2009-01-06 - Lärarhögskolan

2009-01-16
Studieguide
Allmänt utbildningsområde 31-45hp
AU4
Villkor för en didaktisk praktik
Vt 2009
v 4-13
Umeå universitet
Institutionen för barn- och ungdomspedagogik,
specialpedagogik och vägledning
PM FÖR ALLMÄNT UTBILDNINGSOMRÅDE ...................................................................................................... 1
EN SAMMANHÅLLEN UTBILDNING ............................................................................................................................... 1
STRUKTUR FÖR LÄRARUTBILDNINGENS ALLMÄNNA UTBILDNINGSOMRÅDEN ......................................................................... 2
VETENSKAPLIG SKOLNING - PROGRESSION .................................................................................................................... 2
DIDAKTISK KOMPETENS - PROGRESSION ....................................................................................................................... 3
UNDERVISNING OCH EXAMINATION............................................................................................................................. 4
KURSPLAN MED LITTERATURLISTA .................................................................................................................. 7
ALLMÄN INFORMATION OM KURSEN ............................................................................................................ 10
WEBBPLATTFORM FÖR KURSEN ................................................................................................................................ 10
STUDERANDE OCH LÄRARE ...................................................................................................................................... 10
UNDERVISNING ..................................................................................................................................................... 10
REGISTERKONTROLL INFÖR VFU ............................................................................................................................... 10
KURSENS MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER ........................................................................................................ 11
HELHET, SAMVERKAN OCH VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT...................................................................................... 11
DET PROFESSIONELLA UPPDRAGET ............................................................................................................................ 11
MOMENT 1: FÖRUTSÄTTNING FÖR PEDAGOGISKT ARBETE, 7,5 HP ............................................................... 11
INNEHÅLL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT ............................................................................................................ 11
MOMENT 2: PEDAGOGISKT LEDARSKAP I PRAKTIKEN, 7,5 HP ........................................................................ 12
INNEHÅLL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT ............................................................................................................ 12
UNDERLAG FÖR EXAMINATION ..................................................................................................................... 12
EXAMINATION MOMENT 1 ...................................................................................................................................... 12
SAMMANVÄGNING AV MOMENT 1............................................................................................................................ 12
EXAMINATION MOMENT 2 ...................................................................................................................................... 12
SAMMANVÄGNING AV MOMENT 2............................................................................................................................ 12
SAMMANVÄGNING INFÖR SLUTBEDÖMNING AV HELA KURSEN ........................................................................................ 13
PROCESSMÅL ................................................................................................................................................. 13
KURSENS STRUKTUR OCH ORGANISATION. ................................................................................................... 13
GENOMFÖRANDE, EXAMINATIONER OCH OBLIGATORISKA INSLAG .............................................................. 14
EXAMINATIONER ................................................................................................................................................... 14
LITTERATURSEMINARIUM ........................................................................................................................................ 14
GRUPPKONTRAKT .................................................................................................................................................. 15
KURSENS INNEHÅLL ....................................................................................................................................... 16
AVSNITT 1: LÄRARENS PROFESSIONELLA UPPDRAG ....................................................................................................... 16
Föreläsning 1: Grupper och grupprocesser .................................................................................................. 16
Litteraturseminarium 1: Grupper och grupprocesser................................................................................... 16
Föreläsning 2: Lärares professionella uppdrag i förskola, fritidshem och skola .......................................... 17
Litteraturseminarium 2: Lärares professionella uppdrag ............................................................................ 17
Examinationsuppgift: Lärares professionella uppdrag ................................................................................ 18
Föreläsning 3a: Didaktik, lektionsplanering ................................................................................................. 18
Föreläsning 3b: Skolan som fungerande arbetsplats, klassläraren, föräldrasamverkan ............................. 18
AVSNITT 2: VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) ............................................................................................... 19
Registerkontroll ............................................................................................................................................ 19
Allmänt om den verksamhetsförlagda utbildningen.................................................................................... 19
Praktiska och pedagogiska ramar för VFU................................................................................................... 19
Seminarier/erfarenhetsutbyte under VFU-perioden .................................................................................... 20
Frånvaro under VFU –perioden .................................................................................................................... 21
Lektion inför VFU.......................................................................................................................................... 21
VFU-uppgift 1: Planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet/undervisning................ 21
VFU-uppgift 2: Skolans organisation, ledarskap, elev- och föräldrainflytande ............................................ 22
VFU-uppgift 3: Utvärdering av VFU-praktiken ............................................................................................. 23
Uppföljning av VFU ...................................................................................................................................... 23
AVSNITT 3: FORSKNING .......................................................................................................................................... 23
Föreläsning 4: Metodval i forskning ............................................................................................................. 23
Föreläsning 5: Sökstrategier för litteratur ................................................................................................... 23
Examinationsuppgift: Analys av vetenskaplig artikel och seminarium ........................................................ 24
AVSNITT 4: LÄROPLANSTEORI .................................................................................................................................. 25
Föreläsning 6: Läroplansteori....................................................................................................................... 25
Litteraturseminarium 3: Läroplansteori ....................................................................................................... 25
AVSNITT 5: BARNS OCH UNGDOMARS UTVECKLING OCH SOCIALISATION ........................................................................... 26
Föreläsning 7: Utvecklingsteorier................................................................................................................. 26
Examinationsuppgift: Utvecklingsteorier ..................................................................................................... 26
Föreläsning 8: Barns utveckling och socialisation i ett pedagogiskt perspektiv........................................... 27
Examinationsuppgift: Barns socialisation .................................................................................................... 28
BLANKETT 1: INDIVIDUELLT SCHEMA/ PLAN/ FÖR VFU:VECKORNA .................................................................................. 29
070321
PM för Allmänt utbildningsområde
Det allmänna utbildningsområdet (AU) om 90 högskolepoäng (hp) utgör en grundläggande och för
alla blivande lärare gemensam kunskapsbas och syftar till att lärarstuderande utvecklar
gemensamma kompetenser, oavsett val av inriktningar och specialiseringar. I kommande yrkesliv
förväntas de blivande lärarna samarbeta för att på bästa sätt främja barns/elevers kunskaps- och
övriga personlighetsutveckling. Därför är det viktigt att lärarstuderande med skilda inriktningar och
perspektiv, redan under studietiden möts och bearbetar frågor som är angelägna för alla lärare.1
Området innefattar två till omfånget lika stora huvuddelar – centrala kunskapsområden och
tvärvetenskapliga ämnesstudier – vilka är tydligt relaterade till varandra, både innehållslikt och
organisatoriskt. Avsikten är att det allmänna utbildningsområdet ska utgöra en väl sammanhållen del
av universitetets lärarutbildning och ha en tydlig progression i innehållet. Det är indelat i tre block
om 30 hp som vart och ett inleds med 15 hp i de centrala kunskapsområdena följt av
tvärvetenskapliga fördjupningar om 15 hp. Det första blocket läses i början, det andra i mitten och
det tredje i slutet av utbildningstiden. Mellan dessa block läses inriktningar och specialiseringar.
Kurserna inom de centrala kunskapsområdena har en allmändidaktisk profil och behandlar
begreppen utbildning, kunskap och lärande utifrån olika perspektiv. De syftar till att lärarstuderande
under sin utbildningstid utvecklar allt större skicklighet i att planera genomföra och utvärdera
undervisning och pedagogisk verksamhet. De tvärvetenskapliga ämnesstudierna hämtar sitt stoff
från flera ämnen samtidigt, ska visa hur kunskap kan användas som verktyg för att analysera och lösa
vardagliga problem. De syftar till att studerande blir förtrogna med en samverkan mellan ämnen,
vilket blir nödvändigt i kommande yrkesliv.2
En sammanhållen utbildning
Alla som är involverade i allmänt utbildningsområde bör vara insatta i dess innehåll och struktur för
att på bästa sätt kunna anknyta sina specifika ansvarsområden till helheten. En annan kärnfråga för
utbildningen är hur inriktningskurser anknyter till allmänt utbildningsområde och vice versa
eftersom de olika utbildningsområdena bör utgöra en väl sammanhållen helhet för studenterna.3
Allmänt utbildningsområde bör ge den grundkompetens som ska ”utgöra en resonansbotten för hur
begrepp och principer inom skilda undervisningsämnen skall organiseras för att ett lärande skall
ske.”4 Inriktningskurserna bör återkoppla till och fördjupa den gemensamma didaktiska
begreppsapparat som behandlas i de första två blocken inom allmänt utbildningsområde och
därmed underlätta lärarstuderandes transformation av ämneskunnande till konkret undervisning.5
Planering, genomförande och analys av undervisning i olika ämnen är en väsentlig del av den
verksamhetsförlagda utbildningen liksom bedömning och betygssätting av elevers lärande och
utvärdering av den pedagogiska verksamheten i stort. Andra områden att uppmärksamma inom
såväl allmänt utbildningsområde som inriktningskurser är exempelvis jämställdhet, IKT, samt
1
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm:
Utbildningsdepartementet, s 126.
2
Ibid, s 128-130.
3
Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet,
s16; Högskoleverket (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor,
del 1-III. Rapport 2005:17. Stockholm: Högskoleverket.
4
Regeringens proposition 1999/2000:135, s 10.
5
SFS 2005:401, bilaga 2, punkt 23 Lärarexamen: ” Studenten ska vidare kunna omsätta goda och relevanta
kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas”
1
föräldrasamverkan. Om lärarstuderandes erfarenheter och kunskaper från inriktningskurserna tas
till vara inom allmänt utbildningsområde kan motivation och lärande befrämjas.
Struktur för lärarutbildningens allmänna utbildningsområden
AU 1-30hp
AU 31-60 hp
AU 61-90 hp
Det didaktiska uppdraget, 15hp
Villkor för didaktisk praktik, 15hp
Didaktisk analys, 15 hp
Värdegrund och hållbar utveckling,
7,5 hp
Kommunikation i pedagogisk
praktik, 7,5 hp
Specialpedagogik, 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp
Valfri tvärvetenskaplig
fördjupning, 7,5 hp
Det första blocket inleds med kursen Det didaktiska uppdraget, 15 hp, i vilken ges en översikt av det
pedagogiska fältet. Generella frågor om kunskap, lärande och undervisning behandlas och
utbildningssystemets framväxt, uppdrag och styrning i samhället studeras. I kursen ingår
verksamhetsförlagd utbildning om 1,5 hp där de blivande lärarna studerar pedagogisk praktik utifrån
skilda frågeställningar. Kursen åtföljs av två tvärvetenskapliga kurser – Värdegrund och hållbar
utveckling, 7,5 hp samt Kommunikation i pedagogisk praktik, 7,5 hp – i vilka bland annat lärares
arbete utifrån makt-, miljö- och demokratiperspektiv behandlas och sambanden mellan
kommunikation, språk och lärande studeras.
