Utveckling Irak
Orsaker och faktorer bakom de ekonomiska
problemen
2013-05-30
Carl Löfberg: 920416-0890
August Erikson: 890423-6232
Omid Khodadad: 930108-1338
Nozhan Nikzad: 860921-5796
NEGA 07
1
Innehållsförteckning:
1.0 Inledning………………………………………………………………………….2
1.1 Syfte………………………………………………………………………………4
2.0 Kvinnors ställning i Irak och ekonomisk påverkan……………………………….4
2.1 Politiska oroligheter och etniska konflikter…………………………………...….6
3.0 Komparativa fördelar……………………………………………………………..7
4.0 Bistånd…………………………………………………………………………....8
4.1 Ekonomisk utveckling och stagnation…………………………………………....8
4.2 Sammanfattning……………………………………………………………….....10
5.0 Korruption, spelregler och utveckling………………………………………...…10
6.0 Inflationsutveckling i Irak…………………………………………………….....12
6.1 Våld och inflation……………………………………………………………......13
6.2 Oljesektorn, svartamarknaden………………………………………………...…14
6.3 Åtgärder ……………………………………………………………………..….15
7.0 Avslutningsvis……………………………………………………………….….16
8.0 Källförteckning…………………………………………………………….……17
2
1.0 Inledning:
Irak är ett land beläget i västraasien och är en republik. Storleken är ungefär som Sverige och
gränsar bland annat mot Kuwait och Saudi Arabien. Landet kallades under antiken för
Mesopotamien benämns ibland som ``civilisationens vagga´´. Namnet Irak betyder ``två
ådror´´ som syftar på floderna Eufrat och Tigris. De officiella språken är arabiska och
kurdiska. Irak är ett mycket religiöst land och statsreligionen är Islam och de dominerande
inriktningarna är sunni och shia-islam. Inom Irak finns det även ca 4 miljoner kurder som till
störst del bor i landets norra delar i vad de kallar ``Irakiska Kurdistan´´.
Landet Irak som det är idag blev självständigt från Storbritannien den 3 oktober 1932, och har
ca 30 miljoner invånare. Klimatet består till störst del av ökenklimat men det skiljer sig
mellan olika delar av landet. De västra delarna består mest av öken medan de områden som är
benägna runt floderna Eufrat och Tigris är bördiga och lämpar sig bra för jordbruk. De norra
delarna är kargare och består till stor del av berg. Irak har länge varit drabbat av etniska och
religiösa konflikter och har varit ett av de mest våldsdrabbade länder under den moderna
historien. Landet har sedan 1980-talet varit inblandat i tre fullskaliga krig. Dels mot
grannlandet Iran och sedan Kuwaitkriget och nu allra senast den amerikanska invasionen
2003.
Landet Irak som det är idag blev självständigt från Storbritannien den 3 oktober 1932, och har
ca 30 miljoner invånare. Klimatet består till störst del av ökenklimat men det skiljer sig
mellan olika delar av landet. De västra delarna består mest av öken medan de områden som är
benägna runt floderna Eufrat och Tigris är bördiga och lämpar sig bra för jordbruk. De norra
delarna är kargare och består till stor del av berg. Irak har länge varit drabbat av etniska och
religiösa konflikter och har varit ett av de mest våldsdrabbade länder under den moderna
historien. Landet har sedan 1980-talet varit inblandat i tre fullskaliga krig. Dels mot
grannlandet Iran och sedan Kuwaitkriget och nu allra senast den amerikanska invasionen
2003.
3
Irak är världens tredje oljerikaste land, efter Saudi Arabien och Iran. Landet har varit mycket
konflikt drabbat och ekonomin och infrastrukturen har blivit mycket förstörd till följd av
detta. Landet har också i och med konflikterna varit svårt tyngt av sanktioner från FN vilka
har dragit ner ekonomin och drabbat folkhälsan svårt i form av svält och nöd etc. Redan innan
den USA ledda invasionen 2003 så har hade Iraks BNP sjunkit minskat med ca två tredjedelar
sedan 1983.
Efter invasionen 2003 så började landet sakta återhämta sig och infrastrukturen och ekonomin
behövde återuppbyggas från grunden. Irak var tyngt av stora skulder och krigsskadestånd,
sedan Kuwaitkriget. USA och Storbritannien satsade på att få igång landets infrastruktur alltså
vatten försörjning och vägar etc. För att minska skulden så behövde man få igång
oljeproduktionen därför gjordes de flesta stora investeringar i denna sektor. En annan
underlättande åtgärd var att FN släppte de tidigare frysta tillgångar som Irak hade i utlandet.
