Risk-och sårbarhetsanalys Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016- 02-11 2 Innehåll Begrepp och termer ....................................................................................................................5 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område .....................................................6 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter ..........................................................................6 1.2 Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten ......8 1.3 Författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen ......................9 1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv………………………………………………………10 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod .............................................................................11 2.1 Uppdrag ..............................................................................................................................11 2.2 Mål och syfte ......................................................................................................................11 2.3 Arbetsprocess och metod för risk- och sårbarhetsanalysarbetet ........................................11 2.4 Avgränsningar ……………………………………………………………………………12 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område .................13 4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet ....................15 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område..16 5.1 Identifierade typrisker i urval ….…………………………………………………………17 5.1.1 Extremt väder…………………………………………………………………………...17 5.1.2 Dammbrott ……………………………………………………………………………..18 5.1.3 Ras och skred …………………………………………………………………………..19 5.1.4 Översvämning ………………………………………………………………………….20 5.1.5 Storbrand ……………………………………………………………………………….22 5.1.6 Elförsörjning …………………………………………………………………………...22 5.1.7 Elektroniska kommunikationer och IT-angrepp ……………………………………….24 5.1.8 Dricksvattenförsörjning ………………………………………………………………..25 5.1.9 Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods ……………………………….…25 5.1.10 Sociala risker ………………………………………………………………………….27 5.2 Riskvärdering och riskmatris .............................................................................................29 3 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område ...................................................................................................31 7. Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat ........................32 4 BEGREPP OCH TERMER 1 Samhällsviktig verksamhet – en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Risk – en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden – beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet – de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap – förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Styrel – identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare 1 Föreskrifter MSBFS 2015:5 5 1. BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Kommunens ansvarsområden bestäms av riksdag och regering och står beskrivna i kommunallagen och i de så kallade speciallagstiftningarna som till exempel skollagen, socialtjänstlagen och plan-och bygglagen. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av kommunpolitikerna. Exempel 2 på kommunernas obligatoriska uppgifter: • • • • • • • • • • • • • • • • • Förskoleverksamhet och fritidshem Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Exempel på kommunernas frivilliga uppgifter: • • • • • 2 Öppen förskola Fritidsverksamhet Bygga bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sveriges kommuner och landsting, www.skl.se 6 • • • Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur Sveriges 290 kommuner styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och tar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi samt väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och beslutar om vilka nämnder som ska finnas i kommunen samt utser dess ledamöter. Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för kommunens ekonomi. Övriga nämnder i kommunen ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen och förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Varje kommun bestämmer själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar även betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för den interna kontrollen. Det finns tillsynsmyndigheter på vissa statliga myndigheter som granskar och stödjer kommunernas arbete. Kommunerna ansvarar dock själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering. Alla kommuner har en egen revision. Revisorerna granskar kommunernas verksamhet varje år utifrån såväl effektivitet och ekonomi. 7 1.2 Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten Kommunens politiska organisation och de kommunala förvaltningarna Kommunala bolag Falu Energi & Vatten AB ansvarar för elnät, fjärrvärme, kraftproduktion, stadsnät, avfall samt vatten och avlopp i Falu kommun. Falu Elnät AB är ett renodlat nätbolag för distribution av elkraft. Kopparstaden AB är det allmännyttiga bostadsföretaget i Falun. Lugnet i Falun AB (LUFAB) äger och förvaltar fastigheter och anläggningar inom Lugnetområdet i Falu kommun samt är en aktiv aktör i utvecklings- och exploateringsfrågor inom Lugnetområdet. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Högskolan i Dalarnas lokaler på Lugnetområdet. 8 Västra Falun Fastighets AB äger och förvaltar fastigheter i kvarteret Västra Falun. Visit Södra Dalarna AB är ett destinationsutvecklingsbolag med ett ansvar för och fokusering på affärsutveckling och försäljning av besöksnäringen. Falun Borlänge-regionen AB är ett fristående aktiebolag, vars verksamhet syftar till att öka regionens attraktionskraft. Ägs av kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter. AB Dalaflyget – Dala Airport i Borlänge och Mora Siljan flygplats i Mora fungerar som en enhet och ägs av Borlänge, Falun och Mora kommuner samt Landstinget Dalarna. Dala Vind AB projekterar och bygger vindkraftverk med fokus på lokalt ägande och miljövänlig el till attraktivt pris. Delägare är bland annat Falu Energi och Vatten och Dalakraft AB. Lennheden Vatten AB driver den nya vattentäkten i Lennheden och ägs av Falu Energi & Vatten AB och AB Borlänge Energi. Falu Stadshus AB är moderbolag för Falu kommuns Förvaltning AB, som i sin tur äger bolagen Falu Energi & Vatten AB, Kopparstaden AB och Lugnet i Falun AB. Förbundssamarbeten Räddningstjänstförbundet DalaMitt är ett kommunalförbund i kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter. Förbundet har sedan 1998 bedrivit räddningstjänst åt de fyra medlemskommunerna. Falu kommun är tillsammans med Dalarnas övriga 14 kommuner och Landstinget Dalarna medlem i Region Dalarna som är ett kommunalförbund med uppgift är att ansvara för, samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. 