Det andra blockets inledande kurs är Villkor för didaktisk praktik, 15 hp, vilken dels syftar till att
lärarstuderande fördjupar sina kunskaper om faktorer som påverkar undervisning och lärande, dels
till att de utvecklar sitt ledarskap i den pedagogiska praktiken. Kursen innefattar verksamhetsförlagd
utbildning om 6 hp där de lärarstuderande med stöd av lokala lärarutbildare planerar, genomför och
analyserar undervisning och pedagogisk verksamhet. Åtföljande kurs är Specialpedagogik, 7,5 hp vari
behandlas frågor om hur skola och förskola möter barn och elever i behov av särskilt stöd. Som
avslutning på detta block ligger en valfri tvärvetenskaplig fördjupning om 7,5 hp.
Som inledning på det tredje blocket läses kursen Didaktisk analys, 15 hp. I kursen fördjupas analysen
av undervisning utifrån olika didaktiska teorier. Detta syftar till att lärarstuderande utvecklar sin
undervisningskompetens samt sina kunskaper om och färdigheter i värdering, bedömning och
utveckling av såväl barns och elevers lärande som den pedagogiska verksamheten i stort. Kursen
innefattar verksamhetsförlagd utbildning om 7,5 hp där de studerande självständigt planerar,
genomför och analyserar undervisning. Barns- och elevers lärande ska värderas och bedömas och
värderingen göras till föremål för kritisk granskning. Som avslutning på detta block och på hela det
allmänna utbildningsområdet genomför de studerande ett självständigt Examensarbete om 15 hp.
Vetenskaplig skolning - progression
All högre utbildning ska vila ”på vetenskaplig grund” och högskolans verksamhet ska ”bedrivas så att
det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning”.6 Vidare så ska utbildningen bidra till
att studenterna självständigt kan söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, göra kritiska
bedömningar samt urskilja, formulera och lösa problem.7 För lärarutbildningens vidkommande
innebär detta att ett problematiserande och vetenskapligt förhållningssätt måste knytas till lärares
dagliga arbete och genomsyra samtliga inslag i utbildningen. Utbildningen ska uppmuntra till
självständiga, kritiska analyser och jämförelser av olika praktiska erfarenheter och teoretiska
6
7
Högskolelagen, kap. 1 paragraf 2.
Högskolelagen, kap. 1 paragraf 9.
2
utgångspunkter.8 Här är det centralt att samtliga lärare genom hela AU lyfter fram och tydliggör hur
forskning och praktik hänger samman i de olika kurserna. Det är även viktigt att studenterna tidigt i
utbildningen på olika sätt får möta forskare och aktuell forskning som pågår vid de olika
institutionerna inom området undervisning och lärande.9
Ett sätt att beskriva den tänkta progressionen när det gäller forskningsanknytning i AU är att
använda begreppen från ”forskningskonsument” till ”forskningsproducent”. Steg ett blir då att lära
sig söka och läsa vetenskapliga artiklar och litteratur, besvara frågor och utveckla sin teoretiska och
metodiska förståelse genom att använda sig av dokumenterad forskning, för att sedan alltmer
självständigt arbeta med forskning. Detta innebär dock inte att studenterna från början enbart ska
ses som mottagare av information och kunskap, utan de ska genom hela utbildningen ses som
kritiska granskare och aktörer i kunskapande och en del av ett vetenskapligt sammanhang.10 Med
avseende på att ta del av befintlig forskning så skall även en ökad svårighetsgrad inom AU planeras,
såväl när det gäller klassiska som aktuella, nationella som internationella vetenskapliga rön.
En annan del av progressionen när det gäller vetenskaplighet inom AU berör de delar som behandlar
vetenskaplig teori och metod. Forskningsprocessens alla delar behandlas och tillämpas inom
samtliga block, men särskilt fokus läggs på olika delar. I första blocket fokuseras de delar av
processen som rör frågeställningar, problematisering och formulering av intressanta och relevanta
problem. Detta studeras på olika sätt samt tränas under den verksamhetsförlagda delen och
presenteras i en skriftlig rapport. I andra blocket belyses särskilt metod, empiri och sammanställning
av resultat. I kursen behandlas frågor om hur forskare gått tillväga för att utveckla kunskap om
villkoren för didaktisk praktik. I den valbara tvärvetenskapliga kursen i detta block skall studenterna
själva planera och genomföra ett vetenskapligt fördjupningsarbete om 3 hp. Avslutningsvis i det
tredje blocket så betonas särskilt vetenskaplig analys, tolkning och värdering. De sista 15 hp av
blocket utgörs av examensarbete. I samtliga block genomförs även ventilation av rapporter och
examensarbete med ökande krav på självständighet och djup.
Didaktisk kompetens - progression
I propositionen betonas vikten av att lärarutbildningen har en tydlig yrkesinriktning och att den ska
ge studenterna både teoretiska och praktiska kunskaper.11 I examensordningens mål beskrivs det
yrkeskunnande som lärarstudenter ska besitta efter fullgjord utbildning.12 Flera av målen framställer
lärarkompetens som kunskap i handling. Under sin utbildningstid ska studenterna utveckla förmågan
att analysera undervisning och lärande men också utveckla sina färdigheter i planering och
genomförande av undervisning. Begreppet didaktik kan definieras som undervisningsvetenskap men
kan även ha innebörden undervisningskonst.13 Enligt propositionen inrymmer ”konsten att
undervisa” allt det som lärare gör för att skapa så goda betingelser som möjligt för
kunskapsutveckling hos barn och elever.14
Progression när det gäller didaktisk kompetens innebär bland annat att studenterna ska bli alltmer
självständiga när det gäller planering, genomförande och utvärdering av undervisning och
pedagogisk verksamhet. Den didaktiska analysen ska fördjupas alltmer utifrån olika teorier och
8
Regeringens proposition 1999/2000:135, s10 f.
Högskoleverket (2006b). Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet. Rapport 2006:46. Stockholm:
Högskoleverket. För information om forskning vid Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet,
se http://www.educ.umu.se/forskning/
10
Högskoleverket (2006b).
11
Regeringens proposition 1999/2000:135, s 16.
12
SFS 2005:401, bil 2, p23.
13
Se exempelvis Bengtsson, J. & Kroksmark, T. (1994). Allmänmetodik, allmändidaktik – ett bidrag till en
ämnesbestämning. Lund: Studentlitteratur, s 25.
14
Regeringens proposition 1999/2000:135, s 17.
9
3
perspektiv. Exempelvis belyses och tillämpas grundläggande aspekter på lärares ledarskap i första
blocket, för att i andra blocket behandlas med tanke på barns/elevers inflytande, grupprocesser och
olikhet hos barn. Ledarskapet tränas under den verksamhetsförlagda delen i både andra och tredje
blocket och där krävs en alltmer uttömmande och komplex självreflektion. Ytterligare exempel rör
samtalet som pedagogiskt verktyg. Det belyses och tillämpas i första blocket med avseende på
samtal lärare – elever, återkommer i andra blocket exempelvis i form av samtal vid konflikthantering
och i elevernas samtal i grupparbeten för att i tredje blocket behandlas och tillämpas i form av
utvecklingssamtal i föräldrasamverkan.
Undervisning och examination
Förbindelsen med forskning ger akademisk undervisning dess värde och särprägel. Betydelsen av att
undervisning och examination inom AU är vetenskapligt grundad är således av stor vikt.
Högskolelagen slår också fast att tillsammans med vetenskap så skall beprövad erfarenhet ligga till
grund för utbildningen.15 Det blir här viktigt att på ett för studenterna tydligt sätt, koppla samman
teori och praktik till en av varandra ömsesidigt beroende helhet.
Olika typer av kunskaper kräver olika sätt att undervisa och examinera. När det t.ex. gäller
forskningsanknytning så kan undervisning i form av en storföreläsning bygga på och referera till olika
forskningsresultat, medan ett seminarium ger möjlighet att öva tolkning, problematisering, analys
och argumentation. Kunskaper som behandlar fakta, begrepp och teorier kan med fördel examineras
med raka och enkla frågor. När kunskaperna däremot är mer relaterade till förståelse, färdighet och
tillämpning så bör olika tillämpningsövningar, självständiga arbeten och problemlösande uppgifter
som ställer högre krav på förståelse, sammanhang och kreativt tänkande användas.16 Eftersom den
första typen av kunskaper kan ses som en förutsättning för den senare så kan ett slags progression i
examinationerna eftersträvas genom att från början av AU ha mer av den första sortens
examinationer för att mot slutet ha mer av den senare. Detta innebär dock inte att studenterna i
början av sin utbildning endast ska behandla teorier utifrån faktakunskaper, utan under hela
utbildningen även träna förståelse, tillämpning och analys med hjälp av dessa.
Ytterligare sätt att tillgodose hög kvalitet i undervisning och examination är att tillse att det är
förebildligt, tillämpbart och väl motiverat utifrån studentens kommande lärarprofession. Här blir det
viktigt att tydliggöra metaperspektivet genom att synliggöra syftet bakom valet av arbetssätt och
examinationsform och arbeta med reflektion och problematisering av detta i studentgruppen. Att på
så sätt regelbundet utvärdera, i både studentgrupper och arbetslag, hur väl undervisningen och
examinationen svarar mot de förväntade studieresultaten i kursen är en viktig kvalitetsfaktor. Även
bedömning, utifrån förväntade studieresultat, kan med fördel genomgå en liknande granskning i
både arbetslag och studentgrupp. Här blir det centralt att även diskutera feedback vid
examinationsuppgifter samt återkoppling av kursutvärderingar.
Utifrån kursplaner, de olika studentgrupperna, regelbundna utvärderingar av undervisning och
examination samt ovanstående krav på kvalitet så är det de kursansvariga och lärarna i de olika
arbetslagen som tillsammans med studentrepresentanter planerar och beslutar hur de olika
kurserna ska genomföras och examineras. Även om detta PM inte innehåller riktlinjer för hur varje
kurs exakt ska genomföras och examineras, så följer här ändå några exempel på vari variationen kan
bestå under hela AU, däremot behöver inte alla former användas under samtliga kurser.
Undervisningsformer kan exempelvis vara gestaltande, samtalsbaserade, interaktiva, IT-baserade,
undersökande, problembaserade, förmedlande. Examinationsformer kan bestå i individuell skriftlig
tentamen, hemtentamen, skriftliga rapporter och essäer, feedback/värdering av kamraters arbeten,
15
Högskolelagen, kap. 1 paragraf 2.
Högskoleverket (2006a). Examination med kvalitet – en undersökning av examinationsförfarandet vid några
svenska högskolor. Rapport 2006:45. Stockholm: Högskoleverket.
16
4
grupparbete, gestaltande redovisningar etcetera. Seminariet kan med fördel användas både som
undervisnings- och examinationsform. Högskoleverket lyfter särskilt fram seminariets möjlighet att
bygga upp akademiska färdigheter genom att studenterna successivt lär sig förstå och bedöma
vetenskapliga arguments klarhet och styrka i kritiska, problematiserande och analytiska samtal
tillsammans med kurskamrater och lärare.17
För att underlätta för studenten att kunna följa sin professionella utveckling under studietiden kan
olika verktyg för dokumentation och reflektion användas, t.ex. digital portfolio och studentens
individuella utvecklingsplan. Studenterna bör redan i första kursen erhålla sin digitala portfolio och
lära sig använda den. Därefter ansvarar studenten för att under utbildningen spara olika arbeten i
den egna portfolion. I någon/några AU-kurser kan sedan portfolio och individuella utvecklingsplaner
användas mer systematiskt.
