Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik Summaregeln Om A och B är disjunkta mängder så |A∪B| = |A|+|B|, ty innehåller inga upprepningar Produktregeln Om A och B är disjunkta mängder så är |A × B| = |A| · |B| Exempel: Om det finns n1 sorters soppa och n2 sorters sallad, så finns det n1 + n2 sätt att beställa en soppa eller en sallad, och n1 · n2 sätt att beställa en soppa och en sallad. Exempel: Satsetiketter i BASIC kan bestå av antingen en bokstav, eller en bokstav följd av en siffra. Bestäm antalet möjliga etiketter. Dela upp mängden etiketter E i två disjunkta delmängder: • B, etiketter bestående av en bokstav • S, etiketter bestående av en bokstav följd av en siffra E = B ∪ S. Summaregeln ger |E|, givet |B| och |S|. Produktregeln ger |S| = (antal bokstäver)(antal siffror) = 28 · 10 = 280, så |E| = 28 + 280 = 308. Inkluderings-exkluderingsprincipen (PIE) Om A och B inte är disjunkta: |A ∪ B| = |A| + |B| − |A ∩ B| Räkna element i snittet av två mängder bara en gång. Exempel: Räkna antalet bitsträngar av längd 4 som börjar med 1 eller slutar med 00. Kan uttryckas som unionen av mängderna: • S, strängar som börjar med 1 • O, strängar som slutar med 00 Dessa delmängder överlappar dock. • |S| = 8 (Varför?) • |O| = 4 (Varför?) Enligt PIE är |S ∪ O| = 12 − |S ∩ O|. Hur många strängar finns i snittet? Dessa strängar börjar med 1 och slutar med 00: det finns två sådana strängar. Totala antalet strängar är därmed 10. Kontroll: • Strängar S: 1000, 1001, 1010, 1011, 1100, 1101, 1110, 1111 • Strängar O: 0000, 0100, 1000, 1100 • 1000 och 1100 förekommer i både O och S 1 Fler räkneexempel: • Antal (icketomma) bitsträngar av högst längd 4. Summera antal bitsträngar av längder 1, 2, 3, 4; ger 2 + 4 + 8 + 16 = 30 • Mängden S av tresiffrorstal som börjar eller slutar med en jämn siffra. Antag 0 är jämnt och att ett tal inte kan börja med 0. S är unionen av mängder B och C: – B, tresiffrorstal som börjar med 2, 4, 6 eller 8. |B| = 4 · 10 · 10 (Varför?) – C, tresiffrorstal som slutar med 0, 2, 4, 6 eller 8, och inte börjar med 0. |C| = 5 · 9 · 10 (Varför?) |B ∩ C| = 4 · 10 · 5 (Varför?) PIE ger |S| = 400 + 450 − 200 = 650. Duvhålsprincipen Om k + 1 eller fler duvor placeras i k hål så måste minst ett hål innehålla två eller fler duvor. Exempel: I en grupp av 367 personer har minst två samma födelsedag, då det finns 366 olika födelsedagar Exempel: Givet n + 1 heltal måste det finnas två tal, a och b, vars differens är en multipel av n. Ty a och b har då samma rest r efter division med n: (a − b) mod n = 0 medför a mod n = b mod n. Dvs, eftersom det bara finns n möjliga rester följer påståendet. Exempel: Givet fem punkter i en kvadrat med sidan 1. Då måste minst två punkter vara inom avstånd √ 2/2 från varandra. Ty dela upp kvadraten i fyra delkvadrater med sidan 1/2. Någon delkvadrat pmåste innehålla minst √ två punkter, och största avståndet inom en delkvadrat ges av diagonalens längd, (1/2)2 + (1/2)2 = 2/2 Exempel: Varje punkt i planet färgas antingen röd eller blå. Då gäller att oavsett hur färgningen görs måste det finnas två punkter på exakt en meters avstånd som har samma färg. Ty betrakta hörnen i en liksidig triangel med sidan en meter. Det finns tre triangelhörn men bara två färger. Alltså måste två hörn ha samma färg. Generaliserad duvhålsprincip Om n duvor placeras i k hål så måste minst ett hål innehålla minst ⌈n/k⌉ duvor. Exempel: Bland 100 personer finns minst ⌈100/12⌉ = 9 som är födda samma månad. Vi skall nu använda duvhålsprincipen för att visa en egenskap hos delsekvenser. Antag a1 , a2 , . . . , an är en sekvens av reella tal. En delsekvens är ai1 , ai2 , . . . , aim , där 1 ≤ i1 < i2 < · · · < im ≤ n (en delmängd av ursprungliga sekvensen). En sekvens är strängt växande om varje term är större än föregående term och strängt avtagande om varje term är mindre än föregående term. 2 Varje sekvens av n2 + 1 distinkta reella tal innehåller en delsekvens av längd n + 1 som är antingen strängt växande eller strängt avtagande Exempel: Sekvensen 8, 11, 9, 1, 4 har 5 = 22 + 1 termer. Det finns två avtagande delsekvenser av längd 3, nämligen 11, 9, 1 och 11, 9, 4. Kan förstås finnas avtagande/växande delsekvenser som är längre än n + 1. Bevis av teoremet: Låt a1 , a2 , . . . , an2 +1 vara en sekvens av distinkta reella tal. Associera ett ordnat par till varje term i sekvensen: hik , dk i ↔ ak , där ik är längden av längsta växande delsekvensen som börjar i ak , och dk längden av längsta