Detta utvecklingsarbete som påbörjats raserades till stor del av det våld som följde av den
utdragna konflikt som följde efter kriget 2003. Hotet från våldsamma grupperingar mot
utlänningar och framförallt representanter för utländska företag samt attentat mot
oljeledningar etc. skrämde iväg utländska investerare och gjorde så att utvecklingsarbetet
avstannade. Bistånden var inte heller effektiva eftersom stora delar försvann pga. korruption
och misslyckade projekt etc.
År 2009 så stod oljesektorn för ca två tredjedelar av landets BNP och för nästan hela
exporten. Oljeindustrin står för i princip alla statens intäkter. Eftersom att statens
budgetintäkter kommer från oljan så leder det till att den irakiska ekonomin blir väldigt
priskänslig och känslig för prissvängningar på marknaden, detta gör att landet även blir
ovanligt inflationskänsliga. Irak hade en årlig tillväxt av BNP mellan 2004 och 2008, den
4
positiva trenden vända dock och gick över i ett underskott 2009 och 2010. Irak har även haft
problem med inflation men den har till viss del bromsats upp tillföljd av det globala
ekonomiska läget.
Statens utgifter består till stor del av subventioner på livsmedel och olika former av bränsle.
Irak har sedan 2010 satsat på att främja jordbruket och energisektorn. Irak blev i december
2012 beviljade ett lån på 900 miljoner dollar för att skapa starkare institutioner, bättre kunna
ta till vara på resurser och främja nya arbetstillfällen. Det hävdades i en slutrapport från
amerikanska generalinspektören för Iraks återuppbyggnad. Det menades i rapporten att USAs
försök att återuppbygga Irak varit ganska fruktlösa. Av de 60 miljarder amerikanska dollar
som USA satsat på olika återuppbyggnadsprojekt så anses ca 8 miljarder vara bortkastade till
följd av korruption, dålig kommunikation mellan myndigheter etc.
1.1 Syfte:
Eftersom att Irak är ett konflikt drabbat land så är det svårt att få fram några säkra siffror på
den ekonomiska utvecklingen och välståndet. Därför har vi valt att använda oss av en mer
utvecklingsinriktad vinkel istället för en rent makroekonomisk. Vi har valt att fokusera mer på
de bakom liggande problemen som orsakat den oroliga ekonomiska och sociala situationen
som råder i landet. Vilka är dessa problem och hur ser utsikterna ut för att nå en lösning?
2.0 Hur är kvinnans ställning i Irak och dess inverkan på den ekonomiska
utvecklingen?
Kvinnors ställning i det konfliktdrabbade Irak har stadigt försämrats och många kvinnor lever
i dag under ständiga hot mot den egna säkerheten. Bland annat har kvinnor som kandiderat i
politiska val hotats av extrema religiösa grupper, som anser att kvinnor ska hålla sig i
hemmet, och kvinnor ur minoritetsgrupper begränsas av återkommande attacker mot
minoriteter.
Trots det fortsätter kvinnor att riskera sina liv för att arbeta för fred och mänskliga rättigheter.
De anser att det inte finns några andra alternativ än dialog och samarbete, om landet ska
kunna ändra inriktning från kaos till ett samhälle där kvinnor kan känna sig säkra och har rätt
att själva välja det liv de vill leva.
5
Trakasserier och diskriminering har blivit vardag för många irakiska kvinnor, samtidigt som
fattigdom är en del av vardagen.
Kvinnoorganisationernas behov i Irak är enorma och många efterfrågar Kvinna till Kvinnas
stöd eftersom kvinnors situation inte uppmärksammas tillräckligt av irakiska myndigheter, det
internationella samfundet eller av internationella organisationer. i dagens samhälle tappar
kvinnorna allt mer mark. Och särskilt motarbetade blir kvinnoföreningar när de hamnar i
konflikt med religiösa krafter som bara får mer och mer inflytande i landet
Iraks kvinnor har fått mer inflytande i politiken, med 27 procent av platserna i parlamentet
idag. Det är viktigt, men det är minst lika viktigt att de får mer att säga till om i sina privatliv.
Kvinnor får vara med i politiken och i parlamentet, men i hemmen har de inget att säga till
om. De har folkets mandat att stifta lagar men måste fråga sin man om lov för att besöka sina
vänner.