Ansvar för översyn och revidering av detta PM åligger utskottet för lärarprogrammet att genomföra
1 gång/termin.
17
Högskoleverket (2006b).
5
Bilaga 1
AU 1-30hp
Det didaktiska uppdraget 15hp
Mom 1 Grunderna i det
pedagogiska arbetet 9hp
Att lära till lärare
Lärarutbildning - vad innebär det?
Lärares yrkeskunskaper
Kunskap och lärande
Kunskapsteori Vetenskapsteori
Teorier om lärande
Uppdraget
Utbildningssystemets framväxt,
uppdrag och styrning
Läraren som tjänsteman och ledare
Didaktik
Didaktik som praxisfält och
forskningsfält
Undervisningens dimensioner och
villkor
Mom 2 Pedagogiskt arbete och
forskning 6hp varav VFU 1,5hp
Forskningsprocessen
Problemformulering och
informationssökning.
Studier av pedagogisk praktik och
dokumentation med vetenskaplig
struktur
AU 31-60hp
Villkor för didaktisk praktik
15hp
AU 61-90hp
Didaktisk analys 15hp
Mom 1 Förutsättningar för
pedagogiskt arbete 7,5hp
Fördjupade studier av teorier om
undervisning och lärande
Forskningsprocessen
Vetenskapsteoretiska perspektiv
Begreppet empiri
Metoder för insamling och
bearbetning av data.
Värdering, bedömning och
utveckling av elevers lärande
Villkor som behandlats översiktligt i
AU 1-15 och fördjupas i denna kurs:
Uppdraget
Läroplansteori
Läraren/Arbetslaget
Teorier om lärarprofessionen och
lärares yrkesspråk
Eleverna
Teorier om socialisation, utveckling
och lärande
Fenomenografisk didaktisk teori
Elevinflytande
Undervisning i grupp
Interaktiva metoder
Ramfaktorer
Teorier om olika ramfaktorer, som
exempelvis skolorganisation,
skolkulturer och skolans ekonomi
Mom 2 Pedagogiskt ledarskap
i praktiken 7,5hp varav VFU 6hp
Planering och genomförande av ped
verksamhet med stöd av LLU.
Elevinflytande i praktiken
Analys av skolkultur och
skolorganisation
Värdegrund, mångfald och
hållbar utveckling 7,5hp
Specialpedagogik, 7,5hp
Lärares arbete utifrån makt-, miljöoch demokratiperspektiv
Betydelse av klass, etnicitet, genus
och sexuell identitet i det
pedagogiska arbetet.
Barn/Elever i svårigheter och i
behov av särskilt stöd
Mobbing och kränkande handlingar
Konflikt- och krishantering
Orientering om särskolan som
skolform.
Kommunikation i pedagogisk
praktik, 7,5hp
Valbar tvärvetenskaplig kurs,
7,5hp
Betydelsen av olika språk i mötet
mellan människor i förskola och
skolan och för elevers lärande
Samband mellan kommunikation,
språk och lärande
Kommunikativa färdigheter
Röst och tal
IKT i det pedagogiska arbetet
Exempelvis: IKT och lärande;
Estetik och skapande;
Fysisk aktivitet, hälsa och lärande;
Identitet, samlevnad och sexualitet;
Utbildning och undervisning över
kulturgränser; Människan och
kosmos; Bilden av den andre
I kursen ingår ett vetenskapligt
fördjupningsarbete om 3 hp,
6
Föräldrasamverkan
Utvärdering och utveckling av
pedagogisk verksamhet
VFU 7, 5 hp.
Planering och genomförande av
undervisning på ett självständigt
sätt samt fördjupad didaktisk analys
Värdering och bedömning av
elevers lärande och kritisk
granskning av denna värdering
Värdering som utgångspunkt för
elevers kunskapsutveckling
Reflektion över den egna
utvecklingen av lärarkompetens
Forskningsprocessen
Vetenskapsteoretiska perspektiv
Vetenskaplig analys, tolkning och
värdering
Kritisk granskning av didaktiska
teorier utifrån vetenskapsteoretisk
utgångspunkt
Praxisnära forskning
Examensarbete 15hp
Kursplan med litteraturlista
Villkor för en didaktisk praktik, 15 högskolepoäng
Kurskod: 6PE050
Fastställande: Kursen är inrättad av Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå
universitet och kursplanen är fastställd 2006-10-13 att gälla från våren 2008.
Ansvarig enhet:Inst för barn-/ ungd-/ specped o vägled
Förkunskapskrav:
Nivå: Grundnivå
Betyggrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd , G Godkänd, U Underkänd
Huvudområde
Inget huvudområde
Fördjupning i förhållande till examensfordringar
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Moment 1
- kritiskt granska förskolans, fritidshemmets eller skolans styrdokument med
utgångspunkt från läroplansteori,
- problematisera ramfaktorer som påverkar undervisning, lärande och fostran i den
pedagogiska praktiken,
- beskriva och granska olika teorier om professionalisering samt diskutera vad det
professionella läraruppdraget kan innefatta,
- beskriva och exemplifiera hur barns/elevers och pedagogers förkunskaper,
uppväxtvillkor, sociala bakgrund, utveckling, kön och etnicitet påverkar pedagogisk
verksamhet,
- beskriva hur olika arbetsformer och barn/elev- och föräldrainflytande kan tillämpas i
den pedagogiska praktiken,
- kritiskt granska vetenskapliga texter med fokus på forskningsmetodiska frågor.
Moment 2
- analysera den för VFU aktuella skolenhetens organisation och kultur ur teoretiska
perspektiv,
- med stöd av lokal lärarutbildare, planera, leda, genomföra och utvärdera pedagogiska
aktiviteter med fokus på elevinflytande och grupprocesser,
- analysera de ovan genomförda pedagogiska aktiviteterna med stöd av olika teorier,
- med stöd av lokal lärarutbildare, utvärdera den egna didaktiska och sociala
kompetensen under VFU.
Innehåll
I kursen behandlas faktorer som påverkar undervisning, lärande och fostran samt
färdigheter i pedagogiskt ledarskap. Dessutom ingår vidgade studier om och i
forskningsprocessen.
Kursen omfattar två moment.
Moment 1. ”Förutsättning för pedagogiskt arbete” /”Conditions for educational work”;
7,5 högskolepoäng
Läroplansteori introduceras som grund för en kritisk granskning av olika styrdokument.
Ramfaktorernas betydelse för verksamheten belyses. Teorier om lärarprofessionen
granskas och analyseras för att förstå hur tolkningar av dessa påverkar den pedagogiska
verksamheten. Olika perspektiv på social bakgrund, etnicitet, kön, socialisation och
7
utveckling behandlas. Didaktiska frågor som inkluderar barns/elevers förförståelse,
elevinflytande och grupprocesser bearbetas. I forskningsprocessen betonas
vetenskapliga metodfrågor.
Moment 2. ”Pedagogiskt ledarskap i praktiken”/ ”Teacher and educational leadership in
school practice”; 7,5 högskolepoäng
Momentet utgörs huvudsakligen av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 6
hp. Med utgångspunkt i barns/elevers förförståelse, olika styrdokument och med fokus
på ledarskap, lärande i grupp och elevinflytande planerar, genomför och utvärderar den
studerande pedagogiska aktiviteter. Vidare analyseras verksamheten på den skolenhet
där VFU genomförs med hjälp av teorier som behandlas i moment 1.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, skrivuppgifter och obligatoriska
seminarier. Utvärdering genomförs kontinuerligt under kursens gång och/eller efter
slutförd kurs.
Verksamhetsförlagd utbildning är en obligatorisk del av kursen och omfattar liksom
övriga studier inom programmet helfartsstudier. Studenten skall under VFU-perioden
följa läraren i hennes/hans uppgifter. Den studerande planerar tillsammans med
examinerande lärare samt lokal lärarutbildare den verksamhetsförlagda perioden så att
alla ingående moment sammantaget utgör heltidsstudier.
Examination
De studerandes kunskaper examineras muntligt och skriftligt, individuellt och i grupp
samt i praktiska inslag. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras individuellt
genom skriftliga och muntliga uppgifter. Vid de individuella skriftliga examinationerna
och den verksamhetsförlagda utbildningen sätts betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd
(G) eller Underkänd (U). Gruppuppgifter bedöms med betygen Godkänd (G) eller
Underkänd (U).
För betyget Väl Godkänd läggs i bedömningen speciell vikt på den studerandes
kompetens att kunna analysera och problematisera kursens begrepp och teorier ur
didaktiska perspektiv. För VG läggs också särskild vikt vid den studerandes färdighet att
planera och genomföra pedagogiska aktiviteter/undervisning samt förmåga att analysera
och problematisera sin egen roll i verksamheten.
Betyg på ett moment sätts när de delar som ingår i momentet är godkända. Betyg på hel
kurs kräver att samtliga obligatoriska inslag är godkända. För VG på hel kurs krävs VG
på moment 1 och moment 2, eller att vid en helhetsbedömning av kursens
examinerande delar, den studerandes prestationer bedöms uppfylla VG på hel kurs trots
att hon/han inte har VG på båda momenten. Vid helhetsbedömningen fästs vikt vid den
studerandes delaktighet och engagemang.
Studerande som underkänts har rätt till förnyad examination dock högst fem gånger på
samma kurs eller moment. För den verksamhetsförlagda delen av kursen gäller särskilda
regler. En student har rätt till två verksamhetsförlagda utbildningstillfällen (d.v.s. en
ompraktik). Den studerande har rättighet att examineras två år efter
förstagångsregistrering på kursen. Studerande som underkänts två gånger har rätt att
hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan lärare utses som examinator.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av delar av kurs beslutas av kursansvarig lärare/examinator.
Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Blankett
för ansökan: www.umu.se/blankett/SA
8
Övriga föreskrifter
Kurslitteratur
Aasebö, Turid Skarre; Melhuus, E. Cathrine : Rum för barn - rum för kunskap:
kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar
Stockholm : Liber, 2007
ISBN: 978-91-47-08405-0
Arnér, Elisabeth; Tellgren, Britt : Barns syn på vuxna: att komma nära barns
perspektiv
Lund : Studentlitteratur, 2006
ISBN: 91-44-04345-7
Colnerud, Gunnel; Granström, Kjell; Lärarhögskolan i Stockholm, : Respekt för
läraryrket : om lärares yrkesspråk och yrkesetik.
[Ny, rev. och uppdaterad utg.] : - Stockholm : HLS förl., 2002 - 208 s.
ISBN: 91-7656-529-7
Dimenäs, Jörgen : Lära till lärare : att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik
Stockholm : Liber, 2007 - 261 s.
