Språkförskolan Delfinen

Språkstörning
Dagens program
•
•
•
•
•
Återkoppling föregående seminarie
Fika
Språkstörning
Symwriter, InPrint
Hemuppgift
Vad säger lagen ?
Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom
rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla
sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
språkliga förmåga”.
Språkutvecklingstrappan
Olika typer av tal- och språkvariabler
-
Munmotorik – hur man rör mun och tunga för att göra olika
ljud och uttala språkljud
Fonologi – de språkljud som finns i vårt språk
Grammatik – hur man sätter samman ord och böjer ord i
meningar
Språkförståelse – hur man förstår talat språk
Pragmatik – hur språket används i olika sociala situationer
och hur man använder och förstår kroppsspråk
Svårigheterna kan finnas inom ett eller flera av dessa områden
Språkstörning
Hur vanligt är det ?



6-8 % av förskolebarn har
språkstörning
Ca 2-3 gånger fler pojkar
än flickor diagnosticeras
som språkstörda
1-2 % har grav
språkstörning
Bakomliggande faktorer




Graviditet och
förlossning
Öroninflammationer
Anatomiska orsaker
Miljö
 Ärftlighet
Vad är språkstörning ?









Definition: ”barnets språkutveckling är inte den för åldern
förväntade utan ligger signifikant efter utvecklingen inom
andra områden som icke-verbal förmåga, motorisk och socioemotionell förmåga”
Språkförståelsen är nedsatt
Ordförråd och uttrycksförmåga är begränsad
Har svårt att förstå samband orsak/verkan
Svårigheter att deltaga i lekar och andra sociala sammanhang
Kan inte använda språket i planering och problemlösning
Koncentrationssvårigheter och nedsatt närminne förekommer
Kan vara motoriskt klumpig men har ”mycket spring i benen”
Kan ibland ha stora svårigheter i kontakten – verkar inte veta
”hur man gör”
Vad påverkar vår språkinlärning ?
Känslor
 Spatiala förmågor
 Minne
 Perception (känsel, smak, lukt, syn, hörsel)
 Planering, organisation och målinriktning
 Social interaktion
 Motorisk förmåga

Förmågan att berätta
kräver ett brett spektrum av förmågor






Språkliga
Kognitiva
Sociala
Att man kan sekvensera
Förstå orsakssammanhang
Anpassa sig till lyssnarens behov (pragmatisk
förmåga)
Associera/kategorisera
Vilken
passar den ihop med ?
Vad
används den till ?
Var
kan man hitta den ?
Kan
du beskriva den ?
Vad
katt
familj
liknar den ?
Ur ”Språkutveckling och språkstörning hos barn”,
U.Nettelbladt & E-K Salameh (red)
tassar
Hund
jakt
vänskap
koppel
Vad kan man göra ?





Har man svårigheter att förstå
språket blir det extra viktigt att
få positiva uppmaningar
Överös inte barnet med tal
Tala tydligt och långsamt med
korta, enkla meningar
Ge barnet gott om tid att svara
var inte rädd för pauser
Gör det meningsfullt för barnet
att svara på dina frågor
Vad kan man göra ?




Var noga med återkoppling, inte
”lämna” det vi inte uppfattat
Använd kroppsspråk, gester,
visa, peka, tecken, bilder,
bokstäver. Hjälp barnet att själv
använda dessa strategier
Bemöt alla försök att tala och
kommunicera på ett positivt sätt
Låt eleven visa vad som
intresserar – bygg på ordförråd
och kommunikation utifrån det
Vad kan man göra ?



Öva frågor och satsbyggnad i
samband med teman och lek
Använd drama/sagor som ett sätt
att sätta ord på känslor, flytta
perspektivet utanför sig själv
Upplevelser ger känslomässiga
avtryck vilket gör det lättare att
minnas
Att tänka kring
Det kan vara viktigare…




..att pratläsa böcker och texter än
att läsa dem
..att arbeta med att producera
egna texter än att läsa andras
-gärna med utgång från foto på
utflykter eller bara vardagliga
aktiviteter
-eller med utgång från en egen
berättelse, sedd film, TV/datorspel
od
..att göra egna böcker
...att göra berättelser med hjälp av
utklipp från kataloger och tidningar
Att tänka kring………
Det kan vara viktigare att vara närvarande i
stunden än att träna särskilda förmågor vid
särskilda tillfällen
Våra barn behöver TID och TYDLIGHET
KASAM
Hur gör vi för att……
Uppmuntra barnen att använda alla sina språk för att utveckla
och fördjupa sina kunskaper ?
Anlägga språkliga perspektiv på verksamheten genom att
medvetet arbeta med språk och innehåll parallellt i planering
och genomförande ?
Ge barnen möjlighet via samtal insikter i att man kan
kommunicera på olika sätt i olika sammanhang ?
Fundera ut vilka språkliga utmaningar olika tema innebär och
stötta dem så att utmaningarna blir lagom stora ?
Vilka verktyg kan man
använda ?







IT-verktyg
Bilder
Konkreta modeller
Teckenkommunikation
Seriesamtal
Videofilm och foto
Konfliktlösning genom drama
Bilder




Bilden är tydlig.
En bild ”stannar” kvar i
minnet bättre än talade
ord.
En schemabild visar var
något ska ske eller vad
som ska ske.
Förstärker det som
förmedlas till barnet och
ger barnet ett sätt att
uttrycka sig innan talet
kan ”bära”
kommunikationen.
Teckenkommunikation



Tecken som AKK
(AlternativKompletterand
e Kommunikation).
Man tecknar endast
nyckelorden i en mening.
Förstärker det som
förmedlas till barnet ger
barnet ett sätt att
uttrycka sig innan talet
kan ”bära”
kommunikationen.
Seriesamtal




Används när det är svårt att förstå den verbala kommunikationen
När ett barn behöver använda fler sinnen för att förstå.
För att förstå sociala situationer.
Barnet tränar sitt logiska tänkande och får ett bättre tidsbegrepp.
Videofilm och foto



Dokumentation av
barnen i
vardagssituationer
Positiv upplevelse
som stärker
självkänslan
Ger möjlighet att
reflektera över en
händelse
Konfliktlösning genom drama



Händelsen blir
konkret och tydlig när
de vuxna
dramatiserar
Barnen får själva
reflektera och komma
med lösningar
Barnen bearbetar
händelsen genom att
rita något ur dramat
Intressanta hemsidor
www.sprakstorning.org
www.talochsprakcentrum.com
www.blom.just.nu
www.sprakenshus-umas.se
www.dhb.se
www.anita.se
www.stamning.se
Hemuppgift



Vilken/vilka är eleven/eleverna som behöver
dessa anpassningar?
Välj ut en elev och anpassa datorn till den
eleven
Reflektioner i bloggen