Iraks ekonomi är sargad och landets infrastruktur är förstörd efter kriget. Landets nya
budgetplan skulle ha presenterats förra året men har fortfarande inte bestämts. Korruption och
stölder tär hårt på ekonomin. Men trots det sker det ändå små framsteg på sina håll. För
landets köpmän har villkoren och möjligheterna att tjäna pengar blivit bättre efter
ockupationen. Irak är ett av världens naturrikaste länder och en del ser en ljus, rik framtid
framför sig.
I dagsläget, med den höga osäkerhetsfaktor som råder i Irak, sker en återgång till
stamstrukturer och patriarkalt tänkande, säger irakiska kvinnor som SvD talat med.
De ser det som ett trendbrott. Irak, med sin oljeekonomi, var trots diktaturen och det grymma
förtrycket av oliktänkande också i årtionden känt som ett land
där kvinnor hade en mycket starkare ställning än i många andra arabländer. Det räcker att gå
till de många högutbildade irakiskorna som nu lever i Sverige för att skapa sig en bild av
kvinnornas tidigare ställning på den irakiska arbetsmarknaden.
Men i dagens Irak tvingas många yrkeskvinnor tillbaka in i hemmen.
Läget är så allvarligt att inrikesministeriet i Bagdad uppmanar kvinnor att inte röra sig ute på
egen hand. ”Detta är ett muslimskt land och en attack mot en kvinnas anständighet är också
ett angrepp på våra religiösa värderingar”, säger Salah Ali, en tjänsteman på inrikesministeriet
till nyhetsbyrån Irin.
6
I fredagsbönen trummas budskapet ut från predikanter i både shiitiska och sunnitiska moskéer
att männen ska se till att deras kvinnliga familjemedlemmar håller sig hemma.
Detta kan ha en stor inverkan på ekonomin när Iraks kvinnor som är en stor andel av
arbetskraften tvingas att stanna hemma då blir det dålig för ekonomin. Det är då nästan
hälften av arbetskraften inte jobbar och detta bidrar till en segare tillväxt eller i värsta fall
”Negativ tillväxt” medan om Iraks kvinnor får komma in i samhället och vara med
produktions processen då ökar landets BNP och NP och detta bidrar till en tillväxt för landets
ekonomi.
2.1 Politiska oroligheter och etniska konflikter
Irak har världens tredje största oljetillgångar, efter Saudiarabien och Iran. Landet har även
gott om mineraler och bördig mark. Befolkningen är relativt välutbildad – även om
hundratusentals irakier med samhällsviktiga funktioner har flytt utomlands.
Irak består av 3 etniska grupper Araber (majoriteten), Kurder, turkmaner. Kurder är den
största minoriteten i Irak som bor i norra Irak (Kurdistan). De har alltid haft problem med
araber särskilt med central regeringen. Både under Saddam Husseins tid och efter. De har
alltid spelat en stor roll för ekonomin i Irak. Efter att Saddam störtats fick de i viss mån styra
sig själva, även fast de kallar det ”den federala eller regionala staten”. De tre grupperna i Irak
som sköter politiken består av shiamuslimer, sunnimuslimer och kurder.
Som vi tidigare nämnt så består den Irakiska demografin av tre grundpelare, kurder, shia och
sunni. Det kärvar på flera punkter mellan premiärminister Nuri al-Malikis regering i Bagdad
och den regionala regeringen i Erbil, till exempel när det gäller fördelningen av
oljeinkomsterna, vem som ska betala för de kurdiska säkerhetstyrkorna Peshmerga och den
infekterade striden om oljestaden Kirkuk, som alla gör anspråk på. Iraks president Jalal
Talabani, som är kurd, har brukat medla mellan sunni, shia och kurder, men just nu vårdas
han på sjukhus efter en stroke.
Efter skräckväldet som Saddam Husseins regim utövade mot Iraks kurder (med gasningen av
femtusen invånare i staden Halabja 1988 som kulmen) har ekonomiska och demokratiska
strukturer börjat byggas upp. Den globaliserade världens strömmar av människor och kapital
har hittat en fåra hit. Runt omkring citadellet växer stadens cirklar i vilda västern-stil.
7
Blåglasade hotell, tomter utstakade i rutmönster på den vinterbruna slätten, kvarter efter
kvarter av halvfärdiga cementstrukturer. Oljeprospektörer, biståndsarbetare och bankirer
flockas.
