E-handel
Sveriges e-handel är på tillväxt. Nya e-butiker
dyker upp och för etablerade butikskedjor ses
egna webbshoppar som näst intill nödvändigt. Samtidigt blir konsumenterna vana vid
gratis frakt och fria returer, som det är svårt
att hitta lönsamhet i för många företag.
För den som vill etablera sig på e-handelsmarknaden finns det många vägar att gå när
det gäller allt från logistik till betalformer. På
följande sidor fördjupar vi oss i e-handelns
villkor, utmaningar och lösningar.
Bild: Svensk Digital Handel
Konsumenten
är dagens
logistikchef
Unga som vuxit upp
med nätet som en
självklarhet har helt
andra förväntningar på
e-handeln än tidigare
generationer, menar
Jonas Ogvall, VD för
Svensk Digital Handel.
Det finns fler än 500 e-handelsföretag i
Sverige och vartenda ett är beroende av en
fungerande logistik för att överleva. Och vad
som är en bra logistiklösning för den ena
kanske inte alls fungerar för den andra.
Med kundernas ökade krav ökar också
kraven på logistikföretagen och digitaliseringen av samhället går i en rasande fart. Hur
långt kan branschen gå för att möta kunderna
och kan den göra det snabbt nog?
Text: Lisa Görfelt
E
-handeln är en bekvämlighetsbransch, menar
Jonas Ogvall, VD på Svensk Digital Handel.
– Kunden ska kunna säga ”jag vill ha det
DIT och jag vill ha det DÅ”. Det är oerhört viktigt att
20 | LOGISTIKMAGASINET 1-2014
hänga med i hur konsumenterna rör sig och vad de
har för krav.
Vi handlar på nätet för att vi inte har lust eller tid
att gå i affärer och då får inte leveransen vara stelbent
och försvåra för kunden. Blir det för besvärligt, då
klickar vi bort från sidan innan vi har genomfört vårt
köp. Generationen som växer upp nu har vad som
kallas för ett ”digitalt DNA”. För unga är det inte
något konstigt att handla via datorn eller mobilen
och man är van vid att allt går snabbt och enkelt.
Jonas Ogvall påpekar att det finns ungefär 622 000
svenskar mellan 14 och 20 år idag. De har vuxit upp
med nätet som en självklarhet i vardagen och när den
här generationen börjar handla ordentligt kommer
man att ha helt andra förväntningar.
– Ju yngre du är, desto mindre är du rädd för någon
risk. Helst ska det räcka att registrera sig en gång och
då finns all betalningsinformation lagrad nästa gång
Bild/illustration: DB Schenker, Canon, Christoffer Malm
Köpprocessen. Vi handlar på
nätet för att vi inte har lust
eller tid att gå i affärer och
då får leveransen inte vara
stelbent. Den bör anpassas till
konsumentens vardag, inte
tvärtom.
Bild: iStockphoto
du loggar in och det är bara
att slå in din cvv-kod så är
det klart. Det här beteendet
sitter i ryggmärgen. Problemet för
svensk affärsutveckling är att de som
ska fatta besluten inte är digitala på samma sätt. Om
du inte förstår beteendet är det svårt att hänga med,
säger Jonas Ogvall.
DB Schenkers e-handelspecialist Markus Nyberg håller
med om att konsumenten kommer att styra mer
och att logistikföretagen har mycket att vinna på att
skapa förutsättningar för att e-handeln ska kunna
fortsätta växa. För vissa är det jätteviktigt att det
kommer på rätt dag eller går snabbt, för andra är det
priset som är viktigt och då kanske det är okej att det
tar tre-fyra dagar.
– E-handeln är så varierad, allt ska kunna handlas
av alla, säger han. Och framför allt
behöver leveransen kunna anpassas till konsumentens vardag, inte
tvärtom. Konsumenten blir logistikchef.
Därför behövs en bred palett av leveransalternativ, alltifrån hemleverans till att hämta på terminal.
Samtidigt är det få svenska nätbutiker som har flera
olika leveransalternativ. Konsumenten blir beroende
av det säljföretaget erbjuder, vilket inte är så flexibelt.
