Dnr N2016/07898/DL
Näringsdepartementet
Till riksdagen
Landsbygdsministern
Svar på fråga 2016/17:535 av Åsa Coenraads (M) Rabies i
Sverige
Åsa Coenraads har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att
förebygga rabies i Sverige och vilka förberedelser som finns för att
hantera ett eventuellt större rabiesutbrott.
Medierna rapporterade nyligen om att antikroppar mot European Bat
Lyssa Virus (EBLV), även kallat fladdermusrabies, påvisats hos
fladdermöss i Skåne och Småland. Att EBLV finns i Skåne har varit
känt sedan 2010. Fladdermusrabies skiljer sig i flera avseenden från
klassisk rabies, och utgör enligt myndigheterna en betydligt lägre risk
för allmänheten än klassisk rabies. Människor kan i mycket sällsynta
fall smittas via bett eller rivskada med salivkontakt.
Försiktighetsåtgärder rekommenderas därför vid hantering av
fladdermöss. Sverige har varit rabiesfritt sedan 1886. Förekomsten av
EBLV påverkar inte landets rabiesstatus enligt Världsorganisationen
för djurhälsa (OIE).
När det gäller klassisk rabies har situationen i EU förbättrats avsevärt
under de senaste decennierna. Smittan har utrotats från flertalet
länder och bekämpas konsekvent där den finns kvar. Inom EU finns
gemensamma krav för djurförflyttningar, bl.a. ska hundar vaccineras
mot rabies.
I samarbete mellan bl.a. Folkhälsomyndigheten, Statens jordbruksverk
och Statens veterinärmedicinska anstalt pågår för närvarande arbete
med att se över såväl det förebyggande arbetet mot rabies som
beredskapen inför ett eventuellt utbrott.
Jag har fullt förtroende för myndigheternas arbete och anser inte att
det i nuläget finns anledning för regeringen att vidta ytterligare
åtgärder för att förebygga rabies eller för att öka beredskapen för ett
utbrott i landet.
Stockholm den 22 december 2016
2
Sven-Erik Bucht
