förstudie det företagsfräm- jande systemet och

Avsedd för
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Dokumenttyp
Rapport
Datum
Juni, 2012
FÖRSTUDIE
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH
KVINNORS FÖRETAG
FÖRSTUDIE
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH
KVINNORS FÖRETAG
Utfört av
Matilda Ardenfors, Marcus Holmström, Anna Hörlén,
Nicklas Lindström, Hanna Lindström
Ramböll
Bobergsplan 3
SE-802 64 Gävle
T +46 (0) 2614 9500
F +46 (0) 2612 7150
www.ramboll.se
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
1.1
1.2
1.3
1.4
2.
2.1
2.2
3.
3.1
3.2
3.3
4.
4.1
4.2
Inledning
Om uppdraget
Om satsningen i Norrbottens län
Om satsningen Främja kvinnors företagande
Rapportens disposition
Metod och datakällor
Datakällor
Metod
Det företagsfrämjande systemet i norrbotten
Funktionsanalys
Aktörernas arbete med information och behovsanalyser
Aktörerna om Främja kvinnors företagande
Kvantitativ målgruppsanalys
Fakta om kvinnor och mäns företagande i Norrbottens län
Företagandet speglar arbetsmarknaden men också
branschegenskaper
Kvinnors och mäns företagande: en fördjupad bild
SNI och de prioriterade näringarna inom Främja kvinnors
företagande
Diskussion och slutsatser
Fyra slutsatser och åtta rekommendationer för det fortsatta
arbetet
Slutsatser och rekommendationer: en sammanfattning
Referenser
4.3
4.4
5.
5.1
5.2
6.
1
1
1
1
3
4
4
5
7
7
18
19
21
21
23
27
29
31
31
33
35
TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING
Tabell 1. Antal telefonintervjuer ................................................................ 4
Tabell 2. Det företagsfrämjande systemet efter utvecklingsskeden ................ 8
Tabell 3. Det företagsfrämjande systemets specialisering ............................. 9
Tabell 4. Aktörernas finansieringskällor..................................................... 14
Tabell 5. Kvinnors och mäns branschvidd .................................................. 23
Tabell 6. Kvinnors och mäns företagande: en grov jämförelse ..................... 26
Tabell 7. De 20 största branscherna för företagande kvinnor i Norrbottens län
........................................................................................................... 27
Tabell 8. Kvinnors och mäns företagande: en jämförelse ............................ 28
Tabell 9. Företagandet inom Vård och omsorg ........................................... 30
Tabell 10. Slutsatser och rekommendationer: en sammanfattning ................ 34
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
1.
2.
3.
4.
5.
Övergripande förändringsteori ...................................................... 5
Utvecklad förändringsteori ........................................................... 6
Samverkansöversikt ................................................................... 12
Fakta om kvinnors och mäns företagande i Norrbotten ................... 22
Förvärvsarbetande och företagande kvinnor i Norrbottens län .......... 24
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
Figur 6. Förvärvsarbetande och företagande män i Norrbottens län .............. 25
BILAGOR
Bilaga 1
Sysselsatta som företagare i norrbottens län år 2010, kvinnor och män
Bilaga 2
Aktiviteter/tjänster bland företagsfrämjande aktörer
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
1
1.
INLEDNING
1.1
Om uppdraget
Tillväxtverket har gett i uppdrag till länsstyrelser och regionförbund i alla län att ta fram en förstudie som ska innehålla en beskrivning av förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av
systemet. Förstudierna ska innehålla en analys och förslag på hur regionen skulle kunna arbeta
för att kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Länens förstudier skall
sedan ligga till grund för en nationell strategi som ska bidra till att kvinnor och män får ta del av
det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Uppdraget att ta fram förstudierna ska ses i ljuset
av att regeringen mellan år 2011 och 2014 satsar 65 miljoner kronor årligen för att främja kvinnors företagande. Programmet Främja kvinnors företagande har tidigare pågått mellan åren 2007
och 2009 med förlängning till och med år 2010. I mars 2011 beslutade sedan regeringen om ett
nytt program, som omfattar 2011-2014.1
Föreliggande rapport är länsstyrelsen i Norrbottens förstudie, som genomförts av Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) med syfte att stötta länsstyrelsen i Norrbotten i arbetet med att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie system genom programmet Främja kvinnors företagande. Rapporten innehåller:
−
−
−
−
−
En kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län utifrån dess aktörer,
tjänster/aktiviteter och specialisering
En beskrivning av kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande
systemet
En beskrivning och analys av hur de företagsfrämjande aktörerna betraktar arbete med
att främja kvinnors företagande
En analys av resultaten och förslag på hur länsstyrelsen i Norrbottens län med de företagsfrämjande aktörerna kan arbeta för att kvinnors företagande bättre integreras i det
regionala tillväxtarbetet och i aktörernas ordinarie arbete
En kvantitativ, jämförande analys av kvinnors och mäns företagande i olika branscher i
Norrbottens län år 2010
Förstudien består både av en kartläggning och analys av det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län i allmänhet, samt av en beskrivning och analys av förutsättningarna för systemets
aktörer att arbeta för att främja kvinnors företagande i synnerhet. Med bakgrund i att länets aktörer ska arbeta för att bättre integrera kvinnors företagande i det ordinarie arbetet utgör en god
förståelse för det ordinarie företagsfrämjande systemet en viktig utgångspunkt för det kommande arbetet.
Förstudien baseras på dokumentstudier, intervjuer och statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB).
1.2
Om satsningen i Norrbottens län
Programmet Främja kvinnors företagande startade i september 2007. Nuvarande programperiod
sträcker sig fram till 2014. Satsningen är en riktad insats för att främja kvinnors företagande,
men den syftar till att bidra till tillväxt genom att fler nya företag startas och växer. Den bakomliggande idén med programmet är att det finns en potential i att fler kvinnor driver företag, då
detta kan påverka tillväxten positivt. I Norrbottens län har länsstyrelsen, som regionalt tillväxtansvarig, ansvar för att genomföra och administrera satsningen.
1.3
Om satsningen Främja kvinnors företagande
Denna rapport innehåller en beskrivning och analys av Länsstyrelsens möjligheter att bidra till en
integrering av satsningen på kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. I detta
kapitel vill Ramböll ta tillfället i akt att kortfattat resonera kring begreppet kvinnors företagande
och vad som krävs för att arbeta strategiskt och operativt med satsningen.
1
Tillväxtverket (2012) Främja kvinnors företagande, Mer om programmet, www.tillvaxtverket.se
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
1.3.1
2
Om kvinnors och mäns företagande
Våren 2011 publicerade Tillväxtverket rapporten Varför ska man främja kvinnors företagande?2. I
rapporten går att läsa att, medan en allmän och generell ökning av främjandeåtgärder torde behöva för att öka företagandet:
”Men för att åtgärda det systematiska missgynnandet av kvinnors företagande, som
underrepresentationen är ett tecken på, behövs korrigerande åtgärder. Dessa åtgärder
måste påverka dels systemen för företagande och start samt också de kulturella normerna kring företagande” 3
Idag driver ca 5 procent av alla kvinnor i Sverige företag, under 1930-1940-talet var siffran cirka
tio procent4. En historisk tillbakablick visar att kvinnor har drivit företag i alla tider, men dagens
bild av en företagare är tydligt kopplad till en man. Till viss del kan detta faktiskt bero på den
enkla anledningen att kvinnor i dagsläget driver företag i mindre utsträckning än män. I Sverige
utgörs andelen företag som drivs av kvinnor av 23-29 procent. Bland nystartade företag är siffran något högre; 32 procent av alla nystartade företag drivs av kvinnor och sju procent drivs av
kvinnor och män gemensamt. Det finns emellertid studier och rapporter som visar att det även
har att göra med attityder och traditionella föreställningar om kvinnligt och manligt som utgör
hinder för kvinnor att starta, driva och utveckla företag. Inte minst har detta varit tydligt i Rambölls tidigare uppdrag inom ramen för kvinnors företagande.
Förutom att kvinnor som är företagare är färre än män som är företagare visar undersökningar
att kvinnor och män till viss del driver företag inom olika branscher. Företagande kan sägas
spegla situationen på arbetsmarknaden som är starkt könssegregerad.5 Då människor tenderar
att starta företag i branscher de tidigare varit sysselsatta i påverkar det kvinnors och mäns agerande i näringslivet. Gruppen ”kvinnor som driver företag” är emellertid präglad av stor variation;
kvinnor som driver företag är i allra högsta grad en heterogen grupp. Det går förvisso att urskönja skillnader mellan kvinnors och mäns företagande, men dessa skillnader är tydligt kopplade till
att kvinnor och män agerar inom olika branscher. Jämförs olika branscher eller företag som med
liknande utveckling så framträder en bild av större likheter än skillnader mellan kvinnor och män
som företagare.6
1.3.2
Främja kvinnors företagande: ett led i näringslivsarbetet
Ramböll Management har tidigare slututvärderat den nationella satsningen som omfattade åren
2007-2010 och under 2011 och 2012 genomfört ett flertal förstudier på uppdrag av andra länsstyrelser och regionförbund runtom i Sverige. I detta arbete har Ramböll konstaterat att satsningen Främja kvinnors företagande formuleras som en näringslivspolitisk satsning med tydligt
fokus på tillväxt, men att det finns risk för att fokus under implementeringen hamnar mer på
kvinnors företagande än på företag som drivs av kvinnor. Satsningen riskerar därmed snarare att
bli en del av regionernas jämställdhetsarbete, framför en naturlig del av deras tillväxtarbete och
redan pågående näringslivsarbete. Detta får konsekvenser för hur satsningen organiseras, administreras och implementeras på regional nivå. Dels riskerar satsningen att tränga undan övrigt
jämställdhetsarbete, dels kan den bli ett stuprör i förhållande till det ordinarie tillväxtarbetet.
Ramböll Managements övergripande bedömning i de förstudier som genomförts är att satsningens fokus bör vara på företag och företagande och att aktörer med kompetens på området bör
användas för att stärka företag som drivs av kvinnor. Detta är aktörer vars funktioner utgör det
ordinarie stödsystemet, i vilket satsningen ska integreras och bli en naturlig del. Det finns en
uppsjö av aktörer på regional nivå som förstår logiken bakom uppstarten av ett företag, marknadsföring, försäljning och expansion, för att nämna några viktiga komponenter för företag. Det
finns också stor kunskap om behov som olika företagstyper har eller företag i olika branscher
upplever. Undersökningar och intervjuer visar dock att bilden av företagande och företagaren
styrs av djupt liggande normer, attityder och beteenden, något som också framgår av förstudierna.
Givet att satsningen ska implementeras i befintliga system är länsstyrelsens roll i detta arbete av
stor vikt. Syftet med det avslutande kapitlet i föreliggande rapport är därför att genom ett antal
förslag och rekommendationer stötta länsstyrelsen i dess kommande arbete.
2
Författare var Carin Holmquist vid Handelshögskolan, Agneta Barle och Karin Wennermark vid Ordförrådet i Falun.
3
Holmquist m.fl. (2011) Varför ska man främja kvinnors företagande?, Tillväxtverket, s. 13
4
Ibid, sid 22
5
SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv
6
Holmquist m.fl., s. 31
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
1.3.3
3
Det företagsfrämjande systemet
Förstudien kan bidra till att utveckla det regionala näringslivsarbetet genom att tydliggöra den
regionala bilden av det företagsfrämjande systemet. Utöver att kartlägga aktörer, deras funktioner och utbud av aktiviteter/tjänster syftar förstudien till att skapa en förståelse för kvinnors och
mäns förutsättningar att ta del av systemets funktioner och identifiera svagheter och brister
kopplat till detta. Det handlar bland annat om att synliggöra i vilken utsträckning aktörer i företagsfrämjande systemet har specialistkompetens om företagande i olika branscher, i vilken grad
aktörerna samverkar med varandra, hur de arbetar med att informera om sin verksamhet för att
nå ut till företagare och hur de arbetar med att samla upp företagares behov av stöd.
Med bakgrund i att satsningen Främja kvinnors företagande är av tidsbegränsad natur, samtidigt
som ambitionen är att integrera perspektivet i aktörernas ordinarie arbete, innehåller analysen
av det företagsfrämjande systemet även frågeställningar som rör aktörernas inställning till att
satsa specifikt på kvinnor, samt vilka möjligheter och utmaningar som följer av detta.
1.4
Rapportens disposition
Förstudien består av 6 kapitel samt två bilagor. I kapitel 2 redogörs kortfattat för den metod och
de datakällor som ligger till grund för analyserna. Kapitel 3 består av en beskrivning och analys
av det ordinarie företagsfrämjande systemet i Norrbottens län. Kapitlet består dels av en funktionsanalys av det företagsfrämjande systemet (se vidare kapitel 3) och dels av en beskrivning
av hur dess aktörer samverkar och arbetar med informationsinsatser, behovsanalyser och med
strategier för att nå både kvinnor och män. Därefter, i kapitel 4, följer en kvantitativ analys av
kvinnors och mäns företagande i olika branscher i Norrbottens län år 2010. Den kvantitativa analysen är ett underlag dels för att uppskatta en befintlig målgrupp för satsningen inom olika branscher och dels för att jämföra kvinnors och mäns företagande i syfte att skapa en bred förståelse
för företagandet i länet som helhet. Kapitel 5 består av en diskuterande analys av förstudiens resultat, som avslutas med slutsatser och rekommendationer till länsstyrelsen i dess fortsatta arbete. Kapitel 6 redogör för de källor som använts i rapporten och i bilagorna återfinns data kring
kvinnors och mäns företagande i olika branscher i Norrbotten, respektive en tabell över de företagsfrämjande aktörernas utbud av olika typer av aktiviteter/tjänster.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
4
2.
METOD OCH DATAKÄLLOR
2.1
Datakällor
Utöver löpande avstämningar med länsstyrelsen i Norrbotten består rapporten av fyra olika typer
av datainsamlingsmetoder; intervjuer, dokumentstudier, statistiska data från SCB samt en presentation av förstudien för och seminarium tillsammans med länsstyrelsen och företagsfrämjande
aktörer i Norrbottens län. Dessa presenteras kortfattat nedan.
2.1.1
Intervjuer
Beskrivningen och analysen av det företagsfrämjande systemet baseras i huvudsak på telefonintervjuer med företrädare för dess olika organisationer. Aktörerna kan delas in i fyra grupper; näringslivsaktörer (t.ex. Almi, Coompanion och Exportrådet), kommunala näringslivskontor/näringslivsbolag, nyföretagarkontor och riskkapitalbolag. Antalet telefonintervjuer per kategori och totalt framgår av tabellen nedan.
Tabell 1. Antal telefonintervjuer
Typ av aktör
Näringslivsaktörer
Kommunala näringslivskotor/näringslivsbolag
Nyföretagarkontor
Riskkapitalbolag
Totalt
Antal intervjuer
22
16
6
2
46
Rapporten baseras på totalt 46 telefonintervjuer, vilket är att betrakta som ett stort antal. Detta
är en klar styrka för förstudiens innehåll, samtidigt som läsaren bör beakta att det finns ytterligare företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län som inte ingår i denna studie. Telefonintervjuer är
vidare en datainsamlingsmetod som ger både intervjuaren och respondenten möjligheter att ställa följdfrågor och fördjupa sig i olika resonemang, samtidigt som läsaren bör beakta att en respondent under en telefonintervju kan glömma att föra fram viktiga aspekter eller av misstag
uppge fakta som inte stämmer.
I början av uppdraget genomfördes också ett uppstartsmöte mellan länsstyrelsen och Ramböll
Management, under vilket Ramböll fick tillfälle att genomföra en gruppintervju med tre företrädare för länsstyrelsen. Detta samtal har också utgjort ett viktigt underlag i analysen.
2.1.2
Dokumentstudier
För att kunna uttala sig om förutsättningarna för att långsiktigt integrera satsningen Främja
kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system behöver utvärderaren ha god kunskap
om nuläget i länet och vilka branscher som prioriteras i det regionala tillväxtarbetet. Det senare
för att undersöka i vilken grad dessa stämmer överens med de branscher kvinnor driver företag
inom (enligt den kvantitativa analysen), i vilken utsträckning det finns en överensstämmelse
mellan dessa branscher och de näringar som enligt regeringens beslut om Främja kvinnors företagande ska prioriteras i satsningen samt i vilken utsträckning det finns företagsfrämjande aktörer som har specifika kunskaper om dessa branscher. Ramböll har därför studerat Norrbottens
läns Regionala utvecklingsstrategi (RUS) samt Regionala tillväxtprogram (RTP).
Utöver dokumentstudier av RUS och RTP har Ramböll även undersökt andra dokument, såsom
företagsfrämjande aktörers hemsidor och de olika regler och föreskrifter som gäller vid utbetalning av länsstyrelsens företagsstöd och landstingets projektstöd. Den del av förstudien som
handlar om de aktörer som erbjuder finansiering till företag (t.ex. genom lån och ägarkapital)
baseras delvis på en rapport från Luleå Tekniska Universitet.7
2.1.3
Statistiska data
Utöver kartläggningen av det företagsfrämjande systemet och analysen kring förutsättningarna
att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie verksamhet har Ramböll på uppdrag
7
Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering – är genus en faktor?,
Luleå Tekniska Universitet
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
5
av länsstyrelsen även genomfört en kvantitativ analys av målgruppen, det vill säga kvinnor som
är företagare i Norrbottens län.