Ända sedan USA tillsammans med andra västmakter upprättade en flygförbudszon på platsen
efter det första Irakkriget för över tjugo år sedan, har kurderna kunnat utveckla sitt självstyre.
Investerare har lockats dit av en växande oljeindustri och den hittills goda
säkerhetskontrollen. Och trots ett begränsat utrymme för oppositionen att föra fram sin
politik, ett växande religiöst inflytande och ett fortsatt förskräckande kvinnoförtryck, verkar
demokratin ha fått ett visst fäste under senare år. Utan tvekan var irakiska Kurdistan en av de
stora vinnarna under den amerikanska ockupationen 2003-2011. Problemet är att trots ett
växande ekonomi i norra Irak och hyfsat bra stabilitet, så har inte resten av Irak fått samma
form. I andra delar av Irak, kan man lätt köpa pistol och vapen på gatan. Detta har gjort att
andra delar av Irak trots oljeinkomsterna inte har fått stabilitet när det gäller säkerhet och
ekonomi.
3.0 Har landet en komparativ fördel inom någon bransch?
Iraks ekonomi har sedan länge dominerats av dess oljesektor vilket vanligtvis har gett ca 95 %
av intäkterna inom utrikeshandeln då landet även är den tredje största exportören i världen
idag. Om man skall gå tillbaka i tiden kan man se att Irak faktiskt vid 1988 var den näst
största producenten av oljan i Mellanöstern efter Saudiarabien. Iraks oljeexport svarade också
för mer än 98 % av landets exportintäkter under slutat av 1980-talet. Förutom olja är Iraks
gasindustri även känd och har stor potential att växa men är idag i stort behov av teknisk
expertis. Landets viktigaste exportvaror är förutom råolja dessutom boskap och
jordbruksvaror då jordbruksindustrin ses som en sektor med stora fördelar för landet för dess
ekonomi. Denna sektor har tidigare också varit en utav de största i regionen.
Sammanfattningsvis kan man säga att de rika oljetillgångarna inom landet är en stor
bidragande faktor till den ekonomiska utvecklingen som dessutom ses som en stor fördel
inom oljebranschen.
Irak är ett rikt land, både när det gäller de mänskliga resurserna och naturresurser.
Man kan väl säga att den irakiska ekonomins fulla potential har ännu inte blomstrat och blivit
verklighet än. Detta kan man se som en källa av hopp för Iraks framtid.
(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Fakta-om-Irak/)
8
4.0 Erhåller landet utländskt bistånd?
Irak är ett land som idag får mycket bistånd från utlandet både ekonomiskt och militärt. Om vi
ska ta Sverige förexempelvis så har vi sedan 1991 gett humanitärt stöd till landet. Vid sidan
av det humanitära stödet fokuserar den svenska regeringen på mer långsiktigt
återuppbyggande stöd men också bidra till att göra bidragshanteringen bättre och effektivare.
Samarbetsområdena är i detta fall mänskliga rättigheter, demokrati och stöd till den privata
sektorn. Dessa beslut togs av den svenska regeringen 11 juni 2009 där denna strategi gäller till
och med för året 2014.
Det svenska biståndet från Sida till Irak var 210 miljoner under 2011 där en del av stödet styrs
genom FN:s och Världsbankens särskilda fond för det så kallade återuppbyggandet av Irak.
Detta kan då beskrivas som ett multilateralt bistånd då det handlar om stöd till demokratisk
samhällsstyrning, val och energisektorn. I och med detta kan vi se ifrån Sveriges roll där vi ha
skrivit ned den irakiska statsskulden med 1,5 miljarder kronor för att underlätta
återhämtningen för den irakiska staten. Även USA och FN ger bistånd till återuppbyggandet
av landet.
Vi kan dessutom se idag ett partnerskaps-samarbetsavtal (Partnership and Cooperation
Agreement) färdigt mellan Irak och EU. Detta avtal skall stärka samarbetet mellan EU:s
länder och Irak när det kommer till frågor som har med mänskliga rättigheter, politiska frågor,
terrorism, investeringar och handel att göra.
FN:s flyktingorgan UNHCR har ett par pågående program i Irak för att möta de flyktingarnas
humanitära behov där även Sverige stöder för beredskap och samhällsskydd. Detta handlar
allt från kontorsbyggnad åt UNHCR till expertkompetens inom upphandling, projektledning
och annan administration.
(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Sverige-och-Irak/)
4.1 Leder ekonomiskt bistånd till en ekonomisk utveckling eller till en
ekonomisk stagnation?
