Risk-och sårbarhetsanalys

Risk-och sårbarhetsanalys
Falu kommun
Antagen av kommunfullmäktige 2016- 02-11
2
Innehåll
Begrepp och termer ....................................................................................................................5
1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område .....................................................6
1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter ..........................................................................6
1.2 Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten ......8
1.3 Författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen ......................9
1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi,
demografi, infrastruktur och näringsliv………………………………………………………10
2. Beskrivning av arbetsprocess och metod .............................................................................11
2.1 Uppdrag ..............................................................................................................................11
2.2 Mål och syfte ......................................................................................................................11
2.3 Arbetsprocess och metod för risk- och sårbarhetsanalysarbetet ........................................11
2.4 Avgränsningar ……………………………………………………………………………12
3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område .................13
4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet ....................15
5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område..16
5.1 Identifierade typrisker i urval ….…………………………………………………………17
5.1.1 Extremt väder…………………………………………………………………………...17
5.1.2 Dammbrott ……………………………………………………………………………..18
5.1.3 Ras och skred …………………………………………………………………………..19
5.1.4 Översvämning ………………………………………………………………………….20
5.1.5 Storbrand ……………………………………………………………………………….22
5.1.6 Elförsörjning …………………………………………………………………………...22
5.1.7 Elektroniska kommunikationer och IT-angrepp ……………………………………….24
5.1.8 Dricksvattenförsörjning ………………………………………………………………..25
5.1.9 Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods ……………………………….…25
5.1.10 Sociala risker ………………………………………………………………………….27
5.2 Riskvärdering och riskmatris .............................................................................................29
3
6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen
och dess geografiska område ...................................................................................................31
7. Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat ........................32
4
BEGREPP OCH TERMER 1
Samhällsviktig verksamhet – en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:
- Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med
motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i
samhället.
- Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället
ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Risk – en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de
konsekvenser händelsen kan leda till.
Kritiska beroenden – beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska
kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i
levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få
till följd att en extraordinär händelse inträffar.
Sårbarhet – de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom
mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse.
Krisberedskap – förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den
organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och
hantera krissituationer.
Styrel – identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare
1
Föreskrifter MSBFS 2015:5
5
1. BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA
OMRÅDE
1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter
Kommunens ansvarsområden bestäms av riksdag och regering och står beskrivna i
kommunallagen och i de så kallade speciallagstiftningarna som till exempel skollagen,
socialtjänstlagen och plan-och bygglagen. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av
kommunpolitikerna.
Exempel 2 på kommunernas obligatoriska uppgifter:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förskoleverksamhet och fritidshem
Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola
Kommunal vuxenutbildning
Svenska för invandrare
Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg
Omsorg om äldre och funktionshindrade
Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende
Stadsplanering och byggfrågor
Hälso- och miljöskydd
Renhållning och avfallshantering
Räddningstjänst
Vatten och avlopp
Bibliotek
Krisberedskap
Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen)
Bostadsförsörjning
Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Exempel på kommunernas frivilliga uppgifter:
•
•
•
•
•
2
Öppen förskola
Fritidsverksamhet
Bygga bostäder
Energi
Hälso- och viss sjukvård i hemmet
Sveriges kommuner och landsting, www.skl.se
6
•
•
•
Sysselsättning
Näringslivsutveckling
Kultur
Sveriges 290 kommuner styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade
kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika
nämnder och utskott. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och tar
beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi samt väljer ledamöter och
ersättare till kommunstyrelsen och beslutar om vilka nämnder som ska finnas i kommunen
samt utser dess ledamöter.
Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för
kommunens ekonomi. Övriga nämnder i kommunen ansvarar för den löpande verksamheten
inom kommunen och förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer
vad kommunerna får ta ut skatt på. Varje kommun bestämmer själv hur stor kommunalskatten
ska vara och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa
statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut.
Kommunen tar även betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.
Kommunerna har ansvar för den interna kontrollen. Det finns tillsynsmyndigheter på vissa
statliga myndigheter som granskar och stödjer kommunernas arbete. Kommunerna ansvarar
dock själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering. Alla kommuner har
en egen revision. Revisorerna granskar kommunernas verksamhet varje år utifrån såväl
effektivitet och ekonomi.
7
1.2 Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och
förbundssamarbeten
Kommunens politiska organisation och de kommunala förvaltningarna
Kommunala bolag
Falu Energi & Vatten AB ansvarar för elnät, fjärrvärme, kraftproduktion, stadsnät, avfall
samt vatten och avlopp i Falu kommun.
Falu Elnät AB är ett renodlat nätbolag för distribution av elkraft.
Kopparstaden AB är det allmännyttiga bostadsföretaget i Falun.
Lugnet i Falun AB (LUFAB) äger och förvaltar fastigheter och anläggningar inom
Lugnetområdet i Falu kommun samt är en aktiv aktör i utvecklings- och exploateringsfrågor
inom Lugnetområdet.
Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB är ett fastighetsbolag som äger och
förvaltar Högskolan i Dalarnas lokaler på Lugnetområdet.
8
Västra Falun Fastighets AB äger och förvaltar fastigheter i kvarteret Västra Falun.
Visit Södra Dalarna AB är ett destinationsutvecklingsbolag med ett ansvar för och
fokusering på affärsutveckling och försäljning av besöksnäringen.
Falun Borlänge-regionen AB är ett fristående aktiebolag, vars verksamhet syftar till att öka
regionens attraktionskraft. Ägs av kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika,
Smedjebacken och Säter.
AB Dalaflyget – Dala Airport i Borlänge och Mora Siljan flygplats i Mora fungerar som en
enhet och ägs av Borlänge, Falun och Mora kommuner samt Landstinget Dalarna.
Dala Vind AB projekterar och bygger vindkraftverk med fokus på lokalt ägande och
miljövänlig el till attraktivt pris. Delägare är bland annat Falu Energi och Vatten och
Dalakraft AB.
Lennheden Vatten AB driver den nya vattentäkten i Lennheden och ägs av Falu Energi &
Vatten AB och AB Borlänge Energi.
Falu Stadshus AB är moderbolag för Falu kommuns Förvaltning AB, som i sin tur äger
bolagen Falu Energi & Vatten AB, Kopparstaden AB och Lugnet i Falun AB.
Förbundssamarbeten
Räddningstjänstförbundet DalaMitt är ett kommunalförbund i kommunerna Borlänge, Falun,
Gagnef och Säter. Förbundet har sedan 1998 bedrivit räddningstjänst åt de fyra
medlemskommunerna.
Falu kommun är tillsammans med Dalarnas övriga 14 kommuner och Landstinget Dalarna
medlem i Region Dalarna som är ett kommunalförbund med uppgift är att ansvara för,
samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna.
1.3 Författningar som beaktats i redovisningen av risk-och
sårbarhetsanalysen
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser
i fredstid och höjd beredskap
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners
och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare
9
Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor
Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor
Lag (2006:263) om transport av farligt gods
1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom
geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv
Falu kommun ligger i Dalarnas län och har en befolkning på 56 896 människor (2014). Flest
människor bor i centralorten Falun (ca 38 000 invånare) De näst största orterna är Bjursås,
Grycksbo och Svärdsjö. Medelåldern i Falu kommun är 42 år.