De data som används i den kvantitativa analysen avser sysselsatta som företagare i Norrbottens
län. Dessa data avser samtliga sysselsatta kvinnor och män i Norrbottens län år 2010, som deklarerar för aktiv näringsverksamhet och alltså har företagande som huvudsysselsättning. Den
branschindelning som används i data är SNI 2007 (Svensk näringsgrensindelning) på så kallad
utökad nivå och innehåller totalt 50 branscher.
2.1.4
Seminarium tillsammans med länsstyrelsen och företagsfrämjande aktörer
Den 29 maj 2012 genomförde Ramböll och länsstyrelsen ett seminarium tillsammans med företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län, där rapporten presenterades och var föremål för löpande diskussion och frågeställningar. Utöver ett lärandetillfälle var seminariet även ett tillfälle att
stämma av och förankra förstudiens resultat och slutsatser bland aktörer i länet.
2.2
Metod
För att beskriva kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet
och göra en analys av resultaten som ska leda till förslag på hur länsstyrelsen med de företagsfrämjande aktörerna kan arbeta för att kvinnors företagande bättre ska kunna integreras i aktörernas ordinarie arbete har Ramböll utgått från en så kallad förändringsteori. Syftet med denna
är att särskilja olika moment för att på så sätt kunna identifiera logiken bakom satsningen och
eventuella utmaningar kopplat till detta. I vår förståelse för satsningen länkas behovet/problemet
bakom satsningen till de mål som ställts upp. I bilden nedan presenteras en övergripande förändringsteori för det kommande arbetet med att främja kvinnors företagande.
Figur 1. Övergripande förändringsteori
Behov/problem
Syfte/mål
Aktörer/Design
Aktiviteter
Resultat
Effekter
Figuren ovan visar att förändringsteorin syftar till att vara den logiska kedjan mellan behovet av
satsningen och de resultat och effekter insatserna väntas leda till. I detta fall handlar det om att
länsstyrelsen i Norrbotten, i egenskap av regionalt tillväxtansvarig, ansvarar för att genomföra
och administrera satsningen Främja kvinnors företagande. Behovet av satsningen, såsom det uttrycks på Tillväxtverkets hemsida, är att andelen företag som drivs av kvinnor i Sverige är betydligt lägre än andelen som drivs av män, varför fler företag som drivs och utvecklas av kvinnor
ökar förnyelsen och dynamiken i näringslivet och därmed Sveriges möjligheter till ökad konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt. Satsningen ska bland annat bidra till att fler företag som
drivs av kvinnor utvecklas och växer, att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler kvinnor
kan tänka sig att starta eller köpa ett företag.8 Satsningen är alltså av tillväxtpolitisk karaktär,
varför de aktörer som är inblandade i genomförandet av satsningen behöver erbjuda aktiviteter
som ligger i linje med detta för att resultat såsom "fler företag som drivs av kvinnor utvecklas
och växer" ska vara möjliga att uppnå.
Nedan presenteras en utvecklad förändringsteori som illustrerar länsstyrelsens och de företagsfrämjande aktörernas roll i det kommande arbetet.
8
Tillväxtverket (2012) Främja kvinnors företagande, www.tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
6
Figur 2. Utvecklad förändringsteori
Effekter
Tillväxt i länet
Aktörer
Aktiviteter
Utfall
Länsstyrelsen i
Norrbottens län
Aktiviteter som riktas
mot företagsstödjande
aktörer präglas av
regional strategi och
långsiktighet
Företagsstödjande
aktörer integrerar
insatser för att stötta
kvinnor som vill starta
eller driver företag i
sin ordinarie
verksamhet
Företagsstödjande
aktörer
Bedriver långsiktigt
arbete som når kvinnor
i samma utsträckning
som män
Resultat
Fler kvinnor startar och
driver växande företag
i Norrbotten
Kvinnor som vill starta
eller driver växande
företag deltar
För att både kvinnor och män ska ha goda förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet och för att kvinnors företagande bättre integreras i aktörernas ordinarie behöver länsstyrelsen, i egenskap av regionalt tillväxtansvarig och den aktör som fördelar medlen inom satsningen Främja kvinnors företagande, anta en strategi som präglas av regionala förutsättningar
och långsiktighet i sina aktiviteter. Exempel på aktiviteter i det här sammanhanget är när länsstyrelsen kommunicerar satsningen Främja kvinnors företagande gentemot de företagsfrämjande
aktörerna, exempelvis under möten med dessa eller i utlysningstexter. Om dessa aktiviteter
präglas av en regional strategi för tillväxt och företagande som är långsiktigt hållbar kommer de
företagsfrämjande aktörerna, rent teoretiskt, att bedriva ett långsiktigt arbete som når såväl
kvinnor som män. Exempel på aktiviteter i detta fall är rådgivning, kurser, utbildningar och mentorskapsprogram. Givet att detta uppfylls kommer det att leda till följande i termer av utfall: de
företagsfrämjande aktörerna integrerar de temporära insatserna som görs för att främja kvinnors
företagande i sin ordinarie verksamhet och kvinnor som vill starta, eller driver växande, företag
attraheras av och deltar i de aktiviteter som främjandesystemet erbjuder. Det leder till resultatet
att fler kvinnor startar och driver växande företag i Norrbottens län, vilket på längre sikt har effekten att ekonomisk tillväxt uppstår i länet.
Förändringsteorin ovan är både ett teoretiskt ramverk för att förstå satsningens roll i en näringslivspolitisk kontext och Rambölls metod för att strukturera det material som ligger till grund för
analysen och rekommendationerna i förstudien. De intervjufrågor Ramböll ställt till de företagsfrämjande aktörerna återkopplar till förändringsteorin ovan, då detta angreppsätt ger möjligheter
att hitta såväl de starka som de svaga länkarna i den logiska kedja som förändringsteorin syftar
till att vara. Utöver att förändringsteorin är ett teoretiskt ramverk samt Rambölls konkreta metod
för att strukturera arbetet kan den även tjäna länsstyrelsen i arbetet med att kommunicera satsningen gentemot företagsfrämjande aktörer eller andra potentiella projektägare.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
3.
7
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET I NORRBOTTEN
I detta kapitel studeras det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län. Först redovisas en
funktionsanalys av systemet (se vidare i kapitel 3.1), därefter beskrivs hur aktörerna i systemet
arbetar med informationsverksamhet, behovsanalyser och strategier för att nå både kvinnor och
män (se vidare kapitel 3.2) och slutligen redogörs för hur de företagsfrämjande aktörerna betraktar satsningen på kvinnors företagande och förutsättningarna för att integrera den i ordinarie
verksamhet (se vidare kapitel 3.3). Kapitlet baseras i huvudsak på intervjuer med företrädare för
de företagsfrämjande organisationerna, men även på information från deras hemsidor.
SAMMANFATTNING

I Norrbottens län finns ett heltäckande företagsfrämjande system, men de flesta aktörer
riktar sina tjänster mot alla typer av företagare, vilket indikerar att det kan finnas överlappningar i systemet.
Det företagsfrämjande systemet består av ett flertal aktörer med särskild inriktning mot
branscher som knyter an till Norrbottens läns tillväxtområden och de prioriterade näringarna inom satsningen Främja kvinnors företagande.
Aktörerna i systemet samverkar med varandra och länsstyrelsen framstår som en central aktör i systemet.
Aktörernas arbete med att informera om sin verksamhet och fånga upp företagares behov är av generell karaktär, vilket kan bero på att de i hög grad riktar sig till alla typer
av företagare.
De flesta aktörer i systemet har mer än en finansieringskälla för verksamheten, vilket
indikerar att systemet står på en stabil ekonomisk grund.
Det finns stor samsyn bland aktörerna om att satsningen Främja kvinnors företagande
behövs, både av tillväxtpolitiska skäl och av jämställdhetsskäl.
Det finns samsyn kring att kvinnor ofta saknar den infrastruktur som behövs som företagare då de ofta byter bransch, till skillnad från män som ofta startar företag inom
samma bransch de varit anställda inom tidigare.
Bland de metoder som de intervjuade nämner för att nå fler kvinnor framhålls vikten av
att skapa och driva nätverk, förebilder och fokusera insatser mot särskilda branscher.







3.1
Funktionsanalys
För att olika typer av företagare ska kunna ta del av det företagsfrämjande systemets erbjudanden krävs att systemet består av aktörer som erbjuder olika typer av tjänster samt att dessa
kommer företag i samtliga utvecklingsskeden och branscher till del. Då olika aktörer i systemet
besitter olika kompetens om företagande i vissa utvecklingsskeden och branscher samt är olika
specialiserade är det också viktigt att aktörerna känner till och samverkar med varandra för att
kunna lotsa företagare till den aktör som bäst kan möta dess behov av stöd.
I detta avsnitt studeras därför det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län utifrån:
−
−
−
−
aktörernas inriktning gentemot företag i olika utvecklingsskeden
aktörernas specialisering: inriktning mot företag i olika branscher
samverkan mellan aktörerna
aktörernas finansieringskällor
I avsnittet finns dessutom en redogörelse för hur den finansiering (riskkapital, lån med mera)
som ett antal aktörer erbjuder företagare fördelas geografiskt i Norrbotten samt till kvinnor och
män. Redogörelsen baseras på intervjuer med företagsfrämjande aktörer samt andra tillgängliga
källor.
3.1.1
Aktörernas inriktning utifrån företags utvecklingsskeden
Aktörerna har i intervjuer ombetts uppge om deras tjänster riktar sig mot företagare i något av
följande utvecklingsskeden: idé, uppstart, expansion eller om tjänsterna är öppna för alla utveck-
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
8
lingsskeden. Med idé och uppstart avses tidiga utvecklingsskeden. I idéfasen kan företagaren exempelvis vara en gymnasieelev, som har en idé kring en potentiell produkt eller tjänst men ännu
inte något företag, eller så handlar det om en företagare som är i färd med att utvärdera eller
prova ett koncept eller en idé för att utveckla en produkt med kommersiell potentiell9. Uppstartsfasen inträder något senare än idéfasen, här handlar det i huvudsak om företag som faktiskt har
startat, men som funnits under en kort tidsperiod (ofta mindre än ett år) och som inte har någon
omsättning. I expansionsfasen återfinns relativt etablerade företag som vill växa, till exempel
med avseende på antalet anställda eller omsättning eller båda. Expansionsfasen kan dock inbegripa såväl relativt unga som mer mogna företag. När det gäller kategorin alla utvecklingsskeden
handlar det om samtliga typer av företag, oavsett utvecklingsskede. I nedanstående tabell har de
företagsfrämjande aktörerna placerats ut efter deras inriktning mot företag i olika utvecklingsskeden.
Tabell 2. Det företagsfrämjande systemet efter utvecklingsskeden
Näringslivsaktörer
Idé
Ung
Företagsamhet,
Innovationsbron,
Norrbottens läns
landsting
Uppstart
Norrlandsfonden
Innovationsbron
InternetBay**,
IUC Norrbotten,
Arbetsförmedlingen,
Norrbottens läns
landsting
Kommunala
näringslivskontor/
bolag
Nyföretagarkontor
Expansion
Norrlandsfonden
Exportrådet
InternetBay**
IUC Norrbotten
Luleå Näringsliv AB
Entreprenörcentrum
Entreprenörcentra
J-Ä
Go business
Riskkapitalbolag
Partnerinvest*****
Alla
LRF,
Connect Norr,
Länsstyrelsen företagsstöd*,
Almi Företagspartner,
Företagarna Norrbotten,
Centek AB,
Coompanion,
Norrbottens
Handelskammare,
Regionalt Resurscentra i
Norrbotten,
Hushållningssällskapet
Rådgivning Nord AB,
Arctic Business Incubator***
Strukturum Jokkmokk,
Kiruna kommun,
Expandum Gällivare,
Älvsbyns kommun,
Övertorneå kommun,
Överkalix kommun,
Bodens kommun,
Kalix kommmun,
Pajala utveckling AB,
Argentis AB (Arjeplog),
Piteå kommun
Haparanda kommun
Arvidsjaurs kommun
Piteå företagarcentrum****
Nyföretagarcentrum Kiruna
Inlandsinnovation******
*Olika typer av stöd lämnas till företagare i olika faser
** Främst etablerade, men i samma byggnad finns inkubatorn Arctic Business Incubator (ABI), som är medlem i Internet
Bay, vilket ger nya bolag medlemskap också i InternetBay. De nya bolagen får också tillgång till nätverket, så på så sätt riktar sig InternetBay till nystart. InternetBay har också en tjänst som handlar om att kommersialisera innovationer, där potentiella bolag som kan vara intressant för entreprenören bjuds in.
***Främst idé och uppstart
****Företagen får ej vara äldre än fem år, seminarier och workshops är öppna för alla.
*****Fokus ligger i tidig expansionsfas
******Främst expansion/tillväxtfas, men i bolag i tidiga skeden
Tabellen ovan, som utgör en första bild av det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län visar på ett heltäckande företagsstödjande system med ett stort utbud av aktörer i samtliga utvecklingsskeden för företag. Det finns även ytterligare företagsfrämjande aktörer i Norrbottens
län som inte ingår i denna förstudie.
De allra flesta aktörerna anger att de riktar sin verksamhet mot företag i alla utvecklingsskeden.
Detta är en ambitiös utgångspunkt, men den ställer stora krav på rådgivare, finansiärer med fle9
Den senare definitionen används på DokuMera för att beskriva "såddfasen". Se DokuMera (2012) Såddfas,
http://www.dokumera.se/ordlista/S%C3%A5ddfas.html
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
9
ra när det gäller att kunna sätta sig in i och förstå behoven hos företagare som befinner sig i olika utvecklingsskeden. Det finns också en risk för att flera aktörers tjänster/aktiviteter överlappar
varandra.
De kommunala näringslivskontoren är i hög grad en första kontakt för företagare, ett bollplank
som ska kunna lotsa företagaren vidare till andra aktörer i systemet. Nyföretagarkontoren finansieras av offentliga aktörer och EU-medel i syfte att ta hand om nystart. Idéfasen är den utvecklingsfas som innehåller det lägsta antalet aktörer.10 I en bilaga till denna rapport presenteras vilka
företagsfrämjande aktörer som erbjuder olika typer av tjänster/aktiviteter11 för företag i de olika
utvecklingsskedena.
3.1.2
Aktörernas inriktning utifrån företagens branschtillhörighet
För att bättre förstå i vilken utsträckning det företagsfrämjande systemet är heltäckande och ger
möjligheter för alla typer av företagare att ta del av dess erbjudanden krävs kunskap också om
huruvida aktörerna kompletterar varandra när det gäller målgrupper och specifika kunskaper.
Såsom tabellen ovan visade anger en majoritet av aktörerna att de riktar sina tjänster mot företagare i samtliga utvecklingsfaser, något som ställer stora krav på aktörernas förmåga att sätta
sig in i olika företagares situation. Då förutsättningarna för företagande är olika i olika branscher
och givet att skillnader mellan kvinnors och mäns företagande speglar en könssegregerad
branschstruktur på arbetsmarknaden i Sverige, bör en analys av kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet också beakta huruvida aktörerna i systemet
riktar sina tjänster specifikt mot vissa branscher eller målgrupper, oavsett utvecklingsskede.
Under intervjuerna med de företagsfrämjande aktörerna har Ramböll därför även ställt frågan om
de riktar sina tjänster mot företag i specifika branscher eller mot selektiva målgrupper. Resultatet presenteras i tabellen nedan. Där presenteras aktörerna efter huruvida de, utöver utvecklingsskede, har ett generellt fokus (riktar insatser mot alla branscher) eller ett specifikt fokus
(riktar insatser mot särskilda branscher eller målgrupper). De kommunala näringslivskontoren/näringslivsbolagen har exkluderats ur analysen då de i hög utsträckning erbjuder sina tjänster till företag i alla branscher.
Tabell 3. Det företagsfrämjande systemets specialisering
Målgrupp
Generellt: alla
Idé
Innovationsbron
Uppstart
Norrlandsfonden,
Innovationsbron,
Arbetsförmedlingen,
EntreprenörCentrum
Norrbotten,
Entreprenörcentra
Jokkmokk-Älvsbyn
Expansion
Norrlandsfonden,
Exportrådet,
Partnerinvest
Verkstad, trä, elektronik
och nya tillväxtområden
Selektivt:
branscher eller
målgrupper
Ung Företagsamhet
Kulturella och
kreativa näringar
IUC
Go Business,
Norrbottens läns
landsting
Gröna näringar,
turism
IT
InternetBay
Hushållningssällskapet,
IUC
Mineral,
energi och
miljö
Kulturella och
kreativa näringar
10
Alla
Connect Norr,
Almi Företagspartner,
Företagarna
Norrbotten,
Norrbottens
Handelskammare,
Inlandsinnovation,
Piteå Företagarce
trum,
Nyföretagarcentrum
Kiruna
Gröna näringar,
turism
LRF
Länsstyrelsen
företagsstöd
Centek
Coompanion
Regionalt
Resurscentrum
(Priorum)
ABI
Tjänsteföretag med
internationell
marknad
Branscher med
anknytning till
RTP
De flesta aktörer anger som framgår att de riktar sin verksamhet mot företagare i "alla" utvecklingsskeden, men idéfasen är den ut-
vecklingsfas som innehåller det lägsta antalet aktörer som uppger att de är specialiserade på denna.