1.3 Författningar som beaktats i redovisningen av risk-och sårbarhetsanalysen Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare 9 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (2006:263) om transport av farligt gods 1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv Falu kommun ligger i Dalarnas län och har en befolkning på 56 896 människor (2014). Flest människor bor i centralorten Falun (ca 38 000 invånare) De näst största orterna är Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö. Medelåldern i Falu kommun är 42 år. 26,6 procent av invånarna har högskoleutbildning vilket är något högre än landets befolkning i genomsnitt (25,1 procent). Den öppna arbetslösheten i kommunen är 6,6 procent (2014) vilket är något lägre än landets genomsnitt (8 procent). Medianinkomsten (för personer 20 år eller äldre) är 255 849 kronor (2013) vilket är något högre än landets genomsnitt (248 690 kronor) 3 Kommunens totala landareal är 2 275 km². Kommunen är mycket rik på sjöar och vattendrag. Här finns 15 naturreservat och 137 km gång- och cykelvägar. Genom kommunen sträcker sig tre riksvägar och en länsväg. Dalarnas administrativa centrum finns i Falun med länsbibliotek, Dalarnas museum, Dalateatern och Dalasinfoniettan. Falun med sitt gruvlandskap, stadslandskap och bergsmanslandskap är listat på UNESCO:s världsarvslista sedan 2001. Lugnet är en av Europas mest kompletta sport- och rekreationsanläggningar, här går det att utöva 58 av svenska idrottsförbundets 67 sporter. Varje år har Lugnet ca 1 miljon besökare. Den största offentliga arbetsgivaren är Landstinget Dalarna. I den privata sektorn finns främst mindre företag. Cirka 450 nya företag startas varje år och totalt har Falun cirka 5800 företag. Kommunens största privata arbetsgivare är Arctic paper Grycksbo AB. Andra stora företag med verksamhet i Falun är Cederroth International, Nkt cables AB (Ericsson), Dellner Couplers, Stora Enso AB och Dalarnas försäkringsbolag. Även Högskolan Dalarna, med campus i Falun och Borlänge, är en stor arbetsgivare. Här studerar cirka 16 000 studenter. 3 Ekonomifakta 2015 10 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD 2.1 Uppdrag Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. 4 I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. 5 Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som redovisas till Länsstyrelsen och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2.2 Mål och syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund i Falu kommuns löpande arbete med att förbättra möjligheten att motstå och hantera händelser som kan leda till en samhällsstörning, allvarlig eller extraordinär händelse. Analysen syftar således till att sammanställa kunskap om vad som kan hända och vilka konsekvenser händelserna kan få för samhällsviktiga verksamheter. Därtill syftar analysen till att belysa kommunens förmåga att hantera olika händelser och att ge det förebyggande beredskapsarbetet rätt fokus. Risk- och sårbarhetsanalysen är en del i det övergripande arbetet att bygga upp en god krishanteringsförmåga i samhället och skapa en samlad bild av de risker och den krishanteringsförmåga som finns där. Målet med risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet är att det ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadlighet på människors liv, hälsa, egendom och miljö. 2.3 Arbetsprocess och metod för risk- och sårbarhetsanalysarbetet Falu kommuns risk-och sårbarhetsanalys är baserad på samtal, scenarioanalyser och identifiering av risker bland annat med verksamhetsansvariga och ledamöter i kommunens SAK-organisation. Till grund ligger även upptäckter och erfarenheter vid internt arbete inom riskhanteringsfunktionen som exempelvis utbildningsövningar och skarpa händelser som 4 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 5 MSBFS 2015:3 föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser 11 inträffat under mandatperioden. Annat viktigt underlag utgör bland annat kommunens arbete med Styrel samt beredskapsplaner och risk-och sårbarhetsanalyser från kommunala bolag och andra samhällsviktiga verksamheter. Dispositionen utgår från föreskrifter och allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSBFS 2015:5. Kortfattat innebär processen - Identifiering av samhällsviktiga verksamheter - Identifiering av kritiska beroenden för dessa verksamheter - Identifiering av risker (Vad kan hända?) - Riskanalys (bedömning av sannolikhet och konsekvenser görs genom kvalitativ beskrivning) I processen har därutöver följande material varit till stöd: ”Vägledning för risk-och sårbarhetsanalyser” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ”Vägledning för samhällsviktig verksamhet” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen Dalarnas kommentarer till föreskrifter MSBFS 2015:5 2.4 Avgränsningar Utifrån de samhällsviktiga verksamheter som identifierats har ett urval av risker värderats och analyserats. Att genomföra en analys- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker och hot är tids- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär att det blir viktigt att variera analyserade risker och hot från år till år så att fler områden analyseras över tid. Denna övergripande risk-och sårbarhetsanalys får anses utgöra grunden under mandatperioden för fortsatt och fördjupat risk- och sårbarhetsarbete inom Falu kommuns geografiska område. Likaså kommer ett arbete med klimatanpassad risk-och sårbarhetsanalys att påbörjas under mandatperioden. 12 3. IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner 6: Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. Sektorer Exempel på Samhällsfunktioner Elförsörjning Produktion och distribution av el, fjärrvärme, tillgång på drivmedel m.m. Betalningar, kontantförsörjning Detaljhandel Finansiella tjänster Handel och industri 6 Identifierad samhällsviktig verksamhet i Falu kommun Fjärrvärmeverk, elnätbolag, kraftverk, reservkraftverk. bensinstationer Banker, kontanthanteringsföretag Större livsmedelsbutiker och gallerior Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna MSBFS 2015:5 13 Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukhus, psykiatri, primärvård, barnomsorg, smittskydd, läkemedelsdistribution, funktionshindrade, äldre m.m. Information och kommunikation Fast telefoni samt mobil telefoni, internet, radio m.m. Distribution av tv, radio, Internet, dagstidningar, post, webbaserad information, sociala medier. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering, väghållning m.m. Tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel m.m. Lokal ledning, regional ledning, begravningsverksamhet Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter Polis, kommunal räddningstjänst, kriminalvård, åklagarmyndigheten, domstolsväsende, militärt försvar, bevaknings- och säkerhetsverksamhet, alarmeringstjänst, m.m. Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, sjukpenning, a-kassa, försörjningsstöd m.m. Väg-, järnväg- och kollektivtrafik m.m. Länssjukhus, vårdcentraler, ambulanssjukvård, psykiatri, vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, apotek, läkemedelsproduktion, skolor, barnomsorg, länsveterinär Lokaltv-producenter, lokalradioproducenter, lokaltidningsproducenter och distributörer, ISP/bredbandsleverantörer, postverksamhet Vatten-och avloppsverk, Avfall/återvinning, väghållning Kommunal kostenhet, tillsyn av livsmedelshantering, större livsmedelsbutiker Kommunledning, kommunstaben vid allvarlig händelse, beredskapsenhet länsstyrelsen, krematorium, kyrkor/begravningsplatser Polis, kommunal räddningstjänst, domstol, åklagarverksamhet, SOS Alarm, bevakningsföretag, civilförsvar/frivilliga resursgrupper, POSOM Försäkringskassan, socialtjänst Godstransport och persontransport= verksamheter inom Järnvägstransport, vägtransport, kollektivtrafik 14 4. IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET Kritiska beroenden kan betraktas som sårbarheter som varje samhällsviktig verksamhet bör känna till och kunna hantera 7. Redovisningen utgår från kritiska beroenden som rör den samhällsviktiga verksamhet som kommunen själv förvaltar, bedriver eller äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer. Den som genomför identifieringen av beroenden ska känna verksamheten väl och kunna svara på vad den samhällsviktiga verksamheten är beroende av för att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen. Kritiska beroenden återfinns hos de flesta samhällsviktiga kommunala verksamheter inom följande områden: -infrastruktur (ex. elnät, telenät och internet, vägnät, tekniska försörjningssystem som vatten och avlopp) -verksamhetsnära system (ex. styr-och reglersystem, administrativa system) -personal (tillgång till personal med rätt kompetens i rätt omfattning) -information -kapital, varor och tjänster (ex. drift- och underhållskostnader, investeringar) -övrigt (värderingar och regelverk) För att bedöma acceptabel avbrottstid krävs en bedömning av hur lång tid det skulle ta för konsekvenserna av ett avbrott eller allvarlig störning att bli oacceptabla. Den avbrottstid som kan accepteras för respektive verksamhet bidrar till planering av åtgärder eller prioritering vid en bristsituation för att säkra förmågan att upprätthålla verksamheten och klargöra vad som är mest kritiskt. Som ett exempel på tillämpning har de kommunala samhällsviktiga verksamheterna inklusive bolagen och räddningstjänsten Dala Mitt under 2015 gemensamt utfört sårbarhetsbedömning, identifiering av kritiska beroenden, påverkan och krisbedömningsförmåga av scenariot störning i dricksvattenförsörjningen. Falu kommun har även genomfört en nödvattenövning tillsammans med Livsmedelsverket och ett flertal samverkanspartners under 2015. Under mandatperioden kommer kommunens riskhanteringsfunktion att initiera fler gemensamma fördjupande risk-och sårbarhetsanalyser i syfte att stödja verksamheterna i deras kontinuitetsplanering och öka deras motståndskraft mot allvarliga händelser. 7 Vägledning för samhällsviktig verksamhet: att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2014 15 5. IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ___________________________________________________________ Riskidentifiering och riskanalys I följande avsnitt presenteras en översikt av hot och identifierade risker inom det geografiska området genom en riskmatris. Riskanalysen utgår från ett urval av de identifierade riskerna och innehåller en värdering av hur sannolikt det är att händelsen ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför. I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet har bedömningen utelämnats. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen är befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö. Riskområden (exempel på typhändelser) -naturolyckor (exempelvis extremt väder, översvämning, dammbrott, ras och skred, storbrand) -teknisk infrastruktur och försörjningssystem (exempelvis störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem, störningar i finansiella system, störningar i elförsörjningen, störningar i elektroniska kommunikationer, störningar i värmeförsörjningen, störningar i drivmedelsförsörjningen, omfattande störningar i transporter, kärnteknisk olycka, kemikalieanläggningar och transportolycka med farligt gods) -Social oro (sociala risker, antagonistiska hot, allvarlig händelse vid evenemang) -sjukdomar (allvarlig smitta, epizooti och zoonos, livsmedel) Länsstyrelsen i Dalarna rekommenderar kommunerna i länet att identifiera och i ett urval analysera följande risker: 1. Extremt väder 2. Dammbrott 3. Ras och skred 4. Översvämning 5. Storbrand 6. Elförsörjning 7. Kärnteknisk olycka 8. Elektroniska kommunikationer och IT-angrepp 9. Dricksvattenförsörjning och avloppshantering 10. Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods 11. Omfattande avbrott i samhällsviktiga transporter 16 12. Sociala risker 13. Antagonistiska hot 14. Evenemang 15. Allvarlig smitta (epidemi/pandemi) 16. Epizooti och zoonos 17. Livsmedel 5.1 IDENTIFIERADE TYPRISKER I URVAL 5.1.1 Extremt väder Det finns olika sorters extrema väderhändelser och en del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regn kan också leda till extrema förhållanden. Extrema väderleksförhållanden finns för alla årstider och de berör sällan några större geografiska områden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga verksamheter. 8 Klimatförändringen förväntas bland annat leda till häftigare regnskurar. Beräkningar med klimatmodeller visar att ett skyfall ger 20-30 procent mer regn vid nästa sekelskifte 9 Under 2012 drabbades Falun av ett häftigt skyfall då 33 millimeter regn föll under en knapp halvtimme vilket orsakade översvämningsskador på många fastigheter i centrala Falun. Under sommaren 2014 hade stora delar av landet intensiv värme och torka. SMHI gick för första gången någonsin ut med en klass 2 varning till följd av extremt höga temperaturer. I Falun uppmättes landets högsta temperatur, 35,1 grader. Landstinget Dalarna har under 2015 framtagit en beredskapsplan för värmebölja. Riskbedömningen för extremt väder baserar sig på ett scenario som innebär att 100-120 mm regn faller under en dag inom ett område motsvarande kommunens landyta. Nederbörden kommer stötvis i form av skyfall. Sannolikheten för sådant extremt skyfall bedöms vara medelhög, det vill säga att det kan förväntas inträffa en gång på mellan 10 till 100 år. Konsekvenserna bedöms bli allvarliga. Ett sådant skyfall skulle bland annat leda till stora ekonomiska skador för fastighetsägare, trafikstörningar, och negativ miljöpåverkan. Kulturvärden skulle riskera att gå förlorade. Risk finns för allvarliga bortfall av el och tekniska system. En följd av att kombinerade ledningssystem överbelastas är att orenat avloppsvatten riskerar att tränga upp och bli stående på mark- och vägytor. Detta utgör risk för smittspridning av sjukdomar då avloppsvatten är fullt av bakterier. 