad- och lekplatser, skolgårdar
och idrottsanläggningar är att högspänningsledningar inte får vara framdragna farligt nära eller
framdragna över dessa platser, det gäller även att ledningarna inte befinner sig farligt nära eller
är dragna över åskådarplatserna. Det finns en huvudregel att avståndet från början av
anläggningen till högspänningsledningen ska vara minst 20 meter.
Källa: Elsäkerhetsverket [8.]
8
3.1 Ström
Ström, el och elektricitet är något vi alla använder i vardagen och vi är vana vid att om vi
stoppar in kontakten i eluttaget eller sätter på en maskin så finns det ström. Michael Faraday
definierade induktionslagen, den lyder: ”Induktionslagen säger att om elektrisk ström kan ge
upphov till magnetism borde det omvända gälla, det vill säga att magnetism borde kunna
inducera elektrisk ström”[35]. Elektrisk ström är laddningar i rörelser som förflyttar sig så att
deras laddning minskar, skillnaden i potential mellan två punkter kallas spänning. Ström
genereras från många olika energikällor men denna studie tittar på vindkraften, vindkraften
omvandlar vinden till elektrisk ström. Bilden nedan illustrerar transporten av el från
vindkraftverk till konsument.
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas på:
http://energikunskap.se/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fornybarenergi/Vind/Sa-har-fungerar-ett-vindkraftverk/
Figur 5. Här omvandlar ett vindkraftverk vind till elektrisk ström [34].
Kraftledningarna distribuerar elen ut till slutanvändarna. Idag är det Svenska elnätet 54 500
mil vilket är lika mycket som 13,6 varv runt jorden. Av de 54 500 milen är 32 950 mil
jordkabel och 21 550 mil ledning är luftburen, i bilden nedan ses en luftburen kraftledning
[74]. Stamnätet består av 15 000 kilometer högspänningsledning, de ledningar som är vid
större kraftverk är kraftiga högspänningsledningar. Elektriciteten transporteras långa vägar i
stamnätet för att sedan transporteras vidare i regionnätets ledningar. Innan elektriciteten
fortsätter i regionnätets ledningar transformeras elektriciteten från 220 kV eller 400 kV till
allt från 130 kV ner till 20 kV Efter regionnäten tar de lokala näten vid och transporterar
elektriciteten vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. Innan den når våra
eluttag har den transformerats till 230 Volt som är spänningen som vi har i våra hem [74].
Figur 6. Kraftledning som transporterar ström [82].
9
3.2 Elektromagnetisk strålning
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, färdas i ledningar och
förbrukas, dessa fält finns överallt i vår miljö. Nedan visas exempel på några olika
strålningskällor och vilka frekvenser deras strålning har.
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan
hittas på:
http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/elektormagnetiska/
Figur 7. Olika sorters strålning har olika frekvensintervall [57].
Elektromagnetisk strålning finns både runt kraftledningar och i de elektriska apparater vi
använder. Det Svenska kraftnätverket är ett så kallat växelströmsnät, det är kraftledningar
ifrån 400 kV till 220 kV. Dessa ledningar byggs i luften och runt ledningarna finns elektriska
och magnetiska fält. De elektriska fälten bildas genom spänningen mellan kablarna och
marken, vilket ger upphov till elektriska fält. Det är strömmen som ger upphov till
magnetfälten. Magnetfältet på marken beror på avståndet mellan ledningarna och hur
mycket el som transporteras i ledningarna. Det elektriska fältet kan ge urladdningar när man
befinner sig under en ledning, detta kan upplevas som stötar och kännas obehagligt.
Faktaruta olika fälts mätenheter.
Elektriska fält mäts i
kilovolt per meter (kV/m).
Magnetiska fält mäts i
enheten mikrotesla (µT)
Källa: Svenska kraftnät [72]
Vi utsätts ständigt för olika typer av strålning i vår omgivning, det finns i våra hem, på
arbetet och när vi färdas med tåg eller bil [21]. Nedan visas en tabell som innehåller
strålningsvärden som vi kan stöta på i vår omgivning.
Tabell 1. Strålningsvärden som vi kan stöta på i vår omgivning.
Verksamhet/Utrustning F
Frekvens* (Hz)
Mätvärden*(µT)
Referensvärde för
arbetstagare (μT)
Elektrolys och smältverk
0
30 000
200 000
Lok
16,7
10
1500
Ställverk 400 kV
50
10-40
500
10
Elsvetsar
50
1-300**
500
Kontorsarbete
50
0,2
500
Elmotorer inom industri
Varierar med
motortyp
5-500
Beroende på frekvens
*Vanligt förekommande värden
**Upp till 50 000 beroende på frekvens
Källa: Elsäkerhetsverket [32].
Det mätvärde som finns i tabellen är frekvenser som anger hur fältet varierar i tiden och
frekvensen mäts i Hertz. Hertz är storheten som mäter antalet svängningar per minut. Det är
främst på arbetet vi finner att exponering från strålning är som störst, det finns
referensvärden som ska följas för hur mycket strålning som en maskin eller kraftledning får
avge.
Transformatorer som finns utomhus ger mycket låg exponering för magnetfält på ett par
meters avstånd. Magnetfälten är som starkast längs järnvägspår, detta under
högspänningsledningen men magnetfälten minskar snabbt avståndet ifrån ledningen. På 20
meters avstånd är fälten 0,1 µT men ökar när tåget närmar sig till 0,3-1,2 µT. Inne i
tågvagnen kan det förekomma magnetfält på upp till 5-10µT. Även de larmbågar som finns i
affärer kan magnetfälten vara stora så man bör inte uppehålla sig alldeles intill dem i
onödan.
Nedan visas en figur på hur mycket strålning som kommer ifrån en kraftledning som
transporterar olika mycket ström och hur långt strålningen når ifrån ledningen.
11
Ledningar:
400kV 1200A
220kV 500A
130kV
70kV 350A
40kV
20kV 350A
Figur 8. Magnetfälts räckvidd från kraftledningar [32].
12
Nedan kommer ett räkneexempel för att förklara hur värdena i tabellen ovan kan härledas.
Magnetisk flödestäthet mäts i enheten Tesla och betecknas ofta i beräkningssammanhang
med bokstaven B. Formeln nedan beräknar den magnetiska flödestätheten kring en lång rak
strömförande ledare [100].
µ0 = permabiliteten i vakkum (luft)=4*π*10 -7 i Vs/Am (Henry/meter)
I = Ampere
Ett exempel på att beräkna ett magnetfält kan vara om det går betesdjur som kor i en hage
och djurägaren vill beräkna med vilken styrka magnetfältet når hagen och djuren. I ett
sådant fall kan formeln ovan användas. Avståndet till kraftledningen är 14 meter, med
Pythagoras sats fås: 102 + 102 = 200,
= 14,1 meter, det vill säga 10 meter i
√
höjdled och 10 meter i sidled, och en strömstyrka 350 A. Då får vi utifrån formeln att:
r= 14 meter
I= 350 A
µ0= 4*π*10 -7
Resultatet av uträkningen blir 5 µT vilket är magnetfältets styrka när det når djuren då de
befinner sig 14 meter från kraftledningen. Men om strömmen går tillbaks i en ledare bredvid
så blir den resulterande strömmen I=350-350=0, och magnetfältet försumbart. Därför är det
bra att lägga fram och återledare bredvid varandra.
Nedan visas en illustration på hur radien har beräknats samt hur det kan se ut i verkligheten,
vart kraftledningen i förhållande till kohagen kan vara belägen ute i naturen.
13
Figur 9. Illustration av Uhlàn och Svensson, som visar radieberäkningen
Eftersom magnetfälten är starka under luftledningar kan det lätt induceras höga spänningar i
slutna elektriska kretsar under en kraftledning. Djur med stort avstånd mellan fram och
bakfötter (kor, hästar) kan därför få för höga spänningar i kroppen vid lågt hängande
kraftledningar. Förr hade kraftbolagen speciella "ko-kassor" för att ersätta ägarna vid skador.
3.3 Ljudeffekter
På ett kraftledningsnäts linor kan det ibland bildas ojämnheter, de uppkommer av
regndroppar eller iskristaller som fastnar på linorna. Detta fenomen kallas koronaeffekter.
Dessa ojämnheter gör så att det elektriska fältet runt ledningarna förstärks och det kan då
uppkomma lokala urladdningar, små blixtar, detta kan då uppfattas som sprakande ljud ifrån
ledningarna. Man kan även se en svag blåaktig aura runt ledningarna, den syns bäst i mörker
[70].
4 Betesdjuren
Vindkraft och kraftledningar börjar ta en allt större plats i naturen. Detta skapar konkurrans
för betesdjuren då de mest attraktiva områdena för vindkraft ofta är belägna ute på landet i
skogs- och betesområden. Vindkraftverk och kraftledningar kan påverka de vilda djuren och
tamboskapen på olika sätt, dessutom uppstår en indirekt påverkan via de vägnät som krävs
för transporter till och från anläggningen. I dagens vindkraftsutredningar undersöks den
mänskliga påverkan, detsamma gäller för kraftledningarna. Men hur påverkas våra betande
kor, hästar och får samt de vilda djuren? Detta nämns sällan och då bristfälligt i utredningar.
Våra betesdjur är viktiga för att naturen ska kunna hålla en bra balans, det är därför viktigt
att utreda och förstå hur djuren påverkas av mänskliga aktiviteter.
14
4.1 Vilda och domesticerande djur
I den här rapporten berörs både vilda och domesticerade betasdjur. Domesticerade djur är
från början vilda djur som genom människans involverande blivit tama. Genom
domesticering anpassas arten till en ny situation och ändrar egenskaper allt eftersom
människan styr genvariationen genom avel. Domesticerade djur kan präglas på människan
och se oss som dess ledare. Några exempel på domesticerade djur som vi tittar på i denna
studie är kor och hästar. Renar räknas däremot som delvis domesticerade djur[81] vilket
brukar kallas semi-domesticerade. Ett steg i domesticeringen är att minska djurens
känslighet för mänsklig aktivitet och då ändra i djurens närmiljö. Vilda djur har ett större
flyktavstånd från människan och är inte lika vana vid att deras närmiljö ändras av människan.
Effekterna på tamdjur anses i de flesta fall vara mindre än på vilda djur, då de domesticerade
djuren har blivit vana vid mänsklig aktivitet [69] och inte har samma möjlighet att dra sig
undan från störningskällan som i detta fall är vindkraftverk och kraftledningar.
Domesticerade djur används för att ge människan fördelar. Djuren finns över hela landet,
alltifrån tama hundar i staden till större mjölkbesättningar. Domesticerade djur är djur som
tjänar människan ett syfte och ger människan bekvämligheter samt nytta, loppor och
oönskade skadeinsekter hör alltså inte hit [39].
