Logopediska framtidsvisioner
Ulrika Nettelbladt
LEG. LOGOPED, SENIORPROFESSOR I LOGOPEDI
VID LUNDS UNIVERSITET
Logoped i 45 år
• 1970, kurs 4 i Stockholm, försöksutbildning tre terminer,
först 60 poäng fonetik och 20 poäng pedagogik. Fokus på
röst, stamning och artikulatoriska avvikelser hos barn
• Första arbetet Barnkliniken Danderyds sjukhus – barn
med svåra funktionsnedsättningar: cerebral pares,
autism, dövhet, utvecklingsstörning, ”MBD”
• Utvecklingsskalor inom pediatriken, men fanns knappt
några språkliga test eller analysmetoder
• Behov att renodla de språkliga svårigheterna, 1973 till
Lund, doktorand i fonetik (fanns ej då forskarutbildning i
logopedi vid Lunds universitet)
fortsättning
• Studieresa till USA hösten 1975 avgörande, fick upp
ögonen för den relativt nystartade barnspråksforskningen
• 1983 Avhandling i fonetik om fonologisk utveckling hos
svenska barn med språkstörning. Resultat:
• Inte bara artikulatoriska problem, utan systematiska
fonologiska problem inklusive fonotax (ord- och
stavelsebegränsningar) och prosodi (ordaccenter och
betoning
• Syntagmatiska begränsningar allvarligare än
paradigmatiska, komorbiditet med grammatiska problem
och – har vi senare funnit – lexikala problem
Fortsatt forskning och doktorander: att
fortsätta utforskandet av olika språkliga domäner
• Kristina Hansson 1998 (grammatik och interaktion, IRanalys)
• Christina Reuterskiöld 1999 (språkförståelse, narrativer
och bildspråk)
• Eva-Kristina Salameh 2003 (flerspråkighet och
språkstörning)
• Christina Samuelsson 2004 (prosodi och interaktion)
Fortsatt forskning och doktorander (2)
att fortsätta utforskandet av olika språkliga domäner
• Barbro Bruce 2007 (tidig diagnostik, barn med ADHD)
• Pernille Holck 2009 (pragmatik hos barn med cerebral
pares, spina bifida och pragmatisk språkstörning: inferens
och narrativer
• Ketty Holmström, disputation 28 november 2015.
Avhandlingens titel: Lexikal organisation hos en- och
flerspråkiga skolbarn med språkstörning
Centrala och aktuella teman
som ”aptitretare”
Tre perspektiv på språkstörning och
pragmatiska problem
• Biologiska och kognitiva perspektiv (intra-individuellt
perspektiv) T ex orsaksmodeller
• Utvecklingsperspektiv (intra-individuellt perspektiv)
T ex stadiemodeller
• Kontextuellt synsätt (inter-individuellt perspektiv)
T ex proximala utvecklingszonen
Olika analysperspektiv
• Målspråksrelaterat (”felsökningsperspektiv”): Vad
skiljer barnets språkanvändning från vuxnas?
• Barnperspektiv (jfr. autonomt perspektiv): Vad
försöker barnet uttrycka?
• Ett inter-individuellt perspektiv: Att studera barnet i
samspel med omgivningen (kontexten)
Frågor om pragmatisk utveckling
• Hur uppstår kommunikation?
• Vilka är förutsättningarna för pragmatisk
utveckling?
• Hur fortgår den pragmatiska utvecklingen
hos barnet?
Förutsättningar för pragmatisk
utveckling
• Medfödd preferens för mänskliga ansikten och röster
• Basalt behov av social tillgivenhet
• Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten och
röster
• Interaktionell synkroni – spädbarnets rörelsemönster är
synkroniserade med rytmen i de vuxnas tal
Att förklara eller förstå
• Inom naturvetenskapen och medicinen söker man efter
förklaringar. Sociala handlingar ses som sekundära.
• Inom humanistisk och viss samhällsvetenskaplig forskning
blir prioritetsordningen omkastad: man söker förståelse
av hur människan skapar mening i sin omvärld, t.ex. att
försöka förstå hur pragmatiska svårigheter kan uppstå i
vissa situationer men inte i andra.
Kanner om ”skenbart irrelevanta
yttranden”
Irrelevanta yttranden är lätta att avfärda om man inte gör
noggranna analyser.
Kanner menade att irrelevant beteende hos barn med
autism kan ses som skenbart irrelevant.
Om man försöker gå till botten med vad barnet avser, kan
man ofta härleda meningen. Det gäller att förstå barnets
kommunikativa biografi.
Exempel: ”Don’t throw the dog off the balcony!”
Barnet har förstått ett yttrande i en specifik situation.
Visar kontextens avgörande betydelse för förståelse.