Det ekonomiska biståndet leder i och med till en ekonomisk utveckling i Irak. För att ens
kunna få fart på ekonomin kräver det hållbara grundläggande tjänster, skapande av
arbetstillfällen och till sist inkomstgenererande verksamhet. Detta kommer då på sikt gynna
säkerheten, utnyttjandet av det mänskliga kapitalet och befolkningens livskvalitet. Sedan
9
kommer en effektiv administrativ ram kunna garantera att ekonomin förvaltas korrekt,
väsentliga offentliga tjänster kan erbjudas och att olika politiska strategier utvecklas och
genomförs. Ekonomiska reformer av den offentliga förvaltningen som får stöd av
världssamfundet kommer leda till höjd kompetens och modernisering av landet.
Det ekonomiska biståndet som Irak får hamnar inom olika sektorer. Iraks ekonomiska
utveckling bör bygga på landets energiresurser då det finns fortfarande outnyttjad olje- och
gasreserver. Pengarna i detta fall går till att bygga upp föråldrad infrastruktur och teknik till
att kunna utnyttja det outnyttjade olje- och gasreserver som finns. Den andra ekonomiska
utvecklingen bör bygga istället på sektorer rörande jordbruk och vatten, vilket i sin tur ger
intäkter, skapar arbetstillfällen och uppmuntrar till utlänska investeringar. I detta fall måste
detta ske under rättslig och budgetmässig ram. Biståndet hjälper alla dessa sektorer vilket i sin
tur ger en ekonomisk tillväxt och välfärd.
(http://europa.eu/legislation_summaries/external_relations/relations_with_third_countries/mid
dle_east/r15010_sv.htm)
Statens svaghet under de ekonomiska reformerna har med de starka särintressena och höga
nivåer av korruption att göra. Detta har i många fall hindrat/bromsat ner både ekonomiska och
politiska reformer men har ändå lyckats göra många framsteg inom dessa sektorer. Idag vet
man att den irakiska ekonomin belastas av många systemproblem och menar att landet måste
förnyas inom många av dess sektorer innan man kan gå vidare till nästa steg. Det är vid denna
steg/fas Iraks ekonomi för nuvarande befinner sig. För att det ens skall finnas en ekonomisk
grund krävs det att landet har en effektiv penning-finanspolitik vilket inte existerar. Det svaga
finansiella systemet tillsammans med sin begränsade roll inom ekonomin gör att det hämmar
både investeringar och det dagliga drivandet av företagen som finns inom landets ramar.
(http://www.heritage.org/index/country/iraq)
Om man ska gå in direkt på djupet om varför landet idag har en slags ekonomisk stagnation
fast landet är öppet för utlänska investeringar, har det då med att göra med byråkrati. Den
tröga byråkratin tillsammans med politisk osäkerhet och säkerhetsfrågor stör investeringarnas
tillväxt. En annan faktor är som nämnt tidigare är att Irak saknar en fullt fungerande modernt
finansiellt system vilket den ekonomiska stagnationen utgör.
(http://www.heritage.org/index/country/iraq open markets)
10
4.2 Sammanfattningsvis
Man kan se att de avtal som Irak har med de större oljebolagen har potential att växa och
utöka deras oljeexport och intäkter. Detta kan endast hända om Irak fortsätter sina
uppgraderingar inom oljesektorn när det kommer till pipeline, oljebearbetningen och exportinfrastrukturen. Irak går långsamt framåt när det kommer till att stifta moderna lagar och
institutioner som gör att man genomföra den ekonomiska politiken. Det handlar bland annat
om de politiska reformer som lugnar investeringarnas oro över osäkra affärer. Andra hinder
som står framför de utlänska direktinvesteringar är korruptionen, föråldrad infrastruktur,
bristen på kompetent arbetskraft och de föråldrade lagarna som jag nämnt innan. Dessa
sektorer är under reformer då det ekonomiska biståndet hjälper till att utföra dessa. Sist men
inte minst så är arbetslösheten fortfarande ett problem för landet då de ekonomiska bistånden
hamnar inom andra sektorer. Att främja privata företag genom avregleringar skulle göra det
lättare för irakiska medborgarna och de utlänska investerarna att starta nya företag. Andra
lösningar till den Iraks ekonomi är att utrota korruptionen, utveckla den privata sektorn,
genomföra de reformer som är under utveckling och strukturera om bankerna. Dessa är
viktiga steg för Iraks framtid och ekonomi.