En artikel skriven av Stankowich 2008, menar att forskare har kommit fram till att vilda djur
har minskat sitt flyktavstånd till mänskliga aktiviteter. Många studier visar att djuren inte får
några långsiktiga skador på grund av ökade mänskliga aktiviteter som till exempel vandring
och jakt. Men flyktbehovet hos de vilda djuren är fortfarande stort och bottnar i rädsla hos
djuren och minsta störningar påverkar djuren med ökad vakenhet och ökad hjärtfrekvens.
Det finns ingen forskning på den långsiktiga påverkan hos djuren av ökad hjärtfrekvens.
Artikeln tar även upp att forskare tror att om en population har alternativet att förflytta sig
till ett annat område gör djuren det men om inte den möjligheten finns så måste de stanna
kvar och då kan fel slutsatser dras på hur långt deras flyktavstånd blir ifrån störningskällan
[76]. Stankowich, visar i sin studie om hur stort flyktavståndet är hos vilda hovdjur, att större
grupper av djur flydde snabbare. Individer i öppnare landskap visade större flykt beteende
än individer som befanns sig i en mer snårig miljö [76].
I en svensk avhandling skriver Neumann 2009, att vid experimentet av älgar och deras
beteende vid påverkan av mänsklig aktivitet i form av jakt flydde älgarna när de blev
uppspårade av en lösspringande jakt hund. Detta kan tyda på att älgarna har utvecklat ett
försvarsbeteende för mänskliga predatorer. Älgarnas reaktionsmönster i alla experimenten
tydde på en genomgående likformig respons för oförutsedda störningar [77].
I en undersökning samlades vilda silver rävar in för kontroll av deras tamhet och tamheten
var genetisk beroende. Efter 18 generationer såg man att kortikosteron nivåerna hade
sjunket och räven hade reducerat rädslan för möten med människan [68].
15
Djurens förmåga att vänja sig vid mänskliga störningar beror på art, genetiskt ursprung, typ
av störning och i vilken grad den uppkommer. Man kan därför inte ta för givet att djuren
kommer vänja sig. Uppkommer störningen i ett jordbrukslandskap som redan är
störningsutsatt, kanske vindkraftens uppbyggnad inte påverkar arterna i lika hög omfattning
som om etableringen skulle ske i ett orört fjällandskap eller ett glest skogsområde[13].
4.2 Möjlig påverkan på betesdjuren av vindkraftverk
I avsnittet nedan presenteras den fakta som har studerats i denna litteratur studie inom
området vindkraft och påverkan på betesdjur. I de fall då fakta underlag på betesdjur har
saknats har vi tittat på hur andra djur upplever påverkan och har även sådana fakta saknats
har vi undersökt hur den mänskliga påverkan ser ut och utifrån det dragit paralleller till
betesdjuren. Ett exempel på då detta har skett är vid påverkan av infraljud och lågfrekvent
ljud, här är kunskapen överlag otroligt begränsad och fler studier inom detta område är
nödvändigt för att med säkerhet kunna dra slutsatser som kan ge belägg för att en påverkan
finns.
I samband med utbyggnader av vindkraft i Norge studerades renars beteende i närheten av
vindkraft. Renar i Norge kommer i och med utbyggnaden att förlora mycket av sina
betesmarker, det ska byggas vindkraftverk som kan producera 3 TWh till år 2010. Det ska
vara 250 meter mellan varje verk, finnas vägar mellan verken samt kraftledningar. Varje
vindkraftspark ska bestå av 100 vindkraftverk. I studien användes två grupper av renar, den
ena gruppen var i en inhägnad med ett vinkraftverk medan den andra gruppen inte hade
tillgång till vindkraftverk. Studien genomfördes hösten 1999 och hösten 2000. Resultatet var
att renarna använde samma plats för att idissla och vila, platsen var belägen ca 100 meter
från verken högt upp så att djuren hade utsikt över vindkraftverken. Det fanns ingen
signifikant skillnad på om motorn var igång eller inte år 1999. Men år 2000 fanns det
signifikanta skillnader på när liggplatserna utnyttjades, när rotorn var igång vid första
tillfällena ökade användningen av liggplatserna men vid andra tillfällena minska
användningen av liggplatserna när motorn var igång. Att det finns en störning hos renarna av
vindkraftverken visades genom att när motorn var igång befanns sig renarna 28 meter längre
bort från verken än om motorerna var avstängda. Desto mer rotorbladen rörde sig desto
större blev avstånden till verken. År 2000 befanns sig renarna närmare verken än vad de
gjorde under år 1999. Senare under år 2000, befanns sig renarna längre ifrån verken, detta
gör det svårt att avgöra om djuren har vant sig vid vindkraftverken eller inte. Det fanns inga
omedelbara förändringar i renarnas beteende under någon av observationsperioderna. År
2000 fann man att renarna hade ett rastlöst beteende. Ökad aktivitet och energiförbrukning
hos renarna kan inträffa om djuren fortsätter att beta på ett område med denna typ av
mänsklig aktivitet. Renarna såg inte vindkraftverken som en direkt fara eftersom de inte
reagerade med flykt och eftersom vindkraftverken är en permanent ändring i deras miljö kan
det finnas möjligheter att renarna anpassar sitt beteende [36] [54]. Studier där man studerat
renars fotavtryck vid lokala störningskällor resulterade i att områden som innehåller en
16
störning används mycket mindre av renarna och detta ger större tryck på andra områden.
Kumulativa effekter, vilket innebär att de totala störningseffekterna ses från flera håll. Kan
exempelvis visa att flera störningar ger en betydande påverkan medan de enskilda
störningarna var för sig kanske hade gett en obetydlig påverkan [30].
Studier som analyserades visade att undvikelser och de kumulativa effekterna i praktiken gav
en betydande påverkan på en flock renar vilket kunde resultera i försämrad kondition eller
försämrad produktion för renarna. Lokala studier kan dock vara missvisande då man kanske
inte får med hela flocken eller om man får en flock som inte befinner sig vid en störning kan
flocken vara mycket mera störningskänslig och skygg. Dessa djur hamnar utanför studien
vilket leder till att studien inte representerar en hel flock [50].
4.3.1 Buller
För inomhusmiljön hos nötkreatur och hästar finns inga omfattande regelverk för buller,
men ett riktvärde som finns är att mekaniskt buller endast får överskrida 65 dBA tillfälligt.
Bullret i stallar får inte ha sådan nivå eller frekvens att det kan skada djurens hälsa [83] [84].
När det gäller renskötsel finns det inte några riktvärden på hur mycket buller det får vara,
utan endast att bullernivån ska hållas på en låg nivå [62] [43].
För betesdjurens utomhusmiljö finns inga riktvärden att gå på när det gäller buller utan det
är endast människan som har riktvärden för buller utomhus. Människan hör ljud mellan 2020 000Hz, vilket motsvarar 0-130 dB och örat är som känsligast vid 3000-4000Hz och den blir
sämre med åren. En häst hör ljud mellan 55 Hz till 33 500Hz men hörseln är som känsligast
vid 1 000 Hz till 16 000 Hz, hästens lägsta tröskelvärde ligger på 7 dB, medan nötkreatur hör
ljud mellan 23 Hz till 35 000 Hz och är känsligast vid 8 000 Hz och har ett lägsta tröskelvärde
på 11 dB, detta medför att nötkreatur har skarp hörsel [63]. Renar hör ljud ifrån 60 dB och
neråt men bäst vid frekvenser på 1 000 Hz-16 000 Hz, och kan höra ljud på 3 dB vid en
frekvens på 8 000 Hz [37].
Likheterna mellan djur och människors hörselomfång talar för att djuren bör uppleva
vindkraftens ljud på ett liknande sätt som vi människor. I diagrammet nedan visas audiogram
för häst, boskap och människa. Dessa anger vid vilken lägsta ljudstyrka de kan uppfatta ljud
vid en viss frekvens, samt en kurva för beräknad ljudstyrka från ett vindkraftverk på 1000
meters avstånd vid vissa givna frekvenser. Diagrammet är sammansatt av mätvärden från en
artikel av Heffner och Heffner [63] samt beräkningar från naturvårdsverket [67].
17
100
80
60
40
Häst
Ljudintensitet (dB)
20
Ko
Människa
0
Vd1000
-20
-40
Ljudfrekvens (KHz)
Figur 10. Sammansatt diagram över hörsel för häst, ko, människa samt buller från vindkraftverk [63] [16]. Vd
=vindkraftverk på ett avstånd av 1000 meter.
När ett djur blir stressat utsöndras kortikosteron som är ett glukokortikosteroid och
utsöndras från binjurebanken som ett svar på stress [71]. En utlösande faktor till stress kan
vara buller eller förändringar i den dagliga rutinen. I artikeln Possible health effects of noise
induced cortisol increase, skriver Spreng år 2000 att studier som har gjorts visar att råttor
och möss uppvisade förhöjda värden av kortikosteron när de blev utsatta för ljud i 7 dagar (6
timmar/ dag) och att råttorna efter 12 timmar visar en förändring på binjuren. Vid basala
ljud var förändringarna som störst medan förändringen vid lägre ljud var mindre och då
utsöndrades inte lika mycket kortikosteron [66].
Stress är ansvarig för många faktorer, detta är ett fenomen som många lantbrukare och
veterinärer vet om men har svårt att lokalisera. Definitionen av stress i djursammanhang är
oförmågan för ett djur att klara av sin omgivning. En företeelse som blir uppenbar när man
inte lyckas uppnå genetisk potential för till exempel tillväxt, mjölkutbyte, sjukdomsresistens
och fertilitet. Starka bevis för att stressfaktorer påverkar mjölkkors fertilitet visas genom att
jämföra vanliga kor med kor som utsatts för olika kliniska stressfaktorer. Studien som
genomfördes mätte kortikotropin nivåerna under transport med korna. Hormonet ökade
under transporterna och medförde att inmatningen till hypotalamus blev konstant. Det är
väldigt viktig att stimuli av hypotalamus sker vid fasta tidpunkter för att kons brunstcykel ska
kunna följa ett korrekt mönster. Vid störning av detta mönster, vilket sker när djuren utsetts
för stress, minskar fertiliteten enligt dessa studier [29].