Här kan mycket bli bättre, samtidigt som vi själva
borde kunna erbjuda konsumenter större möjligheter att påverka en redan påbörjad leverans efter att de
har gjort ett köp på nätet.
Säljarna vill ha så få alternativ som möjligt för att
inte paralysera kunden. Då kanske vi får ta över och
erbjuda möjligheten att styra om leveransen efter att
köpet är genomfört.
I oktober 2013 samlade Svensk Digital Handel
>
Kunden styr.
Markus Nyberg,
e-handelsspecialist
på DB Schenker, tror
att konsumenten
kommer att styra mer
och mer.
LOGISTIKMAGASINET 1-2014 | 21
E-handel
För en bransch där pakethanteringen fortfarande är
ganska liten i jämförelse med annan verksamhet kan det
vara svårt att se varför de här förändringarna behövs,
men både Jonas Ogvall och Markus Nyberg menar att det
är viktigt att se konsumtionsmönstret som följer med
digitaliseringen.
– Redan för tretton år sen sades det att ett IT-år är som
sju industriår och det går säkert ännu fortare idag, säger
Jonas Ogvall. Man måste tänka mer att man är ett tjänsteföretag, inte en logistikaktör, det tror jag är viktigt.
– Det är ett paradigmskifte, säger Markus Nyberg.
Man måste förstå att e-handeln fortfarande är i sin linda
och att den kommer påverka oss i ännu större utsträckning framöver. Logistikbranschens utvecklingstakt
måste närma sig e-handelns och den som inte är beredd
att anpassa sig kommer att få problem.
FAKTA
De 5 viktigaste områdena ...
... som e-handelsbranschen röstade fram vid
Svensk Digital Handels logistikdag i höstas.
1. Låt mottagaren styra sista milen
2. Snabbare och smartare returer
3. Leverans och hämtning även lördag-söndag
4. Bättre leveransupplevelse
5. Marknadsföring av e-handelskanalen
22 | LOGISTIKMAGASINET 1-2014
Mobilen – framtidens plånbok
Niklas Arvidsson, docent och forskare vid KTH:
» Mobil betalning
måste vara enklare,
snabbare och billigare
än kortbetalning för
att slå igenom.«
Framtidens lösning? Niklas Arvidsson är docent vid KTH och
forskar om bland annat det kontantlösa samhället och mobila betalningar. Han besökte Distanshandelsdagen i Borås för att prata om
ett ämne som engagerar många e-handlare, nämligen framtidens
betallösningar.
Kortbetalningarna ökar, men beloppen per köp
blir mindre. För banker och handlare är kontanter
ofta ett säkerhetsproblem och med dagens teknik
utvecklas hela tiden nya tjänster som kan ersätta
dagens bankkort.
– Ingen enskild aktör kommer att lyckas styra
det här, man måste få med sig alla, både banker
och teleoperatörer, för att hitta en tjänst som håller hela vägen, säger Niklas Arvidsson, docent och
forskare vid KTH.
Text: Lisa Görfelt
S
verige är ett förhållandevis kontantlöst land, bara 20
procent av alla betalningar sker med kontanter numera. Det finns ett intresse och ett driv mot ett kontantlöst samhälle, framförallt från handlarnas håll, men att det
ska bli helt fritt från kontanter tror inte Niklas Arvidsson,
som har forskat om det kontantlösa samhället, är realistiskt
förrän någon gång efter 2030. Bankerna spår så långt fram
som till 2050 med reservation för att kontanter kommer att
finnas kvar i marginaliserad form.
För konsumenterna vill behålla kontanterna, i den forskning som han själv driver har det visat sig att kontanter har
en stark traditionell och emotionell betydelse för många,
även om samma personer i allt större utsträckning samtidigt väljer att betala med kort.
I en undersökning han lyfter fram har han frågat 1 000
svenskar om deras förhållningssätt till kontanter och övriga
betalsätt. Över 90 procent av personerna som svarat kände
inte över huvud taget till de olika betallösningarna som
redan finns.