8 9 Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt, SMHI, 2015 Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige, SMHI, 2013 17 Det är svårt att beräkna samtliga kostnader som uppstår till följd av ett extremt regn. Information från försäkringsbolag kan ge en bild av omfattningen på de direkta kostnaderna. År 2010 översteg skadekostnaden i Sverige 100 miljoner kronor för händelser orsakade av extrema regn visar statistik från de största fyra försäkringsbolagen. Det stora skyfallet över sydvästra Skåne under 2014 ledde till skador på över 350 miljoner kronor. 5.1.2 Dammbrott I Sverige finns mer än 6000 dammar vilka anlagts för flottning, vattenhushållning, drivvattenföring eller för kraftändamål. Inom Falu kommun finns mer än 100 dammanläggningar i varierade storlek och ålder. Dammarna kan indelas i två huvudtyper, betongdammar och jorddammar (fyllningsdammar) eller en kombination av dessa. Avvikelser/händelser som i dess värsta konsekvens kan leda till ett fullskaligt dammbrott är följande: Läckagevatten som underminerar grundsättning, eller urspolning av fyllnadsmaterial i dammkroppen med inre erosionsskador och portrycksförändringar som följd. Skador/sättningar i dammens stödfyllningar. Förändringar i dammens dränagesystem. Skador vid anslutningar mellan fyllnadsmaterial och betongkonstruktioner samt vid utskovsanordningar. Haveri i utskovsanordningar, eller blockering av dessa. Överinning av dammkrön. Svenska erfarenheter från dammbrott i betongdammar saknas då sådan händelse inte inträffat. Internationellt statistisk visar på dammbrott i betongdammar till följd av underminering av betongdammens fäste i underliggande berg/mark. För jorddammar finns erfarenhet från ett fåtal mindre fyllningsdammar där inre erosion eller anslutningsskador till betongkonstruktioner resulterat i haveri med dammbrott som följd. Alla dammar konsekvensklassificeras. Klassificeringen tar endast hänsyn till vilka konsekvenser som ett dammbrott i värsta fall kan leda till. Konsekvenser vid ett dammbrott kan bli förödande då dammbrottet även kan leda till sekundära dammbrott i nedanförliggande dammanläggningar. Närmast dammanläggningarna kommer en flodvåg att ge omedelbara skador, längre ifrån övergår flodvågen till att likna en naturrelaterad översvämning med snabbt stigande vatten. För att förhindra dammbrott ska dammägaren systematiskt utföra tillsyn, kontroller och underhållsåtgärder på dammanläggningen och upprätta den så kallad DTU-manual. Dammägaren har ett strikt ansvar för skador. Dammägare för dammanläggning som är konsekvensklassificerade i klass 1 och 2 skall ha en särskild beredskapsplan. För att säkerställa de lagkrav som ställs på kommunen som dammägare har Falu kommun har under 2015 inrättat en 0,5 vattensamordnartjänst. Störst konsekvens vid ett dammbrott: Ett dammbrott i Trängslet inom Älvdalens kommun skulle med sekundärskador kunna leda till att sjön Runn som mest stiger med ca 5 meter. Inom den egna kommunen skulle ett dammbrott i Tängerdammen (Balungen) ge den största konsekvensen. Nedanförliggande å- sjösystem skulle stiga med flera meter. Inom området Övertänger – Yttertänger kommer mer än 50 bostadshus allvarligt att skadas, högst sannolikt kommer flera som vistas inom området att förolyckas om de inte varnas och evakueras. 18 Sannolikheten för ett sådant inträffande bedöms mycket låg. Dels är Tängerdammen en betongdamm och det omfattande ägaransvaret med tillsyn, kontroller och underhållsåtgärder sköts mycket väl i Falu kommun. Dock bedöms en sådan inträffad händelse leda till katastrofala konsekvenser eftersom såväl elförsörjning, dricksvattenförsörjning, avlopp, vägnät och annan infrastruktur sannolikt skulle kunna komma att skadas. 5.1.3 Ras och skred Kommunen har varit förskonad från naturrelaterade ras och skred i större omfattning. Det senaste större raset skedde i Vintjärn 2003 då delar av den gamla gruvan rasade. I områden där tidigare gruvverksamhet pågått ansvarar polismyndigheten/markägaren för inhägnader i syfte att minska risker för personella fallskador. I kommunen bedöms det dock finnas ett stort antal okända dagbrott (schakt/gruvhål) som saknar inhägnad. De risker som föreligger för ras eller skred i kommunen är dock huvudsakligen förenade med eventuella översvämningar, dammbrott eller extrem nederbörd. Längs flera av vattendragen i kommunen finns erosionsbenägen jordart. En tänkbar konsekvens av ett större ras eller skred är negativ påverkan av vattendistributionssystemet. Detta eftersom flera vattentäkter ligger i dessa områden. Ett större jordskred längs vattendragen skulle även få påverkan på infrastruktur som exempelvis vägnät, miljö och egendom för boende i området. Kommunens miljö-och samhällsbyggnadsförvaltning har god kunskap om de utsatta områdena där risk för ras eller skred föreligger och beaktar särskilt risker för ras och skred i samband med utformning av översikts- och detaljplaner. Kommunen har tillgång till hydrologisk information om risker för höga vattenflöden vid tillrinningar och arbetar kontinuerligt med rutiner för vattenregleringen. Sannolikheten för ett större ras eller skred bedöms medelhög, det vill säga att det kan förväntas inträffa en gång på mellan 10 till 100 år. Konsekvenserna bedöms bli mycket begränsade, eftersom de skadedrabbade områdena är lokala och i stort inte drabbar hela det geografiska området (kommunen) i någon större utsträckning. De konsekvenser som kan drabba samhället vid extremt väder, översvämning och dammbrott räknas inte in här i scenariot större ras eller skred. 19 5.1.4 Översvämning Sedan 50-talet har Falu kommun drabbats av större översvämningar ungefär vart tionde år. De större vattendragen inom kommunen har från medeltiden och fram till i dag reglerats genom kanaler, dammar och andra åtgärder för olika syften. Samma förhållanden gäller även för många mindre vattendrag. Vattenhushållningsfrågorna har över tid förändrats utifrån samhällets behov. Utdikningar av våtmarker och avrinningsområden som tidigare utgjort depåer har försvunnit till förmån för skogsbruk, jordbruk och inte minst för expension av tätorter och infrastruktur i och mellan dessa. Genom dessa åtgärder har avrinningsförloppet blivit snabbare. Inom tätorter har många naturytor omvandlats till bebyggda eller hårdgjorda ytor vilket även här ökar avrinningsförloppet då lokala depåer inte längre finns. Till detta kommer den pågående klimatförändringen som sannolikt kommer resultera i fler extremväderssituationer i framtiden. Falu kommun möter dessa förändringar genom ett mer restriktivt förhållningssätt då det gäller nybyggnation inom områden där översvämningar kan förväntas inträffa. Falu kommun har även egen skyddsutrustning samt en väl utbildad och övad insatsorganisation för att minimera 20 skador till följd av höga naturrelaterade vattenflöden. En samordnad förvaltning av vattendrag med hög översvämningsrisk i kommunen har beslutats av kommunfullmäktige under 2015. Förhöjd risk för översvämningsrelaterade skador föreligger inom följande områden; - Varpan, Östanforsån, Faluån, Tisken och Runn - Lamborn, Tängran, Valsjön, Svärdsjön, Toftan, Sundbornsån Riskbedömningen bygger på ett scenario som motsvarar det beräknade hundraårsflödet. Stora delar av centrala Falun skulle ställas under vatten. En sådan översvämning skulle bland annat skapa allvarliga bortfall av el och tekniska system, leda till stora ekonomiska skador för fastighetsägare och omfattande negativ miljöpåverkan. Stora kulturvärden skulle riskera att gå förlorade. Skadekostnaderna vid ett hundraårsflöde skulle enbart för Svärdsjövattendragen utan inplanerade skyddsåtgärder uppgå till mer än 450 miljoner kronor, enligt kommunens beräkningar. Under 2015 har en särskild riskhanteringsplan framtagits för Falu tätort. 