ISBN: 978-91-47-08421-0
Libris: 10302469
Imsen, Gunn : Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi
Lund : Studentlitteratur, 2006
ISBN: 91-44-00271-8
Kimber, Birgitta : Möten med föräldrar - om föräldrasamarbetets möjligheter
Östersund : Statens folkhälsoinstitut, 2008
ISBN: 978-7257-541-7
Linde, Göran : Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori
Lund : Studentlitteratur, 2000 - 120 s.
ISBN: 91-44-01387-6
Libris: 8352920
Lindström, G; Pennlert, L-Å : Undervisning i teori och praktik - en introduktion i
didaktik.
Fundo förlag, 2006
Sandberg, Anette; Vuorinen, Tuula : Hem och förskola: samverkan i förändring
Stockholm : Liberg, 2007
ISBN: 978-91-47-08426-5
Svaleryd, Kajsa : Genuspedagogik
Stockholm : Liber AB, 2007
Thornberg, Robert : Det sociala livet i skolan : socialpsykologi för lärare
1. uppl. : - Stockholm : Liber, 2006 - 302 s.
ISBN: 91-47-05348-8
Libris: 10125743
9
Utbildningsdepartementet, : Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo94.
Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98.
Västerås : Skolverket och CE Fritzes AB (http.skolverket.se), 1994
Utbildningsdepartementet, : Läroplan för förskolan, Lpfö 98.
(http://www.skolverket.se/styr/index.shtml)
Stockholm : Utbildningsdepartementet
Vinterek, Monika : Individualisering i ett skolsammanhang
Stockholm : Myndigheten för skolutveckling (http://www.skolutveckling.se), 2006
Allmän information om kursen
Kursplan hämtas på http://www3.umu.se/kursplanesok/. Ange Kurskod 6PE050.
Schema och studieguide: www.busv.umu.se under länken Utbildning.
Webbplattform för kursen
Kurswebben kommer du åt via https://www.cambro.umu.se/portal. Välj Logga in Umeå universitet
och genomför sedan din CAS-inloggning. Om du är registrerad på kursen kommer du att få upp en
flik med kursens namn. Under Forums hittar du gruppernas konferenser.
Studerande och lärare
Antalet studerande i kursen på Campus Umeå våren 2009 är ca 90. De studerande är blivande
förskollärare, fritidspedagoger eller tidigarelärare . Lärare från BUSV, Pedagogiska institutionen och
Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, enskilda litteraturstudier, skrivuppgifter, gruppövningar och
seminarier. Övningsmoment enskilt och i mindre undervisningsgrupper förekommer. De flesta av
kursens schemalagda undervisningstillfällen förutsätter studenternas aktiva medverkan. Efter
slutförd kurs genomförs en kursutvärdering.
Kontaktpersoner vid institutionen BUSV kring allmänna frågor om kursen.
Studieadministratör Ellenor Thungren 090/786 65 03 [email protected]
Kursansvarig Svante Åberg 090/ 786 54 84 [email protected]
Kontaktpersoner VFU-enheten finns på http://www.educ.umu.se/vfu/personal.html
Frågor om kursen ställs till respektive grupplärare.
Förutom grupplärare kommer andra föreläsare, pedagogiska samordnare och lokala lärarutbildare
att medverka i kursen.
Registerkontroll inför VFU
Se http://www.polisen.se/mediaarchive/4347/1541/2013/442.5.pdf
Information finns i studieguiden under VFU och även på lärarutbildningens hemsida
http://www.educ.umu.se/studieinformation/pdf/registerkontroll.pdf
10
Kursens mål och utgångspunkter
Helhet, samverkan och vetenskapligt förhållningssätt
Kursen är den fjärde kursen i det centrala kunskapsområdet och strävan är att hela lärarprogrammet
med det centrala kunskapsområdet skall utgöra en sammanhängande helhet.
Kunskap och erfarenheter som de studerande har sedan tidigare skall användas och vidareutvecklas.
Universitetsförlagda och verksamhetsförlagda delar av utbildningen skall samverka och ha
gemensam utgångspunkt i innehåll, genomförande, examination och utvärdering.
Lärarutbildningen skall bygga på vetenskaplig grund (En förnyad lärarutbildning, Prop.
1999/2000:135) dvs. genomföras utifrån en vetenskaplig hållning och innehållet och litteraturen
skall ha en vetenskaplig bas. Studerande och lärare problematiserar, reflekterar, analyserar och
syntetiserar i stället för att reproducera och återge.
Att reflektera kan vara att ifrågasätta för-givet-taganden, betrakta, ompröva förhållanden mm.
Att analysera kan vara att bena upp, utreda, skärskåda och kritiskt undersöka etc.
Att göra synteser kan vara att sammanfatta och skapa helheter.
Tillämpning av dessa begrepp ska prioriteras vid bearbetning av kursinnehåll.
Det professionella uppdraget
Skollagskommitténs betänkande (se http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/677 ) betonar att
målstyrningen och ansvarsförhållanden skall stärkas och sammanfattar den blivande lärarens
professionella uppdrag enligt följande: att planera och genomföra undervisning, samverka,
värdera/bedöma/utvärdera och att utveckla verksamheten (s 195). En mycket viktig förutsättning för
lärares arbete är också att utveckla förmågan att bemöta alla elever med skilda förutsättningar och
behov. Lärare i förskola, fritidshem och skola har förutom undervisning och pedagogiska aktiviteter
ett ansvar för att utveckla den decentraliserade skolverksamheten och ska sträva mot att ständigt
utveckla sin kompetens i den pedagogiska verksamhet man verkar inom.
Moment 1: Förutsättning för pedagogiskt arbete, 7,5 hp
Innehåll och förväntade studieresultat
I kursen behandlas faktorer som påverkar undervisning, lärande och fostran samt färdigheter i
pedagogiskt ledarskap. Dessutom ingår vidgade studier om och i forskningsprocessen.
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna
- kritiskt granska förskolans, fritidshemmets eller skolans styrdokument med utgångspunkt från
läroplansteori,
- problematisera ramfaktorer som påverkar undervisning, lärande och fostran i den pedagogiska
praktiken,
- beskriva och granska olika teorier om professionalisering samt diskutera vad det professionella
läraruppdraget kan innefatta,
- beskriva och exemplifiera hur barns/elevers och pedagogers förkunskaper, uppväxtvillkor, sociala
bakgrund, utveckling, kön och etnicitet påverkar pedagogisk verksamhet,
- beskriva hur olika arbetsformer och barn/elev- och föräldrainflytande kan tillämpas i den
pedagogiska praktiken,
11
- kritiskt granska vetenskapliga texter med fokus på forskningsmetodiska frågor.
Moment 2: Pedagogiskt ledarskap i praktiken, 7,5 hp
Innehåll och förväntade studieresultat
Momentet utgörs huvudsakligen av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 6 hp. Med
utgångspunkt i barns/elevers förförståelse, olika styrdokument och med fokus på ledarskap, lärande
i grupp och elevinflytande planerar, genomför och utvärderar den studerande pedagogiska
aktiviteter. Vidare analyseras verksamheten på den skolenhet där VFU genomförs med hjälp av
teorier som behandlas i moment 1.
Efter genomgången kurs skall den studerande
- analysera den för VFU aktuella skolenhetens organisation och kultur ur teoretiska perspektiv,
- med stöd av lokal lärarutbildare, planera, leda, genomföra och utvärdera pedagogiska aktiviteter
med fokus på elevinflytande och grupprocesser,
- analysera de ovan genomförda pedagogiska aktiviteterna med stöd av olika teorier,
- med stöd av lokal lärarutbildare, utvärdera den egna didaktiska och sociala kompetensen under
VFU.
Underlag för examination
Examination moment 1
Analys av vetenskaplig artikel (gruppuppgift)
Lärares professionella uppdrag (individuell uppgift)
Socialisation (individuell uppgift)
Utveckling (gruppuppgift)
Sammanvägning av moment 1
Betyg sätts utifrån skalan VG, G eller U.
För godkänd krävs godkänt resultat på samtliga uppgifter.
För betyget VG krävs dessutom VG på de skriftliga uppgifterna, Det professionella läraruppdraget
och Socialisation.
Examination moment 2
VFU, bedömning i samråd med LLU, inklusive närvaronotering.
VFU-uppgift 1, 2 och 3
Sammanvägning av moment 2
Betyg sätts utifrån skalan VG, G eller U.
För godkänd krävs godkänt resultat på VFU och på samtliga uppgifter.
12
För betyget VG krävs dessutom VG på VFU-uppgift 1 och på VFU-praktiken, eller att vid en
helhetsbedömning av momentets delar, den studerandes prestationer bedöms uppfylla VG på
momentet trots att hon/han inte har VG på både VFU-uppgift 1 och på VFU-praktiken.
Sammanvägning inför slutbedömning av hela kursen
För G krävs G på samtliga moment.
För VG på hel kurs krävs VG på moment 1 och moment 2, eller att vid en helhetsbedömning av
kursens examinerande delar, den studerandes prestationer bedöms uppfylla VG på hel kurs trots att
hon/han inte har VG på båda momenten.
Vid helhetsbedömningen fästs vikt vid den studerandes delaktighet och engagemang.
Processmål
De processmål som lärare och studerande har att arbeta mot är:
-
Att studerande skall känna sig välkommen och värd att lyssna till
-
Att etablera trygga grupprelationer där ett öppet klimat främjar utvecklingen såväl
intellektuellt, emotionellt och socialt
-
Att varje studerande skall ta ansvar för sina egna studier, ansvar i grupper och seminarier
-
Att varje studerande skall känna sig inspirerad att gå på lärarutbildningen.
För examinerande uppgift som inte lämnas in enligt överenskommelse med grupplärare eller angivet
datum i guiden är nästa bedömningstillfälle inom 3 månader efter avslutad kurs. Examinerande
uppgift som inlämnas senare än tre månader efter avslutad kurs bedöms i samband med nästa
kurstillfälle vt09.
Kursens struktur och organisation.
Kursens universitets- och verksamhetsförlagda delar utgör en helhet och organiseras enligt följande:
Det professionella
uppdraget
VFU
Vetenskaplig metod Läroplansteori
VFU-uppgifter:
- Grupprocesser
- Professionella
verktyg, yrkesspråk,
etik, ledarskap, etc.
- Metodval i
forskning
1. Planera- Sökstrategier, UB
genomföra- Granskning av
utvärdera, analysera vetenskaplig artikel
lektion/ped.aktivitet
, fokus på ledarskap,
individ-grupp
2. Arbetslag och
elevinflytande i
pedagogiskt arbete
3.Ett avslutande
samtal
13
- Ramfaktorer
Barn och
ungdomars
utveckling och
socialisation
Utvecklingsteorier
Fallanalys
Socialisationsteori
Jämställdhet
Etnicitet
Grupplärarna ansvarar för genomgång av studieguiden och förklarar kursens upplägg och
genomförande och kopplingen mellan mål- innehåll, examination och utvärdering. Lärarna ansvarar
också för eventuella ändringar eller kompletterande information i sin grupp.
