En liberal feministisk utrikespolitik

En liberal
feministisk
utrikespolitik
RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA
FÖRNYELSEGRUPPEN
En liberal feministisk
utrikespolitik
Liberalerna har en lång tradition av jämställdhetskamp, som också gäller utrikespolitiken. Vi välkomnar att den rödgröna regeringen har introducerat begreppet feministisk utrikespolitik. I en konfliktfylld värld är kvinnor alltid förlorare – det är de som drabbas hårdast och vilkas rättigheter som
först dras in när samhällen destabiliseras. Det är självklart att kvinnors rättigheter måste prioriteras
i alla Sveriges kontakter med omvärlden.
Vi tror att i demokratiseringens spår kommer feministiska framsteg. Det är demokratin som är
nyckeln. Men år 2015 backade den demokratiska utvecklingen för tionde året i rad, sett till hela
världen. Det sammanfaller med ett stort bakslag för kvinnors rättigheter globalt. Liberala reformer
som befolkningen vunnit rullas ofta tillbaka när rättsstaten faller samman och våldsmonopolet ger
vika. Resultatet blir att beroendet av män ökar, att flickor inte kan gå i skolan, och att kvinnor får
svårt att försörja sig på egen hand.
Men det är för att rucka på de tuffaste patriarkaten som den tuffaste feministiska politiken krävs.
Där kvinnor dagligen utsätts för tortyr, som i Kamerun, där flickors bröst bränns, eller som i
Yemen där könsstympning fortfarande är vanligt, behövs den feministiska utrikespolitiken som mest.
Det gäller också länder som Saudiarabien, som fortfarande 2016 behandlar kvinnor som andra
klassens medborgare.
Här har vi gång på gång sett hur den rödgröna regeringen slarvar: vi minns hur statsministern
poserar skrattande på bild med Irans utrikesminister, samtidigt som landets kvinnor lever under
stränga patriarkala lagar, och hur EU-minister Ann Linde skålar i champagne med Vietnams politiska ledning, trots att befolkningen under de senaste 40 åren levt i totalt förtryck.
EN LIBERAL FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK
1
Rättigheter
Vi måste se till att våra rättigheter på hemmaplan är säkra  arbeta för ett svenskt medlemskap i
Nato.
Stärka försvaret, dels för att förbättra vår egen säkerhet men också för att kunna bidra i insatser
utomlands, exempelvis Mali.
Liberal utrikespolitik kan aldrig vara undantagslöst pacifistisk. Det gäller ur ett feministiskt perspektiv, inte minst eftersom kvinnor alltid drabbas hårdast i konflikter. Friheten måste ibland försvaras
med vapenmakt. Vi vill därför att Sverige i säkerhetsrådet verkar för fler militära interventioner
i FN:s regi. Omvärlden måste ingripa när civilbefolkningar far illa i väpnade konflikter. Stödja
militära insatser där det finns ett behov, ex. stödja kurderna som slåss mot IS med vapen, inte bara
utbildning
Arbeta för ett grundande av ett europeiskt FBI och inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att
bekämpa sexslaveriet inom EU
Säkrade skatteintäkter är nödvändiga för fungerade välfärdssystem – skattesmitning har negativa
konsekvenser för kvinnor i utvecklingsländer. Sverige borde ställa krav på jämställdhetsanalyser av
svenska skatteavtal med låg- och medelinkomstländer samt andra skattesamarbeten på internationell
nivå och arbeta för ett internationellt organ för skattesamarbete inom FN som tacklar frågor såsom
skatteflykt
Öka hbtq-personers och kvinnors möjlighet till asylstatus och skydd genom att stärka Migrationsverkets och europeiska motsvarigheters kunskap om och respekt för hbtq-relaterade och genusrelaterade skyddsskäl
Säkerställa att uppföljningsarbetet av klimat- och miljöarbetet inom Parisavtalet och Agenda 2030
inkluderar ett fokus på jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt inom ramen
för nationella, regionala och internationella handlingsplaner
Sverige borde arbeta för ett tydligare hbtq-perspektiv inom EU:s MR-politik, ex.
genom att samverka med EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och genom att vara pådrivande i
genomförandet av EU:s plan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre förbindelser och
EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati
Unicef beräknar att 700 miljoner av världens kvinnor giftes bort när de var barn. Av dem var
ungefär 250 miljoner yngre än 15 år. En viktig feministisk uppgift är att verka för att fler länder
sätter en åldersgräns för äktenskap och arbetar mer aktivt för att existerande lagar implementeras.
Ett sätt att påverka är att villkora svenskt bistånd utifrån reformvillighet till länder där barnäktenskap är vanligt. Ingen ska behöva bli mamma under sin egen barndom.