11
Dessa är rådgivning, kurser/utbildningar, ekonomiskt stöd, mentorskap/coachning, drivande av företagsutvecklingsprojekt och nät-
verksbyggande.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
10
Branscher i svart = stark koppling till näringar som utgör prioriterade tillväxtområden i Norrbottens läns tillväxtprogram
Branscher i blått = stark koppling både till näringar som utgör prioriterade tillväxtområden i Norrbottens läns
tillväxtprogram och till de prioriterade näringarna enligt regeringens beslut om Främja kvinnors företagande
Exklusive de kommunala näringslivskontoren/näringslivsbolagen anger tolv aktörer att de riktar
sina tjänster mot företagare i specifika branscher alternativt mot särskilda målgrupper12, medan
14 aktörer anger att tjänsterna riktar sig till företagare oavsett bransch. Då aktörerna enligt denna analys kan återkomma i flera utvecklingsfaser samtidigt innebär detta att det finns 16 aktörer
i de olika utvecklingsfaserna som har ett generellt fokus och 13 aktörer som har ett specifikt fokus. Detta indikerar att det finns en relativt god balans mellan aktörer som riktar sina tjänster
mot samtliga respektive specifika branscher/målgrupper. Det bör också poängteras att aktörer
med ett generellt fokus självfallet kan genomföra riktade insatser mot specifika branscher i exempelvis projekt, samt att de kan ha rådgivare eller andra medarbetare som besitter specialistkompetens kring vissa branscher. Analysen här speglar dock organisationernas ordinarie verksamhet baserat på vad som framkommit under telefonintervjuer, inte enskilda personers specialisering eller enskilda riktade insatser.
Tabellen visar att det finns en god spridning av branscher bland de specialiserade aktörerna i tabellen. Dessutom riktar flera aktörer sina tjänster specifikt mot näringar som utgör prioriterade
tillväxtområden i Norrbottens tillväxtprogram och prioriterade näringar i regeringens beslut om
Främja kvinnors företagande. Tre aktörer vänder sig specifikt till företagare inom kulturella och
kreativa näringar (Priorum, Go Business och Norrbottens läns landsting division Kultur och utbildning). Upplevelsenäringar, däribland kulturella tjänster och kreativa näringar, utgör ett av fem
tillväxtområden i Norrbottens tillväxtprogram.13 Det finns två aktörer som riktar sig mot gröna
näringar samt turism (LRF och Hushållningssällskapet), vilka också kan kopplas till upplevelsenäringarna i länets tillväxtprogram.
Länsstyrelsens företagsstöd är behäftade med bland annat EU-regelverk samt enskilda stödförordningar beträffande vissa branscher, samtidigt som de inte utesluter någon bransch vad gäller
möjligheter att få del av de regionalpolitiska företagsstöden. Alla företag är således målgrupp,
men alla företag är inte berättigade att ta del av stöden. En av de vanligaste orsakerna till att företag inte beviljas stöd är att de verkar på en lokal konkurrensutsatt marknad. Länsstyrelsen ingår som en specialiserad aktör i denna analys med anledning av att Norrbottens läns tillväxtområden, såsom de definieras enligt RTP, utgör det första urvalskriteriet för insatser inom regional
tillväxt, inklusive utbetalningen av företagsstöd. Centek anger att de fokuserar på branscher som
definierats som viktiga för länets tillväxt och på hemsidan anges att Centek har spetskompetens
inom mineral, energi och miljö, branscher för vilka aktören genomför både uppdragsutbildningar
och projekt. Dessa branscher är starka forskningsämnen vid Luleå tekniska universitet (LTU), vilket avspeglar sig i Centeks verksamhet.14 IUC Norrbotten riktar sig till små och medelstora företag inom verkstads-, trä- och elektronik/IT-branschen samt "nya tillväxtområden". På frågan vad
"nya tillväxtområden" betyder svarar den intervjuade på IUC så här:
"Till exempel energi och miljö, där ställer det krav på att andra typer av företag finns inblandade. Om man tar lågenergihus, det handlar inte bara om hustillverkare, kan också
handla om ventilation. Det går inte att isolera sig…går inte att komma ned i passivhus bara
genom material. Så vi ser brett på ett sådant tillväxtområde, så vi hamnar ibland utanför
stuprör som branscher kan innebära. Det är nödvändigt att korsbefrukta. Vi kan hamna i
tjänsteproducerande, till exempel teknikkonsulter växer mycket. De har mycket kompetens, men den stannar ofta i deras uppdrag, det blir inte alltid produkter. Vi vill fånga upp
även dem."
12
Ung Företagsamhet och Coompanion har inget särskilt branschfokus men däremot ett målgruppsfokus; ungdomar respektive koope-
rativa företag.
13
Länsstyrelsen i Norrbotten (2007) Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten, Rapportserie, nr 14/2007, s. 18
14
Centek, Mineral, Energi & Miljö, http://www.centek.se/sv
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
11
IUC:s huvuduppgift är att skapa tillväxt främst i basindustrinära företag, men som citatet ovan illustrerar är basindustrinära företag idag ett brett begrepp, som kan innefatta även tjänsteproducerande verksamhet och ge utrymme för företagare inom exempelvis tekniska företagstjänster.
InternetBay bildades 1999 med det uttalade syftet att stödja IT-sektorns tillväxt. En intervjuad
berättar att IT idag är ett brett begrepp, som spänner över flera olika typer av företag och branscher. InternetBay har därför genom åren haft en rad olika typer av medlemsföretag, såsom reklambyråer och företag inom tung industri.15 Arctic Business Incubator (ABI) har medlemsföretag
från flera branscher, allt från IT till basindustri, med huvuduppdraget att stödja tjänsteföretag
med och skalbara internationellt gångbara affärsidéer.16 IT lyfts också fram inom tillväxtområdet
"Kunskapsintensiva tjänstenäringar" i Norrbottens tillväxtprogram, där bland annat en god infrastruktur för IT samt satsningar på forskning och utveckling kopplat till IT bedöms kunna förstärka
och förnya Norrbottens näringsliv.17
Sammanfattningsvis finns det i Norrbotten ett flertal företagsfrämjande aktörer som innehar specifik kompetens i branscher som överensstämmer med tillväxtområdena i länets tillväxtprogram,
samt i branscher som enligt regeringsbeslutet ska prioriteras inom programmet Främja kvinnors
företagande 2011-2014. I regeringsbeslutet framgår att särskild ansträngning ska göras för att
nå kvinnor inom gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar,
vård och omsorg samt utbildning.18 Ovanstående analys har visat att det finns aktörer i systemet
i Norrbotten som riktar sin verksamhet specifikt mot företagare inom gröna näringar, tjänstebranscher och kreativa och kulturella näringar. Dock anger inga aktörer att de innehar särskild
kompetens inom vård och omsorg samt utbildning.
3.1.3
Samverkan mellan aktörerna
Det finns alltså en relativt god balans mellan främjandeaktörer som riktar sina tjänster mot alla
företagare respektive företagare i specifika branscher. Men, som tidigare påpekats, att rikta sina
tjänster mot “alla” företagare (oavsett utvecklingsfas, bransch m.m.) ställer stora krav på aktörernas branschkännedom och förmåga att sätta sig in i olika företagares situation. Därför är det
viktigt att de företagsfrämjande aktörerna samverkar med varandra och har kunskap om varandras tjänster/aktiviteter, så att de kan lotsa företagare vidare till den aktör som bäst kan möta
företagarens behov. Ramböll har undersökt graden av samverkan mellan de företagsfrämjande
aktörerna, genom att fråga dessa om vilka andra aktörer de samverkar med samt på vilket sätt
samverkan sker.
Resultatet av samverkansanalysen återges i figuren nedan. Siffran som återfinns till höger om
aktörens namn visar hur många andra organisationer den tillfrågade aktören nämnt som samverkanspartner, medan den vänstra siffran visar hur många andra organisationer som nämnt aktören i fråga som en samverkanspartner. Figuren representerar en ögonblicksbild, då de tillfrågade
inte varit förberedda på frågan är det troligt att detta inte är en fullständig bild av de samarbeten
som fortgår i länet. Dock ger analysen en fingervisning om graden av samverkan och särskilt intressant är det att notera vilka organisationer som kommer aktörerna först till minnet och därför
lyfts av många.
15
InternetBay, About, http://www.internetbay.com/about-2/
16
Intervju med Arctic Business Incubator; Arctic Business Incubator, Våra företag, http://www.a-b-i.se/sv/vaara-foeretag/
17
Länsstyrelsen i Norrbotten (2007) Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten, Rapportserie, nr 14/2007, s. 17-18
18
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2011-03-03, I 7, N2011/1250/ENT
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
12
Figur 3. Samverkansöversikt
De sex aktörer som återfinns centralt i bilden är de som det största antalet aktörer pekar ut som
samverkanspartners och således kan antas ha en mycket viktig roll i systemet. Av dessa är
”Kommuner inklusive näringslivsbolag” av naturliga skäl inte en aktör men Ramböll vill ändå
åskådliggöra denna grupps stora betydelse för länets samverkanssystem. Många intervjuade
specificerar inte vilken/vilka kommuner samverkan sker med utan klumpar ihop gruppen kommuner, vilket även resulterar i att de enskilda kommunerna omnämns förhållandevis sällan. Även
LTU framhålls av flera aktörer, men det råder viss osäkerhet kring huruvida samverkan sker med
själva universitetet eller om det rör sig om sidoverksamheter som exempelvis Arctic Business Incubator som är knutet till universitetet. Intressant att notera är även länsstyrelsens centrala roll.
Att länsstyrelsen nämns av så många andra aktörer kan ge länsstyrelsen legitimitet och möjlighet
att aktivt och med kraft styra mot önskade mål inom satsningen Främja kvinnors företagande.
Almi Företagspartner är den enskilda aktör som flest organisationer nämner som en samarbetspartner, vilket kan göra det viktigt att få dess medarbetares fulla stöd inför satsningen Främja
kvinnors företagande. Genom sin starka ställning som samarbetspartner och som en av de
främsta kreditgivarna kan Almi fungera som en viktig ambassadör för föreliggande satsning.
En viktig fråga som uppstår i detta sammanhang är vilka arenor som finns för samverkan mellan
de olika aktörerna. Särskilt intressant är detta beträffande de sex centrala organisationerna eftersom dessa med gemensamma krafter når ut i hela systemet och tillsammans således kan föra
ut information och kunskap på ett effektivt sätt till övriga aktörer. Exempel på lämpliga fora kan
vara Näringslivets Aktörer och Regionala Partnerskapet men även andra redan existerande arenor.
Ramböll vill framhålla vikten av att samtliga aktörer har god kunskap om vilka aktörer som finns i
systemet och var företagare ska vända sig för att få bästa möjliga hjälp med olika typer av frågor. Som synes i översiktsbilden är det inte helt oproblematiskt att hitta rätt och som enskild företagare kan det vara en utmaning att skapa sig en överblick. Allra viktigast är detta för kommunernas näringslivskontor och näringslivsbolag eftersom dessa i stor utsträckning fungerar som en
första viktig kontakt som sedan lotsar företagare vidare till en annan aktör.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
13
Kartläggningen visar att riskkapitalbolagen nämns som samverkanspartner av förhållandevis få
av de tillfrågade aktörerna. Här bör det således finnas potential att skapa en medvetenhet om
riskkapitalbolagens verksamhet bland övriga aktörer för att på så sätt ge fler möjlighet att upptäcka de möjligheter som finns kopplat till ägarkapital och höja effektiviteten i det företagsfrämjande systemet som helhet. Ramböll bedömer även att det finns goda möjligheter att stimulera
insatser för företagande genom att utveckla kopplingen mellan Ung Företagsamhet och övriga
aktörer. I dagsläget nämns Ung Företagsamhet endast av tre andra aktörer, trots att organisationen genom sitt alumninätverk19 har potential att agera lots. Ung Företagsamhet är genom sina
aktiviteter i idéfasen en viktig aktör för att säkra tillväxten av nya företagare. Slutligen vill Ramböll trycka på Internet Bays och andra specialiserade aktörers möjlighet att genom samverkan
med andra aktörer höja kunskapsnivån kring specifika branscher eller tillväxtområden i hela det
företagsfrämjande systemet.
3.1.4
Aktörernas finansieringskällor
Ett långsiktigt hållbart företagsfrämjande system bör bestå av aktörer med flera olika typer av finansieringskällor, det vill säga sätt att finansiera verksamheten. Ju fler finansieringskällor en aktör har, desto mindre sårbar för eventuella förändringar i en enskild finansieringskälla kan aktören antas vara. Ett företagsfrämjande system som i hög grad präglas av projektverksamhet kan
till exempel ha sämre förutsättningar att bedriva ett långsiktigt arbete, vilket kan försvaga kopplingen mellan aktörernas verksamhet och länets regionala tillväxtprogram.
Exempel på finansieringskällor är offentliga och privata medel samt projektmedel, där de senare
ofta växlas upp av offentlig och privat medfinansiering. Efter att ha frågat de företagsfrämjande
aktörerna om hur de finansieras samt studerat deras hemsidor har Ramböll kategoriserat finansieringskällorna i ett antal kategorier:
−
−
−
−
Medlemsfinansiering: aktören tar ut medlems- och/eller serviceavgifter av medlemsföretagen
Anslag: aktören finansieras med offentliga medel (skattemedel) som är att betrakta som
permanenta
Sponsring/privat: aktören finansieras genom bidrag från andra organisationer, såväl offentliga som privata, och/eller genom att sälja tjänster på uppdrag till företag.
Projektmedel: aktören finansieras genom att driva projekt, såsom ERUF-projekt (som
ofta växlas upp med offentlig och privat medfinansiering). Aktören kan också i sig själv
vara ett samverkansprojekt, som finansieras av offentliga och privata aktörer.
De kommunala näringslivskontoren har exkluderats i denna analys då samtliga av dessa finansieras med anslag (skattemedel). Kommunala näringslivsbolag finansieras såväl med anslag som
med privat finansiering från till exempel näringslivet.
19
UF Alumni är ett nätverk för de 194 000 personer som drivit UF-företag världen över. Nätverket finns bland annat för att öka med-
lemmarnas personliga nätverk, hjälpa dem att hitta utbildningar och stipendier samt för att möjliggöra erfarenhetsutbyte vid eget företagande. Källa: Ung Företagsamhet (2012) "UF-ALUMNI EFTER UF", http://www.ungforetagsamhet.se/uf-alumni
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
14
Tabell 4. Aktörernas finansieringskällor
Näringslivsaktörer
LRF
Connect Norr
Norrlandsfonden
Länsstyrelsen
Ung Företagsamhet
Almi Företagspartner
Exportrådet
Företagarna
Centek
Coompanion
Norrbottens Handelskammare
Innovationsbron
Regionalt Resurscentra (Priorum)
InternetBay
Hushållningssällskapet
Arctic Business Incubator
IUC Norrbotten
Arbetsförmedlingen
Norrbottens läns landsting
Nyföretagarkontor
EntreprenörCentrum Norrbotten
Entreprenörcentra Jokkmokk Älvsbyn
Piteå Företagarcentrum
Nyföretagarcentrum Kiruna
Go Business
Riskkapitalbolag
Partnerinvest
Inlandsinnovation
Finansiering
Medlemsfinansiering + projektmedel
Medlemsfinansering + projektmedel
Skattemedel (ursprungligen från LKAB, nu eget
kapital)
Anslag
Anslag + sponsring/privat
Anslag + projektmedel
Anslag + sponsring/privat
Medlemsfinansiering + projektmedel
Medlemsfinansiering + projektmedel
Anslag + projektmedel
Medlemsfinansiering + projektmedel
Anslag + projektmedel
Privat + projektmedel
Medlemsfinansiering + projektmedel
Privat + projektmedel
Sponsring/privat (bidrag från bl.a. offentliga
aktörer)
Sponsring/privat + projektmedel
Anslag
Anslag + projektmedel
Projektmedel
Projektmedel
Projektmedel
Projektmedel
Sponsring/privat (bidrag från bl.a. offentliga
aktörer)
Projektmedel
Anslag, eget kapital
En klar majoritet av de företagsfrämjande organisationerna har flera olika finansieringskällor. Det
är vanligt att aktörerna utöver en grundfinansiering också finansierar sin verksamhet genom att
driva projekt. Tabellen indikerar att aktörerna står på en stark finansiell grund och inte bör vara
särskilt sårbara för förändringar i en enskild finansieringskälla. Det kan dock noteras att nyföretagarkontoren och ett av riskkapitalbolagen är samverkansprojekt, vars framtid därmed är beroende av fortsatt stöd från deras nuvarande eller andra finansiärer. När det gäller riskkapitalbolagen finansieras Partnerinvest till och med 2014 av EU-medel samt ett flertal regionala medfinansiärer. Dess fortsatta verksamhet är därmed beroende av stöd också i nästa programperiod för
EU:s strukturfonder. Inlandsinnovation är däremot ett statligt riskkapitalbolag med en finansieringsram på två miljarder kronor. Denna finansieringsram kan dock utökas över tid: fonden är en
så kallad revolverande ("evergreen") fond, vilket innebär att eventuell positiv avkastning från investeringarna används till att finansiera ytterligare investeringar.20 Det bör dock också noteras att
riskkapitalbolagens verksamhetsområden även sträcker sig utanför Norrbottens län, vilket innebär att det inte finns någon garanti för att deras ägarkapital tillfaller norrbottniska företag
3.1.5
Fördelning av finansiering utifrån geografi, bransch och kön
Åtta aktörer i denna studie tillhandahåller någon form av finansiering till företag: Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Innovationsbron, Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Norrlandsfonden, Partnerinvest och Inlandsinnovation. Länsstyrelsen i Norrbottens län har efterfrågat
en överblick av hur dessa aktörers finansiering fördelas geografiskt i länet. I det följande redogör
Ramböll för den information som finns kring detta, baserat på intervjuer med aktörerna, information från deras hemsidor samt andra tillgängliga källor. I den mån information finns kring fördelningen av finansiering efter kön återges även detta.
