LAGD01 Skatterätt, 13 hp
TYPSVAR ORDINARIE TENTAMEN
VT 2015
Tid:
Torsdagen den 7 maj kl. 08.00-12.00
Plats:
Victoriastadion 3 A - D
Examinatorer:
Peter Nilsson & Christina Moëll
Tillåtna hjälpmedel:
Kurslitteratur, allt för kursen utgivet övningsmaterial inklusive det
nordiska dubbelbeskattningsavtalet samt författningstexter (utan
tryckta kommentarer). Det är tillåtet att ha egna anteckningar samt
miniräknare.
Digital tentamenskod: 22747301
Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id.
Du ska alltid skriva ditt examinationsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt
personnummer överst i svaret på varje ny fråga.
Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås –
resultatet anslås med skrivningsnummer och de
fyra sista siffrorna i ditt personnummer.
Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt
Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla
inlämnade svarspapper.
Betygsgränser:
Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga)
Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng).
Christina Moëll kommer till tentamen cirka kl. 09.00.
Resultatet föreligger fredagen den 29 maj 2015.
Fråga 1
Ellen driver enskild näringsverksamhet och inom ramen för denna tillverkar hon hästsadlar.
Verksamheten är mycket lönsam och hon har därför kunnat bygga upp ett större kapital. Dessutom
äger hon två hästar som är tillgångar i näringsverksamheten. Hästarna används vid utprovning av
hästsadlar men hennes mycket hästintresserade dotter rider en hel del på dessa (bl.a. blev hon
distriktsmästare i hästdressyr under år 2015).
Ellen har i början av år 2015 överlåtit hela sitt lager av hästsadlar till ett nybildat av henne helägt
försäljningsaktiebolag. För att bolaget skulle komma igång omedelbart sattes priset för lagret mycket
lågt, ersättningen motsvarade lagrets skattemässiga värde vilket väsentligt understeg
marknadsvärdet. För att stärka kapitalet i försäljningsaktiebolaget i samband med bildandet av
detsamma sålde Ellen med vinst en post av sina börsnoterade aktier. Det frigjorda kapitalet har Ellen
tillskjutit till försäljningsaktiebolaget.
Ellen kommer att vara verksam i försäljningsaktiebolaget och uppbära marknadsmässig lön.
Verksamheten i övrigt, dvs. tillverkning m.m., fortsätter hon med inom ramen för den enskilda
näringsverksamheten.
Redogör för beskattningskonsekvenserna år 2015 för Ellen. Motivera väl och ange lagrum.
Typsvar fråga 1
Innehavet av hästar
Innehav av hästar har inte sällan inslag av privat karaktär vilket kan aktualisera en diskussion om
hästarna ska tillhöra näringsverksamheten. Av uppgiften framgår emellertid att hästarna är tillgångar
i näringsverksamheten vilket bl.a. innebär att avdrag medges för kostnader för hästarna.
Huvudfrågan är vilka effekter som uppstår på grund av att dottern använder hästarna för privat bruk.
Effekten blir att Ellen uttagsbeskattas för värdet, om det är mer än ringa, av det privata (dotterns)
nyttjandet, 22 kap 2, 4 och 7 §§ IL. Värdet ska beräknas till marknadsvärdet, 61 kap. 2 § IL. (3 p).
Försäljning av lager
Hästsadlarna är tillgångar i näringsverksamheten. Försäljning av dessa görs mot en ersättning som
understiger marknadsvärdet. En sådan överlåtelse medför att uttagsbeskattning aktualiseras, 22 kap
3 § IL. Underprisreglerna i 23 kap. IL kan bli tillämpliga och en genomgång av de fem villkoren
aktualiseras,
1.
2.
3.
4.
5.
överlåtare och förvärvare,
skattskyldighet (tillgångar räknas till näringsverksamheten),
verksamhetsgren m.m.,
andelarna ska vara kvalificerade, och
underskott får inte finnas i förvärvande bolag.
I detta fall är det framför allt det tredje villkoret om verksamhetsgren, jfr 2 kap. 25 § IL, som ska
diskuteras. Är inte villkoret uppfyllt – vilket är det troliga – kommer Ellen att uttagsbeskattas, dvs.
tillgångarna anses överlåtna för marknadsvärdet, 22 kap. 7 § IL. Det uttagsbeskattade beloppet
räknas som tillskott och ökar värdet på aktierna i försäljningsaktiebolaget. Markandsvärdet räknas
som anskaffningsvärde för sadlarna.