Arbeta för ett spridande av den svenska abortlagstiftningen både inom och utanför EU – abort
är en mänsklig rättighet. Mer biståndsmedel borde användas i kampanjer för att alla länder ska
respektera den grundläggande mänskliga rättigheten till fria, lagliga och säkra aborter. Bara i 61
länder är abort fritt och tillgängligt för alla. En fjärdedel av världens befolkning lever i länder är
2
EN LIBERAL FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK
aborter helt förbjudna eller bara tillåtna när kvinnans liv är i fara. I över 70 länder tillåts abort
bara om kvinnans hälsa riskeras eller om barnet riskerar växa upp i fattigdom. Detta är en stor
utmaning för den feministiska utrikespolitiken.
Inom ramen för EU-samarbetet bör Sverige också prioritera kampen mot handeln med kvinnors
och flickors kroppar. Arbetet mot trafficking och sexslaveri måste drivas globalt. Vi måste fokusera
mer på efterfrågan. Det som primärt upprätthåller människohandel och prostitution är att sexköpare efterfrågar sexuella tjänster. I det sammanhanget ska vi lyfta fram den svenska sexköpslagen
som ett positivt exempel för andra att ta efter. I länder där det är straffbelagt att köpa sexuella
tjänster – men inte att sälja dem – är trafficking mindre vanligt.
Kvinnors kroppar blir allt oftare måltavlor när terrorgrupper och statliga arméer använder massvåldtäkter som vapen. Med kraft ska Sverige arbeta för att stoppa sexuellt våld i väpnade konflikter,
och för att straffriheten för sådana och andra brott mot kvinnor och flickor avskaffas. Det kommer
att krävas fler internationella insatser för att skydda kvinnor, men också att deltagande personal
utbildas i genuskunskap, framför allt Säkerhetsrådsresolutionerna 1325 och 1820. Under 2016 har
Sverige valts in i FN:s säkerhetsråd. Som det enda landet med en uttalat feministisk utrikespolitik
åligger det oss att därifrån särskilt verka för att förbättra kvinnors utsatta situation.
Öka biståndet till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som inkluderar allt från mödrahälsa
till preventivmedel, sexualundervisning och hbtq-personers rättigheter
Representation
Från platsen i FN:s säkerhetsråd ska Sverige särskilt arbeta för att stärka kvinnors roll i konfliktförebyggande och fredssamtal. Vi bör som land även ta initiativ till en FN-resolution med fokus
på kvinnors möjligheter att erhålla politisk makt. Den bör särskilt behandla kvinnors roll både i
konstitutionsbyggande och demokratiseringsprocesser, och kvinnorepresentationen i såväl nationella
parlament, regeringar som lokala politiska församlingar. Det krävs insatser för att fler kvinnor ska
kunna ta plats på de allra högsta posterna inom politiken. Framgångsrika metoder för att här nå en
högre andel kvinnor saknas inte, men det behövs ett bättre utbyte mellan världens länder.
Även Utrikesdepartementet måste arbeta med jämställdhet. Kvinnor ska ta plats också på höga
poster, i Stockholm och på våra viktigaste ambassader. Alltför ofta har svenska handelsdelegationer
varit helt mansdominerade.
Verka för ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av EU:s, FN:s, NATO:s och OSSE:s fredsfrämjande insatser och en ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser, särskilt på ledande poster
Främja kvinnors deltagande som aktörer i freds- processer i de länder som befinner sig i konflikt
inklusive genom att stödja kvinnliga ledare, kvinnorättsaktivister och relevanta civilsamhällesorganisationer
EN LIBERAL FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK
3
Resurser
Kvinnor i utvecklingsländer har begränsat inflytande över jordbruk trots att de ofta är beroende
av det för sin överlevnad. De äger sällan den jord de brukar. Denna diskriminering påverkar
den ekonomiska och sociala situationen, särskilt vad gäller tryggad livsmedelsförsörjning för barn,
familjer och hela samhället. Det är av avgörande betydelse att kvinnor görs delaktiga i beslut som
rör jordbrukets utveckling. Sverige ska arbeta för att kvinnors rättigheter gällande land och ägande
stärks – dels genom att påverka FN:s arbete men även genom det svenska biståndet.
En större del av svenskt bistånd måste användas för att säkra flickors skolgång. Rätten till utbildning är en mänsklig – inte manlig – rättighet. Det är mer förödande att hindra flickor än pojkar
från att utbilda sig och arbeta, eftersom barnäktenskap och graviditet är oåterkalleliga livshändelser som påverkar även nästa generation. Att utrota kvinnlig analfabetism är därför en oslagbar
investering för utveckling och tillväxt. I Asien och Stillahavsområdet är 70-90 procent av de som
omkommer i naturkatastrofer kvinnor och flickor – beror på ojämlikheter i levnadsvillkor som gjort
att betydligt färre kvinnor än män kan simma. Simlektioner för kvinnor och flickor är en livsviktig
insats.
Stärka kvinnors ekonomiska egenmakt inom och genom EU – inom ramen för EU:s inre marknad,
EU:s externa arbete, EU:s förhandlingar om frihandelsavtal med tredje land.
4
EN LIBERAL FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK
EN LIBERAL FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK
5
www.liberalerna.se
[email protected]
@liberalerna.se
Presstjänsten: 070–854 90 20 (ej SMS)