Genomförande, examinationer och obligatoriska inslag
Examinationer
Skriftliga examinationsuppgifter utformas i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd
eller i Calibri, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd. Enkelt radavstånd är den standard som används i
lärarutbildningens examensarbete. Vid hänvisning till litteratur/källor ska vedertaget referenssystem
användas, parentes eller notsystem. Inlämningsuppgifter lämnas i pappersform, om ej annat anges.
Följande examinationsuppgifter kommenteras skriftligt av ansvarig grupplärare:
Moment 1, Det professionella läraruppdraget och Socialisation.
Moment 2, VFU-uppgift 1, Att planera, genomföra och analysera egen pedagogisk
verksamhet/undervisning.
Tillgodoräknande av del av kurs/moment beslutas av kursansvariga lärare. Ansökan om
tillgodoräknande ska lämnas senast en vecka före innehållet bearbetas i kursen. Till ansökan bifogas
kursplan, litteraturlista och godkänd examinationsuppgift som den studerande anser vara grund för
tillgodoräknande.
Frånvaro vid examinerande tillfällen innebär restuppgift. Den studerande ansvarar själv över att via
e-post kontakta sin grupplärare för att få information om restuppgift.
Litteraturseminarium
Det finns många olika sätt att tillgodogöra sig kunskap ur litteraturen. Man kan läsa och okritiskt lära
sig utantill. Ett annat sätt är att kritiskt granska litteraturen och göra innehållet till sin egen kunskap.
Ett litteraturseminarium bygger på att var och en kommer väl förberedd. Var och en skall vara
inställd på att bidra till egen och andras kunskapsutveckling genom att komma med egna synpunkter
och också reflektera och bemöta andras inlägg. Du får dessutom möjlighet att själv välja för dig
meningsfullt och intressant kunskapsinnehåll i bearbetningen av den bok/de böcker som diskuteras
på seminariet. Diskussionen på seminariet ska bygga på frågeställningar och motiveringar som är
aktuella för er grupp. När du tillhör en grupp där alla läser samma litteratur har du möjlighet att få
många intressanta reflektioner på innehållet eftersom det är mycket troligt att ni alla väljer olika
frågeställningar.
Under denna kurs kommer du att tillsammans med din basgrupp planera, leda och genomföra ett
antal litteraturseminarium. När ni i basgruppen planerar genomförandet av litteraturseminarium så
finns det ett antal frågeställningar som ni ska beakta i er planering och i utvärderingen av seminariet.
Vad förväntar ni er av ett litteraturseminarium?
Hur skall seminariet struktureras så förväntningarna uppfylls?
Vad gav seminariet er när det gäller ny kunskap, reflektioner och frågeställningar?
Hur tror ni/du att innehållet i litteraturseminariet har/kan påverka ditt förhållningssätt, dina
attityder och handlingar i din kommande yrkesverksamhet?
Använd gärna ”rundan” som metod.
14
Rundan är en metod att använda vid diskussion/uppföljning av föreläsningar och seminarier.
Utse en ordförande, en sekreterare och en tidhållare. Dessa roller skall alternera under kursens
gång.



Ordförande ansvarar för fördelning av ordet, att alla kommer till tals och för att diskussionen
går framåt.
Tidhållaren ansvarar för tidsdisponeringen av diskussionen. (Att gruppen inte fastnar i en
frågeställning)
Sekreteraren sammanfattar seminariet, lägger ut protokollet i den gemensamma
konferensen.
Varje deltagare i gruppen skall få möjlighet att uttrycka sin syn på en fråga eller ta upp sina
reflektioner. Alla i gruppen bör få tid att uttrycka sin åsikt utan att bli avbruten, värderad eller
generaliserad,(detta skall ordföranden se till).
När alla sagt sitt kan diskussion och frågor tar vid. Så skriv gärna upp tankar ni får när rundan pågår.
Rundan kan tyckas tidsödande men erfarenheterna visar att ni vinner tid genom att använda er av
rundor. Rundan ger de tysta en chans och tillåter inte de pratsamma att ta över. Man kan också låna
uttryck av varandra. Det är tillåtet och önskvärt att inspireras av varandra.
Litteraturseminarier som genomförs av basgruppen ska avrapporteras med sammanställning av vad
seminariet gav er av ny kunskap, reflektioner och frågeställningar, om inte annat anges. Ange
medverkande gruppmedlemmar i dokumentets huvud. Rapporten läggs in på kursens webbkonferens. Dessutom bifogas de enskilda förberedelserna inför basgruppsseminariet till ansvarig
grupplärare i pappersform, alternativt läggas som bilaga till rapporten.
Gruppkontrakt
Ett gruppkontrakt ger gruppen en inre struktur som kan bidra till att utveckla samverkan mellan
medlemmarna i gruppen. Det är viktigt att gruppen skapar normer som tar tillvara och värdesätter
de enskilda medlemmarna. Gruppmedlemmarna har olika personliga och organisatoriska
förutsättningar samt olika erfarenheter och kunskaper, alla lika viktiga. Inga skall behöva känna att
de har fel, även om det de tänker och planerar avviker från flertalets synpunkter. Målsättningen med
att upprätta ett gruppkontrakt är att alla i gruppen skall vara överens om vilka arbetsformer som
gäller samt att medlemmarna får tillfälle att fundera över vilka faktorer som påverkar
grupprocessen.
Ni är indelade i mindre basgrupper som i många sammanhang arbetar tillsammans under kursens
gång. I kursens inledande skede diskuterar ni i er basgrupp fram vilka punkter som är viktiga att ta
med i kontraktet för er som grupp. Det finns många saker att fundera på när det gäller
gruppkontrakt







Vad skall kontraktet innehålla?
Vem tar besluten om innehållet i kontraktet?
Vilka regler ska det vara?
Vem skapar dessa regler?
På vilket sätt kan dessa regler komma till användning och när?
När skall reglerna utvärderas/diskuteras?
På vilket sätt ska utvärderingen ske?
Exempel på punkter som kan tas upp i ett kontrakt.

ramar
15






närvaro, frånvaro
kommunikation
uppförande
överenskommelser, arbetsfördelning
Tystnadslöfte, konfidentiellt
Problem, överenskommelser som inte följs
Överenskommelsen/kontraktet skrivs under av samtliga i gruppen
Kursens innehåll
Avsnitt 1: Lärarens professionella uppdrag
Litteratur:
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm. Liber. Kap.
1-7.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk och
yrkesetik. Stockholm: HLS förlag
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2006). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i
didaktik. Umeå: Fundo förlag
Kimber, Birgitta (2008). Möten med föräldrar - om föräldrasamarbetets möjligheter. Östersund :
Statens folkhälsoinstitut
Sandberg, Anette; Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. Stockholm :
Liberg
Föreläsning 1: Grupper och grupprocesser
Föreläsare: Grupplärare
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm. Liber. Kap. 1-7.
Momentet inleds med en genomgång om grupper och grupprocesser.
En betydelsefull del i den professionella/e lärarens arbete är förmåga att se gruppens funktion och
utveckling samt de processer som sker då individer samverkar. En annan väsentlig del av lärarens
arbete utförs i lärarlag där förmåga till samarbete tillmäts stor betydelse. Det är därför viktigt att den
blivande läraren ges möjlighet att bearbeta och problematisera frågor som rör den lilla gruppens
psykologi och dynamik. Detta bör ske utifrån såväl teoretiska perspektiv som via egna erfarenheter
och fokusera grupprocesser och konflikthantering i främst skolans, förskolans och fritidshemmets
värld. Hur förhållanden på samhällsnivå kan återverka på den mindre gruppens dynamik bör också
beaktas.
Litteraturseminarium 1: Grupper och grupprocesser
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm. Liber. Kap. 1-7.
Basgruppen genomför litteraturseminariet efter tidigare planering.
Du som studerande ska genom läsning och bearbetning av boken, få en överblick i vad bland annat
grupper och grupprocesser innebär för dig som blivande lärare. Insikter som du förvärvar från boken
skall kunna användas som verktyg för att bättre förstå och planera för en didaktisk praktik.
16
Avsluta seminariet med att göra en sammanställning av vad seminariet gav er när det gäller ny
kunskap, reflektioner och frågeställningar. På vilket sätt kan innehållet i seminariet användas som
verktyg för att bättre förstå och planera för en didaktisk praktik? Ange medverkande
gruppmedlemmar i dokumentets huvud.
Lägg ut rapporten i kursens webb-konferens. Omfattning cirka 2 A4-sidor.
De enskilda förberedelserna inför basgruppsseminariet lämnas till ansvarig grupplärare i
pappersform, alternativt läggs som bilaga till rapporten.
Föreläsning 2: Lärares professionella uppdrag i förskola, fritidshem och skola
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag
Texten nedan hämtad från skollagskommittén. (SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet.
www.regeringen.se)
Ett begrepp som vuxit fram i takt med den decentraliserade skolreformen under 1990-talet är den
professionella, reflekterande läraren. En aspekt av denna utveckling är att ”de professionella” (lärare
i förskola, fritidshem och skola, skolledare etc.) själva ska utforma verksamheten mot nationella och
lokala mål. Kunskap och medvetenhet om den egna verksamhetens målsättning och det egna
ansvaret för pedagogen att genomföra uppdraget blir då nödvändig. Uppgifter som brukar lyftas
fram som centrala för en professionell pedagog är idag inte ”bara” att undervisa utan kan
sammanfattas på olika sätt. En beskrivning som använts är skollagskommitténs:
-
att planera; d v s att transformera målen, att konkretisera övergripande mål så att de blir
tydliga och möjliga att värdera
-
att genomföra; realisera dessa exempelvis genom att ha lektioner eller andra pedagogiska
aktiviteter eller genomföra utvecklingsarbeten
-
att värdera resultatet genom utvärderingar, bedömningar och betygsättning
-
att samverka; för att skapa helhet och nå konsensus i en verksamhet och kunna verka för att
denna kan genomföras, måste aktörerna diskutera och dokumentera gemensamma
utgångspunkter. Samverkan i pedagogiska sammanhang omfattar såväl pedagoger, elever,
föräldrar som skolledare.
-
att utveckla ett reflekterande förhållningssätt och att utveckla verksamheten förknippas
också med det professionella uppdraget. Medvetenhet, flexibilitet, förändring och utveckling
är centralt för en reflekterande praktiker.
-
att utveckla förhållningssätt/arbetssätt i linje med kraven för en skola för alla.
Det som ibland uttrycks som den nya lärarrollen eller det professionella uppdraget innehåller
således mer än att undervisa. Varje pedagog ska ha insikt i och förhålla sig till detta i sin kommande
praktik. Att utveckla relation till barnen/eleverna och att planera och genomföra pedagogiska
aktiviteter för barns/elevers lärande måste dock alltid ses som det centrala i arbetet.
Litteraturseminarium 2: Lärares professionella uppdrag
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag
Basgruppen genomför litteraturseminariet efter tidigare planering.
Under arbetet med examinationsuppgiften” Lärares professionella uppdrag” ingår ett
litteraturseminarium där du i basgruppen utvecklar och diskuterar dina egna reflektioner kring
begreppen professionalitet, yrkesetik och yrkesspråk. (se schemat).