Är villkoren för en underprisöverlåtelse uppfyllda sker ingen uttagsbeskattning och hästsadlarna
anses överlåtna och förvärvade för skattemässigt värde, 23 kap. 10 § IL. (5p)
Aktieförsäljning och tillskott
Aktier räknas inte som tillgångar i Ellens enskilda näringsverksamhet, 13 kap. 7 § IL, och
kapitalvinsten, beräknad enligt 44 och 48 kap IL, ska således beskattas i inkomstslaget kapital.
Tillskottet föranleder ingen omdelbar beskattningskonsekvens, det ökar aktiernas anskaffningsvärde.
(4 p)
Lön från försäljningsaktiebolaget
Lön beskattas som inkomst av tjänst, 10 kap. 1 § IL. (1 p)
Fråga 2
Tereses mormor Fanny äger en fantastisk villafastighet i Kivik, på Österlen. Fastigheten anskaffades
för över 60 år sedan (närmare bestämt år 1952) för 10 000 kr, vilket också var fastighetens
taxeringsvärde. Idag är fastigheten taxerad till 3 000 000 kr. Marknadsvärdet är dock betydligt högre.
Enligt en särskilt anlitad oberoende värderingsman har villafastigheten ett marknadsvärde på
8 500 000 kr. I takt med att värdet på fastigheten stigit har Fanny belånat den och använt pengarna
till lyxkonsumtion. Bl.a. har hon rest jorden runt ett antal gånger, samt sedan ett tiotal år tillbaka sett
de flesta uppsättningarna på Broadway i New York. Villafastigheten är därmed belånad med 4 500
000 kr.
Då Terese och Fanny, med en flaska bättre vin som sällskap, sitter på Fannys veranda och njuter av
försommarkvällen och Kiviks äppelblomster, plockar Fanny fram ett gåvobrev ur fickan. I brevet står
det att Fanny skänker hela fastigheten till Terese, givet att hon tar över lånen på fastigheten.
Anledningen till gåvan är bl.a. att Fanny blivit så krasslig att hon planerar flytta till ett ålderdomshem.
Fyra år efter gåvan blir Terese erbjuden en mycket attraktiv anställning i Australien, vilken hon glatt
accepterar. Efter ett års arbete på den nya anställningen har tillgångarna på Tereses bankkonto ökat
väsentligt, men hon har också kommit till insikt om att hon inte kommer att ha möjlighet att tillbringa
någon tid i Kivik så länge hon är anställd i Australien. Av den anledningen bestämmer hon sig för att
sälja den fastighet hon fem år tidigare fick av sin mormor. Köparen av fastigheten betalar 10 000 000
kr.
Redovisa beskattningskonsekvenserna vid de båda överlåtelserna.
Typsvar fråga 2
Vid överlåtelse av fastigheter tillämpas huvudsaklighetsprincipen vid inkomsttaxeringen. Principen
innebär att hela överlåtelsen behandlas som en gåva om det finns någon gåvodel. För att det skall
finnas en gåvodel krävs att ersättningen inte överstiger värdet på fastigheten. Enligt praxis (RÅ81
1:29) bedöms värdet på fastigheten, i detta avseende, utgöras av taxeringsvärdet. Som ersättning
räknas skuldövertagande m.m. (44 kap. 15 § IL). För att överlåtelsen från Fanny till Terese skall
behandlas som gåva krävs alltså att skulderna på fastigheten (4 500 000) understiger taxeringsvärdet
(3 000 000). Eftersom så inte är fallet behandlas hela transaktionen som ett köp.
Fannys skattskyldighet: Fastigheten är sannolikt en privatbostadsfastighet (2 kap. 13 § IL). Vid
försäljning av gamla fastigheter (köpta före 1952) kan man ta upp 150 procent av 1952-års
taxeringsvärde som omkostnadsbelopp (45 kap. 28 § IL). Eftersom Fanny köpte fastigheten under
1952 är regeln dock inte tillämplig. Anskaffningsvärdet är därför 10 000.