20
Intervju med Inlandsinnovation; Inlandsinnovation, Om Inlandsinnovation, http://www.inlandsinnovation.se/om-inlandsinnovation/
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
15
Almi Företagspartner erbjuder riskvillig finansiering "när ingen annan gör det", det vill säga agerar som marknadskompletterande finansiär i högriskprojekt. Almi erbjuder flera finansieringsformer:21
−
−
−
−
Företagslån:
Mikrolån:
Innovationslån:
Exportfinansiering:
Lån för både nya och redan etablerade företag.
För företag med mindre kapitalbehov.
För utveckling av innovationsprojekt.
För företag som säljer till utländska marknader
I en intervju med Almi Företagspartner Nord berättar respondenten att utlåningen till de glesbefolkade delarna av Norrbotten är liten i absoluta tal, men när det gäller utlånade kronor per invånare är glesbygden överrepresenterad.22 En tidigare studie från Luleå Tekniska Universitet redogör för hur Almis och andra aktörers finansiering fördelats över Norrbottens kommuner, till kvinnor och män samt efter bransch under delar av 2000-talet.23 När det gäller Almi Företagspartner
baseras analysen på 299 ansökningar mellan år 2006 och 2010. Den absoluta fördelningen av
dessa lån har i störst utsträckning gått till de relativt mest folkrika kommunerna Luleå, Boden,
Kiruna och Piteå.24
Enligt studien från Luleå Tekniska Universitet beviljar Almi signifikant mer finansiering till mäns
företagande än till kvinnors företagande.25 Detta kan förmodligen delvis förklaras av att Almis beviljade lån främst gått till företag inom Tillverkningsbranschen, som enligt studien beviljats cirka
två tredjedelar mer i lånebelopp än den bransch som beviljats näst mest lån: Hotell- och restaurangverksamhet. Tillverkningsbranschen är en bransch som, både i termer av sysselsättning och
företagande, domineras av män, vilket bland annat studeras i kapitel 4 i föreliggande rapport.
Där framgår att cirka 22 procent av de förvärvsarbetande männen i Norrbottens län återfinns
inom Tillverkning och utvinning, mot cirka fem procent av kvinnorna. När det gäller sysselsatta
som är företagare är dock skillnaderna mindre; cirka nio procent av samtliga företagande män är
företagare inom Tillverkning och utvinning och cirka fem procent av samtliga företagande kvinnor
är företagare i samma bransch. Studeras dock branschen (och inte könet) utgör män cirka 82
procent av det totala antalet företagare inom Tillverkning och utvinning och kvinnor således cirka
18 procent.
Arbetsförmedlingen betalar ut anställningsstöd till företag samt stöd vid start av näringsverksamhet ("starta eget-bidrag") till potentiella företagare. Det finns dock ingen tillgänglig statistik
kring hur dessa stöd fördelats till individer i Norrbottens kommuner. Enligt den intervju Ramböll
genomfört med en företrädare för en arbetsförmedling i Norrbotten har 65 procent av starta
eget-bidragen gått till kvinnor det senaste året. Tidigare år uppges fördelningen mellan kvinnor
och män vara jämn.
Innovationsbron investerar i bolag i tidiga skeden i form av delägarskap via aktieägaravtal (ägarkapital), insats mot royalty (IMR) eller kommersiell verifiering.26 Det finns ingen tillgänglig statistik kring hur investeringarna fördelar sig i Norrbottens kommuner. Dock kan noteras på Innovationsbrons hemsida att investeringarna i hela landet gått till företag i branscherna IKT (32 procent), Life Science (30 procent), Industri (25 procent) och Clean Tech (13 procent). 90 procent
av investeringarna har gått till män och tio procent till kvinnor.
Varje år får Länsstyrelsen medel av regeringen som ska användas till olika typer av företagsstöd,
såsom regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, mikrobidrag, konsultcheckar och innovationsbidrag. Olika regelverk gäller för utbetalning av olika typer av företagsstöd, men vanligen ska Länsstyrelsen prioritera företag inom branscher med koppling till till-
21
Almi Företagspartner, Finansiering, http://www.almi.se/Finansiering/vara-finansieringsformer/
22
Intervju med Almi Företagspartner Nord
23
Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering – är genus en faktor?,
Luleå Tekniska Universitet
24
Ibid., s. 47
25
Ibid., s. 44
26
Intervju med Innovationsbron Norrbotten; Innovationsbron, Investering/kapital, http://innovationsbron.se/investering-kapital/
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
16
växtområdena i länets tillväxtprogram, men inte bevilja företagsstöd till företag som konkurrerar
på en lokal marknad, detta då stöd riskerar att snedvrida konkurrensen.27
I absoluta tal tilldelades företag i Kalix kommun mest företagsstöd år 2011, följt av Arjeplog och
Gällivare. De lägsta beloppen tillföll företag i Haparanda, Överkalix och Boden kommuner. I kronor per invånare betalades mest företagsstöd år 2011 ut till Arjeplog, Kalix och Jokkmokk och
minst till Haparanda, Boden och Luleå.28 Fördelningen speglar i hög grad de regelverk som gäller
för stödet samt att beslut om företagsstöd ska ta sin utgångspunkt i de branscher som tillhör länets tillväxtområden, där exempelvis test- och övningsverksamheten är lokaliserad i Arjeplog.29 I
termer av branscher beviljas mest medel till företag inom tillverkningsindustrin, som år 2011 beviljades cirka 40 procent av samtliga beviljade stöd (då innovationsbidraget räknas bort). Därefter kom besöksnäringen (37 procent), biltestverksamhet (18 procent), företagstjänster (tre procent) och övrig verksamhet (knappt två procent). Enligt den studie från Luleå Tekniska Universitet som tidigare nämnts stämmer beviljandemönstret också överens med det totala ansökningsmönstret.30
Ur ett genusperspektiv beviljas män mer företagsstöd än kvinnor i Norrbottens län, en skillnad
som enligt studien från LTU är statistiskt signifikant. För åren 2010 och 2011 beviljades män cirka 74 miljoner kronor och kvinnor 13 miljoner kronor. Samtidigt ansökte kvinnor om betydligt
färre belopp, cirka 16 miljoner kronor, jämfört med män som ansökte om cirka 115 miljoner.
Därmed är den så kallade beviljandegraden31 högre för kvinnor; nära 78 procent av de belopp
som kvinnor ansökte om beviljades, mot 64,5 procent för män. 32 Detta resultat antyder att det
faktum att kvinnor ansöker om mindre belopp än män är minst lika intressant att problematisera
som det faktum att män erhåller mest företagsstöd i absoluta tal: att företagande kvinnor ansöker om mindre stödbelopp från Länsstyrelsen är dels en återspegling av att företagande kvinnor
utgör en klar minoritet av företagarna i länet (se vidare kapitel 4), men kan även betyda att de
regelverk som omgärdar företagsstöden gynnar män framför kvinnor när det gäller vilka som är
aktuella att ansöka om stöd. Att företagen inte får konkurrera på en lokal marknad, samt ska
verka inom branscher med koppling till länets tillväxtprogram, kan således innebära ett hinder
för företagande kvinnor att ansöka om företagsstöd.
Norrbottens läns landstings division Kultur och utbildning stödjer kulturen i länet, bland annat
genom att hantera projektansökningar för att bevilja medel till företagare. Landstinget finansierar
inom olika stödområden och stöd utgår till regionala projekt eller som medfinansiering.33 Enligt
den rapport från Luleå Tekniska Universitet som nämnts tidigare söks mest finansiering inom områdena Kreativa näringar och Klimat, miljö, energi. Dessa områden är också de som beviljas mest
finansiering. När det gäller den geografiska spridningen av projektmedel har det mellan åren
2006 och 2010 ansökts mest kapital till projekt som omfattar hela Norrbotten, därefter till projekt som omfattar Piteå och Luleå kommuner. Ansökningsmönstret stämmer väl överens med
beviljandemönstret, med undantag av att projekt som omfattar Jokkmokks kommun beviljats
näst mest projektmedel. När det gäller könsfördelning visar studien från Luleå Tekniska Universitet att landstinget totalt sett beviljar mer finansiering till mäns företagande än kvinnors, även om
kvinnor erhåller mer projektmedel i genomsnitt i förhållande till de belopp de ansöker om. 34 Den
så kallade beviljandegraden är alltså, såsom i fallet med Länsstyrelsens företagsstöd, högre för
kvinnor.
27
Intervju med Länsstyrelsen i Norrbottens län; Länsstyrelsen i Norrbotten, Företagsstöd,
http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/naringsliv-och-foreningar/foretagsstod/Pages/default.aspx
28
Ramböll baserar detta på egna beräkningar där vi dividerat det totala stödet per kommun år 2011 med kommunernas folkmängd
den 31 december 2011, det senare hämtat från SCB:s befolkningsstatistik.
29
Statistik från Länsstyrelsen i Norrbottens län; intervju med handläggare på Länsstyrelsen i Norrbottens län
30
Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering – är genus en faktor?,
Luleå Tekniska Universitet, s. 35
31
Beviljandegraden är ett relativt mått på hur mycket stöd som beviljas i relation till hur mycket stöd som har ansökts.
32
Statistik från Länsstyrelsen i Norrbottens län
33
Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering – är genus en faktor?,
Luleå Tekniska Universitet, s. 37; Intervju med Norrbottens läns landsting
34
Ibid., ss. 36-37
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
17
Norrlandsfonden erbjuder topplån för företags nyetablering, utveckling och expansion. Verksamhetsområdena är Sveriges fem nordligaste län och företagen måste verka på mer än en lokal
marknad. Det finns ingen tillgänglig statistik kring utlåning till företag i Norrbotten. Det kan dock
noteras att fonden ska ge särskild uppmärksamhet till företag belägna i inlandet och i Norrbottens län.35 Under år 2011 lånade Norrlandsfonden ut 329 miljoner kronor till 116 bolag i de fem
nordligaste länen. Till och med sista december 2011 hade Norrlandsfonden lånat ut en majoritet
av medlen till företag inom Industri, följt av tjänsteföretag, IKT, turism, miljö/energi och bio/medicinsk teknik.36
Partnerinvest Norr är ett riskkapitalbolag som är aktivt i Norr- och Västerbotten. Fonden startade
sin verksamhet år 2010, inom ramen för den offentliga satsning på regionala riskkapitalfonder
som till hälften finansieras av EU:s strukturfonder och till hälften av offentlig, regional medfinansiering. Såsom Inlandsinnovation är Partnerinvest en så kallad revolverande (evergreen) fond,
vars avkastning över tid ska omsättas i nya investeringar.37 En företrädare för Partnerinvest berättar för Ramböll att de flesta förfrågningar om investeringar (så kallade propåer) kommer från
företag i städerna Luleå, Kiruna och Piteå, vilket gör att majoriteten investeringar sker där. På
riskkapitalfondens hemsida framgår att den gjort 14 investeringar i olika företag, varav fem
kommer från Luleå, ett från Piteå, ett från Porjus, ett från Övertorneå och sex från Västerbotten
(varav de flesta från Umeå).38
Inlandsinnovation är ett nystartat statligt riskkapitalbolag som gjorde sina första tre investeringar
i mars 2012. Investeringarna uppgick sammanlagt till åtta miljoner kronor och de tre bolagen
återfinns i Jokkmokk, Kiruna och Kista.39
3.1.6
Några reflektioner kring fördelningen av finansiering
Enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2011 utgör inte bristande
tillgång till lån och krediter ett generellt tillväxthinder för svenska små och medelstora företag.
För vissa branscher beskrivs dock kapitalförsörjningen vara ett stort hinder, samt för småföretag
som leds av personer med utländsk bakgrund. Enligt undersökningen är det också något vanligare att småföretag som leds av män ser bristande tillgång till lån och krediter som ett stort tillväxthinder, jämfört med småföretag som leds av kvinnor. I undersökningen framgår dock också
att bakomliggande faktorer såsom storlek och branschfördelning ligger bakom dessa resultat.
Branschskillnaderna är relativt stora när det gäller de små och medelstora företagens upplevelser
av tillgången till lån och krediter. De företag som i störst utsträckning upplever tillgången som ett
tillväxthinder återfinns inom Hotell- och restaurangbranschen, medan företag inom Vård och omsorg i mycket liten utsträckning upplever tillgången som ett tillväxthinder. Enligt undersökningen
har en något större andel småföretag som leds av män ansökt om lån och krediter under de tre
senaste åren jämfört med småföretag som leds av kvinnor, dock är skillnaderna små. Andelen
som har fått avslag på sin ansökan är ungefär lika stor för företag som ledas av män som av
kvinnor. Sammanfattningsvis tycks alltså tillgång till lån och annan finansiering främst vara ett
problem för företag i vissa branscher och för företagare med utländsk bakgrund.40
När den gäller den geografiska fördelningen av aktörernas finansiering till företag i Norrbottens
län tycks denna samvariera med olika branschers spridning och företags lokalisering i länet. I absoluta tal återfinns de flesta företagen i städerna, varför en stor del av ansökningarna om till exempel investeringar i form av ägarkapital kommer därifrån, vilket också leder till att en stor del
av de ansökningar som beviljas går till företag i städerna. För att vara helt säker på detta skulle
dock samtliga propåer, även de avslagna, behöva studeras. När det gäller kopplingen mellan
geografi och bransch har redogörelsen för Länsstyrelsens företagsstöd visat att medel i hög grad
beviljats till delar av Norrbotten koppling till länets tillväxtprogram, såsom biltestverksamheten i
Arjeplog.
35
Norrlandsfonden (2011) Årsredovisning 2011, s. 11
36
Ibid., (2011) Årsredovisning 2011, s. 3
37
Partnerinvest Norr, Om Partnerinvest Norr, http://www.partnerinvestnorr.se/sv/Om-Partnerinvest/
38
Partnerinvest Norr, Portföljbolag, http://www.partnerinvestnorr.se/sv/Portfoljbolag/
39
Inlandsinnovation (2012) "Inlandsinnovation gör första investeringarna" (pressmeddelande 2012-03-08),
http://www.inlandsinnovation.se/inlandsinnovation-gor-forsta-investeringarna/, hämtad 2012-04-19
40
Tillväxtverket (2011) Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag: Företagens villkor och verklighet
2011
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
3.2
18
Aktörernas arbete med information och behovsanalyser
För att veta vad som efterfrågas av företagarna, vilken typ av tjänster det finns behov av och vilka insatser som ger störst effekt är det viktigt att de företagsfrämjande aktörerna genomför systematiska behovsanalyser. Bland de intervjuade finns det en tydlig tendens att arbeta reaktivt,
det vill säga invänta en efterfrågan och vara lyhörd för denna, snarare än att proaktivt undersöka
vilka behov länets företagare har. Dock finns några intressanta undantag som förtjänar att lyftas.
IUC har tagit fram databasen TBN (tillväxt i befintligt näringsliv) och en metod för att kunna kartlägga och se mönster i utvecklingsbehoven i näringslivet. I databasen finns information insamlad
genom intervjuer och enkäter om hur företagen prioriterar olika utvecklingsområden för att öka
kunna öka sin konkurrenskraft. Ett annat exempel kommer från Företagarna i Norrbotten:
”Vi gör årligen företagarbarometern: ganska omfattande intervjuer om tillväxtproblem,
behov och så vidare med företagare från hela landet. Totalt brukar vi intervjua 6000
företagare 2 gånger per år. Det är Sveriges äldsta företagsundersökning så idag är den
välfungerande.”
Förutom detta förekommer i enstaka fall någon form av frågeformulär och checklistor för att försöka fånga upp behov. Vissa kommuner har även valt att involvera näringslivet eller branschråd
vid framtagningen av olika tjänster och ibland även vid formulerandet av näringslivsprogram.