(https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iz.html economy)
5.0 Korruption, spelregler och utveckling
Irak är ett land som lider utav utbredd korruption, vilket har gjort återuppbyggnadsarbetet
efter kriget 2003, och Saddam Huseins fall svårare och mer utdraget. Det har också lett till att
det blivit svårare att locka till sig utländska investerare. Detta har bidragit negativt till
ekonomin och försvårat Iraks väg till att skapa ett ekonomiskt och institutionellt stabilt
samhälle (Gert Holmertz, 2012).
Korruptionen har bland annat gjort det svårt för svenska företag som vill etablera sig i Irak.
Tidigare så gick en tredjedel av all svensk export i mellanöstern till Irak, och landet var
Sveriges största exportmarknad i regionen. I och med de krig och oroligheter som drabbat Irak
så minskade den svenska exporten och många utländska företag drog sig ur landet
(http://sverigesradio.se).
Detta har haft en negativ påverkan på det ekonomiska välståndet och en hämmande effekt på
landets konkurrenskraft. Efter krigets slut så har arbetet för att bygga upp landet pågått
11
intensivt och svenska och andra utländska företag är på väg tillbaka. Den utbredda
korruptionen bromsar dock denna positiva utveckling, t.ex. så försöker företagen etablera bra
kontakt med ministrar och ministerium etc. för att på så sätt kunna ta sig förbi de lägre
nivåerna där korruptionen är utbredd. Detta är lättare att göra för det stora företagen och detta
missgynnar på så vis de mindre företag som söker att investera i Irak (http://sverigesradio.se).
Denna taktik är dock ingen garanti för att undvika att drabbas av korruptionens negativa
effekter. Även inom ministerium och bland ministrar så är korruptionen ett problem, t.ex. så
har det funnits korruptionsproblem inom handelsministeriet. Detta är olyckligt eftersom att
det är handelsministeriet som sköter frågor gällande export, import och tullar etc. Dessa
korruptionsproblem har påverkat handeln och utländska företags investeringsvilja negativt
och försvårar arbetet mot en stabil ekonomisk utveckling (http://sverigesradio.se).
Sedan Saddam Husseins fall 2003 har landet varit drabbat av våld och konflikter. När Saddam
störtades så fanns det stora förhoppningar om att det skulle kunna åstadkommas en stabil
övergång till ett mer demokratiskt styre och föra landet i en mer positiv riktning. Tiden efter
de amerikanska trupperna lämnade landet 2011 så har det rådigt starka politiska konflikter och
samhället har varit svårt ansatt av våldsaktioner från olika militanta grupperingar. De positiva
förhoppningarna som man hade när regimen föll slog inte in och Irak har fortförande långt
kvar till ett fredligt och demokratiskt samhälle (http://www.sida.se, 2013).
Trots detta så har ett mer fredligt och demokratiskt styre lyckats införas och landet styrs utav
en genom folkligaval utsedd regering. Irak är ett av det mer korrupta länderna i världen och
korruptionen är en av de främsta orsakerna till att det är så svårt att lyckas med att driva ett
stabilt och hållbart utvecklingsarbete. Korruptionen är utbredd i hela samhället och politiken
är också drabbad. Enligt listan över korrupta länder utfärdad av Transparency International, så
hamnade landet på plats 169 av 174 år 2012 (http://www.sida.se, 2013).
År 2006 kom en amerikansk övervakningsmyndighet fram till att ungefär en tiondel av den
irakiska statens inkomster gick till spillo till följd av korruption (Gert Holmertz, 2013).
Korruptionen försvårar alltså utvecklingsarbetet i Irak dramatiskt och den påverkar också
landets BNP negativt eftersom att stora delar av statens inkomster går förlorade.
Dessa inkomster skulle annars kunnat användas till att främja arbete, hälsa och produktion
etc. och på så sätt öka produktiviteten och välståndet och föra landet i en ljusare riktning. Den
utbredda korruptionen försvårar också för utländska företag som vill investera i landet. Detta
12
bidrar till att landet går miste om stora potentiella inkomster, alltså måste Irak på något sätt
lyckas minska korruptionen och de negativa effekterna av denna för att kunna nå en stabil
utveckling.