17
Avsluta seminariet med att göra en kortfattad sammanställning av vad seminariet gav er när det
gäller ny kunskap, reflektioner och frågeställningar. Reflektera över hur innehållet i
litteraturseminariet har/kan påverka ert förhållningssätt, era attityder och handlingar i er
kommande yrkesverksamhet?
Lägg ut sammanställningen i kursens webb-konferens. Omfattning cirka 2 A4-sidor.
De enskilda förberedelserna inför basgruppsseminariet lämnas till ansvarig grupplärare i
pappersform, alternativt läggs som bilaga till rapporten.
Examinationsuppgift: Lärares professionella uppdrag
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag
Examinationsuppgiften är skriftlig och individuell.
Litteraturen behandlar olika sätt att se på lärares kompetenser och professionalitet. Innehållet i
föreläsning 2, Lärares professionella uppdrag, belyser vad det professionella uppdraget innefattar
och kan innebära i din kommande yrkesverksamhet.
Hur förhåller sig litteraturen (se ovan) till det professionella läraruppdraget och begreppen
professionalitet, yrkesetik och yrkesspråk?
I en skriftlig individuell uppgift ska du redogöra för och jämföra litteraturens synsätt på begreppen
professionalitet, yrkesetik och yrkesspråk samt föra ett analyserande och problematiserande
resonemang kring de tre begreppen och det professionella läraruppdraget .
I en avslutande diskussion reflekterar du över hur innehållet i litteraturen kan påverka dig i din
kommande yrkesutövning. Koppla den avslutande diskussionen till tidigare seminarier och till egna
erfarenheter.
Det skriftliga dokumentet, 4-5 A4-sidor, lämnas till ansvarig grupplärare enligt överenskommelse
med gruppläraren.
Uppgiften betygsätts med VG, G eller U enligt betygskriterier moment 1.
Föreläsning 3a: Didaktik, lektionsplanering
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2006). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo förlag
Ett bra lärande förutsätter medvetenhet om mål, undervisningsinnehåll och metoder. Dessa
samverkar för att uppnå syftet med undervisningen. Allmänt kan man säga att skolan syftar till att
stödja elevens utveckling som människa och till lärande att bli en kompetent person. Didaktiken
behandlar hur detta kan ske i den konkreta undervisningen.
Som lärare har du ett särskilt ansvar. Du arbetar med en grupp människor som ska samverka för
gemensamma mål. Du har förväntningar på dig och som lärare stort inflytande över arbetet i
klassen. Därmed blir ditt förhållningssätt och ledarskap avgörande för klassens sätt att fungera.
Strax före VFU:n har du lektion med din grupplärare då det blir tillfälle att ventilera frågor kring
denna föreläsning. Under VFU-perioden kommer du sedan att planera, genomföra och utvärdera
lektioner/pedagogiska aktiviteter. En av dessa redovisas i VFU-uppgift 1 (se närmare information
under avsnittet VFU).
Föreläsning 3b: Skolan som fungerande arbetsplats, klassläraren, föräldrasamverkan
Kimber, Birgitta (2008). Möten med föräldrar - om föräldrasamarbetets möjligheter. Östersund : Statens folkhälsoinstitut
Sandberg, Anette; Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. Stockholm : Liberg
18
Skolan som arbetsplats och mötesplats för elever och vuxna, belyses utifrån såväl fysiska som
psykosociala förhållanden. Begreppet skola innefattar skola, förskola, fritidshem och
vuxenutbildning. Förhållanden som skolans inre organisation, integration mellan olika verksamheter,
samt arbete i arbetslag bearbetas. Skolan belyses i ett mångkulturellt perspektiv. Föräldrarnas och
skolans roll i socialisationsprocessen för barn belyses. En viktig aspekt är att reflektera över hur
dessa olika förutsättningar kan påverka barns och ungdomars möjligheter för lärande.
Skolan som fungerande arbetsplats kommer att examineras i VFU-uppgift 2.
Avsnitt 2: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU-perioden är 4 veckor lång. För vårterminen 2009 är inte inplanerade några VFU-besök, men kan
ordnas om så är påkallat. Om LLU eller VFU-praktikant finner att ett besök är angeläget bör ansvarig
grupplärare kontaktas omgående. Detta för att ett VFU-besök ska komma till stånd innan VFUperioden är till ända.
Registerkontroll
Från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter som genomför VFU genomgå en registerkontroll. Detta
innebär att studenter måste ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten i god tid före VFUperioden påbörjas. Blankett för ansökan om utdrag finns att hämta på följande adress:
http://www.polisen.se/mediaarchive/4347/1541/2013/442.5.pdf
Utdraget ska lämnas till rektor eller motsvarande i den verksamhet där studenten ska genomföra sin
VFU.
Information finns även på lärarutbildningens hemsida.
Allmänt om den verksamhetsförlagda utbildningen
VFU:s omfattning, innehåll, genomförande och examination kan se olika ut för olika grupper och för
enskilda studenter. Flertalet studenter, dock inte alla, har genomfört en eller ett par längre VFUperioder i sina inriktningar. Studenternas tidigare erfarenheter är något som lärare i teoretiska och
verksamhetsförlagda delar har att förhålla sig till så att denna tre veckor långa VFU-period
kompletterar och utgör en vidareutveckling av tidigare genomförd VFU. Här krävs dialog mellan
student, lokal lärarutbildare (LLU) och gruppansvarig lärare vid universitetet.
Praktiska och pedagogiska ramar för VFU
Kontakt mellan student, VFU-plats, lärare vid universitetet
- Om inte andra instruktioner ges så tar den studerande kontakt med VFU-platsen så snart
han/hon fått kännedom om placering och kontaktperson vid verksamheten.
-
Vid starten av VFU-perioden får den studerande introduktion av LLU eller annan ansvarig vid
verksamheten där praktiska och pedagogiska ramar klargörs.
-
Den studerande och LLU går tillsammans igenom VFU-dokumentet för kursen.
-
Gruppläraren vid universitetet är den som kontaktas vid eventuella frågor under den
verksamhetsförlagda utbildningen.
Examination och bedömning av VFU
- ”Universitet och kommun ansvarar gemensamt för att den verksamhetsförlagda
utbildningen följs upp och utvärderas.” (Avtal för VFU 4§ p3)
19
-
”Berörd lokal lärarutbildare medverkar med dokumenterat bedömningsunderlag inför
universitetslärarens examination.(Avtal för VFU 5§ p9) (sker genom brev som studenter tar
med sig till LLU)
-
”Universitetsläraren initierar kontakt med den lokala lärarutbildaren samt samarbetar med
denne och den studerande under den verksamhetsförlagda utbildningen” (Avtal för VFU 6§
p4)
-
Gruppläraren tar kontakt med LLU för eventuellt förtydligande av bedömningsunderlaget
och för att höra om LLU har ytterligare information att tillägga om den studerandes insats i
VFU.
-
När/om LLU blir osäker om den studerande uppnår mål för VFU tas snarast kontakt med
ansvarig grupplärare.
-
Samtal med studerande, enskilt eller i grupp, kan ge ytterligare underlag för bedömning.
Arbetstid
VFU är en obligatorisk och skolförlagd del av kursen.
Den studerande skall delta i verksamheten motsvarande heltid. I den heltiden ingår 10 timmar per
vecka som ska användas till VFU-uppgifter, litteraturbearbetning m.m. Övriga 30 timmar per vecka
används för aktivt deltagande i skolverksamheten. Vissa verksamheter planerar och genomför
seminarier med ett innehåll som tydligt anknyter till kursens mål (se nedan). Inom ramen för
heltidsstudier/arbete ska den studerande delta i dessa seminarier. Den studerande ska ingå i
sammanhang som ger möjlighet att förvärva kunskaper och insikter om villkoren för en didaktisk
praktik. Det kan innebära, t.ex. i gymnasieskolan, att den studerande planerar och genomför
lektioner/aktiviteter med annat innehåll än undervisning i ett ämne.
Den studerande och den lokala lärarutbildaren/arbetslaget planerar tillsammans hur tiden ska
användas så att det passar verksamheten och för att den studerande ska nå kursens mål.
Planeringen genomförs i direkt anslutning till att VFU-perioden börjar och blankett 1 (finns sist i
studieguiden) används som underlag. Den studerande ansvarar över att, senast onsdag under den
första VFU-veckan, skicka den av LLU undertecknade blanketten till ansvarig grupplärare. Denna
planering syftar till att tydliggöra genomförandet av VFU och som ett underlag för universitetslärare
vid telefonkontakt eller mailkontakt med LLU. Fokus under VFU-perioden ska vara att möta
barn/elever och delta i och självständigt genomföra pedagogiska aktiviteter/lektioner i de ämnen
studenterna har.
Seminarier/erfarenhetsutbyte under VFU-perioden
(för studenter placerade inom För- och Grundskolan i Umeå kommun)
Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i kursen AU 4, ”Villkor för en didaktisk praktik”
kommer du att erbjudas att delta i seminarier/erfarenhetsutbyte. (Ett samarbetsprojekt mellan Föroch Grundskolan i Umeå kommun och Lärarutbildningen vid Umeå Universitetet, som syftar till att
fördjupa VFU´n).
Målet är att du ska få insikt och utveckla lärprocesser inom vad man kan kalla ”praktisk
lärarkunskap”. I AU 4 handlar det om ”Elevvård – Konflikthantering”.
I ett välkomstbrev från KPS (Kommunal Pedagogisk Samordnare) får du information om seminariet –
i allt vad som gäller tid, plats och innehåll.
Till seminarierna hör en folder, ”Handledningssamtal/ Seminarium i allmänna utbildningsområdet
(AU)”. Det skickas ut till både till dig och din LLU, innan VFU-perioden.
20
Du förbereder dig genom att ha samtal med din LLU och som stöd för dessa samtal finns ett antal
frågeställningar att utgå ifrån (se foldern).
Under denna VFU, ingår även ett seminarium med skolans rektor/skolområdeschef, där du får veta
mer om skolans organisation, mål- och resultatstyrning och den politiska styrningens konsekvenser
för arbetet.
Kommunala Pedagogiska samordnare:
Marie skolområde
[email protected]
Ålidhem, Tomtebo och Carlshöjds skolområden
[email protected]
Centrala och Haga skolområden
[email protected]
Grubbe skolområde
[email protected]
Teg och Röbäcks skolområden
[email protected]
Västra och Ersboda skolområden
[email protected]
Hör gärna av er till den samordnare som finns på ditt skolområde om du har några frågor!
Frånvaro under VFU –perioden
All frånvaro anmäls till den lokala lärarutbildaren. Kortare frånvaro tas igen under pågående VFUperiod. Frånvarodagar anmäls till respektive grupplärare vid universitetet. Frånvaro motsvarande
mer än 2 dagar kan medföra förlängd eller förnyad praktik.
Lektion inför VFU
Strax innan ni går ut på VFU har ansvarig grupplärare lektion med information och praktiska frågor.