18
Det finns mindre forskning genomfört på större betesdjur och deras påverkan av buller från
vindkraft. En studie där mjölkkor studerats angående hur och om buller från en militärbas
påverkar mjölkproduktionen visar dock ingen påverkan. Studien genomfördes i USA på
mjölkkor som befann sig 4,8 kilometer från en militärbas. Bullret kom ifrån militärbasens jet
flygplan. Forskarna fann att boskapens mjölkproduktion inte skilde sig något när man
jämförde med boskap som inte utsatts för detta buller. Vid en annan militärbas i USA
utsattes boskap för buller under flera år. Bullret som användes i studien var högre än det
som korna normalt var vana vid, men man märkte ingen skillnad på reaktionerna. Forskarna
tror med denna studie som grund att djuren har anpassat sig till bullernivåerna och man
fann enbart några få skillnader på reaktioner från boskapen när ett annat sorts buller
användes [28].
En genomförd studie visar att kor som utsattes för störning i form av papperspåse ljud under
mjölkningen släppte inte ifrån sig mindre mjölk under tiden som ljudet lät, samma forskare
kom också fram till att motorbåtsljud påverkade mjölkproduktionen negativt och att korna
inte släppte mjölken när motorn var igång [28].
Andra studier som har genomförts på hur ljud påverkar domesticerade boskapsdjur har inte
kommit fram till några specifika kännetecken för hur djurens respons är på inspelade stimuli.
Det är även svårt att jämföra effekterna av studierna då enbart en typ av domesticerade djur
har undersökts [28].
Undersökningar på vilda djur och deras påverkan av buller är ett område som måste
utforskas mer, bullerpåverkan som har testats på domesticerade djur kan mycket väl ha
samma påverkan på vilda djur, dock inte så mycket att de vilda djuren får en försämrad
hörsel. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder ljud och kan ta emot ljud,
för att till exempel hitta en partner, märka revir eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan
bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller [28].
Nedan följer några studier på andra djurgrupper än betesdjur. Grisar som utsattes för buller
ifrån en flygplats, 120 -135 dB, 5 gånger, påvisade ingen skada på de inre organen och när
man jämförde med en kontrollgrupp som utsattes för buller på enbart 70 dB. Men under
stress då ljudet spelades i 15 sekunder, på 130 dB, repeterat 4 gånger visade grisarna en
förhöjd hjärtfrekvens. Hjärtfrekvensen var inte tillbaka till normal frekvens förrän efter mer
än 30 sekunder. Växande grisar som utsattes för jet och propeller ljud mellan 120-135 dB
från klockan 6 till klockan 18 uppvisade ingen skillnad jämfört med de grisar som inte
utsattes för ljudet [28]. Kastrerade grisar som utsattes för 93 dB i flera dagar upptäcktes en
förlusta av vatten och salt i deras kroppar [28].
Inga studier på hur djur påverkas av lågfrekventa ljud och infraljud har hittats, kunskapen är
också tunn om och i så fall vilken grad människor påverkas. Lågfrekventa ljud påverkar
människor mer än ljud som inte domineras av låga frekvenser. Symptom som kan uppstå vid
19
exponering av lågfrekvent ljud är trötthet, huvudvärk och störd sömn. Symptomen och
besvären kan komma redan vid låga ljudnivåer, strax över den normala hörtröskeln.
Lågfrekvent ljud kan också breda ut sig över längre sträckor än övrigt ljud. [85]. Samband
mellan vindkraftsbuller och sömnstörning har kunnat ses i vissa studier, medan andra studier
inte funnit något sådant samband [15]. Vindkraftsbullret har inte större innehåll av
lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, exempelvis buller från
vägtrafiken [15].
Hörselsinnet kan endast uppfatta infraljudet om ljudnivån är tillräckligt hög. Det påstås att
infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft kan orsaka risk för allvarliga hälsoeffekter. Man
pratar då om ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig infraljudspåverkan
på innerörat. Men enligt en undersökning som genomförts av karolinska institutet i samband
med naturvårdsverket visar resultatet att det saknas vetenskapliga underlag för dessa
påståenden och mer forskning krävs [15].
4.3.2 Skuggor och reflexer
Djur som exponeras av snabba skuggväxlingar kan uppleva tillfällig irritation och distraktion,
men utifrån dagens kunskap ger skuggor inte upphov till skada eller bestående negativa
effekter på djurlivet [87]. Dock kan skuggorna leda till en indirekt påverkan, exempel då djur
distraheras och störs i sitt betande eller i jakten för att undkomma rovdjur.
Hästars ögon sitter på huvudets sidor och detta medför att synfältet blir väldigt stort, de är
även flyktdjur och spanar efter rovdjur hela tiden. Hur en häst reagerar är väldigt individuellt
och hur mycket träning individen har fått [26]. I en tysk studie undersökte man hästars
beteende när de utsattes för vindkraftsskuggor. Resultatet blev att hästarna skyggade mer
för skuggorna än för övriga utmanande föremål och ljud som de utsattes för [88].
I den svenska studien “Responses of horses to novel visual, olfactory and auditory stimuli” av
Christensen J.W., Keeling L. & Lindstrøm Nielsen B. 2005 undersöktes hästars beteende till
olika stimuli. I undersökningen användes 2-åriga hästar som hade minsta möjliga kontakt
med människan. I Studien studerades hästarna i ett testområde där de fick mat och utsattes
för olika stimuli. Ett exempel på stimuli var en orange kon med två reflekterande band
framtill samtidigt som ett brus spelades på 10-20 000 Hz, 60dBA. Hästarna var tvungna att gå
förbi stimuli för att få mat. Resultatet av studien blev att hästarna förkortade ät tiden då de
utsattes för de reflekterande banden, och började istället undersökte de olika stimulantierna
i området. Hästarna fokuserade mer på maten än de olika stimulantierna när de utsattes för
de visuella och auditiva testerna [26].
När det gäller andra betesdjur finns stora kunskapsluckor huruvida de påverkas av skuggor
från vindkraftverk. Kunskapsluckor finns idag även när det gäller reflexers påverkan på
betesdjuren. Enligt Wizelius kan reflexer ge upphov till en störande effekt på omgivningen
[9].
20
4.3.3 Hinderbelysning
Artificiellt ljus från vindkraftverk skulle kunna påverka betesdjurens dygnsrytm. Detta kan
indirekt medföra att djuren hamnar i en annan fas än resten av arten genom att
produktionen av hormonet melatonin störs, vilket är ett hormon som reglerar dygnsrytmen
samt även har en sövande funktion [89] störningar av detta ämnes produktion skulle kunna
försvåra parningsprocessen och då minska reproduktionen samt att födointaget minskar.
Betesdjuren kan även bli bländade av ljus, vilket sker redan vid låga ljusintensiteter. Stavarna
på djurens näthinna blir mättade med ljus och djuren upplever då naturen som de kom ifrån
som helt svart och vågar inte återvända dit utan blir kvar i det upplysta området. Djuren kan
förutse denna förblindningseffekt och undviker därför ofta ljuset i den mån de kan. Detta
medför att dessa upplysta ytor blir till barriärer för djuren och kan på så sätt förändra deras
vandringsmönster [90].
4.3 Mänsklig påverkan till följd av vägar och trafik
När ett vindkraftverk byggs är det inte enbart vindkraftverket i sig som kan påverka miljön
runt om kring utan även den infrastruktur som anläggs till och från verken kan utgöra en
möjlig påverkan på miljön och djuren.
Vägnäten kan påverka djuren på flera sätt. Dels genom den ökade trafiken och de nya
möjligheterna för friluftsliv som öppnas upp. Dels genom de habitat som går förlorat, men
också genom habitat omvandling vilket inte alltid behöver vara en negativ påverkan.
Vägarna i sig kan komma att utgöra barriärer som förhindrar djurens rörlighet eller tvärtom
underlättar deras rörlighet. Vägarna kan även bidra till en uppdelning i landskapet, vilket kan
försvåra för djuren på olika sätt. Dessa effekter presenteras nedan och gäller för vilt och ren.
Påverkan på domesticerade betesdjur anses vara försumbar med undantag för häst, vilken
anses påverkas lättare av trafik än kor. Till de flesta betesmarker finns redan en tillfartsväg,
därför anses inte vindkraftverkets vägnät göra någon större skillnad vad gäller påverkan från
trafik på tama betesdjur.
4.3.1 Nyttotrafik
Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många större djurarter, men nyttotrafiken till en
vindkraftpark i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter
normalt anses ge en påverkan på djuren [10].
Olika arter kan dock påverkas på olika sätt av effekterna. En Nordamerikansk studie baserad
på åsnehjortens och kronhjortens beteende i områden med vägnät kring en
gasutvinningsanläggning, vilken liknar vindparkers vägnät, visar att de nämnda arterna
undvek vägnäten på vintern under dagtid [64] [38]. Undvikandet visade sig bero på antalet
fordon per dag. Även vägar med lite trafik, mindre än tio fordon per dag undveks i viss grad
[64]. I en finsk studie där renars val av betesområde analyserats blev resultatet att renarna
valde bort områden med större vägar, men inte områden med mindre vägar. Detta beror
21
troligtvis på att mindre vägar ger mindre aktivitet. I det norska projektet VindRen (vindenergi
och rennäring i samverkan) kom man efter studier fram till att tamrenar efter
konstruktionsfasen av vindkraftsparker var klar fortsatte att undvika vägnäten i området
[60].
Hur djuren reagerar på vägarna kan dock vara olika och variera under både dygn, årstid och
beroende på trafikintensiteten. Vissa arter använder sig gärna av vägnät för att lättare kunna
transportera sig mellan områden [56] [23] [48] [52] [59]. Det är på grund av detta svårt att
dra slutsatser hur betesdjuren påverkas av det driftsrelaterade användandet av
tillfartsvägarna.
4.3.2 Jakt och friluftsliv
Det nya vägnäten öppnar upp tidigare icke framkomliga områden och gör det lättare för
människor att komma längre in i naturen till djurens territorium både till fots och med olika
fordon. Vägarna har tidigare visat sig gynna jakt och friluftslivet [92]. Det finns studier som
visar att en del individer av älg övergett sina områden då den mänskliga störningen blivit för
stor [19] samt att åsnehjortar under dagtid undvikit områden där människor vistats [65]. De
störningar som uppstår kan komma att påverka djurens aktivitets- och rörelsemönster flera
timmar efter själva störningen [19] [51],[55]. I de fall då djuren inte har några alternativa
rörelseområden kan effekterna gå så långt som till minskad överlevnad, minskad
reproduktion eller att hela områden undviks. Alla dessa konsekvenser resulterar i en
minskad populationsstorlek [42]. De nya vägnäten öppnar upp möjligheter för jägare att
komma längre ut i naturen till nya jaktområden. Detta då vapen inte får transporteras på
skotrar och fyrhjulingar som körs i terräng, men däremot är det tillåtet att transsportera
vapen på vägar.