Fannys kapitalvinst: 4 500 000 – 10 000 = 4 490 000 (44 kap. 13 § IL) vilken kvoteras 22/30 x 4 490
000 = 3 292 667 (45 kap. 33 § IL). Skatt på vinsten: 30 % x 3 292 667 = 987 800 kr. (65 kap 7 § IL) (6
poäng)
Tereses skattskyldighet: Eftersom Terese sedan ett år bor i Australien är det inte osannolikt att hon
är begränsat skattskyldig i Sverige. Hon skulle dock kunna vara obegränsat skattskyldig om hon anses
ha en väsentlig anknytning till landet (3 kap. 3 § p. 3 och 7 § IL). Oavsett om hon är begränsat eller
obegränsat skattskyldig i Sverige är hon skyldig att betala skatt på kapitalvinst för avyttring av
fastigheten (3 kap. 8 § och 18 § p. 11 IL).
Tereses kapitalvinst: 10 000 000 – 4 500 000 = 5 500 000 kr. (44 kap. 13 § IL). Kvotering 22/30 x 5 500
000 = 4 033 333 (45 kap. 33 § IL). Skatt på vinsten: 30 % x 4 033 333 = 1 210 000 (65 kap. 7 § IL). (4
poäng)
Stämpelskatt utgår på överlåtelserna enligt lag (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter (4, 5, 8 och 9 §§). Även här tillämpas en huvudsaklighetsprincip och
överlåtelsen betraktas som ett köp. Stämpelskatten kan tas med i omkostnadsbeloppet vid
kapitalvinstberäkningen.
Kommunal fastighetsavgift ska betalas under innehavstiden enligt lag (2007:1398) om kommunal
fastighetsavgift.
Förutsättningarna för uppskov enligt 47 kap. IL synes inte vara uppfyllda. Fanny tycks t.ex. inte ha
förvärvat någon ersättningsbostad och det saknas också uppgift om att Terese skulle ha förvärvat
eller avse att förvärva någon ersättningsbostad (47 kap. 2 §). (3 poäng)
Fråga 3
I ett visst onoterat konsultföretag (aktiebolag) är alla konsulter också ägare i företaget. Det finns inte
några ägare i företaget som inte är konsulter. Efter att halva räkenskapsåret har avslutats görs en
prognos för hur helårsresultatet beräknas bli. Därefter anpassas konsulternas löner för resten av året
vilket, enligt en särskild formel, oftast innebär att de sänks så att maximalt ”kapitalbeskattad
utdelning” efter bolagsskatt istället kan tas ut. Utdelningens storlek är densamma för alla aktier i
företaget men konsulterna äger olika många aktier i företaget.
a) Hur bör utdelningen beskattas?
b) En nyemission och börsnotering av företaget planeras. Efter nyemissionen och börsnoteringen
kommer 40 % av andelarna att ägas av aktiefonder och privata investerare. Konsulterna kommer
också att kunna teckna nya aktier i företaget. Hur bör utdelning på konsulternas aktier (gamla
respektive nya) beskattas efter börsnoteringen?
Typsvar fråga 3
a) Mycket talar för att företaget omfattas av den utvidgade definitionen i 57:3 IL och att konsulterna
är verksamma i betydande omfattning enligt 57:4 L. Utgångspunkten är då att gränsbelopp ska
beskattas i kapital med två tredjedelar och eventuell utdelning ovanför gränsbeloppet beskattas i
tjänst, utan avdrag för bolaget och utan arbetsgivaravgifter. Konsulterna anpassar sina löneuttag på
visst sätt. Detta aktualiserar frågan om viss del av utdelningen ska ses som förtäckt lön. Alla aktier är
av samma slag och ger rätt till samma utdelningsbelopp. Därför är det mycket tveksamt om en del av
utdelningen skulle kunna ses som förtäckt lön. (7 p)
b) Enligt 56 IL (och därmed även 57:3 IL) kan ett börsnoterat företag inte vara fåmansföretag (2
p). Enligt karantänregeln i 57:6 IL fortsätter dock andelar som var kvalificerade vid noteringen att
vara kvalificerade i fem år. Utdelning på dessa gamla aktier beskattas som i a) (2 p).
Utomståenderegeln är inte tillämplig förrän det utomstående ägandet (40 %) funnits i fem år, 57:5 IL
(1 p). De nya andelar som tecknas i samband med nyemissionen är inte kvalificerade utan beskattas i
inkomstslaget kapital, jfr 56 kap. 6 § (1 p).