Där ingår brev som gruppläraren ställer ordning för att ni ska ta med till den lokala lärarutbildaren
(LLU).
Även didaktiken aktualiseras.
VFU-uppgift 1: Planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk
verksamhet/undervisning
Litteratur:
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2006). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i
didaktik. Umeå: Fundo förlag
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm. Liber.
Lokala styrdokument.
Du ska, i samråd med din lokala lärarutbildare, planera och genomföra och själv ansvara för minst 20
lektioner/pedagogiska aktiviteter. I de verksamhetsformer där detta kan vara svårt att få till stånd
kommer den studerande och LLU överens om annat sätt att utveckla insikter/kunskaper i detta
område.
Planering och analys av genomförandet av en av dessa aktiviteter/lektioner ska du redovisa skriftligt
med hjälp av från tidigare kurs inhämtad planeringsmodell eller enligt den modell som beskrivs i
Lindström-Pennlert, ”Att göra en planering – didaktisk analys och syntes”, sid. 47-48.
21
Det ska även framgå hur du praktiskt tillämpar, och använder som verktyg, de insikter Du fått i
tidigare bearbetning av Thornberg (2006) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Din
planering ska även tydliggöra på vilket sätt den planerade aktiviteten/lektionen ingår och ger
sammanhang inom ett ämnes- eller arbetsområde. I planeringen ska det också framgå hur du vill
arbeta med individ/grupp och vad du vill med ditt ledarskap.
Analysen av aktiviteten/lektionen genomförs med hjälp av planeringsmodell eller enligt LindströmPennlert, Att reflektera över undervisning – didaktisk analys II, sid. 48-49
Dokumentet ska innehålla rubriken Planering samt underrubrikerna mål, innehåll, metoder. Under
rubriken Utvärdering/Analys distanserar du dig från den genomförda aktiviteten/lektionen och
granskar kritiskt och försöker förstå dina erfarenheter. Infoga synpunkter från den utvärdering av din
VFU du gjort med LLU (se VFU uppgift 3). I dokumentet ska Du göra tydliga anknytningar till litteratur
och styrdokument.
Dokumentet på 3-4 A4-sidor lämnas till din grupplärare enligt överenskommelse med gruppläraren.
Uppgiften bedöms med VG, G eller U enligt betygskriterier moment 2.
VFU-uppgift 2: Skolans organisation, ledarskap, elev- och föräldrainflytande
Läs och använd:
Läroplanen och de lokala styrdokument som finns vid din VFU-enhet.
Kimber, Birgitta (2008). Möten med föräldrar - om föräldrasamarbetets möjligheter. Östersund :
Statens folkhälsoinstitut
Sandberg, Anette; Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. Stockholm :
Liberg
Undersök och beskriv hur arbetslag, ledarskap, föräldra- elevinflytande fungerar
Du ska i olika samtal med din LLU, initiera och leda en diskussion som kartlägger hur verksamheten
förhåller sig till och arbetar med individ/grupp, ledarskap och föräldrars/barns/elevers inflytande. Du
ska även i samtal med din LLU och ev. med annan personal, samt med elever eller föräldrar ta reda
på hur arbetslag, ledarskap, föräldra- elevinflytande tycks fungera. Den information du får ska du
kritiskt granska och koppla till vad som står skrivet i läroplanen och de lokala dokumenten vid din
VFU-enhet om arbetslag, ledarskap och elev- och föräldrainflytande.
Till stöd för din kartläggning (se ovan) ska du använda dessa frågeställningar

Hur fungerar arbetslaget när det gäller organisation, sammansättning av personal, syfte med
verksamheten, vilka pedagogiska frågor hanteras och hur?

Strävar arbetslaget efter att ha en viss pedagogisk profil.

Arbetar arbetslaget ämnesövergripande/elevvårdande, och i så fall hur?

Vilka former av pedagogiskt arbete bedriver man med barn/elever, enskilt och i grupp.

Vilken syn på ledarskap uttrycker LLU och ev. andra lärare att man har på skolan, inom
arbetslaget.

Undersök hur LLU, ev. annan personal, söker skapa utrymme för skolans (läroplanens) krav
på inflytande för barn/elever eller/och föräldrar.
Berör/diskutera alla punkter ovan, välj ut tre av punkterna som du fördjupar dig i skriftligt och
lämnar till gruppläraren efter seminariet. 1-2 A4-sidor.
22
Uppgiften bedöms med G eller U enligt betygskriterier moment 2.
Vid VFU-uppföljningen ska ni diskutera era erfarenheter från VFU med fokus på VFU-uppgift 2. Hur
upplever ni att skolan följer styrdokumenten? Når skolan upp till styrdokumentens intentioner och
om inte vad kan det bero på?
Reflektera kring frågeställningar som väckt ert intresse, gjort er nyfikna, ifrågasättande och/eller
väckt en kritisk tanke m.m.
VFU-uppgift 3: Utvärdering av VFU-praktiken
Använd: Bedömningsunderlag för VFU
Bedömningsunderlaget tillhandahålls av gruppläraren med angivande av vilka punkter som ska
bedömas.
Uppföljning av VFU
Efter VFU-perioden finns tid reserverad för att slutföra VFU-uppgifterna. Sedan kommer lektion där
VFU följs upp. I samband med denna sker muntlig redovisning av VFU-uppgift 2.
Avsnitt 3: Forskning
Litteratur: Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare : att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm : Liber
Ni har tidigare i lärarutbildningen behandlat frågan ”Vad är ett forskningsproblem, och hur kan ett
sådant formuleras?” Vi har nu nått fram till frågan om val av metod för insamling av empiri.
Metodvalet hör nära samman med forskningsproblemet. Den insamlade empirin måste nämligen
innehålla användbar information som kan utgöra underlag för att uttala sig om problemet. Empiriskt
material kan grovt indelas som kvalitativt eller kvantitativt. Kvalitativ empiri är sådan som oftast
beskrivs med ord och måste tolkas. Kvantitativ är sådan empiri som kan beskrivas med siffror, såsom
antal eller storlek.
Föreläsning 4: Metodval i forskning
Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare : att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm : Liber
Föreläsningen ger inblick i ett antal metoder för insamling av empiri och de styrkor och svagheter
som dessa metoder har. Begreppen kvalitativa och kvantitativa data behandlas.
Med stöd av föreläsningen ska ni sedan kritiskt granska metodvalet i en vetenskaplig artikel som
söker med stöd av UB:s stödverkstad.
Föreläsning 5: Sökstrategier för litteratur
Under 1900-talet räknade de flesta med att det man lärde sig i skolan var allt som behövdes för att
klara sig resten av livet. Den kunskap som fordrades för att sköta sitt arbete lärde man som lärling
eller på en yrkesutbildning. Det var också länge vanligt att man blev kvar inom det yrke/den
arbetsplats där man började sitt arbetsliv. Idag måste de flesta räkna med att aktivt
kompetensutveckla sig under stora delar av sitt yrkesverksamma liv. Till exempel räknas
halveringstiden för medicinska kunskaper vara fem år, och alltfler byter yrke minst en gång.
Detta är anledningen till att vi idag pratar om Informationskompetens (eng. Information literacy),
dvs. förmågan att söka och värdera information. Informationskompetens (IK) är en förutsättning för
ett kunskapssökande arbetssätt, såväl för studenter i allmänhet som yrkesverksamma lärare. IK
brukar ställas upp i varierande antal punkter, men dessa kan sammanfattas som
-
vad vet jag och vad behöver jag veta mer i detta ämne?
23
- vilka informationskällor kan jag använda, vilka är lämpliga för det arbete jag skall göra;
avhandling, debattartikel, redovisning personalgrupp/föräldragrupp/ barn, elevgrupp?
-
kan jag lita på informationen jag får?
Att lära hur man lär är en mycket viktig del av det du gör först som elev i skolan och nu som student
på universitetet. Du kommer att märka att det är lättare att ta till sig ny information om du har
tillägnat dig en metod för att göra detta. UB-föreläsningen handlar just om sökstrategier – hur man
kan lägga upp sin informationssökning på ett strukturerat sätt. Informationssökningsprocessen är en
lärprocess!
I examinationsuppgifterna ”Analys av vetenskaplig artikel” och ”Utveckling” ska ni använda er av
denna kunskap om sökstrategier.
Examinationsuppgift: Analys av vetenskaplig artikel och seminarium
Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare : att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm : Liber
Vetenskaplig artikel som ni själva söker
Examinationsuppgiften är skriftlig och görs i grupp.
I uppgiften ingår att söka och finna en vetenskaplig artikel som behandlar någon av de frågor som
tas upp i denna kurs, Villkor för en didaktisk praktik. Några förslag på forskningsområden är följande:
- läroplansgranskning
- ramfaktorer
- läraryrkets professionalisering
- läraruppdraget
- hur pedagogers förkunskaper, uppväxtvillkor, sociala bakgrund, utveckling, kön och etnicitet
påverkar pedagogisk verksamhet
- elev- och föräldrainflytande, kontakt hem-skola
- grupprocesser
- genuspedagogik
- barns perspektiv
Artikeln ska sedan bearbetas utifrån två utgångspunkter och sammanställas till en rapport. Dels ska
vetenskapliga innehållet redovisas, dels ska den vetenskapliga metoden som använts i arbetet
granskas kritiskt. Detta sammanställs i en skriftlig rapport.
Rapporten ska innehålla följande:




Titel på rapporten
Namn på gruppens medlemmar
Del 1. Bearbetningen av artikelns vetenskapliga innehåll med följande delar (c:a 3 A4-sidor)
o Rubriken ”Artikelns vetenskapliga innehåll”
o Sammanfattning av artikelns forskningsproblem, resultat och slutsatser,
o Ge exempel på och beskriv ett sammanhang (en kontext) där artikelns forskningsproblem är
relevant.
o Tillämpa artikelns resultat och slutsatser för att uttala sig om detta sammanhang. Koppla
även till kurslitteraturen med angivande av referenser.
Del 2. En kritisk granskning av den metod för insamling av empiri som författaren valt att
använda med följande dela (c:a 3 A4-sidor)
o ”Rubriken ”Val av metod för insamling av empiri”
o En beskrivning av tillvägagångssättet att samla empiri i artikeln och författarens motivation
till detta val.
o Utveckla dina synpunkter på styrkor och svagheter hos den valda metoden för datainsamling.
24
o

Föreslå en annan metod för datainsamling som skulle kunna belysa forskningsproblemet ur
andra synvinklar och vilka dessa skulle vara.
o Motivera varför den föreslagna metoden är lämplig, men peka även på svagheter och
begränsningar.
Referenslista.
Det skriftliga dokumentet, cirka 7 A4-sidor inklusive titelblad, lämnas till ansvarig grupplärare enligt
överenskommelse med gruppläraren.
Uppgiften betygsätts med G eller U enligt betygskriterier moment 1.
Innan uppgiften genomförs kommer gruppindelning och planering att ske i samverkan med ansvarig
grupplärare.
Examinationsuppgiften kommer även att följas upp i anslutning till litteraturseminarium 3 genom att
basgruppen då redogör för sin analys av den vetenskapliga artikeln.