Rovdjur undviker oftast mänskliga aktiviteter och detta medför att det öppnar upp områden
för betesdjur så som älgar, rådjur, hjortar och dessa djur kan då leva i ett rovdjursfritt
område. Vilket kan medföra en påverkan på vegetationen runt omkring [61] [40] [25] [58]
[41].
4.3.3 Habitatförändringar
Det är genom de vägar som behövs vid en vindkraftsanläggning som den största förlusten av
habitat sker. Det blir en bestående förändring i naturen, men den totala ytan som försvinner
är trots allt en liten del för de betande djuren som vanligtvis rör sig över stora ytor. Påverkan
blir därför troligtvis inte av någon större betydelse [46] [20]. Skulle området som exploateras
för vindkraft bestå av särskilda faktorer som gör området attraktivt för en viss djurart skulle
en utbyggnad kunna ge betydligt större konsekvenser. Det kan exempelvis vara områden
med extra värdefullt bete [78]. Älgen som under vårens början gärna söker sig till högt
belägna bergrika områden är ett exempel på detta eftersom dessa områden även är
attraktiva för vindkraftsetableringar [51].
22
Vägar behöver inte enbart stå för negativa förändringar i naturen. De kantzoner (se figur 12)
som bildas mot skogen fungerar som födoresurser för flera arter samt att dikesområden
mellan skog och väg bildar nya habitat där buskar och gräs kan växa [93]. Vägarna kan också
komma till användning för bland annat renar som söker skydd för att undkomma mygg,
knott och andra insekter [94].
Vid uppförandet av kraftledningar finns det dokumenterat att det blir permanenta
betesförluster för renar och temporär habitat förlust under själva konstruktionsfasen [79].
Under konstruktionsfasen kommer renarna att ändra sina vandringsleder samt beteende.
Begränsad data tyder på att semi-domesticerade renar vänjer sig vid kraftledningarna när
det inte är andra mänskliga aktiviteter i området runt ledningarna [33].
Figur 11. Ny väg i Storlidens vindkraftspark, Malå kommun. Foto Anna Skarin.
4.3.4 Barriär- och korridoreffekter
Det är främst för mindre djurarter som dessa skogsliknandevägar kan komma att påverka
livsmiljön negativt, då i form av barriärer. De större betesdjuren transporterar sig istället ofta
längsmed skogsbilsvägar, förutsatt att trafikintensiteten är låg. Detta skapar en så kallad
korridoreffekt, vilken kan vara både positiv och negativ. För de vilda betesdjuren blir dessa
vägar en viktig vandringsväg, speciellt under vintehalvåret då den djupa snön gör det svårt
att förflytta sig i terrängen. Korridoreffekten kan dock innebära ett problem vid renskötsel
när renarna använder dessa vägar för att lättare hitta föda samt förflytta sig. Hjorden sprider
då ut sig på vägarna vilket gör att hanteringen försvåras, dessutom kan renarna då beta ner
områden som var avsedda att användas senare, vilket kan resultera i överbetning [50].
4.4 Möjlig påverkan på betesdjuren av kraftledningar
Nedan presenteras den fakta vi har hittat inom området kraftledningar och deras påverkan
på betesdjur. I de fall då fakta underlag på betesdjur har saknats eller varit väldigt tunn har vi
tittat på hur andra djur grupper upplever påverkan. Har speciella studier för hur påverkan på
människan gjorts har även dessa presenterats. Ett exempel på då mänsklig påverkan har
23
medtagits är inom området elektromagnetiskstrålning, vilket är ett område med stora
osäkerheter.
Djurs system har blivit undersökta om de kan bli påverkad av elektromagnetiskstrålning
under olika intensiteter och längd. Olika djurgrupper har undersökts. Det finns en stor
osäkerhet om djurs biologiska system kan påverkas av strålning från kraftledningar och i så
fall vilka system och funktioner. Elektromagnetisk strålning kan påverka betesdjur på tre
sätt, inducerat i kroppen, via ström och fält, genom fält uppfattning eller chocker till följd av
inducerad spänning i objekt [33].
När det gäller eventuella risker för hur betesdjur påverkas av elektromagnetiskstrålning från
kraftledningar så finns det en del forskningsresultat men kunskapsluckorna är stora inom
området. Detta konstaterades nyligen av en vetenskaplig kommitté inom EU [95]. Statens
strålskyddsinstituts vetenskapliga råd för elektromagnetisk strålning diskuterar även
påverkan på djurlivet, rådet skriver att det är känt att fåglar, fiskar och vattenödlor utnyttjar
det jordmagnetiska fältet för sin navigation. Men rådet uttalar sig inte om djurens
navigationsförmåga påverkas av magnetfält från kraftledningar eller andra elektriska
installationer [73].
4.4.1. Hälsorisker hos människor
Det kan innebära hälsorisker att vistas vid magnetfält som utsöndrar strålning.
Elektromagnetiska fält växelverkar med materia genom elektriska och magnetiska krafter på
alla elektriskt laddade partiklar. Växlande starka magnetfält skapar strömmar som kan gå
igenom kroppen och påverka kroppens nervsignaler. För att påverka kroppens nervsignaler
krävs mycket stark strålning som ligger långt över det normala som finns i vår omgivning för
att det ska kunna ge en direkt effekt. Men efter 30 år av forskning så finns det inget som
säger att elektromagnetisk strålning inte kan ge upphov till cancer. Vid hög exponering i
barnåldern har forskare sett ett samband mellan exponering och en något ökad risk för att
drabbas av leukemi. Världshälsoorganisationen har bedömt magnetfält som möjligt cancer
framkallande [32] [75]. Laddade partiklar i rörelse skapar elektriska fält, så i våra hjärtan
skapas elektriska fält där blodflödet motsvarar 0,2 A/m2 som i magnetfält. Detta kan
innebära att hjärtat slår ett extra slag om man befinner sig vid en kraftledning. Studier på
människan har även påvisat att metallsmak i munnen, koncentrationssvårigheter och
koordinationssvårigheter kan uppstå vid fältstyrkor på 0,5-3 Tesla. Magnetfält har även
påvisat en påverkan på metalliska joner och molekyler som järn, koppar, myoglobin och
hemoglobin. DNA har även visat sig kunna påverkas av magnetfält på styrkor ≥ 13 Tesla,
detta skulle teoretiskt kunna innebära celldelning och uppkomst av tumörer. Brännskador
kan uppkomma av högfrekventa magnetiska fält, då alstras molekylrörelser och ger upphov
till termiska effekter i biologiska vävnader [96].
I Kalifornien finns det ett program som kallas EMF, Electro magnetic field, program och detta
är en fortlöpande forskning som ska ta reda på hur människans hälsa påverkas av olika
24
magnetiska fält och elanvändning. År 2002 publicerades en studie där man hade studerat
elektriska och magnetiska fälts inverkan på människans hälsa och om fälten orsakar några
sjukdomar. Forskarna kom fram till att elektriska och magnetiska fält i viss mån kan öka
risken för leukemi hos barn, öka risk för hjärntumör hos vuxna samt leda till missfall och
bröstcancer hos kvinnor [97].
Elkänslighet eller elallergi blir allt vanligare förekommande i samhället, forskare har inte
hittat något samband mellan elallergi och elektromagnetisk strålning. Det är människor som
får hudirritationer, huvudvärk och andra åkommor som menar att dessa kommer ifrån
elektriska och magnetiska fält. Här finner man att det finns en kunskapslucka och mera
forskning inom ämnet behövs.
4.4.2. Elektromagnetisk strålning
Två studier som har genomförts som behandlar kraftledningars elektriska fält på 500 kV, i
studien studerades boskap och det resulterade i inga synbara effekter när boskapen (se figur
13) betade, drack och besökte området. Området bestod av ett fuktigt markunderlag. En
annan studie visar att korna utnyttjade ett område för bete, vatten och salt men när
kraftledningen var periodvis avstängd utnyttjades området betydligt mer av djuren. Det var
en ledning med 1100 kV, och när ledningen sattes på igen minskade användningen av betet.
I detta fall har djurägaren inte märkt någon förändring i betesdjurens hälsa eller beteende.
Många undersökningar diskuterar möjligheten om en del djurarter kan uppfatta elektriska
fält och om fälten eller bullret från kraftledningarna kan uppfattas som obehagligt för
betesdjuren. En boskapsjord bestående av kor som tillbringade 15 dygn per betesperiod
under 400 kV kraftledningar har inte påvisat någon påverkan på äggstockar och dräktighet.
Det fanns inte heller någon påverkan på mjölkproduktionen eller fortplantingen hos dessa
kor [33].
Renars sensoriska uppfattning av kraftledningar är en kombination av stimuli från
ledningarna och andra stimuli från miljöfaktorer. Kraftledningarnas påverkan på renarna kan
variera utifrån de olika väderförhållanden som kan förstärka eller försvaga kraftledningarnas
effekter[28].
Renar har tränats för att reagera på ett visst sätt när de hör ljudtoner från en 78 kV
högspänningsledning. När tonerna låter följer därefter en mild elektrisk chock, när djuren
dricker ur en vattenkopp och hör tonerna så bryter de kontakten med koppen för att inte
känna den elektriska chocken som kommer efter tonen. Detta indikerar att renarna kan höra
olika toner och en bilda av renars hörsel träder fram [28].
Renar väljer att inte befinna sig under ledningar, men det är denna arts naturliga beteende
att aldrig vara kvar någon längre tid på samma plats. I nutiden finns det inga bevis som
påvisar detta påstående. Det finns många faktorer som påverkar om djuren ska gå under
ledningarna eller ej, exempel på faktorer kan vara topografisk placering av linjerna, den
25
platsen i förhållande till betet och så vidare (detta kan man se gälla även, råddjur och älg).
Ljud ifrån kraftledningarna tros påverka renarna negativt, man mätte ljud från
kraftledningarna till 4-26 dB, 18-29 dB och 22-33 dB dessa ljudmättningar gjordes på avstånd
50 meter, 30 meter och 20 meter ifrån ledningarna. Eftersom renar och andra betesdjur har
mycket bra hörsel kan detta medföra en störning. Dessa studier är gjorda under åren 19751986 [33] [31].
Rådjur som har studerats innan de har gått ut ur tätare vegetation och till ett öppnare
landskap för att betat under 500 kV kraftledningarna har betat utan att verka berörda, det
har varit bullernivåer på 55-60 dB(A). Detsamma gäller älg så var det ingen signifikant
skillnad på älgen beteende under 500 kV kraftledning och andra områden som älgen
passerade. Man får inte glömma att dessa ledningar går rakt igenom områden där djuren har
både mat och skydd, det kan vara så att tillgången på skydd och mat övervägde det
eventuella negativa som kan komma från kraftledningarna [33].