avtagande delsekvensen som börjar i ak . Antag att det inte finns växande eller avtagande delsekvenser av längd n + 1 (Motsatsbevis). Då är ik och dk positiva heltal ≤ n, för k = 1, 2, . . . n2 + 1. Enligt produktregeln finns det n2 olika hik , dk i. Enligt duvhålsprincipen är två av dessa n2 + 1 ordnade par samma. Dvs, det finns as och at , med s < t, så att is = it och ds = dt . Vi visar nu att antagandet är omöjligt. Eftersom termerna i sekvensen är distinkta är antingen as < at eller as > at . Om as < at så (pga is = it ) kan en växande delsekvens av längd it + 1 bildas med as + delsekvens från at . En motsägelse! Analogt, om as > at så måste ds vara större än dt , vilket också är en motsägelse. 2 Kombinatorik Kombinatorik är studiet av beräkning av antal kombinationer och konfigurationer. Exempel: Betrakta följande figur A B A A K K A A D B R R K A D A R A K A D A B A D A B R K A A D A B R A Hur många sätt finns det att få fram ABRAKADABRA genom att gå mellan angränsande bokstäver? Dvs, hur många vägar (med 11 bokstäver) från översta A till nedersta A? Mer om detta problem på nästa föreläsning. 3 Givet n objekt i en ”urna”, välj r objekt ett i taget. Efter varje uttag kan vi antingen: • lägga tillbaka objektet (urval med återläggning) • eller inte (urval utan återläggning) Hur många olika uttagssekvenser av de r objekten finns det? Har ordningen mellan objekten någon betydelse? Permutationer: urval utan återläggning där ordningen har betydelse. Två olika ordningar vid urvalet anger två permutationer: • Kan välja första objektet på n sätt • Kan välja andra objektet på n − 1 sätt • ... • Kan välja r:te objektet på (n − r + 1) sätt Enligt produktregeln är antalet permutationer: P(n, r) = n(n − 1) · · · (n − r + 1) = n! (n − r)! Exempel: Det finns 6 permutationer av a, b, c, nämligen abc, acb, bac, bca, cab, cba. Exempel: Om vi skall välja två objekt fås också 6 permutationer (med r = 2): ab, ba, ac, ca, bc, cb. Exempel: A och B är ändliga mängder, |A| ≤ |B|. Räkna antalet injektioner från A till B. Notera att det inte finns några injektioner om |A| > |B| (Varför?) Det finns P(|B|, |A|) injektioner. Vi kan ordna elementen i A som ha1 , a2 , . . .i. Antag urnan innehåller mängden B: • Det finns |B| sätt att välja bilden av a1 • |B| − 1 sätt att välja bilden av a2 • etc Urvalet är utan återläggning, annars erhålls ingen injektion. Kombinationer: urval utan återläggning där ordningen är betydelselös. Är ekvivalent med att välja delmängder av storlek r från en mängd av storlek n. Dividera bort antalet permutationer av r objekt från mängden av permutationer av n objekt, tagna r i taget. Antal kombinationer: n! n P(n, r) = C(n, r) = = P(r, r) (n − r)! r! r ”n över r” = binomialkoefficient 4 Exempel: Finns tre kombinationer av två objekt av a, b, c, nämligen {a, b}, {a, c}, {c, b}. Exempel: Hur många delmängder av storlek r kan konstrueras från en mängd av n objekt? Svaret är C(n, r), eftersom då vi valt objekten (utan återläggning) har ordningen ingen betydelse. Följdresultat: n X C(n, r) = 2n r=0 Ty antalet delmängder av en mängd av storlek n är kardinaliteten av potensmängden. Fråga: På hur många sätt kan vi bilda en nämnd (av någon storlek) bland n personer? P Svar 1: För 0 ≤ r ≤ n finns nr nämnder av storlek r, så totalt finns r≥0 nr nämnder. Svar 2: För varje person finns två möjligheter: vara med i nämnden eller inte. Det ger 2n möjliga nämnder. Exempel: Singla slant n gånger. På hur många olika sätt kan man få: • Ingen krona? = C(n, 0) • Exakt en krona? = C(n, 1) • Exakt r kronor? = C(n, r) • Minst två kronor? = 2n − C(n, 0) − C(n, 1) Exempel: Hur många bitsträngar av längd fyra har exakt två ettor (och därmed exakt två nollor)? Vi kan lösa problemet genom att bestämma positionerna av de två ettorna i strängen: • placera första ettan: fyra möjligheter • placera andra ettan: tre möjligheter Så antalet möjligheter verkar vara 4 · 3 = 12 Men i själva verket finns bara 6 möjligheter: 0011, 0101, 1001, 0110, 1010, 1100. Var är felet? Svaret 12 är korrekt om vi hade två olika objekt att placera i strängen. Men här är båda objekten ettor, så ordningen har ingen betydelse Dividera med antalet ordningar: 2! = 2. Därmed fås svaret 12/2 = 6. Exempel: Hur många bitsträngar av längd fyra har minst två ettor? Antal strängar som har: inga ettor = 1, en etta = 4. Därmed har 24 − 5 = 11 minst två ettor. Om universalmängden är bitsträngar av längd fyra, vad är komplementet av denna mängd? Vad är dess kardinalitet? 5