Många känner fortfarande att de inte har behov av att
kunna betala med till exempel sin mobiltelefon, de känner
sig tveksamma och saknar förtroende
för olika betalappar. Konsumenten
måste alltså utbildas i vad som
redan finns för att få förtroende,
de är intresserade men vågar inte
riktigt ta steget. Oroliga för integritetsproblem är de dock inte,
men vad en e-handlare måste
vara medveten om är att ungefär en tredjedel av Sveriges
befolkning har ännu inte börjat
använda sina mobiltelefoner för
att komma ut på internet.
Om mobil betalning skulle vara snabbare,
billigare och lättare än att betala med kort skulle allt fler
börja använda det, men det får absolut inte vara tvärtom,
att det är krångligare och långsammare. Det är än så
länge ett problem för de tjänster som redan finns, de är
ofta långsamma och kräver för mycket av användaren i
inledningsskedet, med registreringar och att lära sig förstå hur de fungerar.
Beteendeförändringen krävs även hos handlare, och skapas det fler situationer där betalkort inte fungerar så bra,
det kan handla om till exempel att privatpersoner handlar av varandra, eller betalning i kollektivtrafiken, då
kommer infrastrukturen runt betalning utan betalkort
att växa.
Niklas Arvidsson pratar om hur alla som utvecklar de
här tjänsterna är fokuserade på att få med sig ”early adopters”, alltså teknikintresserade människor som gärna
provar nya saker. Men får man inte med sig segmentet
som kallas ”laggards”, alltså de som inte tar till sig nytt
om de inte absolut måste, då överlever man inte. Den
breda massan måste hoppa på, det är det viktigaste.
Bild: Christoffer Malm
dag för att prata om just logistikens utveckling och utmaningar. E-handlare, logistikföretag och leverantörer
av e-shoppar fick lägga konkurrenstänk åt sidan och sitta
tillsammans för att prata om gemensamma målsättningar. Av 17 olika utvecklingsområden röstades de fem
viktigaste fram och utifrån dessa gick diskussionerna
varma. Att låta kunden kunna styra leveransen mer var
det område som röstades fram som viktigast.
En annan av prioriteringspunkterna är att leverans
och hämtningar ska ske även på lördagar och söndagar.
Framför allt hos ombud, men även hemleveranser på
helger gör att e-handelsbutiken, som redan är öppen
dygnet runt, kommer att kunna konkurrera ännu mer
med traditionella butiker. Eftersom de fysiska butikerna
är öppna sju dagar i veckan behöver e-handelns tillgänglighet också öka.
Även det här rör logistikaktörerna i allra högsta grad.
Enligt Jonas Ogvall skulle leverans ut till ombud på
lördagar leda till en försäljningsökning med 17 procent,
enbart för att det blir en försäljningsdag till i veckan.
– Du får ytterligare 28 timmars bra leveranstid i veckan
om du skulle leverera på helgen också, säger han. Fler
är lediga på lördagar, du kan leverera hem till någon
klockan åtta på morgonen utan problem. Och lämnar du
till ombud så kan varorna som beställts onsdag-torsdag
komma fram åtminstone samma vecka.
Bild: Lisa Görfelt
> representanter från alla led i e-handelsbranschen till en
FAKTA
Mobila betallösningar
Exempel på olika typer av mobila betallösningar:
■ iZettle – En app för smartphone
och tillhörande liten kortläsare som
gör det möjligt att ta betalt med
kort via sin smartphone. Vänder sig
till småföretagare i första hand och
kräver att betalaren har med sig sitt
betalkort.
■ Seqr – Här behövs inget betalkort
alls, utan en kod scannas med telefonen och betalningen bekräftas med
pin-kod. Seqr finns redan hos ett antal butikskedjor, till exempel Hemköp
och McDonalds.
■ Paypal – Går i princip ut på att
Paypal lagrar kortuppgifterna och
kunden behöver bara logga in med
sitt Paypal-konto i en internetbutik,
istället för att fylla i sina kortuppgifter varje gång.
■ Swish – Ett sätt att föra över peng-
ar till andra användare via mobiltelefon. Det enda som behövs är en
internetbank, en app och den andra
personens mobilnummer. Vänder sig
till privatpersoner i första hand.
LOGISTIKMAGASINET 1-2014 | 23
E-handel
Outsourcar. Media Markts logistikansvarige
Carl Lumsden på plats på lagret i Arlandastad.