Ramböll noterar även att det hos näringslivsbolagen tycks finnas ett något större utvecklingsoch kundfokus än hos kommunernas näringslivskontor, vilket har att göra med den skilda organisationsformen. Kommunernas näringslivskontor är i hög grad en första kontakt för företagare och
en mycket viktig aktör när det gäller att ge företagarna stöd initialt, för att sedan lotsa dem vidare till en annan aktör i systemet.
Endast tre intervjuade organisationer nämner att de har en anställd kommunikatör/informatör.
Tillvägagångssätten för att kommunicera med företag och företagare är övervägande av traditionell art. Tonvikt ligger på klassiska metoder som telefon, elektronisk och traditionell brevväxling,
företagsbesök, informationsträffar och seminarier, samt genom att synas och göra reklam i
massmedier som TV, radio och tidningar. Förutom detta använder i princip alla någon form av
hemsida och sociala medier som komplement till de traditionella kanalerna. Vissa aktörer förlitar
sig till stor del på att få kunder lotsade till sig via banker, revisorer och andra företagsfrämjande
aktörer. Slutligen förekommer större events som karriärdagar och näringslivsgalor som sätt att
marknadsföra och informera om den egna verksamheten.
Så gott som alla intervjuade aktörer säger sig på ett eller annat sätt försöka nå både män och
kvinnor med sina insatser. I många fall handlar det om att till exempel könsbalansera bildspråk i
informationsmaterial, att ha både män och kvinnor som anställda och i styrelsen, att bjuda in
kvinnor som föreläsare eller att ha särskilda evenemang för företagande kvinnor.
Några organisationer har dock antagit strategier för att arbeta systematiskt med jämställdhet. En
representant för LRF Norrbotten berättar:
”Vi har jobbat jättemycket med jämställdhetsfrågor. Startade en jämställdhetsakademi41
och kan genom vårt detaljerade medlemsregister göra riktade insatser mot specifika branscher och målgrupper.”
Väldigt få aktörer anger att de använder statistik och uppföljning som ett verktyg för att säkerställa att de når både kvinnor och män i sina insatser. En intervjuad nämner dock:
”Vi jobbar efter MUMS-strategin42. Ser bland annat över hur vi presenterar oss, att det
kommer lika mycket kvinnor som män, och har könsuppdelad statistik.”
41
Jämställdhetsakademin är en tankesmedja som genom idéutveckling, forskning och opinionsbildning ger ökad kunskap om kvinnors
och mäns möjligheter att starta och driva företag inom de gröna näringarna.
42
MUMS står för Mål, Utbildning, Metoder och arbetssätt, Stöd och samordning. Mums är en checklista för jämställdhetsintegrering
som exempelvis används i avgränsade utvecklingsarbeten. Syftet är att säkerställa tydligt ansvar, uppdrag och rollfördelning genom
en handlingsplan. Metoden innehåller bland annat framgångsfaktorer för de fyra delområdena, kontrollfrågor och självskattningsformu-
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
19
Många av aktörerna jobbar även med olika typer av nätverk där kvinnor som driver företag får
möjlighet att träffa andra personer i samma situation, utbyta erfarenhet och ibland även skapa
affärsmöjligheter. Ett intressant exempel på detta är Partner Invests nystartade nätverk ”Cash is
Queen” som bland annat inkluderar en handfull affärsänglar som är kvinnor.
Sammanfattningsvis bedömer Ramböll att det finns utmaningar i samband med att så många aktörer i det företagsfrämjande systemet vänder sig till ”alla”. Denna inställning är som nämnts
ambitiös men ställer höga krav på aktörernas kompetenser inom ett stort antal områden. Det
finns också en risk att detta skapar ett visst mått av ineffektivitet, både i systemet och bland företagare, eftersom det troligen ger en överlappning av tjänster mellan olika aktörer. Dessutom
gör den breda målgruppen att det blir svårt att på ett effektivt sätt marknadsföra sig och information som kommuniceras ut riskerar att bli generell snarare än specifik, vilket kan göra det
svårt för företagare i länet att veta vilken aktör de helst bör vända sig till för stöd. Idealt skulle
istället vara att systematiska behovsanalyser genomförs som fångar upp olika målgruppers behov. Därefter kan information och insatser utformas för att på bästa sätt nå avsedda grupper och
därigenom underlätta för företagarna.
3.3
Aktörerna om Främja kvinnors företagande
I det här avsnittet redogörs för hur de företagsfrämjande aktörerna i länet resonerar kring satsningen Främja kvinnors företagande och förutsättningar och utmaningar för att satsningen ska
integreras i den ordinarie verksamheten.
En betydande majoritet av de intervjuade anser att satsningen Främja kvinnors företagande behövs i länet. På frågan om varför satsningen behövs går meningarna delvis isär. Näringslivsaktörerna betonar framförallt en ökad jämställdhet bland företagare och att tappa en hittills outnyttjad tillväxtpotential som det främsta syftet med satsningen. Bland intervjuade kommuner och nyföretagarkontor finns dessutom en uttalad uppfattning om att kvinnor behöver mer stöd och har
längre startsträcka än män och att det därför behövs riktade insatser för att främja kvinnors företagande. I samtliga intervjugrupper finns en medvetenhet om att tillgång till nätverk och företagandets infrastruktur ser olika ut för kvinnor och män, då kvinnor ofta byter bransch då de
startar företag och går från exempelvis en anställning inom det offentliga för att starta företag
inom en annan bransch i den privata sektorn. Av denna anledning ser flera av de svarande ett
syfte med att satsningen kan ge kvinnor tillgång till nätverk och sammanslutningar i högre utsträckning. Bland de fåtal svarande som är osäkra på om satsningen behövs går uppfattningarna
om varför isär. Vissa menar att det alltid bör fokuseras på att få en blandning av deltagare och
rådgivare. En annan aktör ser en risk med att riktade insatser upplevs konstlade, och en tredje
menar att det inte går att locka fram entreprenörskap ur en individ. Ett fåtal av de svarande anser att även om denna satsning behövs, riktas alltför stort fokus mot uppstartsfas på bekostnad
av företagare som befinner sig i tillväxtfas.
De intervjuade aktörerna har även fått frågan om vilken roll deras respektive organisationer och
verksamheter kan spela när det gäller att främja kvinnors företagande. Utifrån svaren framgår
att den egna rollen i detta sammanhang präglas i stor utsträckning av de intervjuade aktörernas
verksamhetsform och funktion. Näringslivsaktörerna betonar framförallt sin roll i den externa
verksamheten med olika aktiviteter och typer av opinionsbildning, men framhåller även interna
faktorer som att höja den egna kompetensen och genusmedvetenheten. Av de intervjuade kommunerna betonar de flesta sin roll som möjliggörande och lotsande i arbetet med att stärka kvinnors företagande. Vissa talar om möjligheten att hitta resurser för projekt i dessa frågor, medan
andra talar mer övergripande om att bejaka och uppmärksamma nya näringar, samt lyfta upp
frågan om jämställt företagande mer aktivt. Bland de intervjuade finns en mer eller mindre utbredd uppfattning om vikten av att lyfta goda exempel, både internt och externt.
När det gäller strategier och metoder för att nå fler kvinnor uppvisar de svarande stor bredd i
sina svar, sannolikt på grund av att de flesta riktar sig till en generell målgrupp av företagare,
oavsett kön, utvecklingsskede och bransch. Drygt hälften av näringslivsaktörerna i det företagslär. Systemet är framtaget efter erfarenheter från liknanden förändringsarbeten i bland annat Arbetslivsfonden och Socialdepartementet. En utförlig steg-för-stegbeskrivning finns i JämStöds Praktika på jämställ.nu, en sida dedikerad till jämställdhetsintegrering.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
20
främjande systemet menar att det behövs särskilda metoder för att nå fler kvinnor. Dessa metoder inkluderar; nätverk för företagare i allmänhet och företagande kvinnor i synnerhet, lyfta förebilder och goda exempel, samt rikta insatser mot särskilda branscher som sysselsätter många
kvinnor. Några av aktörerna betonar även vikten av att kommunicera ”rätt” i annonser och i media. Dessa metoder och strategier återkommer även hos de övriga svarande, även om svarsfrekvensen får anses vara tämligen låg bland de intervjuade kommunerna och synnerligen spretig
bland de intervjuade nyföretagarkontoren.
Ambitionen att integrera satsningen i stödsystemets ordinarie verksamhet ses som något positivt
av de flesta intervjuade. För att lyckas med detta framhåller flera av respondenterna möjligheten
att ge satsningen långsiktighet och kontinuitet och ett konstant flöde av resurser. En viktig strukturell förutsättning som talar för att en integrering av satsningen kan bli framgångsrik är det generationsskifte som präglar länet, både inom det privata näringslivet och inom den offentliga delen, bland politiker och tjänstemän. Detta menar respondenterna bidrar till att höja medvetenheten i frågan i länet. I intervjuerna framträder en bild av att den enskilt viktigaste förutsättningen
för att lyckas integrera satsningen i ordinarie verksamhet är att öppna upp mansdominerade
branscher för kvinnors sysselsättning, samtidigt som branscher där många kvinnor idag är sysselsatta öppnas upp för ett ökat företagande. Ett mindre antal av de intervjuade framhåller att
genom att satsa på branscher där det finns tillväxtpotential kommer, per automatik, kvinnor som
vill starta, eller driver företag att nås. Ett exempel på detta är att se den expanderande gruvnäringen i länet som en källa till tjänste- och serviceföretag, företag där kvinnor ofta finns representerade i företagsledningen. Några av de svarande pekar även på behovet av ett mer långsiktigtänkande där satsningar på unga tjejer och entreprenörskap genomförs redan i skolan.
De utmaningar som uppstår med en integration av satsningen i det ordinarie verksamhet bottnar
för flera av respondenterna i en bristande kunskap om problematikens kärna. Några av de svarande tar upp risken med att en integrering av satsningen i ordinarie verksamhet kan göra att
den, så att säga, urvattnas och att jämställdhetskriteriet i ansökningar blir till en läpparnas bekännelse, men att det brister i den djupare förståelsen av vad nyttan med jämställd tillväxt innebär.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
4.
21
KVANTITATIV MÅLGRUPPSANALYS
Föreliggande kapitel består av en kvantitativ analys av kvinnors och mäns företagande i Norrbottens län år 2010. Syftet med den kvantitativa målgruppsanalysen är att utreda i vilka branscher
kvinnor och män återfinns som företagare.
SAMMANFATTNING
Andelen företagare som är kvinnor i Norrbotten uppgår till knappt 28 procent och andelen män till cirka 72 procent. Detta är i nivå med, men något lägre, än riksgenomsnittet.
Kvinnor har en smalare branschvidd än män, vilket innebär att kvinnor återfinns som företagare i färre branscher än män.
Kvinnors och mäns företagande speglar strukturen på arbetsmarknaden, men även förutsättningarna för företagande i olika branscher.
Det finns både skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns företagande. Skillnaderna speglar strukturen på arbetsmarknaden och förutsättningarna för företagande i
olika branscher. Likheterna handlar om att företagande inom till exempel Handel, Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Företagstjänster är vanligt såväl bland män som kvinnor.
I Norrbottens län finns målgrupper i form av befintliga företagare för insatser mot samtliga näringar som enligt regeringens beslut ska prioriteras i satsningen Främja kvinnors
företagande.





Den kvantitativa analysen kan tjäna som underlag för länsstyrelsen i flera sammanhang och studerar följande frågeställningar:
−
−
−
Hur fördelas kvinnors och mäns företagande i de branscher i vilka kvinnor och män är
sysselsatta? I vilken utsträckning speglar företagandet sysselsättningen?
Hur fördelas kvinnors och mäns företagande mer precist inom dessa branscher, då en
mer detaljerad branschindelning används?
På vilket sätt kan kunskapen om kvinnors företagande i olika branscher (enligt SNI 2007)
kopplas till de näringar som prioriteras inom programmet Främja kvinnors företagande43
(och som använder delvis andra branschbegrepp)?
Analysen baseras på data som beställts från SCB. Data innehåller uppgifter om antalet kvinnor
och män som är sysselsatta som företagare i 50 branscher år 2010 enligt SNI 2007. Företagarna
är även uppdelade på egna företagare44 och fåmansaktiebolagsdelägare45. Ramböll har valt att basera samtliga analyser på dagbefolkningen, med motiveringen att det är denna som bedriver sin
verksamhet i regionen.46 Utöver det material som presenteras i detta kapitel och i bilagor till rapporten får också länsstyrelsen tillgång till den datafil från SCB som Ramböll beställt och bearbetat. Samtliga siffror, tabeller och figurer i avsnittet bygger på Rambölls bearbetningar av dessa
data, om inte annat anges.
Strukturen för detta avsnitt bygger på de tre frågeställningar som presenteras ovan. I rapportens
bilagor återfinns mer data på kvinnors företagande uppdelat på kategorierna egna företagare och
fåmansaktiebolagsdelägare. Innan de tre frågorna ovan behandlas presenteras först några inledande fakta om kvinnors och mäns företagande i Norrbottens län år 2010.
4.1
Fakta om kvinnor och mäns företagande i Norrbottens län
I nedanstående faktafigur återges några inledande fakta om kvinnors och mäns företagande i
Norrbottens län år 2010.
43
I regeringens beslut om programmet för att främja kvinnors företagande framgår att "särskild ansträngning ska göras för att nå
kvinnor inom gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg samt utbildning.
44
Egna företagare deklarerar för aktiv näringsverksamhet och har detta som huvudsysselsättning (inkl. handelsbolagsdelägare).
45
Fåmansaktiebolagsdelägare deklarerar som fåmansaktiebolagsdelägare och har denna anställning som huvudsysselsättning.
46
Data innehåller uppgifter om såväl dagbefolkningen (de som är sysselsatta företagare verksamma i Norrbottens län) som nattbe-
folkningen (de som är sysselsatta företagare med bostadsort i Norrbottens län).
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
22
Figur 4. Fakta om kvinnors och mäns företagande i Norrbotten
Sysselsatta som företagare i Norrbottens
län, år 2010
8000
 Totalt f anns 9 492 sysselsatta som f öretagare i
6850
7000
6000
Norrbottens län år 2010.
 Av dessa är 27,8 procent kvinnor och 72,2 procent män,
vilket ligger nära riksgenomsnittet (28,9 procent kvinnor
5000
och 71,1 procent män år 2009 bland f öretagare över 20
4000
3000
år gamla).
2642
 Av samtliga egna f öretagare utgör kvinnor 33 procent,
vilket är något lägre än riksgenomsnittet (34 procent år
2000
2009 bland f öretagare över 20 år gamla).
1000
 En högre andel av männen är
0
Kvinnor
Egna f öretagare
Män
Fåmansaktiebolagsdelägare
f åmansaktiebolagsdelägare (43 procent av männen) än
kvinnorna (27 procent av kvinnorna). I riket var
motsvarande andelar 41 respektive 25 procent år 2009.
Källor: Egen bearbetning av data inköpta från SCB samt SCB (2012) "Entreprenörskap och företagande", excelfil, länk via http://www.scb.se/Pages/ThematicAreaTableAndChart____327918.aspx
Cirka 9 500 sysselsatta företagare finns i Norrbottens län, varav knappt 28 procent är kvinnor
och lite drygt 72 procent är män. Denna fördelning är nära genomsnittet för riket, där dock andelen kvinnor är cirka en procentenhet högre och därmed andelen män cirka en procentenhet lägre.
I riksdata ingår dock enbart företagare som är minst 20 år gamla, varför siffrorna inte är fullständigt jämförbara.
När det gäller företagarnas ägarintressen är en större proportion av kvinnorna egna företagare,
jämfört med männen. Av samtliga företagande kvinnor i Norrbottens län är cirka 73 procent egna
företagare, mot cirka 27 procent fåmansaktiebolagsdelägare. Bland männen uppgår motsvarande
proportioner till 57 respektive 43 procent. Av samtliga egna företagare, det vill säga både kvinnor
och män, uppgår andelen kvinnor till 33 procent, vilket är cirka en procentenhet lägre än riksgenomsnittet (med beaktande att riksdata räknar företagare som 20 år gamla och uppåt). Av samtliga fåmansaktiebolagsdelägare utgör kvinnorna en ännu mindre andel, totalt 19,5 procent, vilket
är nära rikets 20 procent. Då dessa olika typer av företagare, egna företagare och delägare i ett
aktiebolag, räknas samman uppgår alltså andelen kvinnor till cirka 28 procent och andelen män
till cirka 72 procent.
Att kvinnor utgör en minoritet av företagarna återspeglas i att kvinnor är företagare inom färre
branscher än män. Företagande kvinnor återfinns i 41 av maximalt 50 branscher, medan företagande män återfinns i 49 branscher. I tabellen nedan presenteras den så kallade branschvidden
för egna företagare, fåmansaktiebolagsdelägare och totalt, uppdelat på kvinnor och män.