Ett forskarteam från Tyskland och Tjeckien har upptäckt att kor och två arter av hjortar
tenderar att placera deras kroppar på en nord-sydlig axel. Detta sker med ett medfödd
magnetiskt förnuft, deras sinne störs när de betar under högspänningskraftledningar. När
korna betade under kraftledningar som sträcktes i en öst-västlig riktning anpassades deras
kroppar efter ledningen medans ledningar som hade en nord-sydlig, nordväst-sydostlig
rikting medförde att kornas kroppar hade en slumpmässing riktning. Forskarna tror att
svaret är att den alternerande magnetfält som produceras av kraftledningarna är vinkelrätta
till kraftledningarna och parallella mot jordens magnetfält. Detta medför en ökad intensitet
och forskarna tror att detta medför en ändrad riktning i kroppen som resulterar i kornas
slumpmässiga riktning. Denna observation har även observerats av rådjur och kronhjort.
Liknande fenomen observerats vid studier av magnet receptiva fåglar [45].
Högsta domstolen i Minnesota har informerat två mjölkbönder att de kan söka pengar för
att deras kor mjölkar mindre och att 80 mjölkkor har blivit dödade av kraftledningar.
Bönderna menar att kraftledningarnas elektricitet går en sidostrålnings väg och återgår till
jorden via en oavsiktlig ledare som i detta fall korna. Detta kan påverka korna vilket
resulterar i mindre produktion av mjölk och att de dör hävdar mjölk bönderna i Minnesota
[27].
En grupp forskare från McGill University, SainteAnne de Bellevue, Quebec i Kanada har
genomfört en studie på kor för att se om det blev någon skillnad på kornas mjölkproduktion
samt födointag när korna utsattes för elektriska och magnetiska fält. Det var 16 stycken kor
av rasen Holstein som hade en mjölkavsöndring cirka 150 dagar, försöket pågick under tre
brunst cyklar. Resultatet av undersökningen blev en minskning av mjölkproduktionen, mjölk
fett och en ökning av torrsubstans intaget upptäcktes. Men dräktiga kor av samma ras får ett
ökat foderintag och en minskad mjölkproduktion vid dräktighet. När köttkor utsattes för
samma studie under tre var resultatet att ökad foder konsumtion uteblev [44]. Samma grupp
26
forskare genomförde en studie på Holstein kor men djuren var vid undersökningstillfället
dräktiga. Undersökningen omfattade 16 kor uppdelade i två grupper med åtta individer i
varje grupp. Metoden var att en av grupperna utsattes för strålning under fyra veckor, sen
gick det fyra veckor utan strålning och slutligen fyra veckor med strålning. Medan den andra
gruppen genomgick det mottsatta strålnings schema vilket innebar de första fyra veckor
ingen strålning, de nästa fyra veckor strålning och slutligen ingen strålning. Strålningen var
igång 16 timmar under dygnet och syftet var att undersöka hur hormonet melatonin(tar
hand om dygnsrytmen i kroppen) och prolaktin (är ett mjölkproducerande hormon)
påverkades av strålning. Resultatet av undersökningen blev att melatonin koncentrationen
var mycket högre under de mörka perioderna, i de ljusa perioderna visade djuren som blev
strålad en liten minskning av hormonet men inga signifikanta skillnader i de mörka
perioderna kunde visas. Undersökningen av hormonet prolaktin resulterade i ökad
signifikanta nivåer i slutet av exponeringen, man kunde inte fastställa någon tidstrend i
ökningen av prolaktin under dygnet [53].
Effekter av långtids exponering av elektromagnetisk strålning så kan vistelse i starka
magnetiska fält påverka orienteringen av molekyler så som enzym och DNA. I djurstudier kan
påvisad påverkan på embryonalutveckling vara ett resultat av långvarig exponering av
magnetfält [96].
Kor påverkades av elektromagnetisk strålning då en studie genomfördes i Kanada på 16
stycken dräktiga kor. Korna utsattes för strålning i två grupper i 28 dagar, i olika intervall.
Resultatet var att forskarna kunde se en liten förhöjd skillnad på tyroxinvärdet på korna som
hade utsatts för strålning. Tyroxin är ett hormon som styr bland annat ämnesomsättningen i
kroppen. Detta förhöjda värde kunde inte komma ifrån den elektromagnetiska strålning som
korna utsattes för eftersom båda grupperna hade förhöjda värden vid samma klockslag. Men
de utsatta djuren behöll det förhöjda värdet av tyroxin under hela insamlingsperioden vilket
inte kontrollgruppen gjorde. Detta medför att elektromagnetisk strålning har en effekt på
tyroxinvärdet i kroppen på korna och kan först upptäckas efter dag 10 i experimentet. Korna
regerar på elektromagnetisk strålning under längre perioder än på kortare perioder. Denna
strålning som korna utsattes för kan inte medföra någon livshotande variation i tyroxinvärde
så mycket kan studien spekulera i resultatet [22].
5 Resultat och analys
Efter omfattande litteratursökningar i diverse databaser, böcker, internet, kontakt med
forskare inom ämnet samt diskussioner med väl insatta personer visar referenserna från vår
litteraturstudie följande påverkan på betesdjur från vindkraft och kraftledningar:
Effekterna på tamdjur anses i de flesta fall vara mindre än på vilda djur [69]. En artikel
skriven av Stankowich 2008 menar att forskare har kommit fram till att vilda djur har minskat
27
sitt flyktavstånd till mänskliga aktiviteter. Dock enligt en annan studie påverkar redan små
mänskliga störningar djuren med effekter som ökad vakenhet och ökad hjärtfrekvens [76].
Vindkraft
Bullret från vindkraftverk kan få djur att uppleva stress. En annan utlösande stressfaktor kan
vara förändringar i djurens dagliga rutiner, vilket sker vid uppbyggnad av vindkraftverk [71].
Spreng skriver i artikeln ” Possible health effects of noise induced cortisol increase” att
stresshormonet kortikosteron utsöndras då djur utsätts för ljud under en längre tid. En
studie visar att kors fertillitet minskar då de utsätts för mycket stress [66]. Studier på
mjölkkor och buller visar ingen skillnad mellan exponerad grupp och kontrollgrupp. Kor som
utsätts för störning under själva mjölkningen släpper ifrån sig mindre mjölk, motsatsen ses
dock i en annan studie [28]. Forskare tror här att djuren anpassar sig till bullernivåerna under
mjölkning [28]. Studier på betesdjur visar att det är svårt att se samband mellan djurs
påverkan på olika stimuli [28]. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder
ljudet för kommunikation, för att till exempel hitta en partner, märka revir eller lokalisera
byten. Dessa funktioner kan bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika
brus eller buller [28].
Grisar som utsatts för återkommande ljud på 130 dBA har uppvisat effekter som förhöjd
hjärtfrekvens. På kastrerade grisar som utsattes för 93 dBA i flera dagar upptäcktes en
förlusta av vatten och salt i deras kroppar [28].
Det diskuteras huruvida infraljud och lågfrekvent ljud påverkar både djur och människor.
Enligt naturvårdsverket är trötthet, huvudvärk och störd sömn symptom som kan uppstå vid
exponering av lågfrekvent ljud. Resultatet av en undersökning som genomförts av karolinska
institutet i samband med naturvårdsverket 2011 visar att det idag saknas vetenskapliga
underlag för att påstå att infraljud och lågfrekventa ljud kan ge upphov till allvarliga
hälsoeffekter [15].
Djur som utsätts för skuggor har uppvisat tillfällig irritation samt distraktion [87]. Det senare
kan ge en indirekt påverkan då djuren störs under sitt betande eller i jakten för att
undkomma rovdjur. Hästar har enligt en tysk studie uppvisat större känslighet för
vindkraftens skuggor än för andra liknande föremål och ljud som de i studien utsattes för
[88]. I en svensk studie har man kommit fram till att hästar minskar tiden för födointag då de
utsätts för stimuli i form av reflekterande band [26]. Det finns en stor kunskapslucka
huruvida andra betesdjur reagerar på vindkraftens skuggor och reflexer. Enligt Wizelius kan
reflexer ge upphov till en störande effekt på omgivningen [9]. Artificiellt ljus från
vindkraftverk kan ha en påverkan på betesdjurens dygnsrytm, genom att ljuset stör
melatoninproduktionen. Djuren hamnar då ur fas vilket kan påverka deras beteende
gentemot andra individer i arten. Minskad reproduktion, försämrat födointag samt att
djuren blir bländade är effekter som kan uppvisas. Djuren har en tendens att undvika
ljuskällor vilket i sin tur kan skapa barriärer i landskapet [90].
28
En studie om renars anpassning till vindkraftverk visar att det finns en förändring i beteendet
men då den inte är systematisk är det svårt att dra slutsatser hur stor påverkan är.
Stressnivån skilde sig inte heller mellan experiment gruppen och kontrollgruppen [36].
Kraftledningar
Långtidsexponering av elektromagnetiskstrålning kan påverka kroppens enzymer och DNA.
Studier har visat påverkan på embryonalutvecklingen hos djur [96].
Enligt en studie om kraftledningars påverkan på kor redovisas att kor undviker områden med
kraftledningar om de har möjlighet till det. Man kom fram till denna slutsats genom att
kraftledningen periodvis stängdes av och man såg då att korna utnyttjade området betydligt
mer. Djurägaren märkte dock inga andra effekter på djuren [33]. Man har på ett universitet i
Kanada gjort studier på hur kors mjölkproduktion och födointag påverkas av elektriska och
magnetiska fält. Resultatet blev en minskad mjölkproduktion, minskat fettinnehåll i mjölken
samt ett förändrat födointag [44]. Samma grupp forskare som ovan har också utfört en
studie på hur hormonen melatonin och prolaktin påverkas av elektriska och magnetiska fält,
även den på kor. Resultatet blev att koncentrationen av melatonin under dagens ljusa
perioder minskade lite hos djuren som blivit strålade. Inga signifikanta skillnader under de
mörka perioderna kunde visas. Undersökningen av hormonet prolaktin resulterade i ökade
nivåer i experiment 1 och något minskade i experiment 2 [53]. Hormonet tyroxin som styr
ämnesomsättningen hos kor har visat förhöjda nivåer under en längre tid än kontrollgruppen
då kon utsatts för elektromagnetisk strålning [22].
Två forsknings projekt som gjorts på kor och kraftledningar visar att det inte noterats några
synbara effekter på betesdjurens hälsa eller beteende. En tredje undersökning visar även att
ingen påverkan på kors äggstockar, fortplantning, dräktighet eller mjölkproduktion har
påvisats [33]. Två bönder i Minnesota hävdar att kraftledningarnas elektricitet går en
sidostrålnings väg och återgår till jorden via en oavsiktlig ledare, i detta fall deras kor. De
menar att korna på grund av detta producerar mindre mjölk och att 80 kor mist livet tillföljd
av detta. Högsta domstolen har meddelat bönderna att de kan söka ersättning för detta [27].