Korruptionen har också negativa effekter på andra områden t.ex. så är lagstiftningen och
spelreglerna inom samhället väldigt oförutsägbara. Klyftorna inom det irakiska samhället är
väldigt stora och dina förutsättningar för att kunna förbättra din situation grundas till stor del
på stöd från släktingar och vänner som sitter på högre positioner i samhället. Har du inga
sådant stöd så blir det väldigt svårt att avancera uppåt på samhällsstegen (Gert Holmertz,
2012).
Det är alltså avgörande att ha kontakter i regeringen, ministerierna eller andra institutioner för
att kunna få möjligheten att starta företag eller få mer eftertraktade yrkespositioner. Detta
påverkar landets utveckling negativt eftersom att korruptionen gör att det blir mycket svårare
att starta företag och få ett relevant arbete (Gert Holmertz, 2012). Detta kan göra så att
effektiviteten blir lidande eftersom att det handlar mer om vem du känner än om vad du kan.
En följd av detta är också att man ofta får underkvalificerade individer inom viktiga yrken och
positioner i samhället, vilket naturligtvis inte är bra för effektiviteten i samhället.
En följd av korruptionen är också att många människor saknar tillgång till den nödvändigaste
samhällsservicen, och aldrig får uppleva något av det välstånd som de stora oljeinkomsterna
skulle kunna skapa. Istället hamnar stora delar av pengarna från oljan och bistånd etc. direkt
hos olika politiker och entreprenörer. Människor blir istället ofta tvingade att muta sig fram
hos tjänstemän och myndigheter för att få den hjälp de behöver (Gert Holmertz, 2012).
6.0 Inflations utveckling i Iraq
Att hålla inflationen stabil har varit en av de mest utmanande aspekterna av den ekonomiska
förvaltingen i Irak.
Efter USA och Storbritanniens invasion av Irak 2003 så kämpande man i flera år med en hög
inflation, inte förens 2008 hade man inflationen under kontroll. Orsakerna till den höga
inflationen tros vara många till exempel: brist på råvaror, det ihållande våldet, korruption,
dollariseringen, dålig information, svag penningpolitik och ett dåligt banksystem. Alla dessa
faktorer gjorde det svårt för Irak att planera och genomföra olika strategier för att få ner
inflationen. Huvudargumenten till varför inflationen var hög var
korruption(vinstmaximerande beteende) inom oljesektorn(som motsvarar nästan hela den
statliga inkomsten) och framförallt våldet.
13
6.1 Hur våldet påverkar inflationen
Det utbredda våldet påverkar både människorna och företagen, mellan åren 2003-2007
förekom det många attacker mot oljeanläggningar och dess infrastruktur. År 2005 skedde det i
snitt en attack varannan dag mot oljesektorn (186 st).
Samtidigt under attackerna förstördes inte bara oljeanläggningarna utan 41 oljeingenjörer och
över 90 säkerhetsvakter/poliser dödades under dessa aktioner. Just oljesektorn är väldigt
känslig för förstörelse efter som de olika delarna i anläggningarna är sammankopplade, och
förstörs en del så påverkar det flera andra grenar i produktionen. Samtidigt är det svårt att
övervaka hundratals mil av oljeledningar.
Det är självklart inte bara oljesektorn som är påverkad utav våldet men det är den som är
enklast att mäta i siffror och förmodligen den som påverkar mest då brist på bränsleprodukter
driver upp priserna(inflationen) inom andra sektorer. Alltså med minskat utbud av olja som
uppstår av ökat våld följer brist på varor för hushållen att konsumera och inflation.
Konsekvenserna av det ihållande våldet påverkar också inflationen då aktörers förväntningar
14
påverkas och som resultat förändrar deras nuvarande beteende. Förväntningar kan formas av
regeringens förmåga att upprätthålla säkerheten, samla in intäkter och kunna säkra en
makroekonomisk stabilitet, vilket i sin tur kan ge insikter i den framtida tillgången på
basvaror till förutsägbara priser. (Eftersom osäkerheten är hög kan tänkas att
inflationsförväntningar spär på inflationen ytterligare eftersom löntagare, långivare och
prissättare vill gardera sig).
Denna graf visar att det finns ett samband mellan våldet och inflationen.
6.2 Korruption/svartmarknad för bränsle
Det har uppkommit en väldigt stor svartmarknad för bränsle då bristen på bränsle är stor i och
med allt våld. Detta har lett till att Irak nu ligger långt under världsmarknadens bensinpris och
även sina grannländer. Individer kan nu utnyttja detta och sälja bensin på den svartmarknaden
till höga priser till grannländer, därför har smuggling av bränsle ökat under åren 2003-2007.