26,6 procent av invånarna har högskoleutbildning vilket är något högre än landets befolkning
i genomsnitt (25,1 procent). Den öppna arbetslösheten i kommunen är 6,6 procent (2014)
vilket är något lägre än landets genomsnitt (8 procent). Medianinkomsten (för personer 20 år
eller äldre) är 255 849 kronor (2013) vilket är något högre än landets genomsnitt (248 690
kronor) 3
Kommunens totala landareal är 2 275 km². Kommunen är mycket rik på sjöar och vattendrag.
Här finns 15 naturreservat och 137 km gång- och cykelvägar. Genom kommunen sträcker sig
tre riksvägar och en länsväg.
Dalarnas administrativa centrum finns i Falun med länsbibliotek, Dalarnas museum,
Dalateatern och Dalasinfoniettan. Falun med sitt gruvlandskap, stadslandskap och
bergsmanslandskap är listat på UNESCO:s världsarvslista sedan 2001. Lugnet är en av
Europas mest kompletta sport- och rekreationsanläggningar, här går det att utöva 58 av
svenska idrottsförbundets 67 sporter. Varje år har Lugnet ca 1 miljon besökare.
Den största offentliga arbetsgivaren är Landstinget Dalarna. I den privata sektorn finns främst
mindre företag. Cirka 450 nya företag startas varje år och totalt har Falun cirka 5800 företag.
Kommunens största privata arbetsgivare är Arctic paper Grycksbo AB. Andra stora företag
med verksamhet i Falun är Cederroth International, Nkt cables AB (Ericsson), Dellner
Couplers, Stora Enso AB och Dalarnas försäkringsbolag. Även Högskolan Dalarna, med
campus i Falun och Borlänge, är en stor arbetsgivare. Här studerar cirka 16 000 studenter.
3
Ekonomifakta 2015
10
2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD
2.1 Uppdrag
Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid
som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. 4 I arbetet med
risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och
dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som
synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma
hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och
övriga förutsättningar. 5
Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som redovisas till
Länsstyrelsen och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
2.2 Mål och syfte
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund i Falu kommuns
löpande arbete med att förbättra möjligheten att motstå och hantera händelser som kan leda
till en samhällsstörning, allvarlig eller extraordinär händelse.
Analysen syftar således till att sammanställa kunskap om vad som kan hända och vilka
konsekvenser händelserna kan få för samhällsviktiga verksamheter. Därtill syftar analysen till
att belysa kommunens förmåga att hantera olika händelser och att ge det förebyggande
beredskapsarbetet rätt fokus. Risk- och sårbarhetsanalysen är en del i det övergripande arbetet
att bygga upp en god krishanteringsförmåga i samhället och skapa en samlad bild av de risker
och den krishanteringsförmåga som finns där.
Målet med risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet är att det ska ligga till
grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka
kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadlighet på
människors liv, hälsa, egendom och miljö.
2.3 Arbetsprocess och metod för risk- och sårbarhetsanalysarbetet
Falu kommuns risk-och sårbarhetsanalys är baserad på samtal, scenarioanalyser och
identifiering av risker bland annat med verksamhetsansvariga och ledamöter i kommunens
SAK-organisation. Till grund ligger även upptäckter och erfarenheter vid internt arbete inom
riskhanteringsfunktionen som exempelvis utbildningsövningar och skarpa händelser som
4
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap
5
MSBFS 2015:3 föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
11
inträffat under mandatperioden. Annat viktigt underlag utgör bland annat kommunens arbete
med Styrel samt beredskapsplaner och risk-och sårbarhetsanalyser från kommunala bolag och
andra samhällsviktiga verksamheter.
Dispositionen utgår från föreskrifter och allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap, MSBFS 2015:5. Kortfattat innebär processen
- Identifiering av samhällsviktiga verksamheter
- Identifiering av kritiska beroenden för dessa verksamheter
- Identifiering av risker (Vad kan hända?)
- Riskanalys (bedömning av sannolikhet och konsekvenser görs genom kvalitativ
beskrivning)
I processen har därutöver följande material varit till stöd:
”Vägledning för risk-och sårbarhetsanalyser” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
”Vägledning för samhällsviktig verksamhet” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Länsstyrelsen Dalarnas kommentarer till föreskrifter MSBFS 2015:5
2.4 Avgränsningar
Utifrån de samhällsviktiga verksamheter som identifierats har ett urval av risker värderats och
analyserats. Att genomföra en analys- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker
och hot är tids- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär att det
blir viktigt att variera analyserade risker och hot från år till år så att fler områden analyseras
över tid.
Denna övergripande risk-och sårbarhetsanalys får anses utgöra grunden under
mandatperioden för fortsatt och fördjupat risk- och sårbarhetsarbete inom Falu kommuns
geografiska område. Likaså kommer ett arbete med klimatanpassad risk-och sårbarhetsanalys
att påbörjas under mandatperioden.
12
3. IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM
KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE
Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer
och funktioner 6:
Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka
viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras.
Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de
verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller
flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter.
Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter,
anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för
upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner.
Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid
allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig.
Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse.
Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i
verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser.
Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i
verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser.
Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i
verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.
Sektorer
Exempel på
Samhällsfunktioner
Elförsörjning
Produktion och distribution
av el, fjärrvärme, tillgång på
drivmedel m.m.
Betalningar,
kontantförsörjning
Detaljhandel
Finansiella tjänster
Handel och industri
6
Identifierad samhällsviktig
verksamhet i Falu
kommun
Fjärrvärmeverk, elnätbolag,
kraftverk, reservkraftverk.
bensinstationer
Banker,
kontanthanteringsföretag
Större livsmedelsbutiker och
gallerior
Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna MSBFS 2015:5
13
Hälso- och sjukvård samt
omsorg
Akutsjukhus, psykiatri,
primärvård, barnomsorg,
smittskydd,
läkemedelsdistribution,
funktionshindrade, äldre
m.m.
Information och
kommunikation
Fast telefoni samt mobil
telefoni, internet, radio m.m.
Distribution av tv, radio,
Internet, dagstidningar, post,
webbaserad information,
sociala medier.
Dricksvattenförsörjning,
avloppshantering,
renhållning, sophantering,
väghållning m.m.
Tillverkning, distribution
och kontroll av livsmedel
m.m.
Lokal ledning, regional
ledning,
begravningsverksamhet
Kommunalteknisk
försörjning
Livsmedel
Offentlig förvaltning
Skydd och säkerhet
Socialförsäkringar
Transporter
Polis, kommunal
räddningstjänst,
kriminalvård,
åklagarmyndigheten,
domstolsväsende, militärt
försvar, bevaknings- och
säkerhetsverksamhet,
alarmeringstjänst, m.m.
Offentliga trygghetssystem
som utbetalning av pension,
sjukpenning, a-kassa,
försörjningsstöd m.m.
Väg-, järnväg- och
kollektivtrafik m.m.