Ett forskarteam från Tyskland och Tjeckien har upptäckt att kor, rådjur och hjortar tenderar
att normalt placera sina kroppar i en nord-sydlig axel. I närvaro av kraftledningar störs deras
sinnen, och de betar då istället i en slumpmässig riktning [45].
Ljud från kraftledningar tros påverka renar negativt, detta kommer man fram till genom
jämförelser mellan renars hörsel och kraftledningar [33] [31]. Eftersom renar och andra
betesdjur har mycket bra hörsel kan detta medföra en störning. Kraftledningar ger
permanenta betesförluster för renar [33]. Inga tecken har noterats gällande rådjur och älgar
i deras beteende samt undvikande av områden under kraftledningar på 500 kV [33].
Det finns viss data som tyder på att semi-domesticerade renarna vänjer sig vid
kraftledningarna vid avsaknad av mänsklig aktivitet [33]. En annan studie redovisar att renar
29
lärt sig känna igen den ton som uppstår innan kraftledningen ger stötar, och kan på så sätt
undkomma dessa [28].
Mänsklig störning
Studier pekar på att individer av älg överger sina områden när den mänskliga störningen blir
för stor [19] samt att åsnehjortar under dagtid undviker områden där människor vistas [65].
Mänskliga störningar kan påverka djurens aktivitets- och rörelsemönster flera timmar efter
själva störningen ägt rum [19] [51] [55]. Effekter som minskad överlevnad, minskad
reproduktion eller att hela områden undviks kan ske om djuren som utsätts för störning inte
har några alternativa rörelseområden. Dessa konsekvenser ger efter en tid minskade
populationsstorlekar [42]. Områden med störning används i mindre grad av renar, detta
resulterar i större tryck på andra områden och kan då leda till överbetning. Effekter från flera
störningar ger oftast mer påverkan än enskilda störningar[50].
Enligt en Nordamerikansk studie kan slutsatsen dras att två arter av hjortar undviker
vindkraftparkers vägnät [64] [38]. En liknande studie från Finland visar att renar väljer bort
betesområden med större vägar. Tamrenar fortsätter att undvika vägnät kring
vindkraftsparker även efter konstruktionsfasen är färdig enligt undersökningar av det norska
projektet VindRen [60]. Det finns arter som inte enbart påverkas negativt av vägnäten kring
vindkraftsverk. De kantzoner som vägar skapar fungerar som födoresurser för flertalet arter
samt att dikesområden mellan skog och väg bildar nya habitat som är attraktivt för bland
annat rådjur. Vägarna kan även fungera som skydd till djur för att undkomma mygg, knott
och andra insekter(43). Vägarna underlättar även möjligheten att lättare transportera sig
mellan betesområden [56] [23] [48] [52] [59]. Denna korridoreffekt kan dock innebära ett
problem vid renskötsel. Hjorden sprider ut sig på vägarna vilket gör att hanteringen
försvåras, samt att överbetning kan bli en följd då renar kommer till nya områden i förtid
[50].
Vägar innebär habitatförändringar, men den totala ytan som försvinner är bara en liten del
av djurens rörelseområde och påverkan från habitatförändringen blir därför troligtvis inte av
någon större betydelse [46] [20]. Om området i fråga skulle innehålla värdefulla beten eller
ge extra bra skydd skulle dock en utbyggnad kunna ge betydligt större konsekvenser [78].
Älgen som under vårens början gärna söker sig till högt belägna bergrika områden är ett
exempel på detta eftersom dessa områden även är attraktiva för vindbruk [51].
6 Diskussion
I de fall då faktaunderlag på betesdjur saknats har vi tittat på hur andra djurgrupper
upplever påverkan från vindkraft och kraftledningar. Ett exempel på detta är grisar som
utsatts för återkommande ljud. I andra fall har också påverkan på betesdjur från studier med
liknande störningskälla medtagits då underlag saknats för vindkraft och kraftledningar.
Exempel på detta är en studie om hur buller från jet plan påverkar kor samt hur hästar
30
reagerar på stimuli i form av reflekterande band. I enstaka fall har studier på människan också
medtagits. Detta har skett då kunskapen på djur varit väldigt begränsad eller saknats helt, som inom
området infraljud och lågfrekvent ljud. Det har även skett då studier har visat möjlighet för
att en mycket negativ påverkan skulle kunna vara möjlig inom området elektromagnetisk
strålning, där man inte kan utesluta att exponering för elektromagnetisk strålning kan leda
till cancer.
Då man idag utför experiment och forskning på djur för att kunna förutse en påverkan hos
människor, borde man kunna göra det motsatta i de fall då underlag saknas på hur djur rent
kroppsligt påverkas. Kunskapen är ju som tidigare nämnts överlag väldigt begränsad, inom
vissa områden dock mer eller mindre och mer forskning samt kunskap krävs innan man med
säkerhet kan dra slutsatser med belägg för att en påverkan finns eller inte.
Vindkraft
När det gäller bullrets påverkan på djur visar fem av de åtta studier som granskats att det
finns en möjlig påverkan från buller. I två studier som inte visar någon påverkan tror
forskarna att djuren har anpassat sig till bullernivåerna. Dessa studier är utförda med buller
från militärbaser, vilket skulle kunna medföra att studien inte helt går att jämföra med kors
påverkan på vindkrafttens buller. En av studierna är utförd under flera år, vilket kan innebära
(som nämnts ovan) att djuren har vant sig vid bullret och inga stressfaktorer då uppvisas. En
annan studie talar för att kor släpper ifrån sig mindre mjölk vid störning i form av buller, dock
motsägs den av en liknande studie som fick ett motsatt resultat. Störningskällorna var dock
olika vilket kan leda till att fel slutsattser tagits. I den första kom störningen från
papperspåsar och i den andra kom störningen från motorbåtar, då dessa störningskällor är
markant olika är en feltolkning inte omöjlig.
Forskarna menar också att det är svårt att se samband mellan olika djurs påverkan av bullret.
Olika djurarter samt individer reagerar på olika sätt gentemot buller, detta kan medföra att
olika studier uppvisar olika resultat.
När det gäller påverkan från skuggor och reflexer är underlaget väldigt tunt och det finns få
källor att granska. Av de fyra källor som funnits tyder alla på en möjlig påverkan. Två av
källorna är från studier som utförts på hästar. Då hästar enligt många har en större
känslighet för dessa typer av störningar kanske inte dessa källor kan ligga till grund för en
bedömning huruvida andra betesdjur påverkas av skuggor och reflexer. När det kommer till
påverkan från hinderbelysning hittades inga studier, men däremot hittades fakta om
påverkan från artificiellt ljus från vägar och gatubelysning. Dessa fakta ansåg vi vara
relevanta i vår studie då båda ljusen är skapade av människan och inte en naturlig del i
miljön, det kanske till och med blir en större påverkan från vindkraftens ljus då de inte ger
ifrån sig ett konstant ljus utan ett blinkande, samt att vindkraften ofta befinner sig längre ut i
orörd natur.
31
Kraftledningar
Resultatet ger oss fyra studier på betesdjur som visar på effekter av elektromagnetisk
strålning. Studierna undersöker olika hormoner samt embryonalutveckling. Därför blir en
jämförelse mellan studierna svår att göra, dessutom har korna exponerats olika lång tid och
under olika starka ledningar vilket ytterligare försvårar. Det finns utöver dessa en studie som
visar att korna påverkas genom att undvika område med kraftledningar på 1100 kV. Dock
visade korna inga andra effekter av strålningen enligt djurägarna, men vi ser detta som en
möjlig felkälla då djurägarna troligtvis inte har haft utbildning och utrustning att bevisa en
påverkan på kroppens enzymer, hormoner, DNA samt embryonalutvecklingen. Ett
forskarteam har noterat att betesdjur påverkas av kraftledningars närvaro genom att ändra
sin kroppställning under ledningarna, ingen ytterligare påverkan kunde rapporteras. Det
finns dock en möjlighet att placeringen av kroppsställningen skett slumpmässigt. Två studier
som genomförts visar inga effekter av elektromagnetisk strålning på kor, studien utfördes
med kraftledningar på 500 kV. Är det kanske för lite spänning för att en påverkan ska uppstå
eller exponerades korna under en för liten tid? Eller finns det kanske helt enkelt ingen
påverkan? En fjärde studie har gått lite djupare och undersökt kors äggstockar,
fortplantning, dräktighet samt mjölkproduktion men inte heller här påvisades några effekter.
Kraftledningens spänning var i detta fall svagare än ovan, 400 kV. Vilket kanske är en
anledning till att inga utslag gavs.
Två studier talar för att betesdjuren störs och påverkas negativt av kraftledningar, genom
undvikande från området. En studie som utförts fick dock det motsatta resultatet. Har
betesdjuren vant sig vid kraftledningarnas störningar eller är behovet av mat större än
rädslan för kraftledningarna? Undersökningar som talar för en tillvänjning är att renar
känner igen en ton som ledningarna avger, och tar då avstånd för att inte få stötar samt en
studie som menar att semi-domesticerade renarna vänjer sig vid kraftledningarna vid
avsaknad av mänsklig aktivitet
Mänsklig störning
Resultat från fyra studier visar att betesdjur påverkas vad gäller fördelningen i naturen av
tillfartsvägar samt mänsklig störning, vissa djurgrupper mer andra mindre. Flera andra
studier menar att vägnäten även ger en positiv påverkan för flera betesdjur när det kommer
till rörelse möjligheter och skydd för insekter, men vägnäten har dock enligt forskning gjort
att skötsel av ren försvårats. Vägarnas kantzoner skapar nya födoresurser samt att dikes
områden bildar nya habitat för rådjur. Då effekterna av vägnäten troligtvis ger både negativa
och positiva effekter är det svårt att dra slutsatser i vilken grad betesdjuren väntas påverkas.
7 Slutsats
Efter avslutad litteratur granskning är slutsatsen att det finns en möjlig påverkan på
betesdjur från vindkraft och kraftledningar. I dagens tillgängliga litteratur finns
32
kunskapsluckor och osäkerheter huruvida stor påverkan är på betesdjuren. Påverkan är
ibland dessutom svår att definiera och systematisera men majoriteten av studierna är trots
allt överens om att en påverkan finns.