DB Schenker tilhandahåller lagerutrymmet.
E-handel
Returer. Media Markt köper in lagerhantering och pack och plock, det är ett smidigt sätt att hantera förändringar i varu- och beställningsvolymer. DB Schenker Logistics personal hanterar returer och serviceärenden, utöver att plocka och paketera beställningar.
Valmöjligheter. Mediamarkts kunder uppskattar att det finns två olika kanaler för att
köpa, hämta, returnera och reklamera varor – i butik och via nätet.
En fördel med två säljkanaler
Elektronikföretaget Media Markt
har varit igång med sin e-butik i lite
mer än ett år och valde att outsourca all frakt och lagerhantering. Det
gjorde det lättare att snabbt komma
igång och att klara av toppar och
dalar i volymerna.
– En tredjepartslogistiker har
redan lagerutrymmet, de har samma
typ av tänk som vi och är vana vid
att hantera svängningar i efterfrågan, säger Carl Lumsden, logistikansvarig på Media Markt.
Text och bild: Lisa Görfelt
H
an vill inte kalla det för en traditionell e-handelslösning. Media
Markt har valt att ge kunderna
möjligheten att hämta varan i butik eller
att få den hemlevererad. Det gör enligt
Carl Lumsden en stor skillnad och ungefär
30 procent av köpen på nätet hämtas i
något av deras varuhus.
– Vi ser det som en multikanalslösning
24 | LOGISTIKMAGASINET 1-2014
där vårt e-handelskoncept och våra varuhus kompletterar varandra, säger Carl
Lumsden. För oss är det en fördel att vi
har båda säljkanalerna och våra kunder
uppskattar att det finns olika alternativ
för dem att välja mellan.
När det gäller returerna ser det likadant ut,
kunden kan lämna in det ångrade köpet
i ett varuhus eller själv skicka tillbaka det
till lagret. Carl Lumsden tror att möjligheten att hämta varan själv där det passar
adderar ytterligare värde för både kund och
butik. För kunden handlar det om en vetskap att man faktiskt får sin vara i tid och
för butiken kan det leda till merförsäljning.
Däremot tycker han inte att det är konstigt att många andra har valt att ha en
separat e-handelskanal utan att blanda in
övriga butiker.
– Det är svårt att inte ha e-handeln i en
egen kanal, säger han. När du har 28 olika
varuhus och en näthandel med en massa
olika personer som jobbar där och ska försöka få alla att tänka likadant, det är svårt.
Media Markt valde att inte bygga upp
ett eget centrallager i samband med att
man etablerade företaget på den svenska
marknaden. Varorna går primärt direkt
från leverantör ut till varuhusen, där man
samarbetar tätt med leverantörerna kring
transporterna. Eftersom man inte visste
hur volymutvecklingen skulle se ut för
e-butiken vände man sig till DB Schenker
för lagerhantering.
– Har du resurser och IT-system så är
det säkert lättare att köra i egen regi, men
vi hade inte tid och kraft att sätta ihop en
egen stor organisation. Därför blev det
naturligt att lägga ut lager och transport
på en extern aktör, säger Carl Lumsden.
För att e-handeln ska ha nytta av en extern
logistikaktör fullt ut tror Carl Lumsden att
det måste till ett nytt sätt att tänka. Inte
bara när det gäller lagerhanteringen utan
också när det handlar om transporter.
– E-handeln ställer andra krav än det här
gamla som många lever kvar i med måndag
till fredag, 7 till 17, säger han. Jag förstår
transportörerna, de vill ha det så standardiserat som möjligt. Men det borde gå
att bli mycket mer effektiv genom att till
exempel leverera på kvällar och helger när
kunderna i större utsträckning är hemma
och kan ta emot leveranserna. Det är klart
att det är en kostnadsfråga, men jag tycker
det är dags att vakna upp nu.
Däremot tror inte Carl Lumsden att det
bara handlar om en trögstartad transportbransch som inte vill vara med på noterna,
han poängterar att det är minst lika viktigt
för e-handlare att se över sina egna system
och rutiner för att kunna nå en tillfredsställande tillväxtnivå. Han tittar mycket
på amerikanska företag som Amazon och
Walmart som satsat mycket på sina ITlösningar och framförallt har jobbat med
e-handel under en mycket längre tid.