Länssjukhus, vårdcentraler,
ambulanssjukvård, psykiatri,
vård- och omsorgsboenden,
hemtjänst, apotek,
läkemedelsproduktion,
skolor, barnomsorg,
länsveterinär
Lokaltv-producenter,
lokalradioproducenter,
lokaltidningsproducenter
och distributörer,
ISP/bredbandsleverantörer,
postverksamhet
Vatten-och avloppsverk,
Avfall/återvinning,
väghållning
Kommunal kostenhet, tillsyn
av livsmedelshantering,
större livsmedelsbutiker
Kommunledning,
kommunstaben vid allvarlig
händelse, beredskapsenhet
länsstyrelsen, krematorium,
kyrkor/begravningsplatser
Polis, kommunal
räddningstjänst, domstol,
åklagarverksamhet, SOS
Alarm, bevakningsföretag,
civilförsvar/frivilliga
resursgrupper, POSOM
Försäkringskassan,
socialtjänst
Godstransport och
persontransport=
verksamheter inom
Järnvägstransport,
vägtransport, kollektivtrafik
14
4. IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS
SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET
Kritiska beroenden kan betraktas som sårbarheter som varje samhällsviktig verksamhet bör
känna till och kunna hantera 7. Redovisningen utgår från kritiska beroenden som rör den
samhällsviktiga verksamhet som kommunen själv förvaltar, bedriver eller äger. Inklusive
bolag, förbund eller andra samarbetsformer.
Den som genomför identifieringen av beroenden ska känna verksamheten väl och kunna svara
på vad den samhällsviktiga verksamheten är beroende av för att upprätthålla den viktiga
samhällsfunktionen. Kritiska beroenden återfinns hos de flesta samhällsviktiga kommunala
verksamheter inom följande områden:
-infrastruktur (ex. elnät, telenät och internet, vägnät, tekniska försörjningssystem som vatten
och avlopp)
-verksamhetsnära system (ex. styr-och reglersystem, administrativa system)
-personal (tillgång till personal med rätt kompetens i rätt omfattning)
-information
-kapital, varor och tjänster (ex. drift- och underhållskostnader, investeringar)
-övrigt (värderingar och regelverk)
För att bedöma acceptabel avbrottstid krävs en bedömning av hur lång tid det skulle ta för
konsekvenserna av ett avbrott eller allvarlig störning att bli oacceptabla.
Den avbrottstid som kan accepteras för respektive verksamhet bidrar till planering av åtgärder
eller prioritering vid en bristsituation för att säkra förmågan att upprätthålla verksamheten och
klargöra vad som är mest kritiskt.
Som ett exempel på tillämpning har de kommunala samhällsviktiga verksamheterna inklusive
bolagen och räddningstjänsten Dala Mitt under 2015 gemensamt utfört sårbarhetsbedömning,
identifiering av kritiska beroenden, påverkan och krisbedömningsförmåga av scenariot
störning i dricksvattenförsörjningen. Falu kommun har även genomfört en nödvattenövning
tillsammans med Livsmedelsverket och ett flertal samverkanspartners under 2015.
Under mandatperioden kommer kommunens riskhanteringsfunktion att initiera fler
gemensamma fördjupande risk-och sårbarhetsanalyser i syfte att stödja verksamheterna i
deras kontinuitetsplanering och öka deras motståndskraft mot allvarliga händelser.
7
Vägledning för samhällsviktig verksamhet: att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden
samt bedöma acceptabel avbrottstid, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2014
15
5. IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR
KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE
___________________________________________________________
Riskidentifiering och riskanalys
I följande avsnitt presenteras en översikt av hot och identifierade risker inom det geografiska
området genom en riskmatris. Riskanalysen utgår från ett urval av de identifierade riskerna
och innehåller en värdering av hur sannolikt det är att händelsen ska inträffa och vilka direkta
konsekvenser som det medför. I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för
stor osäkerhet har bedömningen utelämnats.
Utgångspunkten för konsekvensbedömningen är befolkningens liv och hälsa, samhällets
funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på
egendom och miljö.
Riskområden (exempel på typhändelser)
-naturolyckor (exempelvis extremt väder, översvämning, dammbrott, ras och skred, storbrand)
-teknisk infrastruktur och försörjningssystem
(exempelvis störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem, störningar i finansiella
system, störningar i elförsörjningen, störningar i elektroniska kommunikationer, störningar i
värmeförsörjningen, störningar i drivmedelsförsörjningen, omfattande störningar i transporter,
kärnteknisk olycka, kemikalieanläggningar och transportolycka med farligt gods)
-Social oro (sociala risker, antagonistiska hot, allvarlig händelse vid evenemang)
-sjukdomar (allvarlig smitta, epizooti och zoonos, livsmedel)
Länsstyrelsen i Dalarna rekommenderar kommunerna i länet att identifiera och i ett urval
analysera följande risker:
1. Extremt väder
2. Dammbrott
3. Ras och skred
4. Översvämning
5. Storbrand
6. Elförsörjning
7. Kärnteknisk olycka
8. Elektroniska kommunikationer och IT-angrepp
9. Dricksvattenförsörjning och avloppshantering
10. Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods
11. Omfattande avbrott i samhällsviktiga transporter
16
12. Sociala risker
13. Antagonistiska hot
14. Evenemang
15. Allvarlig smitta (epidemi/pandemi)
16. Epizooti och zoonos
17. Livsmedel
5.1 IDENTIFIERADE TYPRISKER I URVAL
5.1.1 Extremt väder
Det finns olika sorters extrema väderhändelser och en del är våldsamma, till exempel ett
häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar
under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period
med torka eller ihållande regn kan också leda till extrema förhållanden. Extrema
väderleksförhållanden finns för alla årstider och de berör sällan några större geografiska
områden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med
extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga
verksamheter. 8
Klimatförändringen förväntas bland annat leda till häftigare regnskurar. Beräkningar med
klimatmodeller visar att ett skyfall ger 20-30 procent mer regn vid nästa sekelskifte 9 Under
2012 drabbades Falun av ett häftigt skyfall då 33 millimeter regn föll under en knapp
halvtimme vilket orsakade översvämningsskador på många fastigheter i centrala Falun.
Under sommaren 2014 hade stora delar av landet intensiv värme och torka. SMHI gick för
första gången någonsin ut med en klass 2 varning till följd av extremt höga temperaturer. I
Falun uppmättes landets högsta temperatur, 35,1 grader. Landstinget Dalarna har under 2015
framtagit en beredskapsplan för värmebölja.
Riskbedömningen för extremt väder baserar sig på ett scenario som innebär att 100-120 mm
regn faller under en dag inom ett område motsvarande kommunens landyta. Nederbörden
kommer stötvis i form av skyfall. Sannolikheten för sådant extremt skyfall bedöms vara
medelhög, det vill säga att det kan förväntas inträffa en gång på mellan 10 till 100 år.
Konsekvenserna bedöms bli allvarliga. Ett sådant skyfall skulle bland annat leda till stora
ekonomiska skador för fastighetsägare, trafikstörningar, och negativ miljöpåverkan.
Kulturvärden skulle riskera att gå förlorade. Risk finns för allvarliga bortfall av el och
tekniska system. En följd av att kombinerade ledningssystem överbelastas är att orenat
avloppsvatten riskerar att tränga upp och bli stående på mark- och vägytor. Detta utgör risk
för smittspridning av sjukdomar då avloppsvatten är fullt av bakterier.
8
9
Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt, SMHI, 2015
Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige, SMHI, 2013
17
Det är svårt att beräkna samtliga kostnader som uppstår till följd av ett extremt regn.