10 Expansion inom tätortsområden kommer resultera i ökat behov av åtgärder, bland annat av va-system. För Svärdsjövattendraget har en åtgärdsplan antagits och åtgärder beslutats. Flödesfrämjande åtgärder inom Svärdsjövattendraget planeras starta under 2016. Falu kommun har för det lånsiktiga arbetet inrättat en vattensamordnartjänst under 2015. Figur 1; Kartan presenterar vad som hotas i Falun vid en översvämning då Dalalven stiger till det beräknade högsta flödet. Ur rapport Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011 10 Riskhanteringsplan för Falu tätort- enligt förordning om översvämningsrisker, Länsstyrelsen Dalarna, 2015 21 5.1.5 Storbrand- riskhändelse skogsbrand Skogsbränder, som breder ut sig över stora arealer, ryms inom definitionen av begreppet storbrand. Typiskt för en storbrand är att resursfrågan kan bli trängande. Räddningstjänstförbundet Dala Mitt svarar för räddningstjänsten i Borlänge, Falun, Gagnefs och Säters kommuner. Medlemskommunerna har drygt 125 000 invånare tillsammans. I Falun finns en heltidsstation, tre deltidsstationer samt ett samarbetsavtal med Grycksbo Paper industribrandkår med bemanning på deltid. Under det varma och torra extremåret 2014 gjorde Räddningstjänstförbundet Dala Mitt hela 52 stycken insatser vid skogsbränder i Falu kommun. Det är mer än en dubblering av insatser jämfört med året innan. Räddningstjänstförbundet Dala Mitt bedömer att risken för en allvarlig skogsbrand förekommer med en medelhög sannolikhet. Med kännedom av klimatförändringarnas effekter bedöms antalet skogsbränder samt konsekvenserna att öka i framtiden. En skogsbrand kan bland annat leda till störningar el-och dricksvattenförsörjning, väg-och järnvägstrafik, beroende på dess utbredning. En skogsbrand får även konsekvenser för växlighet och biologisk mångfald. Kommunens förmåga att, genom räddningstjänstförbundet, hantera en skogsbrand är i huvudsak god, men har vissa brister. Räddningstjänstförbundet har en förmåga att angripa den mindre skogsbranden med mycket resurser i ett tidigt skede för att begränsa brandens utveckling. Med förbundets totala resurser kan förbundet skapa en viss uthållighet i ett inledande skede på 1-2 dagar. För att kunna hantera en utdragen insats och hålla beredskap inför andra samtida larm kan förbundet vara beroende av resurser från andra kommuner och organisationer. Räddningstjänstförbundets arbete att förebygga skogsbränder baseras på informationsinsatser, övningar och fortbildning av personalen. Bevakning med skogsbrandflyg genomförs utifrån de brandriskprognoser som förbundet beslutar. För att öka riskhanteringsförmågan följer räddningstjänstförbundets personal kontinuerligt forskning och nya erfarenheter av skogsbränder både nationellt och internationellt. Genom utbildning och erfarenhetsåterföring ökar förmågan att hantera skogsbränder. Nya lärdomar resulterar i ny utrustning och nya arbetsmetoder. Under mandatperioden avser Räddningstjänstförbundet Dala Mitt att göra en översyn av ledningsorganisationen. Syftet är att stärka förbundets förmåga att leda räddningsinsatser. I samband med arbetet att ta fram förbundets handlingsprogram för mandatperioden ska även en övergripande riskbild tas fram. I den kommer naturolyckor att uppmärksammas. 5.1.6 Elförsörjning Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Även om det svenska 22 elsystemet är driftsäkert är det sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. Lokalnäten utsätts ofta för avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan regionoch stamnäten inte är lika känsliga, särskilt inte stamnäten. Ungefär 40 procent av avbrotten i elförsörjningen beror på väderrelaterade problem. 11 Stora delar av vårt samhälle är beroende av el för att fungera vilket gör att elen har en särställning som riskområde. Situationer med elbrist kan leda till allvarliga störningar, bland annat beroende av hur långvarig störningen är, hur stort område som berörs, samt av årstid och väderlek. Konsekvenserna av ett längre elavbrott påverkar allvarligt möjligheterna till olika sorters kommunikation- mobilnät, fast telefoni, internet- vilket bland annat skulle drabba flera mediaföretag. Även många andra samhällsviktiga verksamheter skulle allvarligt påverkas såsom exempelvis dricksvattenförsörjning, livsmedelsnäringar, larm-och betalsystem, värmeförsörjning från fjärrvärmenät och myndighetsutövning. Av detta skäl har en omfattande planering för elbristsituation i landet införts, kallad Styrel. Under 2015 har Falu kommun genomfört en revidering av kommunens Styrelplan. 12 Styrel går i korthet går ut på att prioritera vilka verksamheter inom det egna geografiska området som ska ha förtur till el (effekt) vid en bristsituation. I dagens system är det i första hand den enskilde elanvändarens ansvar att planera och förbereda sig för elbrist. Falu kommun har av detta skäl investerat i ett femtontal reservkraftsaggregat i syfte att elförsörja kommunal samhällsviktig verksamhet. Kommunen har därtill upprättat en beredskapsplan för drivmedel att försörja reservkraftsaggregaten vid elbortfall. Landstinget Dalarna har fast reservkraft för länssjukhusets behov. Även den heltidsbemannade brandstationen hos räddningstjänsten i Falun har reservkraft. Motståndsförmågan skulle påtagligt stärkas om privata fastighetsägare installerade reservkraftsaggregat, eller i vart fall inkoppling för mobil reservkraft. Inom kommunens geografiska område finns främst två elnätsbolag, Falu Elnät AB och Envikens Elnät AB. Båda dessa nät anses som robusta nät och längre avbrott är relativt sällan förekommande. För det regionala elnätet ansvarar Ellevio AB. Elnätbolagen ska enligt lag årligen upprätta en risk-och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet. Elnätbolagen ska årligen även upprätta en åtgärdsplan för att förbättra leveranssäkerheten i det egna nätet. Elnätsbolagen i Falu kommun efterlever dessa lagkrav. I ett scenario, att såväl regionnät som lokalnät fallerar under två dygn i januarimånad bedöms konsekvenserna bli mycket allvarliga. Dock bedöms sannolikheten för detta vara låg, det vill säga kan förväntas inträffa en gång på mellan 100-1000 år. 11 12 Klimatanpassningsportalen, SMHI, 2012 Förordning om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (SFS 2011:931). 