– Det vi själva kommer att lägga fokus
på framöver är att förbättra våra system
så att de bättre klarar av volymförändringar. Jag tror det är viktigt att knyta
ihop även våra leverantörer med tredjepartslogistiken så att det blir synergier
längs hela kedjan. Och du måste ha gjort
din egen hemläxa först. Om du börjar
erbjuda dina kunder hundra olika leveransalternativ utan att ha bra system för
att hantera dem, kommer det inte att
sluta bra.
FAKTA
Media Markt i Sverige
■ Företaget grundades 1979 och öpp-
nade första svenska butiken 2006.
■ 29 varuhus runt om i landet, med i
snitt 45000 unika produkter i varje.
■ E-butiken startades 2012 och en av de
storsäljande produkterna är Apple-TV.
■ Från lagret i Arlandastad skickas och
plockas ungefär tre gånger så mycket
under december månad som under en
normal månad.
Det här gör DB Schenker
för Media Markt:
■ Tillhandahåller lagerutrymme och
lagerpersonal.
■ Tar emot beställningar, plockar och
paketerar varor inför leverans.
■ Hanterar returer och reklamationer,
Carl Lumsden, logistikansvarig på Media Markt:
»Det borde gå att bli mycket mer
effektiv genom att till exempel
leverera på kvällar och helger.«
felsöker och skickar serviceärenden
till rätt serviceverkstad. Det finns även
möjlighet för personalen på plats i
lagret att utföra service.
LOGISTIKMAGASINET 1-2014 | 25
E-handel
E-handel
Returer
kan skapa
lönsamhet
Returer är inte ett generellt
problem. Det är en förutsättning
för verksamheten samtidigt som
returer kräver olika hantering
och analys. Om ett företag inte
analyserar sina returer mer i detalj
så missar de sannolikt både möjligheter att minska kostnader men
även att skapa intäkter. Det menar
Klas Hjort vid Lunds universitet,
som bland annat forskat i hur
e-handelsföretag arbetar med
sina konsumentreturer.
”
”Konsumentreturer är ett område som blir
mer aktuellt för varje år i takt med att vi
konsumenter köper allt mer via nätet.
Returer har oftast setts som enbart en
kostnadspost som måste minimeras.
Alltså att något har gått fel i antingen
produktions- eller logistikprocessen.
Väldigt få företag arbetar
proaktivt med att minimera returflödena. Det
finns några relativt kända
exempel som Black
& Decker vars forskningsavdelning
analyserar reklamationer för att produktutveckla i syfte att minska andelen
reklamationer.
När det gäller konsumentreturer
inom till exempel e-handel finns det få
exempel på företag som investerar i att
förstå varför konsumenter returnerar
som de gör. Det finns alltför många som
fortfarande tror att returer bara beror på
produkten i sig. Produkten är givetvis
en anledning, men det finns fler. Bland
annat konsumenten och dennes köpbeteende, som i sin tur är kopplat till allt
mer generösa retur- och fraktvillkor.
Vi har sett i våra studier att om företag
inom mode online erbjuder fri frakt eller
fria returer så ökar sannolikheten för
returer. Och man kan ju faktiskt utesluta
att produkterna blir sämre enbart på
grund av generösa policyer, det måste
ligga något annat bakom!
Det är egentligen ganska enkelt. Om
vi tar bort en fast kostnad för att handla
online (det vill säga frakt eller returkostnad) så ökar sannolikt inte efterfrågan
på produkterna generellt. Däremot blir
det inte dyrare att handla oftare, eller
mer spontant.
Klas Hjort, Lunds Universite
Universitet:
»Det finns alltför många
som fortfa
fortfarande tror att
returer b
bara beror på produkten i sig.«
FAKTA
Klas Hjort
Bild: Högskolan i Borås
Ålder: 47
Bor: Skanör
Familj: Malin
samt barnen
Karl och Hedda
Yrke: Forskare/
postdok,
anställd på
Förpackningslogistik vid Lunds Universitet. Forskar
i ett nybildat Centrum för handelsforskning vid Lunds Universitet samt
vid en Triple Helix forskningsplattform ReLog vid Campus Helsingborg.