Information från försäkringsbolag kan ge en bild av omfattningen på de direkta kostnaderna.
År 2010 översteg skadekostnaden i Sverige 100 miljoner kronor för händelser orsakade av
extrema regn visar statistik från de största fyra försäkringsbolagen. Det stora skyfallet över
sydvästra Skåne under 2014 ledde till skador på över 350 miljoner kronor.
5.1.2 Dammbrott
I Sverige finns mer än 6000 dammar vilka anlagts för flottning, vattenhushållning,
drivvattenföring eller för kraftändamål. Inom Falu kommun finns mer än 100
dammanläggningar i varierade storlek och ålder. Dammarna kan indelas i två huvudtyper,
betongdammar och jorddammar (fyllningsdammar) eller en kombination av dessa.
Avvikelser/händelser som i dess värsta konsekvens kan leda till ett fullskaligt dammbrott är
följande:
Läckagevatten som underminerar grundsättning, eller urspolning av fyllnadsmaterial i
dammkroppen med inre erosionsskador och portrycksförändringar som följd.
Skador/sättningar i dammens stödfyllningar. Förändringar i dammens dränagesystem. Skador
vid anslutningar mellan fyllnadsmaterial och betongkonstruktioner samt vid
utskovsanordningar. Haveri i utskovsanordningar, eller blockering av dessa. Överinning av
dammkrön.
Svenska erfarenheter från dammbrott i betongdammar saknas då sådan händelse inte inträffat.
Internationellt statistisk visar på dammbrott i betongdammar till följd av underminering av
betongdammens fäste i underliggande berg/mark. För jorddammar finns erfarenhet från ett
fåtal mindre fyllningsdammar där inre erosion eller anslutningsskador till
betongkonstruktioner resulterat i haveri med dammbrott som följd.
Alla dammar konsekvensklassificeras. Klassificeringen tar endast hänsyn till vilka
konsekvenser som ett dammbrott i värsta fall kan leda till.
Konsekvenser vid ett dammbrott kan bli förödande då dammbrottet även kan leda till
sekundära dammbrott i nedanförliggande dammanläggningar. Närmast dammanläggningarna
kommer en flodvåg att ge omedelbara skador, längre ifrån övergår flodvågen till att likna en
naturrelaterad översvämning med snabbt stigande vatten.
För att förhindra dammbrott ska dammägaren systematiskt utföra tillsyn, kontroller och
underhållsåtgärder på dammanläggningen och upprätta den så kallad DTU-manual.
Dammägaren har ett strikt ansvar för skador. Dammägare för dammanläggning som är
konsekvensklassificerade i klass 1 och 2 skall ha en särskild beredskapsplan. För att
säkerställa de lagkrav som ställs på kommunen som dammägare har Falu kommun har under
2015 inrättat en 0,5 vattensamordnartjänst.
Störst konsekvens vid ett dammbrott: Ett dammbrott i Trängslet inom Älvdalens kommun
skulle med sekundärskador kunna leda till att sjön Runn som mest stiger med ca 5 meter.
Inom den egna kommunen skulle ett dammbrott i Tängerdammen (Balungen) ge den största
konsekvensen. Nedanförliggande å- sjösystem skulle stiga med flera meter. Inom området
Övertänger – Yttertänger kommer mer än 50 bostadshus allvarligt att skadas, högst sannolikt
kommer flera som vistas inom området att förolyckas om de inte varnas och evakueras.
18
Sannolikheten för ett sådant inträffande bedöms mycket låg. Dels är Tängerdammen en
betongdamm och det omfattande ägaransvaret med tillsyn, kontroller och underhållsåtgärder
sköts mycket väl i Falu kommun. Dock bedöms en sådan inträffad händelse leda till
katastrofala konsekvenser eftersom såväl elförsörjning, dricksvattenförsörjning, avlopp,
vägnät och annan infrastruktur sannolikt skulle kunna komma att skadas.
5.1.3 Ras och skred
Kommunen har varit förskonad från naturrelaterade ras och skred i större omfattning. Det
senaste större raset skedde i Vintjärn 2003 då delar av den gamla gruvan rasade. I områden
där tidigare gruvverksamhet pågått ansvarar polismyndigheten/markägaren för inhägnader i
syfte att minska risker för personella fallskador. I kommunen bedöms det dock finnas ett stort
antal okända dagbrott (schakt/gruvhål) som saknar inhägnad.
De risker som föreligger för ras eller skred i kommunen är dock huvudsakligen förenade med
eventuella översvämningar, dammbrott eller extrem nederbörd. Längs flera av vattendragen i
kommunen finns erosionsbenägen jordart. En tänkbar konsekvens av ett större ras eller skred
är negativ påverkan av vattendistributionssystemet. Detta eftersom flera vattentäkter ligger i
dessa områden. Ett större jordskred längs vattendragen skulle även få påverkan på
infrastruktur som exempelvis vägnät, miljö och egendom för boende i området.
Kommunens miljö-och samhällsbyggnadsförvaltning har god kunskap om de utsatta
områdena där risk för ras eller skred föreligger och beaktar särskilt risker för ras och skred i
samband med utformning av översikts- och detaljplaner. Kommunen har tillgång till
hydrologisk information om risker för höga vattenflöden vid tillrinningar och arbetar
kontinuerligt med rutiner för vattenregleringen.
Sannolikheten för ett större ras eller skred bedöms medelhög, det vill säga att det kan
förväntas inträffa en gång på mellan 10 till 100 år. Konsekvenserna bedöms bli mycket
begränsade, eftersom de skadedrabbade områdena är lokala och i stort inte drabbar hela det
geografiska området (kommunen) i någon större utsträckning. De konsekvenser som kan
drabba samhället vid extremt väder, översvämning och dammbrott räknas inte in här i
scenariot större ras eller skred.
19
5.1.4 Översvämning
Sedan 50-talet har Falu kommun drabbats av större översvämningar ungefär vart tionde år.
De större vattendragen inom kommunen har från medeltiden och fram till i dag reglerats
genom kanaler, dammar och andra åtgärder för olika syften. Samma förhållanden gäller även
för många mindre vattendrag. Vattenhushållningsfrågorna har över tid förändrats utifrån
samhällets behov. Utdikningar av våtmarker och avrinningsområden som tidigare utgjort
depåer har försvunnit till förmån för skogsbruk, jordbruk och inte minst för expension av
tätorter och infrastruktur i och mellan dessa. Genom dessa åtgärder har avrinningsförloppet
blivit snabbare.
Inom tätorter har många naturytor omvandlats till bebyggda eller hårdgjorda ytor vilket även
här ökar avrinningsförloppet då lokala depåer inte längre finns. Till detta kommer den
pågående klimatförändringen som sannolikt kommer resultera i fler extremväderssituationer i
framtiden.
Falu kommun möter dessa förändringar genom ett mer restriktivt förhållningssätt då det gäller
nybyggnation inom områden där översvämningar kan förväntas inträffa. Falu kommun har
även egen skyddsutrustning samt en väl utbildad och övad insatsorganisation för att minimera
20
skador till följd av höga naturrelaterade vattenflöden. En samordnad förvaltning av vattendrag
med hög översvämningsrisk i kommunen har beslutats av kommunfullmäktige under 2015.
