Svenska barnvaccinationsprogrammet
Vaccin ger barn ett skydd mot vanliga och ovanliga sjukdomar som annars
kan ge svåra skador, handikapp eller i värsta fall leda till döden. Tack vare
vacciner har vissa sjukdomar nästan försvunnit från Sverige, till exempel
polio, difteri, mässling, röda hund och påssjuka.
Om många människor är vaccinerade innebär det ett skydd även för dem
som inte är det eftersom risken för smittspridning till oskyddade personer
minskar, till exempel äldre anhöriga. Det kallas flockimmunitet.
Hur fungerar vaccin?
Vaccination innebär att man tillför kroppen delar av det smittämne som
orsakar en sjukdom eller hela smittämnet men i försvagad form. Kroppen lär
sig på så sätt känna igen bakterien eller viruset och bygger långsamt upp ett
försvar mot sjukdomen. Om man senare skulle bli smittad är
immunförsvaret redan aktiverat och oskadliggör smittämnet innan man
hinner bli sjuk. För att få ett långsiktigt bra skydd måste de flesta vacciner
ges flera gånger. Den första vaccinationen ges när barnet är 3 månader, den
sista när barnet lämnar grundskolan.
Kostnadsfritt vaccin
I Sverige har alla barn rätt till kostnadsfri vaccinering inom ramen för det
allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det är frivilligt att delta.
Vaccinationsprogrammet omfattar skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta,
polio, mässling, påssjuka, röda hund och Haemophilus influenze typ B,
Hib, en bakterie som kan orsaka snabbt förlöpande infektioner i form av
hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, särskilt hos små barn.
Vaccination kan också ges mot tuberkulos och hepatit B om sjukdomarna
finns i barnets nära omgivning.
I Sverige ingår vaccination mot pneumokocker i det allmänna
vaccinationsprogrammet för barn än så länge bara i Stockholms län trots att
invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom kan leda till lunginflammation,
blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Dödligheten i
hjärnhinneinflammation är hög och de som överlever får ofta bestående
men. Smittskyddsinstitutet rekommenderade hösten 2006 att
pneumokockvaccin ska ges till alla barn vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
Nu rekommenderar även Socialstyrelsen att vaccin mot pneumokocker ska
ingå i barnvaccinprogrammet. Socialstyrelsens ställningstagande är ut på
remiss. Remisstiden går ut den 19 februari 2008. Om bedömningen att
vaccinet ska införas kvarstår efter analys av inkomna remissvar kan
föreskriften beslutas av Socialstyrelsens ledning och eventuellt börja gälla
efter sommaren 2008.
Fakta om sjukdomarna
Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige omfattar för
närvarande vaccin mot följande sjukdomar:
•
Difteri är en allvarlig och mycket smittsam halsinfektion som kan
göra att barnet dör av kvävning. Bakterierna utsöndrar också ett gift
som kan ge livshotande skador på hjärta och nerver. Difteri finns på så
nära håll som i Östeuropa.
•
Stelkramp orsakas av en bakterie som bland annat finns i jord. Giftet
orsakar svåra kramper och andningsförlamning. Antibiotika hjälper
inte.
•
Kikhosta är en smittsam luftvägsinfektion som kan vara mycket farlig
för små barn, med andningssvårigheter eller andningsuppehåll.
•
Polio, eller barnförlamning som det ibland kallas, är en virussjukdom
som sprids med vatten som förorenats av avföring. Sjukdomen kan ge
hjärnhinneinflammation och förlamning som påverkar andning och
rörelseförmågan. Dödligheten var tidigare mycket hög. Den sista stora
epidemin i Sverige var i mitten av 1950-talet.
2008-01-31
2
•
Hib är en bakterie som kan ge svåra infektioner i hjärnhinna,
struplock och leder. Risken för hjärnhinneinflammation är störst hos
barn under fem år och risken för dödlig utgång runt fem procent. Hib
kan också orsaka dövhet, bestående hjärnskador och krampanfall hos
upp till 15 procent av dem som överlever. Insjuknandet kan komma så
snabbt att barnet inte hinner tas om hand i tid för att kunna räddas.
Innan man började vaccinera mot dog flera barn varje år och många
fick hjärnskador och nedsatt hörsel.
•
Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som ger hög feber,
hosta, utslag och trötthet. De mest fruktade komplikationerna är
hjärnhinneinflammation som kan ge utvecklingsstörning och
svårigheter med koncentration och rörelser. Sjukdomen kan inte
behandlas och det förekommer dödsfall bland ovaccinerade barn.
•
Påssjuka orsakas av virus som angriper spottkörtlarna och det
centrala nervsystemet. En lindrig form av hjärnhinneinflammation kan
förekomma. Pojkar som blir sjuka efter puberteten kan få
testikelinflammation och i värsta fall bli sterila.
•
Röda hund är oftast en okomplicerad sjukdom. Faran ligger i att om
en gravid kvinna smittas finns risk för att fostret får obotliga skador,
som hjärtskador, hörsel- och synskador. Även missfall kan
förekomma.
När vaccinerar man?
Den första vaccinationen ges när barnet är tre månader och den sista
vaccinationen vid tolv år.
•
Första året. Barnet vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio
och Hib. Dos 1 ges vid tre månaders ålder, dos 2 vid fem månader och
dos 3 när barnet är ett år. I Stockholms län får barn även
pneumokockvaccin.
•
Andra året. Vid 18 månader rekommenderas ett kombinationsvaccin
(MPR) mot mässling, påssjuka och röda hund.
2008-01-31
3
•
Vid 5–6 år. När barnet är 5–6 år rekommenderas en förnyelsedos av
poliovaccinet. För barn födda 2002 eller senare ges en förnyelsedos av
difteri, stelkramp, kikhosta och polio.
•
Vid 10 år. Vid 10 års ålder rekommenderas en förnyelsedos av vaccin
mot difteri, kikhosta och stelkramp för barn födda före 2002.
•
Vid 12 år. Barnet bör vaccineras mot mässling, påssjuka och röda
hund en andra gång.
Källa: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beslutar
Det är Socialstyrelsen som, efter diskussioner med experter, rekommenderar
vilka vaccinationer som bör ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
Det svenska barnvaccinationsprogrammet utgörs av nationella
rekommendationer eller föreskrifter från Socialstyrelsen, vilka tillämpas
inom landsting (vaccinationer inom barnhälsovården) och kommuner
(vaccinationer inom skolhälsovården). Från 2007 regleras det allmänna
vaccinationsprogrammet i föreskrift (SOSFS 2006:22), vilket innebär att
reglerna om vilka vaccin som ska ingå i vaccinationsprogrammet är
bindande för landsting och kommuner.
Vaccinkostnader
År 2005 uppgick de totala vaccinkostnaderna för barn och vuxna i Sverige
till 435 miljoner kronor. Det utgör 1,8 procent av de totala
läkemedelskostnaderna samma år.
Kostnaden för de vaccin som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet utgjorde 74 procent av de totala vaccinkostnaderna i Sverige år
1992 men endast 31 procent 2005. Detta framgår av IHE-rapporten
”Vacciner i Sverige – ett hälsoekonomiskt perspektiv”, 2007:1.
2008-01-31
4