Branschvidden är ett mått på variationen/bredden i företagandet för kvinnor och män, som beräknas genom att summan av antalet branscher där åtminstone en kvinna/man återfinns som företagare divideras med det totala antalet branscher.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
23
Tabell 5. Kvinnors och mäns branschvidd
Egna företagare
Fåmansaktiebolagsdelägare
Samtliga
Kvinnor
74%
74%
82%
Män
90%
92%
98%
Totalt Norrbottens
län
83%
88%
100%
Källa: SCB (2012) Sysselsatta som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
Att branschvidden är högre för män än för kvinnor betyder alltså att det finns branscher där enbart män återfinns som företagare. Som framgår av tabellen är branschvidden för kvinnor 74
procent både när det gäller egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare, men den totala
branschvidden 82 procent. Samma sak gäller för män, där branschvidden uppgår till 90 % bland
egna företagare och 92 procent bland fåmansaktiebolagsdelägare, men 98 procent för samtliga
typer av företagare. Detta beror på att det finns branscher där företagarna utgörs enbart av egna
företagare eller fåmansaktiebolagsdelägare. Betraktas samtliga typer av företagare och både
kvinnor och män finns företagare i Norrbotten i samtliga branscher som studeras.
Sammanfattningsvis kan konstateras att män utgör en klar majoritet av företagarna i Norrbottens län, samt att de också har en större branschvidd i sitt företagande än kvinnor. I kommande
avsnitt studeras kvinnors och mäns företagande i olika branscher i mer detalj, där strukturen följer de tre frågor som ställdes i inledningen till kapitlet.
4.2
Företagandet speglar arbetsmarknaden men också branschegenskaper
I inledningen till denna rapport beskrevs att förutom att kvinnor som företagare är färre än män
som är företagare visar undersökningar också att kvinnor och män till viss del driver företag
inom olika branscher. Företagande kan sägas spegla situationen på arbetsmarknaden som är
starkt könssegregerad.47 Då människor tenderar att starta företag i branscher i vilka de tidigare
varit sysselsatta påverkar det kvinnors och mäns agerande i näringslivet. Gruppen ”kvinnor som
driver företag”, på samma sätt som gruppen "män som driver företag", är emellertid präglad av
stor variation; kvinnor och män som driver företag är båda två heterogena grupper. Det finns
skillnader mellan kvinnors och mäns företagande, men dessa skillnader är tydligt kopplade till att
kvinnor och män agerar inom olika branscher. Jämförs olika branscher eller företag som varit
igång i några år framträder en bild av större likheter än skillnader mellan kvinnor och män som
företagare.48
För att öka kunskapen om sambandet mellan strukturen på arbetsmarknaden och den i företagandet i Norrbottens län studeras i detta avsnitt hur kvinnor och män som förvärvsarbetande och
som företagare fördelar sig över olika branscher.
4.2.1
Sysselsättning och företagande bland kvinnor
Först studeras kvinnor och figuren nedan visar de förvärvsarbetande respektive de företagande
kvinnornas fördelning över 16 olika branscher.49 Summan av respektive kategori (förvärvsarbetande respektive företagare) uppgår till 100 procent. Branscherna i figuren är rangordnad efter
storleken på andelen förvärvsarbetande, från största till minsta bransch.
47
SOU 2005:66
48
Holmquist m.fl., s. 31
49
I denna analys används branschindelningen SNI på grov nivå, som består av 16 branscher. Denna grova indelning används för att
kunna jämföra förvärvsarbete med företagande på ett överskådligt sätt (så att inte antalet branscher blir för många).
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
24
Figur 5. Förvärvsarbetande och företagande kvinnor i Norrbottens län
35%
30%
Andel, %
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andel av förvärvsarb. kvinnor
Andel av företagande kvinnor
Källor: SCB (2011) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), www.scb.se och SCB (2012) Sysselsatta som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
En tredjedel av de förvärvsarbetande kvinnorna i Norrbotten arbetar inom Vård och omsorg, men
endast 5,7 procent av de företagande kvinnorna verkar i denna bransch. Ett liknande förhållande
gäller i den i termer av förvärvsarbete näst största branschen Utbildning, i vilken 17 procent av
samtliga förvärvsarbetande kvinnor återfinns, mot endast två procent av samtliga företagande
kvinnor. Ett mått på kvinnors förutsättningar för och upplevda attraktivitet av företagandet i olika
branscher är om andelen av företagarna är lika hög som eller större än andelen av de förvärvsarbetande. Detta gäller alltså inte för Vård och omsorg samt Utbildning, men inte heller för branscherna Finans- och försäkringsverksamhet och Energiförsörjning; miljöverksamhet,50 även om
dessa branscher också är mycket små när det gäller förvärvsarbete.51 Att företagande är relativt
mindre vanligt än förvärvsarbete kan exempelvis bero på regelverk inom eller attityder gentemot
företagande i berörda branscher. Inom branscherna Information och kommunikation samt Transport och magasinering är proportionen förvärvsarbete och företagande relativt sett mycket lika.
Handel, Företagstjänster, Kulturella och personliga tjänster, Hotell- och restaurangverksamhet
och Jordbruk, skogsbruk och fiske är de branscher i vilka företagande är relativt sett mer vanligt
för kvinnor än förvärvsarbete. Den allra största branschen för företagande kvinnor är Kulturella
och personliga tjänster, där cirka 21 procent (566 personer) av samtliga företagande kvinnor
återfinns. Exempel på verksamheter som kan ingå i detta branschbegrepp är dels sådana som
kan hänföras till "Kulturella och kreativa näringar", såsom artistisk verksamhet, stödtjänster till
artistisk verksamhet och litterärt och konstnärligt skapande, och dels sådana som kan hänföras
till tjänste- och servicesektorn i bred bemärkelse, såsom skönhetsvård, reparation av möbler och
heminredning och drift av gymanläggningar.
Den näst största branschen för företagande är Handel, som omfattar cirka 16 procent av de företagande kvinnorna i länet (421 personer). I detta branschbegrepp ingår såväl parti- som detaljhandel, både i butiker och via postorder och på internet. Tredje största bransch för företagande
kvinnor är Företagstjänster som inrymmer cirka 14 procent (367 personer). Detta är ett brett
branschbegrepp och exempel på verksamheter som kan ingå är advokatbyråer, konsultföretag,
50
Detta gäller inte heller inom Offentlig förvaltning och försvar, en bransch i vilken företagande av naturliga skäl är obefintligt.
51
I Finans- och försäkringsverksamhet fanns 940 förvärvsarbetande kvinnor år 2010, mot två företagande kvinnor. Här kan noteras
att antalet förvärvsarbetande män var färre, 577 stycken, men antalet företagande män fler, 22 stycken. I Energiförsörjning; miljöverksamhet fanns 250 förvärvsarbetande kvinnor år 2010 och fyra företagande kvinnor.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
25
reklambyråer, revision, redovisning och bokföring, uthyrning av personal, lokalvård, callcenterverksamhet och inkasso- och kreditupplysningsföretag. Fjärde största bransch för företagande
kvinnor är Jordbruk, skogsbruk och fiske, där knappt 13 procent (341 personer) återfinns. Denna
bransch kan kopplas till branschbegreppet "Gröna näringar" och exempel på tänkbara verksamheter här är odling, djuruppfödning, skogsförvaltning och service till odling eller skogsbruk.
Sysselsättning och företagande bland män
I detta stycke görs motsvarande jämförande analys för män. Figuren nedan illustrerar de förvärvsarbetande och företagande männens fördelning över de olika branscherna. Såsom tidigare
uppgår summan av respektive kategori (förvärvsarbetande och företagare) till 100 procent.
Figur 6. Förvärvsarbetande och företagande män i Norrbottens län
25%
20%
Andel, %
4.2.2
15%
10%
5%
0%
Andel av förvärvsarb. män
Andel av företagande män
Källa: SCB (2011) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), www.scb.se och SCB (2012) Sysselsatta
som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
Cirka 22 procent av de förvärvsarbetande männen i Norrbotten arbetar inom Tillverkning och utvinning, men andelen av företagarna är mindre än hälften så stor och uppgår till cirka nio procent
(633 personer). Andra exempel på branscher där det för män är relativt sett vanligare att vara
förvärvsarbetande än företagare är Vård och omsorg, Utbildning, Energiförsörjning; miljöverksamhet och Finans- och försäkringsverksamhet. Samma branscher visade sig vara relativt större
i termer av förvärvsarbete än företagande också för kvinnor, vilket föregående avsnitt visade. De
två största branscherna bland förvärvsarbetande kvinnor, Vård och omsorg samt Utbildning,
hamnar först på sjunde och åttonde plats bland förvärvsarbetande män. I termer av företagande
råder dock i dessa branscher ett liknande förhållande såväl bland kvinnor som bland män. Antalet
företagare i dessa branscher är relativt lika mellan män och kvinnor: 151 kvinnor är företagare
inom Vård och omsorg och 125 män. Inom Utbildning finns 61 företagande kvinnor och 54 män.
Men då det totala antalet företagande män är betydligt högre än det totala antalet företagande
kvinnor, är andelen män som är företagare i dessa branscher (i relation till det totala antalet
män) lägre än andelen kvinnor som företagare i dessa branscher (i relation till det totala antalet
kvinnor).
Den största branschen bland mäns företagande är Jordbruk, skogsbruk och fiske, där nära 22
procent (1501 personer) av samtliga företagande män återfinns. Näst största bransch för både
förvärvsarbetande och företagande män är Byggverksamhet, en bransch som hamnar först på
elfte plats (av totalt 16) bland företagande kvinnor. De två största branscherna för både förvärvsarbetande och företagande kvinnor respektive män är således olika typer av branscher;
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
26
Vård och omsorg samt Utbildning är de största branscherna för förvärvsarbetande kvinnor, medan Tillverkning och utvinning samt Byggverksamhet är de största branscherna för förvärvsarbetande män. När det gäller företagande är Kulturella och personliga tjänster samt Handel de största branscherna bland kvinnor, medan Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Byggverksamhet är de
största branscherna bland män. När det gäller de allra största branscherna finns således skillnader mellan mäns och kvinnors företagande, skillnader som både speglar strukturen på arbetsmarknaden, men också förutsättningarna för att vara företagare i olika branscher.
Den jämförande analysen visar dock att det också finns flera gemensamma nämnare bland kvinnors och mäns företagande. Handel, Företagstjänster och Jordbruk, skogsbruk och fiske är branscher som tillhör de fem största (av totalt 16) branscherna såväl för företagande kvinnor som för
män. Hotell- och restaurangverksamhet är ytterligare ett exempel på en relativt stor bransch för
både män och kvinnor. I tabellen nedan presenteras fördelningen av kvinnor och män som företagare i de branscher som studerats i detta avsnitt.
Tabell 6. Kvinnors och mäns företagande: en grov jämförelse
Bransch
Kulturella och personliga
tjänster m.m.
Handel
Branschens
rangordning
1
Kvinnor
Andel av samtliga
företagare
21%
Branschens
rangordning
7
Män
Andel av samtliga
företagare
4%
2
16%
3
13%
Företagstjänster
3
14%
4
12%
Jordbruk, skogsbruk och
fiske
Okänd verksamhet
4
13%
1
22%
5
10%
10
3%
Hotell- och restaurangverksamhet
Vård och omsorg; sociala
tjänster
Tillverkning och utvinning
Utbildning
6
6%
8
3%
7
6%
11
2%
8
5%
5
9%
9
2%
13
1%
Transport och magasinering
Byggverksamhet
10
2%
6
8%
11
2%
2
17%
Fastighetsverksamhet
12
1%
12
2%
Information och kommunikation
Energiförsörjning; miljöverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Offentlig förvaltning och
försvar
13
1%
9
3%
14
0%
15
0%
15
0%
14
0%
16
0%
16
0%
Källa: SCB (2012) Sysselsatta som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
Sammanfattningsvis speglar kvinnors och mäns företagande delvis strukturen på arbetsmarknaden och delvis förutsättningarna för företagande i olika branscher. De branscher som sysselsätter
flest kvinnor, Vård och omsorg samt Utbildning, kommer först på sjunde och nionde plats (av totalt 16) i fråga om fördelningen av kvinnor som företagare. Dessa skillnader kan delvis förklaras
av att den offentliga sektorn har spelat och fortfarande spelar en stor roll i dessa branscher, vilket påverkar möjligheterna och kanske även föreställningarna om att vara företagare i dessa.
Däremot finns ett flertal andra branscher där andelarna för förvärvsarbete och företagande är relativt lika, såsom Handel, Företagstjänster och Hotell- och restaurangverksamhet. Kulturella och
personliga tjänster m.m. och Jordbruk, skogsbruk och fiske är branscher där det i relativa termer
är mer vanligt att vara företagare än förvärvsarbetande.
I fråga om männen speglar fördelningen av företagare den för förvärvsarbetande något mer tydligt än bland kvinnor, vilket kan bero på att mäns sysselsättning inte är lika koncentrerad till ett
fåtal stora branscher som kvinnors (Vård och omsorg samt Utbildning). Hälften av samtliga förvärvsarbetande kvinnor arbetar inom dessa två branscher, medan en lägre andel av männen, 37
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
27
procent, förvärvsarbetar i de två största branscherna för män (Tillverkning och utvinning samt
Byggverksamhet). Mäns sysselsättning i Norrbottens län är således något mer jämnt spridd över
flera branscher, vilket kan göra att hindren för att gå från förvärvsarbete till företagande blir något lägre.
4.3
Kvinnors och mäns företagande: en fördjupad bild
I detta avsnitt fördjupas analysen av likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns företagande i olika branscher, genom att den mer detaljerade branschindelningen med totalt 50 branschgrupper används. Tabellen nedan visar de 20 största branscherna för kvinnor som företagare,
uppdelade på egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare.
Tabell 7. De 20 största branscherna för företagande kvinnor i Norrbottens län
Bransch (SNI Utökad)
Antal kvinnor
Varav egna företagare
Varav fåmansaktiebolagsdelägare
Personliga tjänster och annan service
471
445
26
Detaljhandel
346
170
176
Jordbruk, skogsbruk och fiske
341
323
18
Okänt
272
272
Hotell och restauranger
160
80
80
Enheter för hälso- och sjukvård
128
82
46
Enheter för kultur, nöje och fritid
95
85
10
Juridiska och ekonomiska konsulter
80
48
32
Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d.
79
58
21
Företagskonsulter
76
45
31
Andra företagstjänster
64
45
19
Utbildningsväsendet
61
37
24
Parti- och provisionshandel
59
26
33
Transport- och magasineringsföretag
42
20
22
Byggindustri
41
15
26
Fastighetsbolag o.d.
38
21
17
Textil- och beklädnadsindustri
34
32
2
Tekniska konsulter
28
9
19
Livsmedelsindustri
22
10
12
Övrig industri
21
14
7
2 458
1 837
621
Totalt 20 största branscherna
Källa: SCB (2012) Sysselsatta som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
De 20 största branscherna för kvinnor som företagare omfattar 93 procent av samtliga kvinnor
som är företagare i datamaterialet (96 procent av egna företagare och 86 procent av fåmansaktebolagsdelägare). Merparten av företagarna återfinns inom branscher som kan härledas till
tjänstesektorn: personliga tjänster och annan service, juridiska och ekonomiska konsulter, företagskonsulter och andra företagstjänster är exempel på detta. Branschen enheter för kultur, nöje
och fritid kan bestå av företagare med koppling både till kulturella och kreativa näringar och
tjänstesektorn. Såsom föregående avsnitt också visade är även detaljhandel, jordbruk, skogsbruk
och fiske och hotell och restauranger stora branscher bland företagande kvinnor.
För att kunna studera eventuella skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns företagande
visar tabellen nedan hur de företagande männen fördelar sig i de 20 största branscherna för
kvinnor. Tabellen visar både "rangordning", som avser branschens storlek och hur stor andel av
de företagande kvinnorna respektive männen som återfinns i branschen. Data avser den totala
summan av egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
28
Tabell 8. Kvinnors och mäns företagande: en jämförelse
Kvinnor
Bransch (SNI Utökad)
Män
Rangordning
1
Andel av samtliga kvinnor,
%
18%
Rangordning
14
Andel av samtliga män,
%
2%
Detaljhandel
2
13%
4
6%
Jordbruk, skogsbruk och fiske
3
13%
1
22%
Okänt
4
10%
8
3%
Hotell och restauranger
5
6%
7
3%
Enheter för hälso- och sjukvård
6
5%
19
1%
Enheter för kultur, nöje och fritid
7
4%
12
2%
Juridiska och ekonomiska konsulter
8
3%
18
1%
Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice
o.d.
Företagskonsulter
9
3%
13
2%
10
3%
15
2%
Andra företagstjänster
11
2%
20
1%
Utbildningsväsendet
12
2%
24
1%
Parti- och provisionshandel
13
2%
9
3%
Transport- och magasineringsföretag
14
2%
3
8%
Byggindustri
15
2%
2
17%
Fastighetsbolag o.d.