Förhöjd risk för översvämningsrelaterade skador föreligger inom följande områden;
- Varpan, Östanforsån, Faluån, Tisken och Runn
- Lamborn, Tängran, Valsjön, Svärdsjön, Toftan, Sundbornsån
Riskbedömningen bygger på ett scenario som motsvarar det beräknade hundraårsflödet. Stora
delar av centrala Falun skulle ställas under vatten. En sådan översvämning skulle bland annat
skapa allvarliga bortfall av el och tekniska system, leda till stora ekonomiska skador för
fastighetsägare och omfattande negativ miljöpåverkan. Stora kulturvärden skulle riskera att gå
förlorade. Skadekostnaderna vid ett hundraårsflöde skulle enbart för Svärdsjövattendragen
utan inplanerade skyddsåtgärder uppgå till mer än 450 miljoner kronor, enligt kommunens
beräkningar.
Under 2015 har en särskild riskhanteringsplan framtagits för Falu tätort. 10 Expansion inom
tätortsområden kommer resultera i ökat behov av åtgärder, bland annat av va-system. För
Svärdsjövattendraget har en åtgärdsplan antagits och åtgärder beslutats. Flödesfrämjande
åtgärder inom Svärdsjövattendraget planeras starta under 2016. Falu kommun har för det
lånsiktiga arbetet inrättat en vattensamordnartjänst under 2015.
Figur 1; Kartan presenterar vad som hotas i Falun vid en översvämning då Dalalven stiger till det beräknade
högsta flödet. Ur rapport Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, 2011
10
Riskhanteringsplan för Falu tätort- enligt förordning om översvämningsrisker, Länsstyrelsen Dalarna, 2015
21
5.1.5 Storbrand- riskhändelse skogsbrand
Skogsbränder, som breder ut sig över stora arealer, ryms inom definitionen av begreppet
storbrand. Typiskt för en storbrand är att resursfrågan kan bli trängande.
Räddningstjänstförbundet Dala Mitt svarar för räddningstjänsten i Borlänge, Falun, Gagnefs
och Säters kommuner. Medlemskommunerna har drygt 125 000 invånare tillsammans. I Falun
finns en heltidsstation, tre deltidsstationer samt ett samarbetsavtal med Grycksbo Paper
industribrandkår med bemanning på deltid.
Under det varma och torra extremåret 2014 gjorde Räddningstjänstförbundet Dala Mitt hela
52 stycken insatser vid skogsbränder i Falu kommun. Det är mer än en dubblering av insatser
jämfört med året innan.
Räddningstjänstförbundet Dala Mitt bedömer att risken för en allvarlig skogsbrand
förekommer med en medelhög sannolikhet. Med kännedom av klimatförändringarnas effekter
bedöms antalet skogsbränder samt konsekvenserna att öka i framtiden.
En skogsbrand kan bland annat leda till störningar el-och dricksvattenförsörjning, väg-och
järnvägstrafik, beroende på dess utbredning. En skogsbrand får även konsekvenser för
växlighet och biologisk mångfald.
Kommunens förmåga att, genom räddningstjänstförbundet, hantera en skogsbrand är i
huvudsak god, men har vissa brister. Räddningstjänstförbundet har en förmåga att angripa den
mindre skogsbranden med mycket resurser i ett tidigt skede för att begränsa brandens
utveckling. Med förbundets totala resurser kan förbundet skapa en viss uthållighet i ett
inledande skede på 1-2 dagar. För att kunna hantera en utdragen insats och hålla beredskap
inför andra samtida larm kan förbundet vara beroende av resurser från andra kommuner och
organisationer.
Räddningstjänstförbundets arbete att förebygga skogsbränder baseras på informationsinsatser,
övningar och fortbildning av personalen. Bevakning med skogsbrandflyg genomförs utifrån
de brandriskprognoser som förbundet beslutar. För att öka riskhanteringsförmågan följer
räddningstjänstförbundets personal kontinuerligt forskning och nya erfarenheter av
skogsbränder både nationellt och internationellt. Genom utbildning och erfarenhetsåterföring
ökar förmågan att hantera skogsbränder. Nya lärdomar resulterar i ny utrustning och nya
arbetsmetoder.
Under mandatperioden avser Räddningstjänstförbundet Dala Mitt att göra en översyn av
ledningsorganisationen. Syftet är att stärka förbundets förmåga att leda räddningsinsatser. I
samband med arbetet att ta fram förbundets handlingsprogram för mandatperioden ska även
en övergripande riskbild tas fram. I den kommer naturolyckor att uppmärksammas.
5.1.6 Elförsörjning
Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur
består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Även om det svenska
22
elsystemet är driftsäkert är det sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder.
Lokalnäten utsätts ofta för avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan regionoch stamnäten inte är lika känsliga, särskilt inte stamnäten. Ungefär 40 procent av avbrotten i
elförsörjningen beror på väderrelaterade problem. 11
Stora delar av vårt samhälle är beroende av el för att fungera vilket gör att elen har en
särställning som riskområde. Situationer med elbrist kan leda till allvarliga störningar, bland
annat beroende av hur långvarig störningen är, hur stort område som berörs, samt av årstid
och väderlek. Konsekvenserna av ett längre elavbrott påverkar allvarligt möjligheterna till
olika sorters kommunikation- mobilnät, fast telefoni, internet- vilket bland annat skulle drabba
flera mediaföretag. Även många andra samhällsviktiga verksamheter skulle allvarligt
påverkas såsom exempelvis dricksvattenförsörjning, livsmedelsnäringar, larm-och
betalsystem, värmeförsörjning från fjärrvärmenät och myndighetsutövning.
Av detta skäl har en omfattande planering för elbristsituation i landet införts, kallad Styrel.
Under 2015 har Falu kommun genomfört en revidering av kommunens Styrelplan. 12 Styrel
går i korthet går ut på att prioritera vilka verksamheter inom det egna geografiska området
som ska ha förtur till el (effekt) vid en bristsituation.
I dagens system är det i första hand den enskilde elanvändarens ansvar att planera och
förbereda sig för elbrist. Falu kommun har av detta skäl investerat i ett femtontal
reservkraftsaggregat i syfte att elförsörja kommunal samhällsviktig verksamhet. Kommunen
har därtill upprättat en beredskapsplan för drivmedel att försörja reservkraftsaggregaten vid
elbortfall. Landstinget Dalarna har fast reservkraft för länssjukhusets behov. Även den
heltidsbemannade brandstationen hos räddningstjänsten i Falun har reservkraft.
Motståndsförmågan skulle påtagligt stärkas om privata fastighetsägare installerade
reservkraftsaggregat, eller i vart fall inkoppling för mobil reservkraft.
Inom kommunens geografiska område finns främst två elnätsbolag, Falu Elnät AB och
Envikens Elnät AB. Båda dessa nät anses som robusta nät och längre avbrott är relativt sällan
förekommande. För det regionala elnätet ansvarar Ellevio AB.
Elnätbolagen ska enligt lag årligen upprätta en risk-och sårbarhetsanalys avseende
leveranssäkerheten i elnätet. Elnätbolagen ska årligen även upprätta en åtgärdsplan för att
förbättra leveranssäkerheten i det egna nätet. Elnätsbolagen i Falu kommun efterlever dessa
lagkrav.