23 5.1.7. Elektroniska kommunikationer Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation. Många samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information, mellan individer, organisationer och tekniska system. Om kommunikationerna slås ut kan det få allvarliga konsekvenser för samhället. Elavbrott, stormar och andra väderfenomen, avgrävda fiberkablar, virusattacker och haverier i viktiga noder är exempel på allvarliga hot som kan leda till avbrott och/eller störningar. Elektroniska kommunikationer är ett systemområde med många beroenden som är relevanta i krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polis och räddningstjänst. Även elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation. Andra verksamheter som är beroende av elektronisk kommunikation är exempelvis finanssektorn, hälso- och sjukvård samt omsorg, transportsektorn och offentlig förvaltning. Det finns tydliga begränsningar i robustheten på grund av beroendeförhållanden och flera sårbarhetsfaktorer. Närmare 70 procent av hushållen i Falu kommun har access till trådbundet bredband via fibereller kabel-tv nät. Den trådlösa accessen till bredband är i det närmaste hundra procent, dock varierar möjligheten till höga hastighetsöverföringar, beroende på teknik och skillnader i tätoch glesbebyggt område. 13 Kommunen har två separata nödradionät för att säkerställa telekommunikation vid allvarliga och extraordinära händelser. Under 2014-2015 har kommunkoncernen, i samband med genomförandet av Skid-VM, påbörjat en implementering av kommunikationssystemet Rakel för att säkerställa kommunal ledningsförmåga. Kommunen har även utfört säkerhetsåtgärder för att skydda lagrad information på kommunens servrar. Under 2015-2016 byggs världens första klimatpositiva datacenter i Falun. EcoDataCenter blir ett av världens 13 säkraste med högsta möjliga säkerhetsklassificering och prestanda i världsklass. Bakom datacentret står det kommunala energibolaget Falu Energi & Vatten och entreprenörföretaget EcoDC AB. Kunder förväntas bland annat tillhöra både multinationella företag och myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Från 1 januari 2016 gäller nya föreskrifter om krav på driftsäkerhet för den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Föreskrifterna innehåller bland annat generella krav på riskanalysarbete och incidenthantering, och specifika krav på exempelvis reservkraft vid strömavbrott, och krav på redundans av viktiga förbindelser och tillgångar. 14 I ett händelsescenario som leder till fullständigt avbrott eller haveri i dominerande system under 24 timmar skulle konsekvenserna mot ovanstående bli mycket allvarliga för många av de samhällsviktiga verksamheter som finns i kommunens geografiska område. Sannolikheten för att det skulle inträffa bedöms medelhög. 13 14 PTS Bredbandskartläggning 2014 - En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige - PTS-ER-2015:11 PTSFS 2015:2 Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet 24 5.1.8 Dricksvattenförsörjning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder varje invånare cirka 160 liter vatten om dagen, varav tio liter till dryck och matlagning. Bra dricksvatten är även en förutsättning för att flera samhällsviktiga verksamheter ska fungera, såsom exempelvis sjukhus, andra vårdinrättningar och äldreboenden. Den som producerar dricksvatten ansvarar för att vattnet är bra och säkert, att det inte innehållet bakterier eller skadliga ämnen 15. Hushåll som har vatten från egen brunn ansvarar själv för vattenkvaliten. Livmedelsverket har samordningsansvar för dricksvattenfrågor i Sverige. Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i kommunen har den lokala tillsynen för dricksvattenfrågor medan länsstyrelsen ansvar för den regionala tillsynen. I Falu kommun har det kommunala bolaget Falu Energi & Vatten AB till uppgift att tillhandahålla kommuninnevånarna dricksvatten och ombesörja rening av avloppsvatten. Från och med 2015 kommer Falun, Sundborn, Danholn, Toftbyn och Karlsbyheden att få dricksvatten från Badelundaåsen (grundvattentäkt) i Lennheden utanför Borlänge istället för Rogsjön (ytvattentäkt) som var den tidigare vattentäkten. Dricksvattnet produceras av Lennheden Vatten AB som ägs av Falu Energi och Vatten AB och AB Borlänge Energi. Övriga delar av Falu kommun, utöver enskilda vattenverk, får sitt dricksvatten från övriga allmänna vattenverk i kommunen 16. Falu Energi & Vatten AB har under 2015 gjort en riskanalys av drickvattenverksamheten i samband med framtagandet av en beredskapsplan. Utifrån analysresultatet kommer bolaget bland annat att ta fram en ny handlingsplan för riskhändelsen brand. Därutöver ska flera av bolagets tidigare handlingsplaner för olika riskhändelser revideras, såsom exempelvis kemisk förorening i vattentäkt, sabotage, misstanke om vattenburen smitta och stort leveransavbrott. Det är komplicerat att ge en samlad riskbild över hela verksamheten för dricksvattenförsörjningen. Sannolikheten och konsekvenser för varje identifierad riskhändelse varierar beroende på vilket vattenkraftverk, överföringsledning, reservoar eller annat objekt som analyseras. Varje område är unikt utifrån bland annat råvattentyp, storlek och samhällsviktiga abonnenter. Exempelvis bedöms sannolikheten för brand eller sabotage som liten i någon av de större vattentäktsanläggningarna, reservoarerna eller överföringsledningarna men händelsen skulle kunna leda till mycket stora konsekvenser, som långvarigt leveransavbrott för ett stort antal konsumenter/abonnenter eller otjänligt vatten med fara för liv och hälsa. 5.1.9 Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människor och miljö har EU antagit det så kallade ”Sevesodirektivet”. Arbetet påbörjades efter en allvarlig och uppmärksammad olycka i staden Seveso i Italien, där dioxiner släpptes ut som förorenade 25 km² mark och förgiftade ett stort antal människor. 