Etableras och är färdigutvecklade
tidigt
– Interaktionell synkroni
– Deixis (utpekande)
– Grundläggande turtagning
– Tidiga kommunikativa funktioner (t.ex. utpekning,
visa, ge-och-ta)
Pekgesten
• Viktig milstolpe
• Kommer ur härmning av vuxna gester eller ur en
modifierad sträckgest
• Den vuxne tillskriver gesten mening ’som om’ den
betyder något och är avsiktlig
• Samband med benämningsinsikten
Etableras sent
Förstår indirekthet (när saker inte sägs rakt ut, t.ex.
artighetsfraser)
Förstår bildspråkliga uttryck
Metapragmatisk förmåga (att t.ex. kunna reflektera
över egna och andras samtalsstrategier)
Bildspråkliga (icke-bokstavliga) uttryck
Metaforer
Kasta ett öga pa
Idiom
Kasta in handduken
Liknelser
Arg som ett bi
Ordspråk
Den som gapar över för mycket mister
ofta hela stycket
För att förstå bildspråk krävs förmåga att uppfatta
indirekthet, dekontextualisering och inferensförmåga
Gestaltstrategier (=holistiska strategier)
i ett livslångt perspektiv
Gestaltstrategier
• Fonologiska
– kan inte bryta syntagmatiska begränsningar inom ett ord
• Grammatiska
– kan inte bryta lexikaliserade fraser i ord
• Lexikala
– oförmåga att skapa över- och underordning samt abstrakta
begrepp
• Pragmatisk-interaktiva
– kan inte bryta invanda rutiner
Man kan också fastna i ensidiga
analytiska strategier
• Naturligt under den tidiga grammatiska och lexikala
utveckling med överregularisering, t ex ”gådde, gedde,
sovde”, och med över- eller undergeneraliseringar, t ex
alla äldre farbröder är farfar, eller bara familjens hund är
just hund.
• Längre upp i skolåren kan det vara svårt att förstå
bildspråkliga uttryck eftersom man tolkar dem bokstavligt,
alltså analyserar dem ord för ord och inte som en
(avancerad form av) gestalt.
Den professionella blicken
Att inte låta diagnosen skymma den
professionella blicken
Att uppmärksamma drag som förefaller
oförklarliga och som inte stämmer med
förväntningarna för en viss diagnos
Teorier som kan föras in under
dialogism
• Lev Vygotskijs sociokulturella teori
- från det sociala till det internaliserade
- den proximala utvecklingszonen
• Potentialer och sårbarhet, sårbarhet-stressmodellen
• George Herbert Mead: Intersubjektivitet och alteritet
– barnet måste förstå den andra innan det kan förstå
sig själv
Vygotskij Den proximala
utvecklingszonen
En mer kompetent person samarbetar med barnet genom
att anpassa sig till barnets faktiska utvecklingsnivå, men
uppmuntrar samtidigt till att med stöd försöka lösa mer
komplicerade uppgifter.
Dialogismens principer
• Annan-orientering (samtal bygger på, åtminstone
oftast, att man försöker förstå den andres perspektiv
och anpassa sig till det och situationen)
• Meningskapande (man utgår från att den andre vill
skapa ett meningsfullt samtal)
• Multimodalt (att förstå indirekthet kan ofta ske
genom att t ex tolka ansiktsuttryck)
• Spänning mellan det explicita och det implicita,
(det underförstådda) t ex vid indirekthet som ironier
och skämt
”Goda råd”
• Inte tappa den logopediska ”verktygslådan”
• Även om man är specialiserad, inte tappa kontakten med
andra områden, t ex kunna studera röstanvändning vid L1
och L2
• Hur hantera ”hackordningen” bland professioner? Stärka
den logopediska identiteten. Bredda och fördjupa de
språkliga kunskaperna och analysmetoderna. Behärska
både detaljkunskap och övergripande modeller
• Att inte nödvändigtvis följa med strömmen, att inta ett
kritiskt förhållningssätt när det börjar gå ”mode” i
logopediskt tyckande, diagnoser och test
Framtidsvisioner
• Språket i skolan
• Logopeder inom barn- och
ungdomspsykiatri (och vuxenpsykiatri?)
• Kriminalvårdslogopedi
Kriminalvårdslogopedi
Två magisteruppsatser i Lund vt 2015 (Berghe, Johansson
& Mabrouk; Brorsson Feustel & Jakobsson):
• Stort mörkertal med olika språksvårigheter bland klienter
inom Kriminalvården
• Kan vara svårt med bildspråk, hypotetiska resonemang,
abstrakta begrepp
• Aggressivitet kan bottna i djupgående förståelseproblem,
men tillskrivs ofta kriminaliteten. Interventionsprogram på
svenska, starkt språkligt präglade
• Borde finnas ett stort behov av logopeder inom
Kriminalvården men också att hitta tidiga risksymtom!
Till sist är det vår förmåga till dialog
som kan rädda mänskligheten
Henning Mankell efter Yasar Kemal