I ett scenario, att såväl regionnät som lokalnät fallerar under två dygn i januarimånad bedöms
konsekvenserna bli mycket allvarliga. Dock bedöms sannolikheten för detta vara låg, det vill
säga kan förväntas inträffa en gång på mellan 100-1000 år.
11
12
Klimatanpassningsportalen, SMHI, 2012
Förordning om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (SFS 2011:931).
23
5.1.7. Elektroniska kommunikationer
Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation. Många
samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information, mellan individer,
organisationer och tekniska system. Om kommunikationerna slås ut kan det få allvarliga
konsekvenser för samhället. Elavbrott, stormar och andra väderfenomen, avgrävda
fiberkablar, virusattacker och haverier i viktiga noder är exempel på allvarliga hot som kan
leda till avbrott och/eller störningar.
Elektroniska kommunikationer är ett systemområde med många beroenden som är relevanta i
krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polis och räddningstjänst. Även
elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation. Andra verksamheter som är
beroende av elektronisk kommunikation är exempelvis finanssektorn, hälso- och sjukvård samt
omsorg, transportsektorn och offentlig förvaltning. Det finns tydliga begränsningar i
robustheten på grund av beroendeförhållanden och flera sårbarhetsfaktorer.
Närmare 70 procent av hushållen i Falu kommun har access till trådbundet bredband via fibereller kabel-tv nät. Den trådlösa accessen till bredband är i det närmaste hundra procent, dock
varierar möjligheten till höga hastighetsöverföringar, beroende på teknik och skillnader i tätoch glesbebyggt område. 13
Kommunen har två separata nödradionät för att säkerställa telekommunikation vid allvarliga
och extraordinära händelser. Under 2014-2015 har kommunkoncernen, i samband med
genomförandet av Skid-VM, påbörjat en implementering av kommunikationssystemet Rakel
för att säkerställa kommunal ledningsförmåga. Kommunen har även utfört säkerhetsåtgärder
för att skydda lagrad information på kommunens servrar.
Under 2015-2016 byggs världens första klimatpositiva datacenter i Falun. EcoDataCenter blir
ett av världens 13 säkraste med högsta möjliga säkerhetsklassificering och prestanda i
världsklass. Bakom datacentret står det kommunala energibolaget Falu Energi & Vatten och
entreprenörföretaget EcoDC AB. Kunder förväntas bland annat tillhöra både multinationella
företag och myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet.
Från 1 januari 2016 gäller nya föreskrifter om krav på driftsäkerhet för den som
tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster. Föreskrifterna innehåller bland annat generella krav på
riskanalysarbete och incidenthantering, och specifika krav på exempelvis reservkraft vid
strömavbrott, och krav på redundans av viktiga förbindelser och tillgångar. 14
I ett händelsescenario som leder till fullständigt avbrott eller haveri i dominerande system
under 24 timmar skulle konsekvenserna mot ovanstående bli mycket allvarliga för många av
de samhällsviktiga verksamheter som finns i kommunens geografiska område. Sannolikheten
för att det skulle inträffa bedöms medelhög.
13
14
PTS Bredbandskartläggning 2014 - En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige - PTS-ER-2015:11
PTSFS 2015:2 Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet
24
5.1.8 Dricksvattenförsörjning
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder varje invånare cirka 160 liter
vatten om dagen, varav tio liter till dryck och matlagning. Bra dricksvatten är även en
förutsättning för att flera samhällsviktiga verksamheter ska fungera, såsom exempelvis
sjukhus, andra vårdinrättningar och äldreboenden. Den som producerar dricksvatten ansvarar
för att vattnet är bra och säkert, att det inte innehållet bakterier eller skadliga ämnen 15.
Hushåll som har vatten från egen brunn ansvarar själv för vattenkvaliten. Livmedelsverket har
samordningsansvar för dricksvattenfrågor i Sverige. Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i
kommunen har den lokala tillsynen för dricksvattenfrågor medan länsstyrelsen ansvar för den
regionala tillsynen.
I Falu kommun har det kommunala bolaget Falu Energi & Vatten AB till uppgift att
tillhandahålla kommuninnevånarna dricksvatten och ombesörja rening av avloppsvatten. Från
och med 2015 kommer Falun, Sundborn, Danholn, Toftbyn och Karlsbyheden att få
dricksvatten från Badelundaåsen (grundvattentäkt) i Lennheden utanför Borlänge istället för
Rogsjön (ytvattentäkt) som var den tidigare vattentäkten. Dricksvattnet produceras av
Lennheden Vatten AB som ägs av Falu Energi och Vatten AB och AB Borlänge Energi.
Övriga delar av Falu kommun, utöver enskilda vattenverk, får sitt dricksvatten från övriga
allmänna vattenverk i kommunen 16.
Falu Energi & Vatten AB har under 2015 gjort en riskanalys av drickvattenverksamheten i
samband med framtagandet av en beredskapsplan. Utifrån analysresultatet kommer bolaget
bland annat att ta fram en ny handlingsplan för riskhändelsen brand. Därutöver ska flera av
bolagets tidigare handlingsplaner för olika riskhändelser revideras, såsom exempelvis kemisk
förorening i vattentäkt, sabotage, misstanke om vattenburen smitta och stort leveransavbrott.
Det är komplicerat att ge en samlad riskbild över hela verksamheten för
dricksvattenförsörjningen. Sannolikheten och konsekvenser för varje identifierad riskhändelse
varierar beroende på vilket vattenkraftverk, överföringsledning, reservoar eller annat objekt
som analyseras. Varje område är unikt utifrån bland annat råvattentyp, storlek och
samhällsviktiga abonnenter. Exempelvis bedöms sannolikheten för brand eller sabotage som
liten i någon av de större vattentäktsanläggningarna, reservoarerna eller
överföringsledningarna men händelsen skulle kunna leda till mycket stora konsekvenser, som
långvarigt leveransavbrott för ett stort antal konsumenter/abonnenter eller otjänligt vatten med
fara för liv och hälsa.
5.1.9 Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods
För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människor
och miljö har EU antagit det så kallade ”Sevesodirektivet”. Arbetet påbörjades efter en
allvarlig och uppmärksammad olycka i staden Seveso i Italien, där dioxiner släpptes ut som
förorenade 25 km² mark och förgiftade ett stort antal människor.
15
16
Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter, EU:s livsmedelslagstiftning och Lag om allmänna vattentjänster
Övriga vattenverk i Falun: Enviken, Svärdsjö, Vika Kyrkby, Vika Strand, Aspeboda och Årboheden
25
I Sverige är direktivet infört genom lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och tillhörande förordning (SFS 2015:236)
samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap föreskrift (MSBFS 2015:8). Den som
har en verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns maximalt lagrad mängd - måste iaktta dessa regelverk.
För varje ämne eller kategori av ämnen finns en undre gräns vid vilken reglerna börjar gälla –
den lägre kravnivån. För varje ämne eller kategori finns också ett högre gränsvärde – den
högre kravnivån - vid vilket skärpta bestämmelser börjar gälla.