De enskilda förberedelserna inför basgruppsseminariet lämnas till ansvarig grupplärare i
pappersform, alternativt läggs som bilaga till rapporten.
Avsnitt 4: Läroplansteori
Litteratur: Linde, Göran (2000). Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori. Lund :
Studentlitteratur
Läroplanerna är de politiska dokument som ska vägleda skolan. Uppfattningar om vad en läroplan är
och vad den ska åstadkomma är påverkar läroplanens utformning. När läroplanens övergripande
anvisningar sedan ska omformas i praktiskt handlade i skolan, sker en tolkning som påverkas av
många faktorer. Steget från politiskt beslut till konkret utfall av elevens lärande, förmedlat via
läroplanen, är stort. Förståelse av läroplansteorin blir därför viktig i arbetet för en bättre skola.
Föreläsning 6: Läroplansteori
Linde, Göran (2000). Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori. Lund : Studentlitteratur
Föreläsningen tar upp begrepp och frågeställningar i läroplansteorin med fokus på teorier om olika
ramfaktorer, som exempelvis skolorganisation, skolkulturer och skolans ekonomi.
Litteraturseminarium 3: Läroplansteori
Linde, Göran (2000). Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori. Lund : Studentlitteratur
Du ska ur ditt eget perspektiv som blivande lärare göra en tillbakablick på din senaste VFU-period
och reflektera över hur begreppen i läroplansteorin återspeglas skolans verksamhet. Som
förberedelse inför litteraturseminariet i din basgrupp ska du välja ut ”ramfaktorteorin” och
ytterligare två av begreppen nedan, exemplifiera hur dessa visade sig under VFU:n och förbereda en
problematiserande frågeställning till var och en av dem.
-
ramfaktorteorin (obligatorisk!)
-
styrgruppshypotesen
-
dolda läroplanen
-
eventuella inslag av någon läroplanskod (klassisk, realistisk, moralisk, aristokratisk,
demokratisk)
-
val av lärostoff (dana människan, vetenskaplighet, progressivism, särskilja priviligerad grupp)
25
-
koder för stofforganisation (collect code, integrative code, performance code, competence
code)
-
transformering av läroplanen (läroböckernas styrande, ämnets traditioner, läraren som
individ, potentiella repertoaren, lärares professionella kultur, undervisningsprocessen, ...)
-
arenor för realisering av undervisningsinnehållet (formuleringsarenan,
transformeringsarenan, realiseringsarenan)
Vid basgruppens litteraturseminarium redovisar var och en sina förberedda punkter. Gruppen
analyserar dessa i en diskussion och sammanfattar sedan det viktigaste som framkommit under
seminariet i en skriftlig rapport.
Lägg ut rapporten i kursens webb-konferens. Omfattning cirka 3 A4-sidor.
De enskilda förberedelserna inför basgruppsseminariet lämnas till ansvarig grupplärare i
pappersform, alternativt läggs som bilaga till rapporten.
Avsnitt 5: Barns och ungdomars utveckling och socialisation
Litteratur:
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund : Studentlitteratur
Aasebö, Turid Skarre; Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön,
vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm : Liber
Arnér, Elisabeth; Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund :
Studentlitteratur
Svaleryd, Kajsa (2007). Genuspedagogik. Stockholm : Liber AB
Detta moment inriktar sig på den unga människans psykosociala utveckling och socialisation med
speciell uppmärksamhet på förhållanden som gäller skolan som arbetsplats och mötesplats för barn,
ungdomar och vuxna. För att få beredskap att möta elever med olika uppväxtbetingelser är det av
vikt att de studerande tillägnar sig en helhetsbild av vad som karaktäriserar människan i olika
utvecklingsfaser. Den studerande ska förstå hur innehållet i fostrans- och socialisationsprocesserna
är förankrat i kulturella och samhälleliga traditioner liksom i pedagogiska och psykologiska
traditioner och teoribildningar. Dessutom skall hon/han utveckla kännedom om vilka normer och
värderingar, kunskaper och färdigheter barn och ungdomar förväntas få i vårt samhälle och hur
dessa kan variera med avseende på klass, kön och etnicitet.
Den studerande skall därtill bli medveten om hur den egna bakgrunden vad gäller socialt och
kulturellt kapital återskapas i den egna fostrans- och undervisningsprocessen.
Föreläsning 7: Utvecklingsteorier
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund : Studentlitteratur
Litteratur du själv söker rätt på
Momentet inleds med en storföreläsning kring utvecklingsteorier. I föreläsningen behandlas
begreppet utveckling, vad som styr denna och hur ser vi på utveckling idag. I momentet bearbetas
några olika utvecklingsteorier. Dessa relateras till ett lärandeperspektiv och en historisk bild som
förklarar vad som präglat vårt tänkande idag.
Examinationsuppgift: Utvecklingsteorier
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund : Studentlitteratur
26
Litteratur du själv söker rätt på
Fallanalys med utgångspunkt i en utvecklingsteori.
Gruppuppgift (2-3 individer/grupp eller basgruppen) som redovisas i tvärgrupp. Dokumentet ska
bestå av 3-5 sidor.
Fallanalys:
-
Du och din grupp kommer att få er tilldelad en utvecklingspsykologisk teori. Litteraturen om
denna teori ska ni söka på bibliotek. Gör en sammanställning genom att presentera
huvuddragen i teorin med några viktiga begrepp. Försök belysa något om den samhällssyn,
människosyn samt synen på fostran, undervisning och lärande som kommer till uttryck (klart
eller underförstått) i teorin.
-
För att få en mer konkret upplevelse av hur utvecklingsteorierna kommer till uttryck i den
pedagogiska praktiken får gruppen ett ”fall”. Detta skall analyseras och förstås utifrån den
teori som ni har fördjupat er i.
I sammanställningen ska följande punkter ingå.





En kort presentation av teorin och några viktiga begrepp såsom samhällssyn, människosyn
samt synen på fostran, undervisning och lärande.
Beskriv teorins huvudtankar av var i utvecklingen som barnet/eleven som du kommer att
möta utifrån ditt yrkesval befinner sig.
Hur kan ni med hjälp av ”er teori” förklara barnets/elevens beteende, kompetenser och ev.
problem? Finns det någon könsaspekt i teorin?
Utgå från den teori ni läst och beskriv hur ni som lärare inom ert kommande
verksamhetsområde skulle vilja planera verksamheten utifrån detta barn/denna elev.
Värdera teorin. Vilka tillgångar och brister finns det?
Dokumentet ska genomgående innehålla tydliga hänvisningar till vald litteratur.
Sammanställningen, med gruppdeltagarnas namn i dokumentets huvud, ska läggas in i gruppen
webb-konferens, dagen innan redovisningen senast kl.13.00. De studerande ska innan seminariet ta
del av de olika utvecklingsteorierna som de olika grupperna sammanställt.
Redovisningen sker i tvärgrupp i form av ett rollspel vid examinationen (se schema). Detta utformas
som ett samtal ex. en lärarkonferens, där var och en företräder ”sin” teori. Fokus i samtalet ska alltså
vara olika sätt att planeras för och hantera det fall ni alla arbetat med.
Uppgiften betygssätts med G eller U enligt betygskriterier moment 1.
Föreläsning 8: Barns utveckling och socialisation i ett pedagogiskt perspektiv
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund : Studentlitteratur
Aasebö, Turid Skarre; Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska
utmaningar. Stockholm : Liber
Arnér, Elisabeth; Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund : Studentlitteratur
Svaleryd, Kajsa (2007). Genuspedagogik. Stockholm : Liber AB
Föreläsningen tar upp frågan om yngre barns utveckling och socialisation i ett pedagogiskt
perspektiv. Barn utvecklas i en social miljö där hem, förskola, skola och fritidsverksamhet samverkar.
Vilka roller har dessa aktörer? Hur sker barns utveckling? Hur formas barnens tankar och utveckling
som individer och som medlemmar i grupper? Vad vill vi att barnen ska utvecklas till? Ansvaret som
fostrare delas rimligen mellan hemmet och samhällets institutioner i form at förskola, skola och
27
fritidverksamhet. Samverkan och gemensam syn är därför viktigt. Detta är frågor som
problematiseras i föreläsningen.
Examinationsuppgiften Barns socialisation är individuell. I den bearbetas och analyseras socialisation
och socialisationsprocess med hjälp av egna erfarenheter, föreläsningar och litteratur. Basgrupperna
kan med fördel träffas och tillsammans bearbeta det innehåll som finns i ovanstående angivna
obligatoriska litteratur. Uppgiften examineras skriftligt.
Examinationsuppgift: Barns socialisation
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund : Studentlitteratur
Aasebö, Turid Skarre; Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska
utmaningar. Stockholm : Liber
Arnér, Elisabeth; Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund : Studentlitteratur
Svaleryd, Kajsa (2007). Genuspedagogik. Stockholm : Liber AB
Examinationsuppgiften är skriftlig och individuell.
Enligt styrdokumenten har förskolan/skolan en särskild roll när det gäller barns utveckling och
fostran.
Barn påverkas inte bara av skolan/förskolan/fritidshemmet utan också av omgivningen i stort som
omfattas av bl.a. familj, andra vuxenrelationer, kamrater, media. Många faktorer påverkar således
hur barnets personlighet, könsidentitet och värderingar formas. I uppgiften skall du utifrån
kurslitteraturen och egna erfarenheter problematisera fritidshemmets/förskolans/skolans roll och
andra påverkansfaktorer när det gäller barns socialisation. Du kan även, om du finner det lämpligt,
koppla dina resonemang till annan litteratur som ingår i kursen ”Villkor för en didaktisk praktik”. I din
framställning ska det framgå hur argumentationen har relevans för din roll som lärare och fostrare i
barns socialisationsprocesser.
Att problematisera kan innebära att frågor kring företeelsen väcks – t ex om aspekter som är oklart
eller inte alls belysta, om konflikter mellan teori och verklighet, o d – och kanske också att försök till
svar ges. Omfattning 4-5 A4-sidor.
Uppgiften betygssätts med VG, G eller U enligt betygskriterier moment 1.
28
Blankett 1: Individuellt schema/ plan/ för VFU:veckorna
Kopieras och ifylls för alla tre veckornas VFU. Faxas till grupplärare, senast på onsdag den första VFU-veckan.
Studentens namn:
VFU-plats
Lokal lärarutbildares namn:
LLU:s mail
LLU:s tel:
LLU nås säkrast
Skriv in noggrant men enkelt varje aktivitet (10 egna pedagogiska aktiviteter/ lektioner, ämne, handledningssamtal, övriga möten
aktiviteter, tider, ev frånvaro etc)
Vecka
Må
fm
Ti
Ons
To
fre
em
Observera att blanketten skall fyllas i och skrivas under av både LLU och studerande under första VFU-veckan. Studerande skall därefter
skicka eller faxa blanketten så den är gruppläraren tillhanda senast på onsdag den första VFU-veckan.
Univ.lärarens namn:
Fax nr:
Adress:
29