Kemi
Föreläsning nr 2
Sid 16-25
Kemiska reaktioner


När atomer flyttas om och görs till nya
molekyler.
Den nya molekylen kan få nya
egenskaper.
Knallgas



Om man blandar vätgas med syrgas och
antänder det bildas en knall.
Därav namnet knallgas.
knallgas
Syre och väte





2 delar väte + en del syre + eld =
knallgas
Reaktionen är häftig.
Så häftig att det bildas en smäll + värme
Resultatet
vatten
Vätgas + syrgas  vatten





H2 + O2  H2O2
Hm, stämmer inte
Hur kan vi skriva formeln så att den
stämmer?
H2 + O2  H2O
Det ska ju bli vatten
2H2 + O2  2H2O
Två delar vätgas + en del syrgas  2
vattenmolekyler
 Reaktions pil







a + b  AB
Vid reaktionen krävdes lite energi för att starta
reaktionen.
Vid reaktionen bildas mycket energi.
Ca 579 kJ
579 000 Joule
Exoterm reaktion. Värme avges vid reaktionen
Endoterm reaktion. Värme upptas vid
reaktionen.
Kemisk reaktion



När atomer flyttas om och sätts ihop till
nya molekyler.
OBS! Kan vara mycket farligt.
Det gäller att veta vad man håller på
med.
Atomerna försvinner aldrig

Men de kan ingå i en ny kemisk förening.
Återanvändning


Genom att återvända material kan vi
hushålla med resurserna.
Resurshushållning
Vad händer med PETflaskan du pantat?


PET-flaskorna
samlas från
pantautomaten i ett
kärl, kartong eller
plastsäck
Därefter sker
transport till
Returpacks fabrik
I fabriken sorteras och
balas flaskorna
Balarna körs ut på
gården där
återvinningsanläggningen tar
vid. Där mals först
flaskorna till ”flakes”
som sedan rengörs
Resurshushållning
Ett annat företag tar vid och tillverkar små
plaströr som tar liten plats vid transport.
Bryggerierna blåser upp plaströren till stora
eller små flaskor, etiketterar och fyller
dem med dryck.







Vad händer med pant-burkarna
Burkarna samlas från pantautomaten i ett kärl,
kartong eller plastsäck
Därefter sker transport till Returpacks fabrik
I fabriken sorteras och balas burkarna
Balarna transporteras till smältverk där de
smälts ned och valsas ut till ny aluminiumplåt
Plåten levereras till burktillverkaren som gör
nya burkar och förser dem med rätt dekor
På bryggeriet fylls de nya burkarna med dryck
som säljs via återförsäljare, dvs. butik och
restaurang
Om vi slänger i soporna





Om man kastar Pet flaskor i soporna förs de till
sopstationen där de förbränns.
Vid förbränningen bildas CO2 och vattenånga.
Aluminiumburkar förbränns inte utan smälter
ihop och blir liggande i sopberget.
Aluminium rostar inte och kan bli liggande i
hundratals år
Tillsammans med sura ämnen kan aluminium
bilda hälsofarliga ämnen.
9 av 10


9 av 10 Pet flaskor återvinns i Sverige
9 av 10 aluminiumburkar återvinns i
Sverige.
Några exempel på nyttan med
materialåtervinning:



Man sparar 95 procent energi
om man använder återvunnen
aluminium jämfört med om
man använder nytt material
I Sverige använder vi 300
miljoner värmeljus varje år.
Om vi skulle återvinna alla
behållare sparar vi 1 000 ton
koldioxid.
Ur ett ton mobiltelefoner
återvinns ett kg silver, 300 gr
guld och 100 gr palladium.
Fast, flytande och gas





Materia kan förekomma i tre olika faser.
Fast
(s) för solid
Flytande
( l) för liquid
Gas
(g) för gas
Med ett finare ord kallar vi dem för
aggregationstillstånd
fasövergångar
Fasta ämnen kan smälta och bli flytande.
Flytande ämnen kan koka eller förångas
så att de blir gas
En gas kan kondensera till vätska
En vätska kan stelna
och bli fast
Fasövergångar
Temperatur är ett mått på
atomers rörelse
Flera fasövergångar





Ibland kan ett ämne ”hoppa” direkt från fast till gasform.
Detta kallas sublimering.
Två faser till beroende på extremt hög eller låg
temperatur
Plasma. T.ex. atomerna i solen.
Fria atomkärnor.
(15 000 000 ° Celsius)
Bose-Einstein kondensat
Atomer som rör sig i takt ungefär som laserljus
(nära absoluta nollpunkten -273,15° Celsius)
Smältpunkt och kokpunkt





Vattens smältpunkt
0° Celsius
Vattnets kokpunkt
100° Celsius
När man säger att vatten är en vätska
menar man att det är flytande i
rumstemperatur ca 20° Celsius
Olika för olika ämnen




Syre
Rumstemperatur
gas (g)
-183° Celsius
smältpunkt
Vätska (l)
-219° Celsius
fast (s)




Guld
Rumstemperatur
fast (s)
1064 ° Celsius
Smältpunkt
vätska (l)
2710 ° Celsius
Kokpunkt
gas (g)
Kok och smältpunkter
koka vatten med hjälp av is
Ämne
Smältpunkt
° Celsius
Kokpunkt
° Celsius
Fe
1538
2862
NaCl
801
1413
H2O
0
100
C2H5OH
-114
78
Smält- och kokpunkt påverkas av lufttrycket.
Faserna beror på
temperaturen


Temperaturen är ett mått på atomernas
eller molekylernas rörelse.
Vid absoluta noll punkten står atomerna
stilla. (Mycket svårt att nå denna
temperatur)
Fast form


Molekylerna ställer in sig i geometriska
mönster. Olika för olika ämnen.
Iskristaller vid olika temperaturer
Bindningar mellan molekyler




Svagare än de molekylbindningar som
håller ihop molekylen.
Kan vara elektriska
Bero på väteatomer
metaller
Molekylerna får olika struktur
Strukturen i
vattenånga
Molekylformler





H2
O2
N2
S8
H2O





Väte (g)
Syre (g)
Kväve (g)
Svavel (s)
Vatten (l)
Reaktionsformler





Hur såg nu reaktionsformeln för vatten
ut?
Just det.
2H2 + O2  H2O
Med faserna
2H2 (g) + O2 (g)  H2O (l)
Kinesiska tecknet för kemi
Läs sid 16-25




Instuderingsfrågor
1:4
1:5
1:6