16
1%
16
2%
Textil- och beklädnadsindustri
17
1%
30
0%
Tekniska konsulter
18
1%
5
4%
Livsmedelsindustri
19
1%
26
1%
Enheter för öppna sociala insatser
20
1%
29
0%
Personliga tjänster och annan service
Totalt 20 största branscherna (för kvinnor)
93%
82%
Källa: SCB (2012) Sysselsatta som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
För att börja med några skillnader mellan kvinnors och mäns företagande är Personliga tjänster
och annan service den största branschen bland kvinnor (av totalt 41) men först 15:e största (av
totalt 49) för män. En tydlig skillnad finns även i Enheter för hälso- och sjukvård, som ingår i den
grova branschgruppen "Vård och omsorg " som har diskuterats tidigare i detta kapitel. Denna är
sjätte största branschgrupp för kvinnor men 19:e största för män, samtidigt som förhållandevis
få företagande kvinnor (cirka 5 procent) återfinns i denna bransch. Byggindustri är den näst
största branschen för män som företagare och Transport- och magasineringsföretag den tredje
största, samtidigt som dessa återfinns först på 15:e respektive 14:e plats bland kvinnorna. Dessa
branschskillnader mellan kvinnors och mäns företagande speglar också skillnader på arbetsmarknaden.
Det finns emellertid även flera likheter mellan kvinnors och mäns företagande. Tabellen visar
bland annat att cirka 82 procent av männen återfinns som företagare bland de 20 största branscherna för kvinnor. Av de 20 branscherna återfinns dessutom 16 av dessa i motsvarande lista
för män52. En generell slutsats är således att kvinnor och män överlag driver företag i de flesta
branscher i vilka det finns både kvinnor som män. Såsom bland kvinnorna kan också flera stora
branscher bland män knytas till tjänstesektorn, handel och hotell och restauranger.
Sammanfattningsvis finns det skillnader mellan kvinnors och mäns företagande i Norrbottens län
som kan förstås i ljuset av strukturen på arbetsmarknaden. Det finns dock också flera likheter;
52
Detta framgår av att det i tabellen endast är fyra branscher bland män som hamnar efter 20:e plats: Utbildningsväsendet (rangord-
ning 24), Textil- och beklädnadsindustri (rangordning 30), Livsmedelsindustri (rangordning 26) och Enheter för öppna sociala insatser
(rangordning 29).
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
29
en stor del av både kvinnors och mäns företagande kan härledas till handel, hotell och restauranger, olika typer av tjänstenäringar och jordbruk, skogsbruk och fiske.
4.4
SNI och de prioriterade näringarna inom Främja kvinnors företagande
Regeringen och Tillväxtverket har prioriterat ett antal branscher för satsningen Främja kvinnors
företagande, branscher vars definitioner inte är helt entydiga. Syftet med detta avslutade avsnitt
i den kvantitativa målgruppsanalysen är att stötta länsstyrelsen i Norrbotten i arbetet med att
finna beröringspunkter mellan kvinnors företagande i branscher enligt den officiella statistiken
(SNI 2007) och de näringar som enligt regeringens beslut ska prioriteras inom programmet
Främja kvinnors företagande: Gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella
näringar, vård och omsorg samt utbildning. Som framgår av de senare benämningarna används
delvis andra branschbegrepp i den officiella statistiken, vilket kan försvåra arbetet med att omsätta kunskapsunderlag om målgruppen till insatser riktade mot denna. I det här avslutande
stycket presenteras därför några förslag på hur kopplingarna mellan de olika branschbegreppen
kan göras.
4.4.1
Gröna näringar
Den bransch i SNI 2007 som tydligast kan kopplas till begreppet "Gröna näringar" är troligen
Jordbruk, skogsbruk och fiske. Den kvantitativa målgruppsanalysen har visat att denna bransch
är den tredje största bland kvinnor som företagare i Norrbottens län enligt den i sammanhanget
mer detaljerade SNI-gruppen (SNI Utökad) och fjärde största då den grova indelningen används.
Cirka 13 procent av de företagande kvinnorna (341 personer) återfinns i denna bransch. Här
finns således en relativt stor målgrupp i Norrbottens län.
4.4.2
Tjänste- och servicesektorn
"Tjänste- och servicesektorn" är ett brett begrepp som kan omfatta ett mycket stort antal branscher i SNI. Målgruppsanalysen har visat att både kvinnors och mäns företagande i hög utsträckning sker i branscher som kan härledas till tjänste- och servicesektorn. Bland kvinnor är Personliga tjänster och annan service den största branschen (enligt den mer detaljerade SNI-gruppen)
med 18 procent av de företagande kvinnorna (471 personer). Andra stora branscher bland företagande kvinnor i Norrbottens län är Hotell och restauranger och olika delbranscher inom Företagstjänster, såsom juridiska och ekonomiska konsulter, företagskonsulter och resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice och dylikt. Här finns alltså en stor målgrupp i Norrbottens län.
4.4.3
Kreativa och kulturella näringar
Den största branschen bland företagande kvinnor på den grova SNI-nivån är Kulturella och personliga tjänster m.m., som utgörs av en blandning av branscher med koppling dels till tjänsteoch servicesektorn och dels till kreativa och kulturella näringar. Då den mer detaljerade SNInivån används är delbranschen Enheter för nöje, kultur och fritid sjunde största (av totalt 41)
bland kvinnor i Norrbottens län, med 95 företagande kvinnor (cirka fyra procent). Inom denna
delbransch återfinns exempelvis verksamheter såsom artistisk verksamhet, stödtjänster till artistisk verksamhet, litterärt och konstnärligt skapande, vilka tydligt kan kopplas till kreativa och
kulturella näringar. Dock finns inom delbranschen också andra typer av verksamheter, såsom
drift av gymanläggningar, nöjes- och temaparksverksamhet och drift av golfbanor, verksamheter
som kanske har mer med "tjänste- och servicesektorn" i övrigt att göra. Det går inte att utifrån
de data som används i denna analys bryta ner Enheter för nöje, kultur och fritid ytterligare för
att fastställa antalet företagare i de verksamheter som tydligt kan kopplas till kreativa och kulturella näringar respektive tjänste- och servicesektorn i övrigt. För detta krävs data på SNI:s femsiffriga nivå. Men, givet att det i Norrbottens län också finns företagsfrämjande aktörer med särskilt fokus på att stötta företagare inom de kreativa och kulturella näringarna finns det belägg för
att det inom dessa finns en målgrupp för satsningar i länet.
4.4.4
Vård och omsorg
Till skillnad från de prioriterade näringar som hittills diskuterats kan det göras en tydlig koppling
mellan regeringens begrepp "Vård och omsorg" och SNI Vård och omsorg; sociala tjänster. Analysen har visat att det finns fler kvinnor än män som driver företag i branschen, även om branschens andel av det totala företagandet är betydligt lägre än branschens andel av den totala sysselsättningen för kvinnor. Används den grova nivån för SNI 2007 hamnar företagandet inom
branschen på sjunde plats (av 16) 2009. Inom SNI Vård och omsorg; sociala tjänster fanns det
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
30
155 företagare som var kvinnor år 2010, samt 125 män. Dessa fördelas på tre delbranscher (enligt SNI Utökad), vilka framgår av tabellen nedan.
Tabell 9. Företagandet inom Vård och omsorg
Kvinnor
Bransch (SNI Utökad)
Män
Rangordning (av totalt 41)
Antal företagare
Rangordning (av totalt 49)
Antal företagare
Enheter för hälso- och sjukvård
6
128
19
85
Enheter för öppna sociala insatser
20
21
29
30
Vårdhem och bostäder med omsorg
35
2
39
10
Totalt Vård och omsorg
151
125
Källa: SCB (2012) Sysselsatta som företagare, inköpta för uppdraget (Rambölls bearbetning)
Den största delbranschen inom Vård och omsorg är Enheter för hälso- och sjukvård, med 128 företagande kvinnor och 85 män. Av samtliga 41 branscher i vilka kvinnor återfinns som företagare
(på SNI Utökad nivå) är denna delbransch sjätte största, med 4,8 procent av det totala antalet
företagande kvinnor. Näst största delbransch inom Vård och omsorg är Enheter för öppna och sociala insatser, med 21 företagande kvinnor. Den tredje och sista delbranschen Vårdhem och bostäder med omsorg innehåller enbart två företagande kvinnor och tio män.
4.4.5
Utbildning
Såsom i fallet "Vård och omsorg" kan även "Utbildning" kopplas till den officiella statistikens SNIgrupp med samma namn. Antalet företagande kvinnor i branschen är 61 (av totalt 2 642), vilket
ger branschen en nionde plats (av 16) med den grova nivån på SNI 2007. Antalet företagande
män uppgår till 54.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
5.
31
DISKUSSION OCH SLUTSATSER
I detta kapitel diskuteras de resultat som förstudien har kommit fram till, samt hur länsstyrelsen
i Norrbottens län kan hantera och använda dessa för att tillsammans med de företagsfrämjande
aktörerna arbeta för att kvinnors företagande integreras i det regionala tillväxtarbete och aktörernas ordinarie arbete.
5.1
Fyra slutsatser och åtta rekommendationer för det fortsatta arbetet
5.1.1
Slutsats 1: Utveckla det företagsfrämjande systemet genom uppföljning, lärande och belöning
Kartläggningen och analysen av det företagsfrämjande systemet utifrån dess aktörer, tjänster
och aktiviteter visar att det i Norrbottens län finns ett heltäckande system, med ett stort antal
aktörer som erbjuder stöd till företagare i olika utvecklingsskeden. Dessutom finns ytterligare aktörer som inte har ingått i denna förstudie. De allra flesta aktörer anger att de erbjuder sina
tjänster till företagare i alla utvecklingsskeden, vilket borgar för goda förutsättningar för både
kvinnor och män att ta del av systemets erbjudanden. Att vara öppen för och vilja ta emot alla
typer av företagare representerar en i grunden ambitiös inställning, men en som medför åtminstone två utmaningar:
−
−
Det finns en risk för överlappningar i det företagsfrämjande systemet.
Aktörerna behöver ha mycket god förmåga att kunna sätta sig in i och förstå behoven
hos företagare som befinner sig i olika faser av sitt företagande, verkar inom olika branscher och på olika marknader.
Ett överlappande företagsfrämjande system, i vilket alltså de flesta aktörer riktar sina tjänster
mot alla typer av företagare, medför i sig åtminstone ytterligare två utmaningar:
−
−
Aktörernas marknadsföring och informationsinsatser blir av generell karaktär, vilket kan
göra det svårt för företagare i länet att veta vilken aktör de helst bör vända sig till för
stöd.53
Arbetet med att fånga upp företagares behov blir reaktivt och efterfrågestyrt, vilket kan
göra det svårt för företagare som inte hittar rätt i systemet att få sina behov tillgodosedda. Detta kan i förlängningen leda till att Norrbottens län går miste om intressanta idéer
och företag.
 Rekommendation 1: för en diskussion med de företagsfrämjande aktörerna om vilka
branscher de anser sig ha bäst kunskap om och vilka typer av tjänster/aktiviteter de är
starkast inom, samt om detta kan ligga till grund för en anpassning av informationsinsatser
och behovsanalyser i syfte att göra dessa mer tydliga och målgruppsinriktade.
 Rekommendation 2: utveckla ett gemensamt system för uppföljning av de företagsfrämjande aktörernas aktiviteter. Genom att kontinuerligt följa upp sina aktiviteter kan aktörerna se i vilken utsträckning de når kvinnor och män samt företagare i olika branscher och
utvecklingsskeden. Uppföljningen kan sedan komma att ligga till grund för en anpassning
av aktiviteter, informationsinsatser och arbetet med att fånga upp behov. Uppföljningen
syftar därmed till att skapa ett lärande bland aktörerna, varför det är viktigt att länsstyrelsen tar fram denna tillsammans med aktörerna och betonar att den inte är en kontrollfunktion. Uppföljningen bör användas både i projekt som rör Främja kvinnors företagande, men
även i ordinarie verksamhet för att bidra till ett starkt företagsfrämjande system som når
både kvinnor och män, i olika branscher och utvecklingsskeden.
 Rekommendation 3: för att få de företagsfrämjande aktörerna att ställa upp på ett
gemensamt uppföljningssystem är det viktigt att ge dem något tillbaka. Inventera deras
kunskapsbehov samt erbjud kompetenshöjande insatser. Det kan exempelvis handla om
53
Att företagare får det svårt att veta vilken aktör de ska vända sig till är en teoretisk konsekvens av ett överlappande system. I vilken
utsträckning företagare i Norrbottens län upplever svårigheter att hitta rätt aktör kan dock endast fastställas genom att göra undersökningar bland företagarna själva, något som inte gjorts i denna studie.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
32
förutsättningarna för företagande i olika branscher eller utmaningar och möjligheter för företag som vill expandera. Ett annat sätt att ge aktörerna något tillbaka för deras arbete är
att uppmärksamma de aktörer som länsstyrelsen tycker ha gjort goda insatser. Det kan
handla om att arrangera en "företagsfrämjargala", där aktörer som lyckats väl med att
stötta företagare inom en viss bransch eller som är kvinnor uppmärksammas och lyfts som
goda exempel för andra aktörer.
5.1.2
Slutsats 2: Använd Främja kvinnors företagande för att stärka det ordinarie tillväxtarbetet
De utmaningar som ett företagsfrämjande system som i hög grad är öppet för "alla" innebär hanteras delvis redan idag genom att det i systemet finns en balans mellan aktörer som, oavsett inriktning mot företag i olika utvecklingsskeden, riktar sina tjänster mot företag i alla branscher respektive mot företag i särskilda branscher. Bland de aktörer med särskilt bransch- eller målgruppsfokus riktar också flera sina tjänster specifikt mot näringar som utgör prioriterade tillväxtområden i Norrbottens tillväxtprogram och prioriterade näringar i regeringens beslut om
Främja kvinnors företagande. Detta är en klar styrka när det gäller att skapa förutsättningar för
både kvinnor och män att ta del av systemet och för möjligheterna att integrera kvinnors företagande i ordinarie verksamhet. Ramböll bedömer att satsningen Främja kvinnors företagande kan
stärka det ordinarie näringslivs- och tillväxtarbetet i länet.
 Rekommendation 4: länka ihop de regionala tillväxtambitionerna med satsningen Främja
kvinnors företagande. Genom att styra medel inom satsningen till projekt med koppling till
tillväxtområdena i Norrbottens läns regionala tillväxtprogram skapas förutsättningar för
hållbara insatser som kan stärka och skapa synergier med det redan pågående ordinarie
arbetet, snarare än tillfälliga insatser ("stuprör") vid sidan av detta.
 Rekommendation 5: genom att i projekten länka ihop aktörer som har specialistkompetens inom branscher med anknytning till länets tillväxtområden med aktörer som har särskild kompetens inom till exempel affärsutveckling eller om företagande i idé-, uppstartseller expansionsfas kan tydligt specialiserade projekt uppstå. Befintliga företagare är ofta
mycket upptagna, varför projekt kan behöva ha spets och ett klart fokus för att företagarna ska uppfatta dem som attraktiva och ta sig tid att delta.
5.1.3
Slutsats 3: Dra nytta av länsstyrelsens centrala roll i systemet
De utmaningar som ett företagsfrämjande system som i hög grad är öppet för "alla" innebär hanteras delvis också av den samverkan som sker mellan aktörerna i systemet. Rambölls samverkansanalys indikerar att det sker en omfattande samverkan mellan aktörerna i Norrbottens län,
vilket är ett tecken på att aktörerna har kontakter med varandra, känner till varandras verksamhet och därigenom bör ha goda förutsättningar att lotsa företagare till den aktör som bäst kan
möta hennes eller hans behov. Sex organisationer framstår som centrala samverkansparter, varav en är länsstyrelsen i Norrbottens län. Att länsstyrelsen nämns som samverkanspartner av så
många aktörer i systemet tyder på en hög legitimitet, vilket är positivt och skapar möjligheter inför det kommande arbetet med att integrera kvinnors företagande i ordinarie arbete.
 Rekommendation 6: fundera över i befintliga vilka fora, eller mötesplatser, länsstyrelsen
regelbundet möter de företagsfrämjande aktörerna. För att bidra till en integrering av
kvinnors företagande i ordinarie verksamhet bör satsningen diskuteras med och kommuniceras gentemot övriga aktörer i redan befintliga fora. I dessa fora kan även uppföljningen
av aktörernas verksamhet diskuteras, för att lyfta goda exempel på aktiviteter och arbetssätt som är framgångsrika och skapa lärande i systemet. Att skapa nya fora som handlar
specifikt om "kvinnors företagande" riskerar att göra satsningen till ett stuprör vid sidan av
det ordinarie arbetet.
 Rekommendation 7: för att bidra till en integrering av satsningen, kommunicera den
som en på företagande och tillväxt, framför en på "kvinnor". Aktörerna i det företagsfrämjande systemet är experter på att stötta företag och kan därför bli förvirrade av budskapet
att de ska lägga särskild energi på att stötta gruppen "kvinnor". Såsom diskuterats i denna
rapport är gruppen "kvinnor som driver företag" en heterogen grupp, med behov som skiljer sig åt beroende på vilken typ av företag de driver, med avseende på till exempel
bransch, företagsstorlek, marknadsorientering och så vidare. Genom att kommunicera
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
33
satsningen som en på företag och tillväxt framför en på kvinnor kan länsstyrelsen flytta fokus från könet på företagaren till företaget och dess idé. Denna kommunikation kan ske i
exempelvis befintliga fora (som diskuterades ovan), i utlysningstexter samt särskilda arrangemang av stor vikt, såsom regional mötesplats. Att projekt ska rikta sig till särskilda
branscher är ett exempel på en konkret strategi som kan bidra till att företaget hamnar i
fokus i insatserna, snarare än företagarens kön.