15 16 Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter, EU:s livsmedelslagstiftning och Lag om allmänna vattentjänster Övriga vattenverk i Falun: Enviken, Svärdsjö, Vika Kyrkby, Vika Strand, Aspeboda och Årboheden 25 I Sverige är direktivet infört genom lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och tillhörande förordning (SFS 2015:236) samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap föreskrift (MSBFS 2015:8). Den som har en verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns maximalt lagrad mängd - måste iaktta dessa regelverk. För varje ämne eller kategori av ämnen finns en undre gräns vid vilken reglerna börjar gälla – den lägre kravnivån. För varje ämne eller kategori finns också ett högre gränsvärde – den högre kravnivån - vid vilket skärpta bestämmelser börjar gälla. I Falu kommun finns två så kallade ”Seveso-anläggningar”. Dessa är Falu Energi & Vatten AB (den lägre kravnivån) samt Falu Rödfärg (den högre kravnivån). Tillsynen bedrivs enligt tillsynsprogram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Räddningstjänsten och berörda kommunala miljökontor. Anläggningarna hos Falu Energi & Vatten AB tillsynades senast under år 2014. Falu Rödfärgs anläggningar tillsynades senast i november 2015. Med farligt gods avses ett godsslag innehållande en kemikalie med inneboende farliga egenskaper och där speciella åtgärder måste vidtas i hela hanteringskedjan, för att en acceptabel säkerhet ska kunna upprätthållas. Transport av farligt gods uppfattas av många som en riskfylld verksamhet och ger upphov till oro inför de konsekvenser, som kan förväntas bli följden av en olycka. Länsstyrelsen upprättar i samarbete med kommunerna ett rekommenderat vägnät för trafik med farligt gods. För Faluns del passerar transporter av farligt gods delvis genom centralorten i tätbebyggda områden. Figur 2: Rekommenderade vägar för trafik med farligt gods, Länsstyrelsen Dalarna. Grön sträckning = rekommenderad primär väg. Blå sträckning = rekommenderad sekundär väg 26 Sannolikheten för att ett omfattande utsläpp från kemikalieanläggning eller från transport av farligt gods ska drabba Falu kommun bedöms vara medelhög, det vill säga att det kan förväntas inträffa en gång på mellan 10-100 år. Konsekvenserna bedöms bli allvarliga vilket innebär ”betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter”. 5.1.10 Sociala risker En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden som har negativa konsekvenser på det som bedöms vara skyddsvärt. Internationellt och nationellt Under de senaste åren har det vid upprepade tillfällen dragit en våg av social oro genom Europa. Städer i Sverige har också präglats av oroligheter i flera omgångar. Räddningstjänst och polis har utsatts för stenkastning och flera områden har drabbats av anlagda bränder, sabotage och social Oroligheternas uppkomst och karaktär har många likheter oavsett om de sker i Europa eller i ett specifikt område i en svensk stad. Ungdomar i utsatta områden beskriver för media bakomliggande orsaker som segregation, fattigdom och utanförskap. Även ökad främlingsfientlighet och minskad social sammanhållning är risker som kan leda till social oro och få allvarliga konsekvenser. Mycket pekar på en allt starkare alienation från samhället och en svagare tilltro till myndigheter inom vissa grupper. Bakom dessa yttringar finns flera sociala riskfaktorer som gemensamt kan öka sannolikheten för extraordinära händelser. Det finns en skillnad mellan begreppen social oro och sociala risker. Social oro kan ses som olika typer av utfall eller angrepp på samhällets institutioner, där stenkastning och bränder kan vara två exempel. Sociala riskfaktorer Falun brukar i många statistiska sammanhang räknas som ett Sverige i miniatyr då Falun ofta hamnar på medelsiffror i riket. När det gäller sociala riskfaktorer för 2014 ligger Falun bättre till än genomsnittet i Sverige när det gäller valdelatagande och antal ohälsodagar för män och kvinnor. När det gäller andelen öppet arbetslösa samt andel elever som ej är behöriga till gymnasieskola och högskola så ligger Falun som snittet i riket. Social riskgrupp hälsa Falun ligger bättre till än genomsnittet i riket när det gäller kvinnors psykiska välbefinnande, men ligger sämre till än genomsnittet när det gäller mäns psykiska välbefinnande. Försörjning I Falun har såväl kvinnor som män en inkomst över genomsnittet i Sverige. Trots detta så ligger Falun högre än genomsnittet i Sverige när det gäller ekonomiskt bistånd och biståndsmottagare samt sjuk- och aktivitetsersättning än genomsnittet i Sverige. Även andelen skuldsatta unga mellan 18-25 år är högre i Falun än genomsnittet i Sverige. Social riskgrupp, säkerhet och trygghet I Falun anmäldes 8 291 brott per 100 000 invånare under 2014. Det gör att Falun ligger förhållandevis lågt jämfört med riket i stort där Falun hamnar på plats 171 av landets 27 kommuner och i mer jämförbara kommuner befolkningsmässigt, med mellan 50 000-70 000 invånare, så hamnar Falun 2014 på plats 15 av 17 kommuner. Terrorism och våldsbejakande extremism har förändrats i och med globaliseringen. Den internationella terrorismen har berört Sverige i mindre grad än i andra länder, även om terrorhotet mot Europa har ökat de senaste åren. Mitt under julruschen i december 2010 skedde flera explosioner i centrala Stockholm och en man sprängde sig till döds. Sprängdåden rubricerades av Säpo som ett terroristbrott. 2012 dömdes en ensam gärningsperson för två mord och fyra mordförsök riktade mot personer som han valt ut utifrån att han uppfattat att de hade utländsk bakgrund. I juli 2011 avled uppemot 100 människor i terrordåden i grannlandet Norge. I november drabbades Paris av flera planerade terrorattacker på olika platser i staden som krävde 130 dödsoffer och många skadade. Gärningspersonerna hade uttalade sympatier för den våldsbejakande extremist-/terrororganisationen IS (Islamska staten). I Sverige är det Säkerhetspolisen (Säpo) som ansvarar för terrorismbekämpningen. Den grova organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället i form av allvarliga effekter på fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot, trakasserier och social påverkan. Det kan medföra social otrygghet i kommunen och samhället där samhällets värderingar påverkas, förtroendet för myndigheter och samhället minskar och krav på insatser från samhället ökar. Falun har haft viss aktivitet, framförallt i form av hot, som kan kopplas till våldsbejakande extremistiska organisationer. I Dalarna finns organisationer som räknas till de våldsbejakande högerextrema. Från andra kommuner i Dalarna har också personer anslutit sig till den våldsbejakande terror-/extremistorganisationen IS (Islamska staten) i Syrien/Irak. En god samverkan mellan bland annat skola, fritidsgårdar, socialförvaltning, polis och andra verksamheter som möter unga behövs även i denna fråga för att förebygga och tidigt upptäcka tecken på radikalisering hos unga. Samverkan i Falun runt denna fråga sker bland annat genom Faluns lokala brottförebyggande råd. Vår omvärld har under senare år drabbats av flera tragiska grova våldsdåd i form av så kallade ”skolattacker”/”skolskjutning”, som medför stor uppmärksamhet och oro för att något liknande skulle kunna inträffa också i Sverige. Forskning och erfarenheter har visat att vi i Sverige bör ta problemen med risker för dödligt våld i skolmiljöer på allvar och den 22 oktober 2015 drabbades en skola i Trollhättan av en skolattack som också kan klassas in som våldsbejakande extremism då gärningspersonen tydligt via internet visat att han hade högerextrema sympatier och vid skolattacken valde ut barn med mörk hy som han attackerade med kniv och svärd. En elev och två vuxna i personalen, som försökte skydda eleverna, avled av de skador de fick. Flera tidigare försök har avvärjts som t ex i Malmö 2004 stoppades en 16-årig elev från att genomföra en planerad massaker och flera fall av hot om våldsdåd mot skolor har förekommit i bl.a. Eskilstuna, Örebro och Piteå. Skolattacker är mycket allvarliga fenomen som är mycket svåra att upptäcka i förväg, trots att gärningspersonerna vid tidigare händelser ofta i förväg signalerat till sin omgivning att de planerar att begå en våldshandling. Upptäckt ställer stora krav på samordning och strategi inom skolan. Att hantera en situation med pågående dödligt våld när den väl inträffar, är också något som ställer mycket komplicerade krav på både skola, polis och räddningstjänst. 