D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
Välj rätt vallmaskiner- läglighet med hänsyn till kvalitet och kvantitet
Gunnarsson C.1, Spörndly R.2, Rosenqvist H.3, de Toro, A. 3, Hansson P-A.3
1
Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, Uppsala, [email protected]
2
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kungsängen, SLU, Uppsala
3
Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
En faktor för framgångsrik mjölkproduktion är
skörd av vall med hög kvalitet. Vid skörd finns en
tidpunkt när vallens värde är maximalt med hänsyn
till både kvalitet och kvantitet. Läglighetskostnader
är de kostnader uppstår om skörden inte utförs vid
denna tidpunkt.
Förutom av tidpunkten för skörden påverkas
läglighetskostnaderna även av kapaciteten på de
maskiner som används för skörd. Stora maskiner
med hög kapacitet minskar läglighetskostnaderna
eftersom skörden kan slutföras snabbare men
innebär samtidigt höga maskinkostnader. Vid val av
maskinkapacitet är det därför viktigt att ta hänsyn
till både maskin- arbets- och läglighetskostnaderna. Här presenteras en metod för att uppskatta
läglighetskostnaderna för skörd av vall till mjölkproduktion genom att använda information om
förändringen i näringsinnehåll och avkastning med
skörde­tidpunkten.
i vallen bestämdes för en tidig och en sen skördetidpunkt i varje skörd. Därefter gjordes foderstater
med de olika foderkvaliteterna och totala kostnaderna för foderstaterna beräknades. Vallens totala
värde i kr/ha beräknades därefter genom att multiplicera avkastningen i kg/ha med fodervärdet i kr/
kg. Läglighetskostnader i kr/ha och dag beräknades
genom att ta skillnaden i vallens totala värde mellan
två tidpunkter. Därefter beräknades maskin, arbetsoch läglighetskostnader för olika skördesystem och
vallarealer med hänsyn till mer gårdsspecifika faktorer som maskinkapacitet, sannolikhet för gynnsamt
väder samt tillgång på arbetskraft.
För mer detaljer se Gunnarsson (2008) samt Gunnarsson et al. (2009).
Beräkning av vallens värdeförändring
med skördetidpunkten
Läglighetskostnaderna i kr per ha och dag och dess
variation mellan de tio år som beräkningarna gjorde
för framgår av figur 1. Som en konsekvens av snabbare näringsförändringar var läglighetskostnaderna
signifikant högre i första skörd jämfört med andra
och tredje skörd. Läglighetsfaktorerna varierade
mycket mellan åren och det är därför viktigt att
basera läglighetsberäkningarna på väderdata från
mer än ett år. Efter optimal skördetidpunkt resulterar snabb försämring av kvaliteten och låg tillväxt
i ökande läglighetsförluster. En slutsats är då att
Läglighetskostnader och hur de varierar
mellan skördar och mellan ekologisk och
konventionell produktion
En beräkningsmodell konstruerades för att uppskatta läglighetskostnaderna med avseende på både kvalitet och kvantitet. Modellen bestod av två delar; en
som beräknade vallens avkastning vid olika tidpunkter genom att använda en valltillväxtmodell baserad
på väderdata (Torssell et al.,1982) och en del som
beräknade förändringen i vallens fodervärde i kr/kg
med skördetidpunkten. Energi- och proteininnehåll
Figur 1.
Läglighetskostnader (kr ha-1 dag-1) för
konventionell skörd i mellersta Sverige
(Ss)för första skörd (blå stapel), a
­ ndra
skörd (röd stapel) och tredje skörd (grön
stapel).
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010
1
Svensk Mjölk
D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
skörda när/innan tillväxten avstannar eftersom
den lägre kvaliteten då inte längre kompenseras av
ökande kvantitet.
Tabell 1 visar genomsnittliga läglighetskostnader
för ekologisk och konventionell produktion i mellersta Sverige, dels per ha och dag och dels per kg TS.
Räknat per producerad kg mjölk var läglighetskostnaderna lika stora eller större i ekologisk produktion
pga. lägre mjölkavkastning och högre ensilageförbrukning per ko.
Ändrat transportavstånd har olika stor påverkan på
skördemaskinsystemen. För rundbalar antogs att
transporten av balarna från fält kan ske efter skörden vilket resulterade i att dess kapacitet inte påverkades av transportavståndet. Skörd med rundbalar
var därför ekonomiskt intressant vid långa transportavstånd. Skördekapaciteten för hackvagn och
exakthack med separata vagnar påverkas däremot
negativt med ökande transportavstånd vilket i figur
3 framgår av ökande skördekostnader med ökande
transportavstånd.
Tabell 1. Genomsnittliga läglighetskostnader i kr/ha och dag
samt kr/kg TS för mellersta Sverige (Ss)i konventionell och
ekologisk produktion
Eko
Kr/ha & dag
Konv
Eko
Kr/kg TS
Konv
Skörd 1
31
60
0,015
0,019
Skörd 2
19
23
0,009
0,007
Skörd 3
10
14
0,004
0,005
Värdeminskning i kr/kg TS var snabbare i ekologisk
produktion pga. högre kostnader för foderstat och
större påverkan på mjölkintäkt medan avkastningen
var högre i konventionell produktion.
Figur 3. Skörde- och ensileringskostnader för varierande
transportavstånd vid skörd av 90 ha med mellanstor
­maskinkedja med rundbalar, hackvagn samt exakthack med
2 eller 3 separat vagnar i konventionell produktion
i mellersta Sverige (Ss).
Skördekostnader för olika vallarealer,
maskinsystem och transportavstånd
Maskin- arbets- och läglighetskostnader för varierande vallareal visas i figur 2 samt för olika
transportavstånd i figur 3. För skörd med hackvagn
i mellersta Sverige framgår av figur 2 att läglighetskostnaderna ökade från 1 % till 22 % av totala
skördekostnaderna när vallarealen ökade från 20 till
150 ha. Upp till en viss vallareal minskade skördekostnaderna per ha med ökande vallareal eftersom
ökad årlig användning sänker maskinkostnaderna.
Därefter vägdes minskade maskinkostnader upp av
ökande läglighetskostnader eftersom skörden tar
längre tid att utföra.
Referenser
Gunnarsson, C. (2008) Timeliness Costs in Grain and Forage
Production Systems. Doctoral Thesis No. 2008:102, Faculty of
Natural Resources and Agricultural Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala.
Gunnarsson, C., Spörndly, R., Rosenqvist, H., de Toro, A.,
Hansson, P.A. (2009) A method of estimating timeliness costs
in forage harvesting illustrated using harvesting systems in
Sweden. Grass and Forage Science, 64, 276-291.
Torssell, B.W.R., Kornher A., Svensson A. (1982). Optimization of Parameters in a Yield Prediction Model for Temporary
Grasslands. Report 112. Uppsala, Sweden, Dept. of Plant Husbandry, Swedish University of Agricultural Sciences.
Figur 2. Skördekostnader i € per ha och år för skörd med
mellanstor (M) maskinkedja med hackvagn i mellersta
Sverige (Ss)i konventionell produktion.
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010
2
Svensk Mjölk