I Falu kommun finns två så kallade ”Seveso-anläggningar”. Dessa är Falu Energi & Vatten
AB (den lägre kravnivån) samt Falu Rödfärg (den högre kravnivån). Tillsynen bedrivs enligt
tillsynsprogram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Räddningstjänsten och berörda
kommunala miljökontor. Anläggningarna hos Falu Energi & Vatten AB tillsynades senast
under år 2014. Falu Rödfärgs anläggningar tillsynades senast i november 2015.
Med farligt gods avses ett godsslag innehållande en kemikalie med inneboende farliga
egenskaper och där speciella åtgärder måste vidtas i hela hanteringskedjan, för att en
acceptabel säkerhet ska kunna upprätthållas.
Transport av farligt gods uppfattas av många som en riskfylld verksamhet och ger upphov till
oro inför de konsekvenser, som kan förväntas bli följden av en olycka. Länsstyrelsen upprättar
i samarbete med kommunerna ett rekommenderat vägnät för trafik med farligt gods. För
Faluns del passerar transporter av farligt gods delvis genom centralorten i tätbebyggda
områden.
Figur 2: Rekommenderade vägar för trafik med farligt gods, Länsstyrelsen Dalarna. Grön sträckning =
rekommenderad primär väg. Blå sträckning = rekommenderad sekundär väg
26
Sannolikheten för att ett omfattande utsläpp från kemikalieanläggning eller från transport av
farligt gods ska drabba Falu kommun bedöms vara medelhög, det vill säga att det kan
förväntas inträffa en gång på mellan 10-100 år. Konsekvenserna bedöms bli allvarliga vilket
innebär ”betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter”.
5.1.10 Sociala risker
En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung
i sociala förhållanden som har negativa konsekvenser på det som bedöms vara skyddsvärt.
Internationellt och nationellt
Under de senaste åren har det vid upprepade tillfällen dragit en våg av social oro genom
Europa. Städer i Sverige har också präglats av oroligheter i flera omgångar. Räddningstjänst
och polis har utsatts för stenkastning och flera områden har drabbats av anlagda bränder,
sabotage och social Oroligheternas uppkomst och karaktär har många likheter oavsett om de
sker i Europa eller i ett specifikt område i en svensk stad. Ungdomar i utsatta områden
beskriver för media bakomliggande orsaker som segregation, fattigdom och utanförskap.
Även ökad främlingsfientlighet och minskad social sammanhållning är risker som kan leda till
social oro och få allvarliga konsekvenser. Mycket pekar på en allt starkare alienation från
samhället och en svagare tilltro till myndigheter inom vissa grupper. Bakom dessa yttringar
finns flera sociala riskfaktorer som gemensamt kan öka sannolikheten för extraordinära
händelser. Det finns en skillnad mellan begreppen social oro och sociala risker. Social oro kan
ses som olika typer av utfall eller angrepp på samhällets institutioner, där stenkastning och
bränder kan vara två exempel.
Sociala riskfaktorer
Falun brukar i många statistiska sammanhang räknas som ett Sverige i miniatyr då Falun ofta
hamnar på medelsiffror i riket. När det gäller sociala riskfaktorer för 2014 ligger Falun bättre
till än genomsnittet i Sverige när det gäller valdelatagande och antal ohälsodagar för män och
kvinnor. När det gäller andelen öppet arbetslösa samt andel elever som ej är behöriga till
gymnasieskola och högskola så ligger Falun som snittet i riket.
Social riskgrupp hälsa
Falun ligger bättre till än genomsnittet i riket när det gäller kvinnors psykiska välbefinnande,
men ligger sämre till än genomsnittet när det gäller mäns psykiska välbefinnande.
Försörjning
I Falun har såväl kvinnor som män en inkomst över genomsnittet i Sverige. Trots detta så
ligger Falun högre än genomsnittet i Sverige när det gäller ekonomiskt bistånd och
biståndsmottagare samt sjuk- och aktivitetsersättning än genomsnittet i Sverige. Även andelen
skuldsatta unga mellan 18-25 år är högre i Falun än genomsnittet i Sverige.
Social riskgrupp, säkerhet och trygghet
I Falun anmäldes 8 291 brott per 100 000 invånare under 2014. Det gör att Falun ligger
förhållandevis lågt jämfört med riket i stort där Falun hamnar på plats 171 av landets
27
kommuner och i mer jämförbara kommuner befolkningsmässigt, med mellan 50 000-70 000
invånare, så hamnar Falun 2014 på plats 15 av 17 kommuner.
Terrorism och våldsbejakande extremism har förändrats i och med globaliseringen. Den
internationella terrorismen har berört Sverige i mindre grad än i andra länder, även om
terrorhotet mot Europa har ökat de senaste åren. Mitt under julruschen i december 2010
skedde flera explosioner i centrala Stockholm och en man sprängde sig till döds. Sprängdåden
rubricerades av Säpo som ett terroristbrott. 2012 dömdes en ensam gärningsperson för två
mord och fyra mordförsök riktade mot personer som han valt ut utifrån att han uppfattat att de
hade utländsk bakgrund. I juli 2011 avled uppemot 100 människor i terrordåden i grannlandet
Norge. I november drabbades Paris av flera planerade terrorattacker på olika platser i staden
som krävde 130 dödsoffer och många skadade. Gärningspersonerna hade uttalade sympatier
för den våldsbejakande extremist-/terrororganisationen IS (Islamska staten).
I Sverige är det Säkerhetspolisen (Säpo) som ansvarar för terrorismbekämpningen. Den grova
organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället i form av allvarliga effekter på
fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot, trakasserier och social påverkan. Det
kan medföra social otrygghet i kommunen och samhället där samhällets värderingar påverkas,
förtroendet för myndigheter och samhället minskar och krav på insatser från samhället ökar.
Falun har haft viss aktivitet, framförallt i form av hot, som kan kopplas till våldsbejakande
extremistiska organisationer. I Dalarna finns organisationer som räknas till de våldsbejakande
högerextrema. Från andra kommuner i Dalarna har också personer anslutit sig till den
våldsbejakande terror-/extremistorganisationen IS (Islamska staten) i Syrien/Irak.
En god samverkan mellan bland annat skola, fritidsgårdar, socialförvaltning, polis och andra
verksamheter som möter unga behövs även i denna fråga för att förebygga och tidigt upptäcka
tecken på radikalisering hos unga. Samverkan i Falun runt denna fråga sker bland annat
genom Faluns lokala brottförebyggande råd.
Vår omvärld har under senare år drabbats av flera tragiska grova våldsdåd i form av så kallade
”skolattacker”/”skolskjutning”, som medför stor uppmärksamhet och oro för att något
liknande skulle kunna inträffa också i Sverige. Forskning och erfarenheter har visat att vi i
Sverige bör ta problemen med risker för dödligt våld i skolmiljöer på allvar och den 22
oktober 2015 drabbades en skola i Trollhättan av en skolattack som också kan klassas in som
våldsbejakande extremism då gärningspersonen tydligt via internet visat att han hade
högerextrema sympatier och vid skolattacken valde ut barn med mörk hy som han attackerade
med kniv och svärd. En elev och två vuxna i personalen, som försökte skydda eleverna, avled
av de skador de fick. Flera tidigare försök har avvärjts som t ex i Malmö 2004 stoppades en
16-årig elev från att genomföra en planerad massaker och flera fall av hot om våldsdåd mot
skolor har förekommit i bl.a. Eskilstuna, Örebro och Piteå.