Studerar e-handelns varuflöden
med fokus på konsumentreturer och
returlogistik.
Inte ett problem. Returhanteringen borde ses på mer långsiktigt, som en del av verksamheten som
faktiskt kan skapa ett värde för kunden, tycker forskaren Klas Hjort.
En annan positiv effekt för konsumenterna är att om de handlar mer frekvent
och färre produkter, så ökar sannolikheten att de får leveransen till brevlådan
istället för ett ombud i närheten.
När jag har intervjuat konsumenter
har det framkommit att de ibland lägger
flera små ordrar efter varandra för att få
flera brevleveranser hem i stället för ett
större paket till ett ombud.
Företag kan (bör) se på konsumentreturer kortsiktigt och långsiktigt. I det
korta perspektivet handlar det om att
både försöka minimera antalet returer
och att maximera återskapandet av
värde i det som returneras.
I det första fallet handlar det främst om
att se till att logistiken fungerar, det vill
säga att vi plockar, packar och levererar
rätt varor. Det kan ses som självklart,
men i många fall finns det mycket att göra här. Speciellt för de företag som är duktiga på att sälja men som inte ser logistik
som en central del av verksamheten.
När det gäller att återskapa värde i
returerna är det generellt så att de företag som använder förtryckta pappersavier för returinformationen faktiskt inte
vet om de ”tjänar pengar” på returerna
innan de öppnat och analyserat vad som
returnerats.
Studier har visat att så mycket som sju
procent av alla returer i ett företags
returflöde var mindre värda än kostnaden för returhanteringen. Det finns
dock ett stort mörkertal då många returer inte säljs till fullt pris och därmed är
andelen sannolikt högre än så.
Samtidigt finns det få alternativ till
dagens returhantering rent logistiskt,
men företag som till exempel Ellos och
nelly.com använder en webbregistrering
av kundreturerna. Det kan användas
till vad som kallas gatekeeping, alltså
att i förväg kontrollera vad det är som
ska returneras. Idag sker oftast detta när
varan returregistreras vid lagret och då
är skadan redan skedd. Att skilja ut de
varor där returhanteringen är dyrare än
varans värde gör att vi har en möjlighet
att utveckla andra returprocesser som
säkerställer att vi inte hanterar onödiga
resurser i retursystemet.
Att se på returer mer långsiktigt handlar mycket om att se dem som en del av
verksamheten och som faktiskt skapar
ett värde för kunderna. Studier har visat
att allt fler kunder studerar företagens
returpolicy innan de handlar.
Det är ett tydligt tecken på att returprocessen blir allt viktigare för kunderna
redan innan de handlar online. Samtidigt betyder returpolicyn och processen
olika för olika kunder, det är sannolikt så
att kunder som handlar ofta lägger större
vikt vid detta än sällanköpskunder som
kanske aldrig returnerar något.
Våra studier visar till exempel att inom
mode online så betyder returmöjligheten mycket för både kunder och e-handlare. De visar också att återkommande
kunder som returnerar är i allmänhet
mer lönsamma än återkommande kunder som inte returnerar. Kunderna som
returnerar mycket handlar alltså också
ofta stora volymer, företagen tjänar i
slutändan pengar på dem.
Sammantaget kan man säga att en
”one size fits all-strategi” inte fungerar
optimalt när det gäller att skapa värde
för e-handelns kunder. Vi ser olika
kundgrupperingar avseende köp- och
returbeteende om vi studerar lönsamhet. På samma sätt ser vi skillnader i
hur produkter och produktgrupper
returneras, likadant skiljer det sig i hur
returerna fördelar sig över leverantörer.
Analyser av returer måste behandlas
tvärfunktionellt då returorsakerna berör
både marknad, inköp, logistik, produktion, kundservice och så vidare. Det är
inte bara en operationell och taktisk
fråga, det är i högsta grad en strategisk
fråga.”