5.1.4
Slutsats 4: Ta vara på de goda förutsättningarna att främja kvinnors företagande
Trots att en satsning specifikt på kvinnors företagande riskerar att förvirra företagsfrämjande aktörer och andra tänkbara projektägare är en klar majoritet av de aktörer som intervjuats i denna
förstudie positivt inställda till satsningen. Merparten av dem menar att satsningen behövs, med
argumentet att fler företag som drivs av kvinnor bör leda till ökad tillväxt i Norrbottens län. Detta
ligger helt i linje med vad satsningens logik, vilket är positivt inför genomförandet av projekten i
Norrbottens län. Den positiva inställningen bland aktörerna kan dock, rent teoretiskt, delvis också
bero på att en regeringssatsning medför möjligheter för aktörerna att driva projekt, det vill säga
expandera verksamheten med extra medel. För att säkerställa god kvalitet i projektportföljen har
ett antal verktyg lagts fram i detta avsnitt, såsom att projekten ska rikta sig till företag i vissa
branscher samt vara förknippade med uppföljning. Ramböll har dock ytterligare en rekommendation som bör kunna bidra till att insatserna ligger i linje med aktörernas ordinarie verksamhet:
 Rekommendation 8: Kräv att de företagsfrämjande aktörerna i samband med ansökan
om projekt inom satsningen ska redovisa en strategi för hur de i ordinarie verksamhet ska
arbeta för att nå både kvinnor och män i sina aktiviteter, samt en redogörelse för hur det
projekt de ansöker medel för ligger i linje med deras ordinarie verksamhet eller knyter an
till Norrbottens läns tillväxtambitioner.
5.2
Slutsatser och rekommendationer: en sammanfattning
I tabellen nedan sammanfattas förstudiens huvudsakliga slutsatser, vilka utmaningar och möjliga
effekter som kan följa av dessa samt de rekommendationer Ramböll lagt fram ovan till länsstyrelsen för det fortsatta arbetet.
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
34
Tabell 10. Slutsatser och rekommendationer: en sammanfattning
Förstudien vi-
Utmaning
Möjlig effekt
Rekommendationer
sar
Aktörerna behöver
Aktörerna har inte tillräcklig
För en diskussion med de företagsfräm-
ha goda kunskaper
kompetens och företagare får
jande aktörerna om vilka branscher de
om ett stort antal
inte det stöd de behöver.
anser sig ha bäst kunskap om och vilka
branscher.
typer av tjänster/aktiviteter de är star-
Aktörernas informa-
Företagare hittar inte "rätt"
kast inom, samt om detta kan ligga till
tionsinsatser blir av
aktör i systemet.
grund för en anpassning av informationsinsatser och behovsanalyser.
generell karaktär.
Ett heltäckande
företagsfräm-
Utveckla ett gemensamt system för
jande system
uppföljning av de företagsfrämjande
där de flesta ak-
Aktörernas arbete
törer riktar sina
med att fånga upp
aktörernas aktiviteter för att bidra till
tjänster mot alla
företagares behov
Företagare som inte hittar rätt
typer av företa-
blir reaktivt och ba-
i systemet får inte sina behov
gare.
seras på att företa-
tillgodosedda.
lärande om vilka insatser som når och
fungerar för olika målgrupper.
Inventera aktörernas kunskapsbehov
gare själv för fram
samt erbjud kompetenshöjande insat-
sina behov.
ser.
Uppmärksamma de aktörer som gör
goda insatser för företag i olika branscher eller för företagare som är kvinnor.
Det företags-
Styr medel inom satsningen till projekt
främjande sy-
med koppling till tillväxtområdena i
stemet består av
Norrbottens läns regionala tillväxtpro-
aktörer som rik-
gram förhållbara insatser som kan stär-
tar sina tjänster
Att använda aktö-
Satsningen Främja kvinnors
ka och skapa synergier med det redan
mot företag i
rernas specialist-
företagande kan stärka det
pågående ordinarie arbetet.
särskilda bran-
kompetens för att
ordinarie näringslivs- och till-
scher, med
länka ihop satsning-
växtarbetet i länet, om den
Länka ihop aktörer som har specialist-
koppling till när-
en med regionala
kompetens som finns i syste-
kompetens inom branscher med an-
ingar som utgör
tillväxtambitioner.
met används på bästa sätt.
knytning till länets tillväxtområden med
prioriterade till-
aktörer som har särskild kompetens
växtområden i
inom till exempel affärsutveckling för
Norrbottens till-
att skapa "skarpa" projekt.
växtprogram och
prioriterade näringar i regeringens beslut om
Främja kvinnors
företagande.
Det sker en
En välfungerande samverkan
Kommunicera och diskutera vikten av
samverkan mel-
innebär att aktörer med olika
satsningen med aktörerna i redan befintliga fora.
lan aktörerna i
Att få den samver-
kompetens tillsammans kan
Norrbottens län
kan som sker att
förstärka varandras arbete,
och länsstyrel-
gagna företagare.
samt att aktörerna har förmå-
sen framstår
gan att lotsa företagare till
som en central
den aktör som bäst kan möta
Kommunicera satsningen som en på fö-
samverkanspart.
hennes eller hans behov.
retagande och tillväxt, framför en på
"kvinnor".
DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG
6.
35
REFERENSER
Almi Företagspartner, Finansiering, http://www.almi.se/Finansiering/vara-finansieringsformer/
Arctic Business Incubator, http://www.a-b-i.se/sv/
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2011-03-03, I 7, N2011/1250/ENT
Centek, Mineral, Energi & Miljö, http://www.centek.se/sv
DokuMera (2012), http://www.dokumera.se/ordlista/
Holmquist, Carin, Barle, Agneta & Wennermark, Karin (2011) Varför ska man främja kvinnors företagande?, Tillväxtverket
InternetBay, About, http://www.internetbay.com/about-2/
Inlandsinnovation, http://www.inlandsinnovation.se/
Innovationsbron, Investering/kapital, http://innovationsbron.se/investering-kapital/
Intervjuer med företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län
Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig
finansiering – är genus en faktor?, Luleå Tekniska Universitet
Länsstyrelsen i Norrbotten, Företagsstöd, http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/naringslivoch-foreningar/foretagsstod/Pages/default.aspx
Länsstyrelsen i Norrbotten (2007) Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten, Rapportserie, nr
14/2007, s. 18
Norrlandsfonden (2011) Årsredovisning 2011
Partnerinvest Norr, http://www.partnerinvestnorr.se/sv/
Statistik från Länsstyrelsen i Norrbottens län
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2011) Registerbaserad arbetsmarkadsstatistik (RAMS),
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=AM0207
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2012) Sysselsatta som företagare, data inköpta för uppdraget
SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv
Tillväxtverket (2011) Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag: Företagens villkor och verklighet 2011
Tillväxtverket (2012) Främja kvinnors företagande, www.tillvaxtverket.se
Ung Företagsamhet (2012) "UF-ALUMNI EFTER UF", http://www.ungforetagsamhet.se/uf-alumni
1-1
BILAGA 1
SYSSELSATTA SOM FÖRETAGARE I NORRBOTTENS LÄN ÅR 2010, KVINNOR OCH MÄN
Kvinnor: sysselsatta som företagare i branscher (SNI 2007, Utökad)
Bransch (SNI Utökad)
Antal kvinnor
Varav egna företagare
Varav fåmansaktiebolagsdelägare
Personliga tjänster och annan service
471
445
26
Detaljhandel
346
170
176
Jordbruk, skogsbruk och fiske
341
323
18
Okänt
272
272
Hotell och restauranger
160
80
80
Enheter för hälso- och sjukvård
128
82
46
Enheter för kultur, nöje och fritid
95
85
10
Juridiska och ekonomiska konsulter
80
48
32
Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d.
79
58
21
Företagskonsulter
76
45
31
Andra företagstjänster
64
45
19
Utbildningsväsendet
61
37
24
Parti- och provisionshandel
59
26
33
Transport- och magasineringsföretag
42
20
22
Byggindustri
41
15
26
Fastighetsbolag o.d.
38
21
17
Textil- och beklädnadsindustri
34
32
2
Tekniska konsulter
28
9
19
Livsmedelsindustri
22
10
12
Övrig industri
21
14
7
Enheter för öppna sociala insatser
21
12
9
Reklambyråer o.d.
20
11
9
Programvaruproducenter och datakonsulter m.m.
18
11
7
Förlag; film-, radio- och TV-bolag m.m.
17
11
6
Handel med motorfordon
16
4
12
Trävaruindustri
13
3
10
Jord- och stenvaruindustri
13
12
1
Uthyrningsfirmor
12
7
5
Metallindustri
12
4
8
Grafisk industri
10
2
8
Företag inom arbetsförmedling och bemanning
7
7
1-2
Reparationsverkstäder
5
Gummi- och plastvaruindustri
4
4
Anläggningar för avfallshantering och återvinning
m.m.
Utvinningsindustri
4
4
2
1
Transportmedelsindustri
2
2
Vårdhem och bostäder med omsorg
2
Maskinindustri
2
1
1
Banker och andra kreditinstitut
2
1
1
Massa- och pappersindustri
1
1
Forsknings- och utvecklingsinstitutioner
1
1
Försäkringsbolag o.d.
0
Stål- och metallverk
0
El-, gas - och värmeverk
0
Serviceföretag till bank och försäkring
0
Vatten- och reningsverk
0
Telekommunikationsbolag
0
Post- och kurirföretag
0
Kemisk industri
0
Civila myndigheter och försvaret
0
Totalt
1
4
1
2
2642
1922
720
Kvinnor och män: sysselsatta som företagare i branscher (SNI 2007, Grov nivå), rangordnade efter antalet kvinnor
Bransch (SNI Grov)
Antal kvinnor
Andel av samtliga kvinnor
Antal män
Andel av samtliga män
Kulturella och personliga tjänster m.m.
566
21,4%
272
4,0%
Handel
421
15,9%
875
12,8%
Företagstjänster
367
13,9%
844
12,3%
Jordbruk, skogsbruk och fiske
341
12,9%
1501
21,9%
Okänt
272
10,3%
224
3,3%
Hotell- och restaurangverksamhet
160
6,1%
236
3,4%
Vård och omsorg; sociala tjänster
151
5,7%
125
1,8%
Tillverknings och utvinning
141
5,3%
633
9,2%
Utbildning
61
2,3%
54
0,8%
Transport och magasinering
42
1,6%
552
8,1%
Byggverksamhet
41
1,6%
1151
16,8%
Fastighetsverksamhet
38
1,4%
114
1,7%
Informations och kommunikation
35
1,3%
227
3,3%
Energiförsörjning; miljöverksamhet
4
0,2%
19
0,3%
Finans- och försäkringsverksamhet
2
0,1%
22
0,3%
Offentlig förvaltning och försvar
0
0,0%
1
0,0%
2642
100,0%
6850
100,0%
Totalt
1-3
Män: sysselsatta som företagare i branscher (SNI 2007, Utökad)
Bransch (SNI Utökad)
Antal män
Varav egna företagare
Varav fåmansaktiebolagsdelägare
Jordbruk, skogsbruk och fiske
1501
1342
159
Byggindustri
1151
494
657
Transport- och magasineringsföretag
540
224
316
Detaljhandel
393
144
249
Tekniska konsulter
302
117
185
Handel med motorfordon
276
146
130
Hotell och restauranger
236
137
99
Okänt
224
223
1
Parti- och provisionshandel
206
64
142
Programvaruproducenter och datakonsulter m.m.
165
58
107
Metallindustri
165
68
97
Enheter för kultur, nöje och fritid
143
120
23
Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d.
140
74
66
Personliga tjänster och annan service
129
89
40
Företagskonsulter
126
64
62
Fastighetsbolag o.d.
114
70
44
Trävaruindustri
111
53
58
Juridiska och ekonomiska konsulter
98
44
54
Enheter för hälso- och sjukvård
85
34
51
Andra företagstjänster
72
54
18
Reparationsverkstäder
69
30
39
Övrig industri
65
37
28
Förlag; film-, radio- och TV-bolag m.m.
59
31
28
Utbildningsväsendet
54
28
26
Maskinindustri
51
12
39
Livsmedelsindustri
49
17
32
Reklambyråer o.d.
41
17
24
Uthyrningsfirmor
41
16
25
Enheter för öppna sociala insatser
30
11
19
Textil- och beklädnadsindustri
28
14
14
Grafisk industri
24
5
19
Gummi- och plastvaruindustri
21
3
18
Jord- och stenvaruindustri
20
4
16
Serviceföretag till bank och försäkring
19
1
18
Företag inom arbetsförmedling och bemanning
18
7
11
Anläggningar för avfallshantering och återvinning m.m.
16
2
14
Transportmedelsindustri
14
8
6
Post- och kurirföretag
12
12
Vårdhem och bostäder med omsorg
10
10
Utvinningsindustri
8
3
5
Forsknings- och utvecklingsinstitutioner
6
5
1
Kemisk industri
4
1
3
Stål- och metallverk
4
1
3
2-4
Telekommunikationsbolag
3
Banker och andra kreditinstitut
2
El-, gas - och värmeverk
2
2
Vatten- och reningsverk
1
1
Försäkringsbolag o.d.
1
1
Civila myndigheter och försvaret
1
1
Massa- och pappersindustri
Totalt
1
2
2
0
6850
3888
BILAGA 2
AKTIVITETER/TJÄNSTER BLAND FÖRETAGSFRÄMJANDE AKTÖRER
2962
2-5
De företagsfrämjande aktörernas utbud av aktiviteter/tjänster efter inriktning mot företags utvecklingsskede (idé, uppstart, expansion, alla utvecklingsskeden)
Rådgivning
Idé
-
Kurser/utbil
dn-ingar
Ung Företagsamhet (UF)
Ekonomiskt
stöd
Innovationsbron
Mentorskap/
coachning
UF
Drivande av
företagsutve
cklingsproje
kt
-
Nätverksbyg
gande
UF
Uppstart
IUC,
Arbetsförmedli
ngen,
EntreprenörCe
ntrum
Norrbotten,
EntreprenörCe
ntra
JokkmokkÄlvsbyn, Piteå
Företagarcent
rum,
Nyföretagarce
ntrum Kiruna,
Go Business
IUC,
Arbetsförmedli
ngen,
EntreprenörCe
ntra
JokkmokkÄlvsbyn, Go
Business
Norrlandsfond
en,
Innovationsbr
on,
Arbetsförmedli
ngen,
Norrbottens
läns landsting
IUC,
Arbetsförmedli
ngen,
EntreprenörCe
ntrum
Norrbotten,
EntreprenörCe
ntra
JokkmokkÄlvsbyn,
Norrlandsfond
en, IUC,
Arbetsförmedli
ngen,
EntreprenörCe
ntrum
Norrbotten,
Entreprenörce
ntra
JokkmokkÄlvsbyn,
Norbottens
läns landsting
Norrlandsfond
en, IUC,
Arbetsförmedli
ngen,
EntreprenörCe
ntrum
Norrbotten,
Entreprenörce
ntra
JokkmokkÄlvsbyn, Go
Business,
Norrbottens
Expansion
IUC,
Exportrådet,
InternetBay
Alla
LRF, Connect Norr, Almi
Företagspartner, Företagarna,
Centek AB, Coompanion,
Norrbottens Handelskammare,
Regionalt Resurscentrum
(Priorum),
Hushållningssällskapet, Arctic
Business Incubator (ABI)
IUC,
InternetBay
LRF, Almi Företagspartner,
Företagarna, Centek AB,
Coompanion, Norrbottens
Handelskammare, Regionalt
Resurscentrum (Priorium),
Hushållningssällskapet, Piteå
Företagarcentrum,
Nyföretagarcentrum Kiruna,
Länsstyrelsen företagsstöd, Almi
Företagspartner,
Inlandsinnovation
Norrlandsfon
den,
Partnerinves
t
Exportrådet,
InternetBay,
IUC
Norrbotten
LRF, Connect Norr, Almi
Företagspartner, Centek AB,
Coompanion, Norrbottens
Handelskammare, Regionalt
Resurscentrum (Priorum),
Hushållningssällskapet, ABI,
Piteå Företagarcentrum,
Nyföretagarcentrum Kiruna
Norrlandsfon
den,
InternetBay,
IUC
LRF, Connect Norr, Almi
Företagspartner, Företagarna,
Centek AB, Coompanion,
Norrbottens Handelskammare,
Regionalt Resurscentrum
(Priorum),
Hushållningssällskapet, Piteå
Företagarcentrum,
Nyföretagarcentrum Kiruna
Norrlandsfon
den,
Exportrådet,
InternetBay,
IUC,
Partnerinves
t
Connect Norr, Almi
Företagspartner, Företagarna,
Centek AB, Coompanion,
Norrbottens Handelskammare,
Regionalt Resurscentrum,
Hushållningssällskapet, ABI,
Inlandsinnovation, Piteå
Företagarcentrum,
Nyföretagarcentrum Kiruna