8 Förslag till fortsatta studier
Målet med litteraturstudien var att se om det fanns studier på hur djuren påverkas av
vindkraft och kraftledningar, samt om man enligt denna forskning i framtiden bör placera
vindkraft och kraftledningar inom eller i närheten av betesområden. Vi anser att det behövs
fortsatta studier inom all nämnda områden för att få en bättre bild av vilka effekter som kan
väntas ske på djurlivet av vindkraft och kraftledningar. Det krävs dessutom att man vid
planering och uppförande av vindkraft och kraftledningar väger djurens välmående mot
människans behov av energikällor.
Förslag på fortsatta studier är att titta på sambandet mellan vindkraft och stress på olika
djurarter, även studera hinderbelysningens påverkan (vilken vi inte fann någon studie på).
Kors påverkan av kraftledningar kräver också ytterligare forskning, långtidsexponeringens
effekter samt skillnad i styrka mellan kraftledningarna är två exempel på fortsatta
undersökningar.
33
9 Källförteckning
1.
Energimyndigheten. (27/2-2012), www.energimyndigheten.se
2. Svensk energi. (27/2-2012), www.svenskenergi.se
3. Svenska kraftnät.(2011). Sydvästlänken, frågor och svar. (27/2-2012).
http://www.svk.se/pagefiles/29599/fragor-och-svar-sydvastlanken_2011-01-20.pdf
4. Vindkraftsutredningen 1999. Rätt plats för vindkraften: Del 1, Slutbetänkande av
Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75.
5. Brathen.K,A, Ims.A,R, Yoccoz.G,N, Fauchald, Torkild Tveraa,P,Hausner.H,V.(2007).
Induced Shift in Ecosystem Productivity? Extensive Scale Effects of Abundant Large
Herbivores. Ecosystems, 10,773-789.
6. Widemo,F.(2011).Vindkraften i landskapet.
Jägarförbundet.http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2011/07/vindkrafte
n-i-landskapet/
7. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket. (2001). Ljud från vindkraftverk.
Rapport 6241 dec.2001.
8. Elsäkerhetsverket. (2012). Byggnader nära kraftledningar. 5/5-2012,
http://www.elsakerhetsverket.se/Global/Publikationer/Byggnader_nara_kraftlednin
g.pdf
9. Wizelius, T.(2007). Vindkraft I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
10. Helldin,J-O, Sieler,A, Olsson,M. (2010). Vägar och järnvägar-barriärer i
lanskapet.http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningarprojekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbmskriftserie/skrift42.pdf
11. Naturvårdsverket.(2011). Buller.
http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/
12. Naturvårdsverket.(2011). Riktvärden för ljud från vindkraft.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/
34
13. Dafour P.A. 1980. Effects of Noise on Wildlife and Other Animals. Review of Research
since1971. U.S. Rapport No: 550/9-80-100. Environmental Protection Agency, Office
of Noise Abatement and Control, Washington D.C. 20460
14. Medvind vindkraftsportalen. Buller. 27/2-2012.
http://wind.vei.fi/public/index.php?cmd=smarty&id=64_lse, Österbottens
vindkraftsportal
15. Naturvårdsverket, Nilsson.M,E, Bluhm,G, Eriksson,G, Bolin,K. (2011).
Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar:
Exponering och hälsoeffekter, naturvårdsverket.
16. Naturvårdsverket. (2010). Ljud från vindkraftverk.10/5-2012,
http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/Bull
er/vindkraftverk/Ljud-fran-vindkraftverk-koncept-20april2010.pdf
17. Naturvårdsverket.( 2011). Ljud och skuggor från vindkraftverk. 10/5-2012,
http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft/Webbvagledning-om-MKB-for-vindkraftprojekt/Ljudoch-skuggor/
18. Transport styrelsen.(2010). Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Transportstyrelsens
författningssamling, TSFS 2010:155, serie GEN.
19. Andersen,R, Linnell,D.C,J,Langvatn,R.(1996). Short term behavioural and
physiological response of moose Alces alces to military disturbance in Norway.
Biological Conservation,77(2-3),169-176.
20. Arnette E.B., Inkley D.B., Johnson D.H., Larkin R.P., Manes S., Manville A.M., Mason
R., Morrison M., Strickland M.D. & Thresher R. (2007). Impacts of Wind Energy
Facilities on Wildlife and Wildlife habitat. Special Issue by The Wildlife Society.
Technical Review 07-2.
21. Arbetsmiljöverket.(2012). Skador av elektromagnetisk strålning är ovanliga. 24/4-
2012.http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/skador/
22. Burchard J.F., Nguyen D.H. & Rodriguez M. (2006.) Plasma Concentrations of
Thyroxine in Dairy Cows Exposed to 60 Hz Electric and Magnetic Fields.
Bioelectromagnetics, 27,553-559.(7/5-2012),
35
23. Bruggeman J.E., Garrott R.A., White P.J., Watson F.G.R. & Wallen R. (2007).
Covariates affecting spatial variability in bison travel behavior in Yellowstone
National Park. Ecological Applications 17(5),1411-1423.
24. Box ,R.(2004).Spöklika lysrör flimrar i mörker.Allt om vetenskap din källa till
kunskap,2004-04-07.
25. Berger, J. (2007) Fear, human shields and the redistribution of prey and predators in
protected areas. Biology Letters, 3(6), 620-623.
26. Christensen J.W., Keeling L. & Lindstrøm Nielsen B. (2005). Responses of horses to
novel visual, olfactory and auditory stimuli. Applied Animal Behaviour Science 93,53–
65.
27. Collins,B.(2011). Supreme Court hands dairy farmers a win over stray voltage.MPR
News,26/1-2011.
http://minnesota.publicradio.org/collections/special/columns/news_cut/archive/201
1/01/supreme_court_hands_dairy_farm.shtml
28. Dafour P.A. 1980. Effects of Noise on Wildlife and Other Animals. Review of Research
since1971. U.S. Rapport No: 550/9-80-100. Environmental Protection Agency, Office
of Noise Abatement and Control, Washington D.C. 20460. 7/5-2012,
http://www.nonoise.org/epa/Roll9/roll9doc9.pdf
29. Dobson,H, Smith,R.F.(2000).What is stress, and how does it affect reproduction?.
Animal Reproduction Science, 60-61(2-2000),743-752.
30. Reimers,E, Flydal,K, Stenseth,R.(2007). High voltage transmission lines and their
effect on reindeer: a research programme in progress. Polar Research, 19 (1), 75-82.
31. Reimers,E, Dahle,B, Eftestøl,S, Colman,E.J, Gaared,E.(2006). Effects of a power line
on migration and range use of wild reindeer.Biological Conservation, 134, (4), 484–
494.
32. Elsäkerhetsverket.(2009). Magnetfält och hälsorisker.
http://www.elsakerhetsverket.se/Global/Publikationer/Magnetfalt-och-halsoriskerlow.pdf
33. Reimers,E, Flydal,K & Stenseth,R.(2007) High voltage transmission lines and their
effect on reindeer:a research programme in progress.11/4-2012.
http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=influence%20power%20lines%20horses%
20biological%20effects&source=web&cd=7&ved=0CFEQFjAG&url=http%3A%2F%2Fw
ww.polarresearch.net%2Findex.php%2Fpolar%2Farticle%2Fdownload%2F6532%2F73
36
65&ei=nRyZT931K8ieOt3Y5MIG&usg=AFQjCNG5ImR5pYIVXQ94fSd3X4Z5nV4sxQ&ca
d=rja
34. Energimyndigheten.(2011).Så här fungerar ett vindkraftverk.
http://energikunskap.se/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fornybarenergi/Vind/Sa-har-fungerar-ett-vindkraftverk/
35. Energimyndigheten.(2012). Electricitet.4/5-2012.
http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Elektricitet/
36. Flydal K., Eftestøl S., Reimers E. & Colman J. (2004). Effects of wind turbines on area
use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures. Rangifer 24, 55-66.
37. Flydal K, Hermansen A, Enger PS,Reimers E.(2001)Hearing in reindeer(Rangifer
tarandus). JComp Physiol A,187,265-269.
38. Harju S.M., Dzialak M.R., Osborn R.G., Hayden-Wing L.D. & Winstead J.B. (2011).
Conservation planning using resource selection models: altered selection in the
presence of human activity changes spatial prediction of resource use. Animal
Conservation doi, 14(5), 502-511.
39. Hemmner.H (1990). Dometication, the decline of environmental
appreciation.Cambridge:Cambridge university press.7/5-2012,
http://scholar.google.se/scholar?hl=sv&q=Hemmer+1990&as_ylo=&as_vis=0 och
http://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=ZUcKwPQNXWEC&oi=fnd&pg=PR7&dq=
Hemmer+1990.+Domestication+the+decline+of+environmental+appreciation&ots=ez
s35iTCY4&sig=Zj51JNkqJLXVhSYctcfdjzvQqTA&redir_esc=y#v=onepage&q=Hemmer%
201990.%20Domestication%20the%20decline%20of%20environmental%20appreciati
on&f=false
40. Hebblewhite, M, White, C.A, Nietvekt, C.G, McKenzie, J.A, Hurd, T.E, Fryxell, J.M,
Bayley, S.E. and Paquet, P.C. (2005). Human activity mediates a trophic cascade by
wolves. Ecology 86(8), 2135-2144.
41. Hebblewhite, M. and Merrill, E. (2008). Modelling wildlife-human relationships for
social species with mixed-effects resource selection models. Journal of Applied
Ecology 45(3), 834-844.
42. Gill.A,J, Norris,K,Sutherland.J,W(2001). Why behavioural responses may not reflect
the population consequences of human disturbance. Biological Conservation, 97(2),
265-268.
37
43. Jordbruksverket(2009). Skötsel och operativa ingrepp på renar.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/renar/skotselochoperativaingre
pp.4.2399437f11fd570e6758000743.html
44. Burchard.F,J, Monardes,H, and Nguyen.D,H.(2003). Effect of 10 kV, 30 mT, 60 Hz
Electric and Magnetic Fields on Milk Production and Feed Intake in Nonpregnant
Dairy Cattle. Bioelectromagnetics, 24,557-563.
45. Blau,J.(2009). Of Cows and Power Lines.ieee spectrum, 1/7-2009.
http://spectrum.ieee.org/energy/the-smarter-grid/of-cows-and-power-lines
46. Kuvlesky W.P. Jr, Brennan L.A., Morrison M.L., Boydston K.K., Ballard B.M. & Bryant
F.C. (2007). Wind energy development and wildlife conservation: challenges and
opportunities. Journal of Wildlife Management, 71(8),2487-2498
47. Flydal,K, Eftestøl,S, Reimers,E & Colman.E,J.(24-28/8-2003). The 11th Arctic
Ungulate Conference, Saariselkä, Finland. (9/5-2012) Effects of wind turbines on area
use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures,
http://septentrio.uit.no/index.php/rangifer/article/viewFile/301/282
48. Laurian, C , Dussault, C, Ouellet, JP , Courtois, R , Poulin, M , Breton, L .(2008).
Behavior of moose relative to a road network. Journal of Wildlife Management, 72
(7), 1550-1557.