Klas Hjort
Forskare, Förpackningslogistik,
Lunds Universitet
LOGISTIKMAGASINET 1-2014 | 27
Bild: Pierre Olsson
Fashion/Retail
Det är få branscher idag som utvecklas i samma
takt som detaljhandeln. Konsumenterna använder
mer information och teknik i sin köpprocess än
någonsin tidigare.
Här beskriver Henrik Holmberg, branschchef
inom Fashion/Retail på DB Schenker, hur han ser
på detaljhandelns utmaningar framöver.
Vinnarna
integrerar
digital och
fysisk butik
C
yriac Roeding som är VD för Shopkick
menar att de förändringar vi kommer att
se inom retail de närmaste fem åren är mer
än vad som har hänt de senaste hundra
åren. Det är tydligt inte minst genom att
detaljhandeln i år förväntas nå en tillväxt på endast
två procent i Sverige enligt HUI Research. Samtidigt
förväntas den svenska e-handeln växa med 18 procent och omsätta drygt 37 miljarder kronor enligt
E-barometern. Och nu senast visade en undersökning
utförd av Tradedoubler i samarbete med Fox Insights
att nästan 60 procent av svenska konsumenter använder fysiska klädbutiker enbart som ”showrooms”
och istället går online för att hitta det bästa priset.
Dagens konsumenter använder idag mer information
och teknik i sin köpprocess än någonsin tidigare, vilket gör att handlare inte kan påverka konsumenter32 | LOGISTIKMAGASINET 1-2014
nas val och lojalitet lika lätt som tidigare. Idag pratar
man mycket om en smartare handel som kan möta en
allt mer krävande konsumentgrupp genom kundkännedom och integration av fysisk och digital butik.
De som lyckas och är framgångsrika optimerar sina
försäljningskanaler genom att bland annat ge konsumenten möjlighet att boka på nätet och hämta i butik,
eller att kunderna kan få sina varor hemskickade när
de köpt något i butiken. En effekt av att ha närvaro i
flera kanaler är att företagens logistikhantering förändras. Det gäller främst samordning av leveranser,
såväl i planering för att ha produkter i lager för snabb
leverans som i returhantering och att ha full kontroll
över lagerhållningen.
Hyperkonkurrens, innovation, förändrade konsumentbeteenden, prispress och ökade krav på att sälja
genom flera kanaler är bara några av de utmaningar
som DB Schenkers kunder nämner. För att möta
framtidens krav som redan är här, har vi utvecklat ett
nytt koncept kring en helt kundanpassad distributionslösning.
Vi kallar vår butiksanpassade lösning för DB Schenker
Store. Där fokuserar vi på att underlätta för butiken
vid leveranstillfället genom att erbjuda fasta leveranstider och att kvalitetssäkra ett bra chaufförsbemötande i butiken. Det är också viktigt att optimera leveranstillfället med att styra e-handelsvarorna
till butiken och hantera returerna vid samma tillfälle,
så att butikens personal kan vara ute i butiken och
sälja så mycket som möjligt. Vi ser också över kundens hantering i det egna lagret och optimerar våra
inhämtningar så att det blir en så kostnadseffektiv
lösning som möjligt.
En effektiv butiksdistribution börjar redan i Asien,
därför har vi valt att erbjuda en helhetsanalys som
även omfattar kundens underleverantörer. Vi har
till exempel avancerade system (Integrated Cargo
Management System) som erbjuder full kontroll av
kundens varuflöden in till lagret, inte minst för att
snabbare kunna styra om varorna direkt till butik.
Nya krav. Prispress,
förändrade kundbeteenden, krav på att sälja
genom fler kanaler är
bara några av de utmaningar som DB Schenkers kunder nämner,
enligt Henrik Holmberg.
Vi är övertygade om att vinnarna i framtiden är de
som kan ge sina kunder en shoppingupplevelse som
integrerar digital handel med ett unikt mottagande
när man väl står i butiken. Vi vill vara en hjälp till att
utveckla detaljhandeln mot framtiden genom effektiva och flexibla kundanpassade logistiklösningar.
Man skulle kunna säga att DB Schenker Store är
vår kärleksförklaring till butiken, oavsett om den är
fysisk eller digital.
Henrik Holmberg,
branschchef Fashion/Retail, DB Schenker
LOGISTIKMAGASINET 1-2014 | 33