Fråga 4
Den ständigt t-shirtbärande svensk-amerikanske företagsledaren Mark Sockerberg anställdes i
augusti som Senior vice-president för det nystartade svenska sociala nätverket Ansiktsboken AB – i
vilket han vid sidan av en bra lön även erbjöds andelar med ett röstantal som gav honom väsentligt
inflytande i bolaget. En välbehövlig skjuts i karriären för den tidigare arbetslöse Mark, som under de
senaste 8 månaderna levt på sina sinande besparingar i jakt efter ett välbetalt jobb som
företagsledare. Eftersom Mark verkligen saknat sin lillasyster under sin sjuåriga utlandsvistelse i USA
tog han kontakt med henne för att dels ta igen lite kvalitetstid, dels reda ut sin egen bostadssituation
inför flytten hem till Sverige. Efter ett tämligen hjärtligt om än ansträngt samtal erbjöd hon sig lite
försynt att dela sin hyresrätt på 1,5 ROK på 47 m2 i centrala Stockholm, förutsatt att Mark inte
försvårade hennes möjlighet till bostadsbidrag genom att folkbokföra sig där. Mark, som inte förstod
riktigt varför han borde folkbokföra sig överhuvudtaget, godkände villkoren och flyttade in.
Strax efter att Mark inrättat sig på sin nya arbetsplats uppstod det problem med bolagets
servercenter i Hamima, Finland. Som en följd av att den globala konkurrenten LifeInvader stängts
(efter en långdragen rättsprocess om integritetsskydd) sköt användarantalet på Ansiktsboken i
höjden när nyregistrerade användare flödade in på sidan i sin jakt på likes. Servercentret blev helt
enkelt överhettat och Mark kom därför under de första 12 veckorna att arbeta i Finland 3 dagar i
veckan för att reda ut serverhaveriet. Med undantag för en vecka, då Mark delvis förkyld och delvis
irriterad över att reda ut sin egen löneutbetalning från huvudkontoret i Stockholm, fungerade
pendlandet mellan Finland och Sverige tämligen smärtfritt och han spenderade helger och
resterande arbetstid med den övriga företagsledningen i Stockholm.
När Mark över en affärslunch med sin gode vän – den skattesmitarbruna finanshajen Sten Steinbeck
– beklagat sig över pendlingen satte han snart Wallenbergaren i halsen. Steinbeck berättade
nämligen att Finland har ett omfattande skatteanspråk och kommer följaktligen vilja beskatta Mark
för de inkomster som han intjänat när han varit i Finland. Nervös, om än införstådd med att han
kanske kommer att behöva betala skatt i Sverige, kontaktar Mark dig för att reda ut om han utöver
den svenska skatten även kommer behöva betala skatt i Finland.
Utred Mark Sockerbergs skattesituation i Sverige och Finland genom att tillämpa såväl intern rätt
som det nordiska skatteavtalet. Utgå från att Finland vill beskatta alla inkomster som härrör från
arbete utfört i Finland.
Typsvar fråga 4
Svaret kan med fördel disponeras utifrån följande steg:
I)
Skattskyldighet enl. interna regler? Om JA gå vidare till II).
II)
Tillämpning av skatteavtal:
1. Faller person respektive skatt under avtalet?
a. Omfattas personen? (art. 1 & 4)
b. Omfattas skatten? (art. 2)
Om JA – gå vidare till steg 2.
2. Fördelningsartiklarna
a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Om JA, gå vidare till steg 3
3. Metodartikeln, art. 25
a. Undanröjande av dubbelbeskattning enl. hemvistlandets metodartikel.
III)
Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar.
I)
Skattskyldighet enl. interna regler?
Vad gäller det svenska interna skatteanspråket bör bedömningen utgå från 3 kap. 3 § IL:
3 kap. 3 § IL p. 1 – Av omständigheterna i frågan framgår att Mark bor inneboende hos sin syster utan
att vara folkbokförd på hennes adress. Eftersom första punkten tar sikte på de som är folkbokförda i
Sverige är Mark förmodligen inte obegränsat skattskyldig enligt första punkten.
3 kap. 3 § IL p. 2 – Eftersom Mark flyttade till Sverige i augusti har han vistats i Sverige i endast 5
månader under beskattningsåret. Av förarbetena framgår att det uppställs ett krav på att den
skattskyldige ska ha vistats i Sverige i en sammanhängande period om 6 månader för att vistelsen ska
kunna kvalificeras som stadigvarande. Mark är följaktligen inte obegränsat skattskyldig enligt andra
punkten. Någon närmare diskussion om den tid han är i Finland behöver därför inte ske.