49. Lundex AB. Regler för uppsättning och användning av elstängsel.24/4-2012.
http://www.lundex.se/acrobat/Regler%20f%F6r...pdf
50. Larsen,M.(2002). Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands Län - en
pilotstudie, (13/2 och 9/5-2012),
http://www.energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/renar_pilot.pdf
51. Olsson,M, Cox.J,J, Larkin.L,J, Widén,P, Olovsson,A. (2011). Space and habitat use of
moose in southwestern Sweden. European Journal of Wildlife Research,57(2),241249.
52. Martin,J, Basille, M, Van Moorter, B, Kindberg, J, Allainé, D, Swenson. J, E. (2010).
Coping with human disturbance: spatial and temporal tactics of the brown bear
(Ursus arctos). Canadian Journal of Zoology, 88(9),875-883.
53. Rodriguez,M, Petitclerc,D, Burchard.F,J, Nguyen.H,D ,and Block,E.(2004). Blood
Melatonin and Prolactin Concentrations in Dairy Cows Exposed to 60 Hz Electric and
Magnetic Fields During 8 h Photoperiods. Bioelectromagnetics 25,508-515.
38
54. Naturvårdsverket.(2010). Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan – resultat
från forskning 2005-2009 inom Vindval.16/2-2012,
http://www.swedishepa.se/Documents/publikationer/978-91-620-8469-1.pdf
55. Leslie M, Naylor R, Michael J, Wisdom R.G, Anthony. (2008). Behavioral Responses of
North American Elk to Recreational Activity. Journal of wildlife management, 73(3),
328-338.
56. Nellemann, C , Cameron, RD. (1998). Cumulative impacts of an evolving oil-field
complex on the distribution of calving caribou. Candian journal of zoology-revue
canadienne de zoologie, 76(8), 1425-1430.
57. Arbetsmiljöverket. (2012). Vad är elektromagnetiska fält? (20/3-2012).
http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/elektormagnetiska/
58. Nellemann, C, Stoen, O.G, Kindberg, J, Swenson, J.E, Vistnes, I, Ericsson, G,
Katajisto,J, Kaltenborn, B.P, Martin, J. and Ordiz, A. (2007). Terrain use by an
expanding brownbear population in relation to age, recreational resorts and human
settlements. Biological Conservation 138(1), 157-165.
59. Ordiz,A, Støen,O-G, Delibes,M and Swenson.E,J.(2011). Predators or prey? Spatio-
temporal discrimination of human-derived risk by brown bears. Oecologia, 166(1),
59-67.
60. Colman J.E., Eftestøl S., Lilleeng N.S. & Rønning H.( 2008). Zoologiske studier. Sid 8-51
i VindRein Årsrapport 2008, Universitetet i Oslo.
61. Persson, I.L., Danell, K. and Bergström, R. (2000). Disturbance by large herbivores in
borealforests with special reference to moose. Annales Zoologici Fennici 37(4), 251263
62. Regeringskansliets rättsdatabaser. Djurskyddsförordning (1988:539).5/3-2012.
http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNH
TML%7D=sfst_err&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3D
THW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFORD%7D=FIND&%24%7BFREETEXT%7D=&
BET=1988%3A539&RUB=&ORG=&%24%7BSORT%7D=%C5R%2CLPNR+
63. Rickye S. Heffner and Henry E. Heffner.(1983). Hearing in large
mammals:Horses(Equus caballus) and Cattle(Bos Taurus).11/4-2012.
http://psychology.utoledo.edu/images/users/74/Sound%20Localization/HearingInLar
geMammals_Horses_1983.pdf
39
64. Sawyer H., Kauffman M.J. & Nielson R.M. 2009. Influence of Well Pad Activity on
Winter Habitat Selection Patterns of Mule Deer. Journal of Wildlife Management
73:1052–1061
65. George.L,S, Crooks.R,K(2006). Recreation and large mammal activity in an urban
nature reserve. Biological Conservation, 133(1), 107-117.
66. Spreng, M. (2000). Possible health effects of noise induced cortisol increase. Noise
and Health, 2(7), 59.
67. Electric transmission lines.jpg. (2005). 10/5-2012,
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Electric_transmission_lines.jpg
68. Mingon-Grasteau,S, Boissy,A, Bouix,J, Faure,J-M, Fisher.D,A, Hinch.N,G, Jensen,P, Le
Neindre,P, Mormede,P, Prunet,P, Vandeputte,M, Beaumont,C.(2005). Genetics of
adaptation and domestication in livestock. Livestock Science, 93, 3-14.
69. Mignon-Grasteaua,S, Boissyb,A, Bouixc,J, Faurea,J-M, Fisherd.D,A, Geoffrey N.
Hinche.P,J ,Le Neindreb,P, Mormède,P, Prunet,P, Vandeputtei,M,
Beaumonta,C.(2005). Genetics of adaptation and domestication in livestock.
Livestock Production Science, 93 (1), 3-14.
70. Svenska kraftnät.(2011). Ljud.11/4-2012. http://www.svk.se/Miljo/Ljud/
71. Skafte Medlab.(2008). Steroider och hormoner.24/4-2012.
http://www.skafte.se/products/neogen/Kortikosteron.htm
72. Svenska kraftnät,(2010). Elektriska och magnetiska fält vid stora kraftledningar.
Faktablad, 2010-0629.http://www.svk.se/Global/02_Press_Info/Pdf/Faktablad/Fakta_magnetfalt.pdf
73. SSI Rapport.(2007:14). Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Rapport/Stralskydd
/2007/ssi-rapp-2007-14.pdf
74. Svensk energi.(2012). Elnätet. 4/5-2012. http://www.svenskenergi.se/sv/Om-
el/Elnatet/
75. Socialstyrelse.(2005). Elektromagnetiska fält från kraftledningar.4/5-
2012,http://www.av.se/dokument/Teman/elektromagnetiska/EMF_fran_kraftlednin
gar_Sosstyr.pdf
76. Stankowich,T.(2008). Ungulate flight responses to human disturbance: A review and
meta-analysis. Biologicalconservation, 141(2008), 2159-21732.
http://people.umass.edu/tstankow/Stankowich2008BiolCons.pdf
40
77. Neumann, W. (2009). Moose Alces alces behaviour related to human activity.8/3-
2012, http://pub.epsilon.slu.se/2102/1/Neumann_W_20090908.pdf
78. Walter, WD, Leslie, DM, Jenks, JA. (2006). Response of Rocky Mountain elk (Cervus
elaphus) to wind-power development. American midland naturalist, 156(2), 363-375.
79. Vistnes, I ,Nellemann, C, Jordhoy, P , Strand, O .(2004). Effects of infrastructure on
migration and range use of wild reindeer. Journal of wildlife management, 68(1),101108.
80. Vindkraftsutredningen SOU 1998:152 Lägesrapport december(1998). Vindkraften en
ren energikällatar plats. http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/78/cde0ffd1.pdf
81. Nationalencyklopedin.(2012). Domesticering. 5/3-2012,
http://www.ne.se/domesticering
82. Eon. (2012). Distribution. 10/5-2012, ://www.eon.se/Om-EON/Om-
energi/Distribution/
83. Jordbruksverket.(2011). Djurskyddsbestämmelser Nötkretur. Jordbruksinformation 5.
5/3-2012,
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo11_5.pdf
84. Djurskyddsmyndigheten.(2007). Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna
råd om hästhållning. Djurskyddsmyndighetens författningssamling ,L 101.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b08000913/DFS_2
007-06.pdf
85. Naturvårdverket. (2012). Lågfrekventa ljud. 20/3-2012,
http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Buller/Vindkraft/Lagfrekventa-ljud/
86. Nationalencyklopedin.(2012). Växelspänning. 10/5-2012,
http://www.ne.se.ezproxy.bib.hh.se/lang/v%C3%A4xelsp%C3%A4nning
87. Triventus AB.(2011). 20/3-2012, http://www.triventus.com/windpower/fragor/
88. Seddig,A.(2004).Gutachten. 20/3-2012, http://www.buerger-fuer-
eggebek.de/downloads/faunapferdegutachten.pdf
89. Läkemedelsverket. (2012). 20/3-2012, www.läkmedelsverket.se
90. Calluna, Trafikverket. (2011). Vägbelysningens påverkan på djur och växter samt
rekommendationer för val av ljus. 20/3-2012,
http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/160/10023.pdf
41
91. Nationalencyklopedin.(2012). Växelspänning. 10/5-2012,
http://www.ne.se.ezproxy.bib.hh.se/lang/v%C3%A4xelsp%C3%A4nning
92. Helldin,J-O, Alvares,F. (2011).Large terrestrial mammals and wind power-is there a
problem?. Summary of discussion at evening workshop at the CWW, Trondheim May
4, 2011.24/3-2012,
http://www.cww2011.nina.no/Portals/CWW2011/Summary%20workshop%20terrest
rial%20mammals.pdf
93. Jordbruksverket 2011. Vindkraft i slättlandskapet – Så gynnar anläggning av
naturmiljöer den biologiska mångfalden. 5/4-2012,
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr3_30.p
df
94. Skarin A., Danell Ö., Bergström R. & Moen J. (2004). Insect avoidance may override
human disturbances in reindeer habitat selection. Rangifer, 24, 95-103.
95. Asp, H, Brewitz, E, Halvarsson, A, Ljungberg, S, Mjönes, S, Wallberg,P.(2007).
Utvärdering av miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Statens strålskyddsinstitut
2007:14.
96. Arbets- och miljömedicin uppsala, akademiska sjukhuset. (2012). EMF-
elektromagnetiska fält.20/3-2012,
http://www.ammuppsala.se/default.asp?headId=6&pageId=214
97. Vågbrytaren Stockholm.(2001-2002). Ökad risk för allvarliga sjukdomar, Kaliforniens
EMF-program.3/5-2012,
http://www.vagbrytarenstockholm.se/forskning/kraftledningar/kalifornien2002.htm
98. Holmövind. (2008). Vindkraft på Holmön, 10/5-2012,
http://www.holmovind.se/?p=19
99. Trafikverket, vindlov.(2011). Järnvägar. 9/5-2012,http://www.vindlov.se/sv/Steg-for-
steg/Gardsverk/Inledande-skede/Infrastrukturintressen/Jarnvagar/
University Physics by Benson. ( 1999). Formelsamling i fysik, 8/5-2012.
http://www.fysik.org/WebSite/fragelada/resurser/formel.pdf
100.
42