Den utbredda smugglingen leder också till att undergräva regeringens ansträngningar till att
öka utbudet av bränsleprodukter.
15
Övrigt
Andra orsaker till inflation kan vara just avsaknaden av en kredit marknad, då de flesta affärer
görs med pengar, och då penningmängden påverkar inflationen kan det vara en av orsakerna.
Eftersom staten får in stora summor pengar(utländsk valuta) vid oljeexporten.
6.3 Åtgärder som hjälpt
IMF(International Monetary Fund) hjälpte till att bygga upp ett starkare banksystem i Iraq
med en Irakisk centralbank, som blev fri från statlig inblandning. År 2007 stramade
centralbanken åt penning- och valutapolitiken, för att få högre efterfrågan på egna valutan och
få ner den höga inflationen. Det gjordes genom att höja styrräntan i två steg till 20%. Vid
början av 2004 var dinar knuten till dollarn i fast växelkurs, men i slutet på 2006 och början
av 2007 så tilläts den nu att apprecieras. Och i december 2007 hade dinar apprecierats med
17%.
Genom att erbjuda en högre avkastning för dinar valuta kontra dollarns valuta via gradvis
appreciering, hoppades myndigheterna på att motverka dollariseringen och stärka
effektiviteten i penningpolitiken. Denna uppskattning skulle, på samma gång, direkt minska
den importerade inflationen. Detta lyckades, man fick ner inflationen och samtidigt höjde man
efterfrågan på dinar.
Egna reflektioner
När man kollar olika källor visar dom olika resultat för inflationen i Irak, och samtidigt bör
man vara kritisk mot flera av källorna som kommer från Irak. Det man kan konstatera utifrån
de olika källorna är i alla fall att inflationen har varit ett stort problem. Nu tack vare IMF
16
(international monetary fund) har den stabiliserats när man hjälpt till att bygga upp en stabil
Irakisk central bank som kan hålla inflationen någorlunda stabil. Samtidigt ser man, trots
försöken med att hålla en jämn nivå på inflation så svänger den väldigt mycket ändå både upp
och ner (hade till och med deflation ett tag).
Vilket kan förklaras med Iraks svåra situation då de dels egentligen bara har en exportvara,
olja. Som gör att landet blir väldigt priskänsligt i förändringar av oljepriset på
världsmarknaden.
Samtidigt är korruptionen extremt hög och säkerhetsläget är allvarligt, vilket alla påverkar
inflationen. Det är och kommer fortsättningsvis att vara svårt för regeringen i Irak att hålla en
stabil makroekonomisk politik så länge våldet är så utbrett som det varit under senaste
decenniet.
7.0 Avslutningsvis:
För att få igång industrier i landet så krävs det ökande investeringar i humankapitalet. För att
detta ska fungera krävs att våldet minskar. Det krävs även att man får bukt med problemen
rörande korruption för att öka utländska investeringar och främja ett hälsosamt klimat på den
inhemska marknaden. Trots alla resurser som lagts ner för att minska våldet och skapa
ekonomisk utveckling och välstånd så har resultaten varit blygsamma. Till stor del pga. de
utbredda politiska och etniska våldet, men också pga. korruption som gör att stora delar av
bistånd och oljeinkomster försvinner i tomma intet.
17
8.0 Källorförteckning:
-Inflation and conflict in Iraq: The Economics of shortages revisited; by David A. Grigorian
and Udo Kock; IMF working paper 10/159, July 1, 2010
(http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2010/wp10159.pdf)
-http://www.imf.org/external/np/speeches/2007/031607.htm
-http://www.riksbank.se/en/Monetary-policy/Inflation/Why-inflation-targeting/
http://www.riksbank.se/en/Monetary-policy/Inflation/What-is-inflation/
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Irak/Politiskt-System Gert Holmertz, 2012.
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Irak/Sociala-Forhallanden Gert Holmertz, 2012.
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Irak/Utvecklingen-i-Irak/
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Irak/Ekonomi/ Gert Holmertz, 2013.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4728504&play=3497731&pla
ytype=Ljudklipp
(https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iz.html economy)
(http://www.heritage.org/index/country/iraq open markets)
(http://www.heritage.org/index/country/iraq)
(http://europa.eu/legislation_summaries/external_relations/relations_with_third_countries/mid
dle_east/r15010_sv.htm)
(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Sverige-och-Irak/)
(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Fakta-om-Irak/)
18