3 kap. 3 § IL p. 3 med vidare hänvisning till 3 kap. 7 § IL – Som en följd av att Mark varken är
folkbokförd eller anses stadigvarande vistas i Sverige bör den slutliga bedömningen ske utifrån Marks
anknytning till Sverige. Bedömningen bör ta sin utgångspunkt i 3 kap. 7 § IL.
Av bakgrunden framgår att Mark är svensk medborgare. Han har varken familj (enbart make/maka
samt minderåriga barn räknas som familj enligt 3 kap.) eller egen bostad i Sverige. Dock är han
genom innehavet av aktier i Ansiktsboken AB ekonomiskt engagerad på ett sätt som ger honom
väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige. Av bakgrunden framgår inte hur länge Mark
varit bosatt i Sverige – dock medför den sjuåriga vistelsen i USA att presumtionen för obegränsad
skattskyldighet för svenska medborgare faller enligt 3 kap. 7 § 2 st. IL.
Vid en sammantagen bedömning kan man följaktligen komma till slutsatsen att Mark antingen är
begränsat eller obegränsat skattskyldig. Det finns därmed två alternativa vägar att gå för att
fortsätta besvara frågan.(5 poäng)
Obegränsat skattskyldig
Om man kommer fram till att Mark är obegränsat skattskyldig genom väsentlig anknytning ska alla
inkomster i Sverige och utlandet beskattas i Sverige enl. 3 kap. 8 § IL.
Finland vill, enligt förutsättningarna i frågan, beskatta alla inkomster som härrör från arbete som
utförts i Finland.
Följaktligen föreligger två konkurrerande anspråk och det finns anledning att utreda om det nordiska
skatteavtalet är tillämpligt.
II)
Tillämpning av skatteavtal:
1. Faller person respektive skatt under avtalet?
a. Omfattas personen? (art. 1 & 4)
Mark är en fysisk person och har, p.g.a. väsentliga anknytning till Sverige, hemvist i Sverige genom
domicil enl. art. 4. Följaktligen är det nordiska dubbelbeskattningsavtalet tillämpligt enl. art. 1 och
Sverige är därmed att ses som hemviststat.
b. Omfattas skatten? (art. 2)
Den statliga respektive kommunala inkomstskatten omfattas för Sveriges del enl. art. 2 (F).
De finländska statliga inkomstskatterna respektive kommunalskatten omfattas för Finlands del enl.
art. 2 (C).
2.
Fördelningsartiklarna
a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta?
Av bakgrunden framgår att Mark är anställd som Senior Vice President i Sverige. Det rör sig därför
inte om ett styrelsearvode enl. art. 16. Enl. art 15 ska den lön som Mark uppbär på grund av
anställning endast beskattas i Sverige, såvida inte arbetet utförs i Finland. Eftersom arbetet utförs i
Finland får både Sverige och Finland beskatta Marks inkomst förutsatt att han inte uppfyller det
kumulativt uppställda undantaget i art. 15 (2):
Mark uppehöll sig, borträknat den veckan han stannade hemma i Sverige, enbart 33 dagar i Finland
(3 x 11 = 36). Följaktligen uppfyller han punkten A) eftersom han vistas kortare än de maximalt 183
dagar under en tolvmånadersperiod som stadgas i undantaget.
Hemvisten för Ansiktsboken AB är Sverige då platsen för företagsledningen är Stockholm (jfr. art 4).
Vidare framgår det av bakgrunden att löneutbetalningen sker från Stockholm, vilket innebär att
ersättningen inte belastar något fast driftställe eller en stadigvarande ordning i Finland. Punkterna B)
och C) är därmed uppfyllda.
Inget tyder på att Mark har hyrts ut till Finland. Det sista kumulativa kriteriet i D) är därigenom
uppfyllt.
Följaktligen är undantaget i art. 15 (2) tillämpligt. Finland ska avstå från beskattning och en närmare
prövning av metodartikeln är inte nödvändig. (6 poäng)
III) Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar.
Finland
Finland avstår sin rätt att beskatta enl. fördelningsartikel 15 (2) i det nordiska
dubbelbeskattningsavtalet.