Skolattacker är mycket allvarliga fenomen som är mycket svåra att upptäcka i förväg, trots att
gärningspersonerna vid tidigare händelser ofta i förväg signalerat till sin omgivning att de
planerar att begå en våldshandling. Upptäckt ställer stora krav på samordning och strategi
inom skolan. Att hantera en situation med pågående dödligt våld när den väl inträffar, är
också något som ställer mycket komplicerade krav på både skola, polis och räddningstjänst.
28
Inom flera av kommunens verksamheter förekommer tyvärr våld och hot om våld. Det kan
rikta sig mot personal eller förekomma mellan individer. Det är viktigt att våldsutsatta
arbetsplatser arbetar systematiskt och löpande med denna typ av problem, även om antalet
allvarliga inträffade incidenter i Falun hittills varit få. Attentat mot verksamheten, med
personskador eller dödsfall bland personal eller brukare som följd kan inträffa.
Under senare år har även flera så kallade vansinnesdåd inträffat i Sverige. Begreppet
beskriver ofta en personlig våldsakt utan uppenbara avsikter. Det går inte att utesluta att ett
vansinnesdåd skulle kunna inträffa i Falu kommun. Det skulle ställa stora krav på kommunens
krishanteringsförmåga och förmåga till psykosocialt omhändertagande.
5.2 RISKVÄRDERING OCH RISKMATRIS
Konsekvens
Sannolikhet
1
Mycket
begränsade
2
Begränsade
3
Allvarliga
4
Mycket
allvarliga
5
Katastrofala
5
Mycket hög
sannolikhet
Mer än 1 gång år
4
Hög sannolikhet
1 gång per 1-10 år
3
Medelhög
sannolikhet
1 gång per 10100 år
2
Låg sannolikhet
1 gång per 1001000 år
1
Mycket låg
sannolikhet
Mindre än en
gång på 1000 år
3. Ras och
skred
1. Extremt väder
5. Skogsbrand
9. Kemikalieanläggningar och
transport av farligt
gods
10. Sociala risker
4. Översvämning
7. Elektroniska
kommunikationer
9. Dricksvatten
6. Elförsörjning
2. Dammbrott
29
Nivå
Konsekvenser
Omfattning/Beskrivning
1
Mycket begränsade
-Små direkta hälsoeffekter.
-Mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet.
-Övergående misstro mot enskild samhällsinstitution
2
Begränsade
-Måttliga direkta hälsoeffekter.
-Begränsade störningar i samhällets funktionalitet.
-Övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner.
3
Allvarliga
-Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter.
-Allvarliga störningar i samhällets funktionalitet.
-Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller
förändrat beteende.
4
Mycket allvarliga
-Mycket stora direkta eller betydande indirekta
hälsoeffekter.
-Mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet.
- Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och
förändrat beteende
5
Katastrofala
- Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta
hälsoeffekter.
- Extrema störningar i samhällets funktionalitet.
- Grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän
instabilitet.
30
6. BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH
BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DESS
GEOGRAFISKA OMRÅDE
___________________________________________________________
Med krisberedskap menas ”förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt
genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga,
motstå och hantera krissituationer”. (MSBFS 2015:05)
Syftet med beskrivningen är att få en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har
att förebygga och hantera extraordinära händelser oavsett händelse. Syftet är också att MSB
ska kunna följa upp kommunernas arbete utifrån lagen (2006:544) om kommuner och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
I detta avsnitt beskrivs sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering av
samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt vid
bedömning av kommunens generella krisberedskap. Även övriga identifierade sårbarheter och
brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt
analysarbete beskrivs.
En generell sårbarhet är att förebyggande åtgärder kan vara mycket kostsamma och därför
svåra att finansiera. Det vill säga, investeringsnyttan kan vara svårbedömd på lång sikt i
förhållande till kostnaden. För samhällsviktig verksamhet är det av särskild vikt att genom
kontinuitetsplanering lägga resurser i förebyggande syfte för att minska sårbarheten kopplade
till identifierade kritiska beroenden.
En annan generell sårbarhet är att samhällsviktiga verksamheter oftast är beroende av el,
värme, elektronisk kommunikation och dricksvatten. Delar av den samhällsviktiga
verksamheten i det geografiska området saknar robust teknisk försörjning såsom exempelvis
reservkraftsaggregat, robust drivmedelsförsörjning, nödvattenplanering och alternativa medel
för kommunikation.
Många samhällsviktiga verksamheter är beroende av personal med rätt kompetens att tillgå
med kort varsel. En generell sårbarhet är att flera samhällsviktiga verksamheter idag, i större
eller mindre omfattning, är personberoende.
Det finns generella sårbarheter vad gäller samverkan mellan samhällsviktiga verksamheter
kopplade till krisberedskap, såsom att samverkansaktörernas beredskap- och handlingsplaner
visat sig vara osynkade, att gemensamma larm-och kontaktlistor saknas och även att det
generellt råder kunskapsbrist om kommunens och regionens krisledning- och
krishanteringsorganisation.
Några av de identifierade allmänna sårbarheterna och bristerna i krisberedskap är:
- Avsaknad av sambandsplan, med Rakel-struktur, vid bortfall av ordinär telefoni
- Avsaknad av kommunal larmstruktur
31
- Fördjupade analyser av kritiska beroenden inom flera samhällsviktiga
verksamheter
- Anslutningar av kommunens reservkraftaggregat är i vissa delar inte utförd
- Lågt deltagande i brandskyddsutbildningar hos kommunal personal
- Kunskaper om rutiner för hot och våld hos kommunens anställda
7. BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK-OCH
SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT
___________________________________________________________
Kommunen behöver arbeta med åtgärder för alla de generella och allmänna sårbarheter och
brister i krisberedskapen som beskrivs i avsnitt 6.
Utbildning och övning är en viktig del i kommunens förebyggande krisberedskapsarbete,
varför sådan bör göras tillgänglig och lätt att genomföra för anställd personal, politiker och
funktioner som exempelvis FRG, POSOM, Tjänsteman i beredskap, beredskapsfunktioner
inom kommunalteknisk försörjning, kommunikationsfunktioner och berörda
förvaltningsledningar.
Kommunen med samverkansaktörer behöver exempelvis förbättra rutiner och hitta
fungerande verktyg för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens
geografiska område vid allvarliga eller extraordinärar händelser. Likaså utföra en kommunal
behovsanalys ur ett HR-perspektiv för att säkerställa personalförsörjningen vid en kris.
Falu kommun behöver ur krisberedskapssynpunkt skaffa fördjupade kunskaper om icke
kommunala aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet i det geografiska området.
Likaså förbättra arbetet med att belysa den enskildes ansvar, det vill säga allmänhetens
ansvar, att hantera en mer omfattande samhällsstörning.
Kommunens övergripande risk-och sårbarhetsanalys är en fortlöpande process och bör inte
ses som en färdig produkt utan istället som början på fortsatt arbete med övergripande riskoch sårbarhetsanalyser, kontinuitetsplaner och annat krisberedskapsarbete inom respektive
samhällsviktig verksamhet.
32