28 Inom flera av kommunens verksamheter förekommer tyvärr våld och hot om våld. Det kan rikta sig mot personal eller förekomma mellan individer. Det är viktigt att våldsutsatta arbetsplatser arbetar systematiskt och löpande med denna typ av problem, även om antalet allvarliga inträffade incidenter i Falun hittills varit få. Attentat mot verksamheten, med personskador eller dödsfall bland personal eller brukare som följd kan inträffa. Under senare år har även flera så kallade vansinnesdåd inträffat i Sverige. Begreppet beskriver ofta en personlig våldsakt utan uppenbara avsikter. Det går inte att utesluta att ett vansinnesdåd skulle kunna inträffa i Falu kommun. Det skulle ställa stora krav på kommunens krishanteringsförmåga och förmåga till psykosocialt omhändertagande. 5.2 RISKVÄRDERING OCH RISKMATRIS Konsekvens Sannolikhet 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala 5 Mycket hög sannolikhet Mer än 1 gång år 4 Hög sannolikhet 1 gång per 1-10 år 3 Medelhög sannolikhet 1 gång per 10100 år 2 Låg sannolikhet 1 gång per 1001000 år 1 Mycket låg sannolikhet Mindre än en gång på 1000 år 3. Ras och skred 1. Extremt väder 5. Skogsbrand 9. Kemikalieanläggningar och transport av farligt gods 10. Sociala risker 4. Översvämning 7. Elektroniska kommunikationer 9. Dricksvatten 6. Elförsörjning 2. Dammbrott 29 Nivå Konsekvenser Omfattning/Beskrivning 1 Mycket begränsade -Små direkta hälsoeffekter. -Mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet. -Övergående misstro mot enskild samhällsinstitution 2 Begränsade -Måttliga direkta hälsoeffekter. -Begränsade störningar i samhällets funktionalitet. -Övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga -Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter. -Allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. -Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga -Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter. -Mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. - Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende 5 Katastrofala - Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter. - Extrema störningar i samhällets funktionalitet. - Grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. 30 6. BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE ___________________________________________________________ Med krisberedskap menas ”förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer”. (MSBFS 2015:05) Syftet med beskrivningen är att få en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och hantera extraordinära händelser oavsett händelse. Syftet är också att MSB ska kunna följa upp kommunernas arbete utifrån lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I detta avsnitt beskrivs sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering av samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt vid bedömning av kommunens generella krisberedskap. Även övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete beskrivs. En generell sårbarhet är att förebyggande åtgärder kan vara mycket kostsamma och därför svåra att finansiera. Det vill säga, investeringsnyttan kan vara svårbedömd på lång sikt i förhållande till kostnaden. För samhällsviktig verksamhet är det av särskild vikt att genom kontinuitetsplanering lägga resurser i förebyggande syfte för att minska sårbarheten kopplade till identifierade kritiska beroenden. En annan generell sårbarhet är att samhällsviktiga verksamheter oftast är beroende av el, värme, elektronisk kommunikation och dricksvatten. Delar av den samhällsviktiga verksamheten i det geografiska området saknar robust teknisk försörjning såsom exempelvis reservkraftsaggregat, robust drivmedelsförsörjning, nödvattenplanering och alternativa medel för kommunikation. Många samhällsviktiga verksamheter är beroende av personal med rätt kompetens att tillgå med kort varsel. En generell sårbarhet är att flera samhällsviktiga verksamheter idag, i större eller mindre omfattning, är personberoende. Det finns generella sårbarheter vad gäller samverkan mellan samhällsviktiga verksamheter kopplade till krisberedskap, såsom att samverkansaktörernas beredskap- och handlingsplaner visat sig vara osynkade, att gemensamma larm-och kontaktlistor saknas och även att det generellt råder kunskapsbrist om kommunens och regionens krisledning- och krishanteringsorganisation. Några av de identifierade allmänna sårbarheterna och bristerna i krisberedskap är: - Avsaknad av sambandsplan, med Rakel-struktur, vid bortfall av ordinär telefoni - Avsaknad av kommunal larmstruktur 31 - Fördjupade analyser av kritiska beroenden inom flera samhällsviktiga verksamheter - Anslutningar av kommunens reservkraftaggregat är i vissa delar inte utförd - Lågt deltagande i brandskyddsutbildningar hos kommunal personal - Kunskaper om rutiner för hot och våld hos kommunens anställda 7. BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK-OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT ___________________________________________________________ Kommunen behöver arbeta med åtgärder för alla de generella och allmänna sårbarheter och brister i krisberedskapen som beskrivs i avsnitt 6. Utbildning och övning är en viktig del i kommunens förebyggande krisberedskapsarbete, varför sådan bör göras tillgänglig och lätt att genomföra för anställd personal, politiker och funktioner som exempelvis FRG, POSOM, Tjänsteman i beredskap, beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, kommunikationsfunktioner och berörda förvaltningsledningar. Kommunen med samverkansaktörer behöver exempelvis förbättra rutiner och hitta fungerande verktyg för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område vid allvarliga eller extraordinärar händelser. Likaså utföra en kommunal behovsanalys ur ett HR-perspektiv för att säkerställa personalförsörjningen vid en kris. Falu kommun behöver ur krisberedskapssynpunkt skaffa fördjupade kunskaper om icke kommunala aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet i det geografiska området. Likaså förbättra arbetet med att belysa den enskildes ansvar, det vill säga allmänhetens ansvar, att hantera en mer omfattande samhällsstörning. Kommunens övergripande risk-och sårbarhetsanalys är en fortlöpande process och bör inte ses som en färdig produkt utan istället som början på fortsatt arbete med övergripande riskoch sårbarhetsanalyser, kontinuitetsplaner och annat krisberedskapsarbete inom respektive samhällsviktig verksamhet. 32