Sverige
Sverige beskattar Mark Sockerberg för de inkomster han fått i tjänsten som Senior Vice president (jfr.
10 kap. 1 § ). Inkomsten ska tas upp i inkomstslaget tjänst (jfr. 11 kap. 1 § IL) varpå det utgår
kommunal respektive statlig inkomstskatt enl.1 kap. 3 § IL samt 65 kap. 3 och 5 §§ IL. Han är såsom
obegränsat skattskyldig berättigad till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag enl. 63 kap. 2 § IL
och 67 kap. 5 § IL. (2 poäng)
Begränsat skattskyldig
Om studenten fastställer att Mark är begränsat skattskyldig (jfr. 3 kap. 17 § IL) eftersom ingen
väsentlig anknytning föreligger så ska enbart de inkomster som intjänats i Sverige beskattas i Sverige
enl. 3 kap. 18 § p. 1 IL med vidare hänvisning till 5 § p. 2 SINK.
Eftersom det uttryckligen förutsätts i uppgiften att man tillämpar det nordiska skatteavtalet måste
följande bedömning ske:
II)
Tillämpning av skatteavtal:
1. Faller person respektive skatt under avtalet?
a. Omfattas personen? (art. 1 & 4)
Mark är förvisso en fysisk person men har ingen väsentlig anknytning till Sverige. Följaktligen
föreligger ingen hemvist i Sverige genom domicil enl. art. 4. Inget i frågan tyder på att Marks högst
tillfälliga vistelser i Finland kvalificerar hans uppehälle i Finland såsom hemvist enl. art 4. Mark
omfattas därför inte av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet enl. art 1. Eventuell
dubbelbeskattningen som uppstår får därför redas ut genom det Svensk-amerikanska respektive
Finsk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet – vilket ligger utanför såväl kursfordran som själva
frågan. (2 poäng)
Något som dock efterfrågas är hur en bedömning av den interna beskattningssituationen bör ske.
Internt skatteanspråk för begränsat skattskyldiga
Sverige
Mark är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 17 § IL. Både SINK och IL aktualiseras avseende Marks
beskattning.
SINK
Enl. 3 kap. 18 § p. 1 IL (med vidare hänvisning till 3 kap. 21 § IL) är inkomster som faller under 5 §
SINK skattepliktiga i Sverige för begränsat skattskyldiga. Mark är inte bosatt i Sverige (jfr. 3 § SINK)
och uppbär inkomst från det privata företaget Ansiktsboken AB vilken faller under 5 § p. 2 SINK. Han
måste därför betala statlig skatt som enl. 7 § SINK utgör 20 % av hans lön.
IL
Mark kan välja att vara skattskyldig enl. IL (jfr. 4 § SINK – en bestämmelse som tillkom efter EUdomstolens avgörande i Mål C-169/03 Florian W. Wallentin mot Riksskatteverket. Om en skattskyldig
åberopar rätten att beskattas enl. IL utgår kommunal inkomstskatt respektive statlig progressiv
inkomstskatt enligt interna svenska skattebestämmelser samtidigt som den skattskyldige får en
möjlighet att göra grundavdrag enligt 63 kap. IL. För att bli berättigad till grundavdrag måste dock
Marks årsinkomst uteslutande (100 %) eller så gott som uteslutande (ca 90 %) utgöras av överskott
av förvärvsinkomster i Sverige enl. 63 kap. 2 § 1 st. IL. Detsamma gäller för en ev. begäran om
jobbskatteavdrag (jfr. 67 kap. 5 § IL).
Av bakgrunden framgår att Mark, såsom arbetslös, levt på besparingar under den del av året han var
i USA. Besparingar utgör ingen inkomst hänförlig till en förvärvskälla (inkomsten måste ha intjänats
under året) vilket innebär att han uteslutande uppburit ett överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Mark är därigenom berättigad till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag enl. 63 kap. 2 § IL
respektive 67 kap. 5 § IL. Inkomsten ska tas upp i inkomstslaget tjänst (jfr. 11 kap. 1 § IL) varpå det
utgår kommunal respektive statlig inkomstskatt enl.1 kap. 3 § IL samt 65 kap. IL.
Finland
Slutligen kan konstateras att Finland, enligt intern rätt, vill beskatta Mark Sockerberg för alla de
inkomster som härrör från den arbetsprestation som skedde i Finland. (6 poäng)
