Proteinsyntesen
Från genotyp till fenotyp
Generna uttrycks
Varje gen kodar för ett visst protein
Hur – genom kvävebasernas ordning
Koden anger i vilken ordning aa skall
sitta i proteinet
Generna uttrycks
DNA anger alltså proteiner och påverkar
därmed hela cellens egenskaper
Ex: tungrullare
Förmåga att rulla tungan är genetiskt
betingat. D.v.s. förmågan finns i våra
gener och därmed uppstår oförmåga hos
dem som saknar genen för att rulla
tungan.
Generna uttrycks
Det finns bara 4 olika kvävebaser
En kombination av 3 baser i följd anger 1
aminosyra
Alltså, 1 triplett = 1 aminosyra
T.ex. AAAGGAGCG = AAA (lysin) GGA
(glycin) GCG (alanin)
Generna uttrycks
Generna uttrycks i proteiner i 2 steg
1. Transkription Sekvensen (genen) skrivs av
till s.k. mRNA.
2. Translation mRNA översätts av
ribosomerna till en följd av aminosyror i ett
protein
Generna uttrycks
Steg 1
Transkription
Steg 2
Translation
Generna uttrycks
Transkription (RNA bildas)
1. RNA-polymeras binder till startsekvens i
DNA spiralen och lösgör bindningarna
2. RNA-polymeraset vandrar längs DNA:t
och tillsätter nukleotider – socker, fosfat
& kvävebas (A,U,C,G)
3. När polymeraset når stoppsekvensen
så faller den av och mRNA:t kan vandra
ut till cytoplasman
Translation (Protein bildas)
1. mRNA:t vandrar ut i cytoplasman till
ribosomerna
2. Väl i ribosomerna översätts sekvensen
till en följd av aminosyror
3. Aminosyrorna transporteras m.h.a.
tRNA
4. tRNA:t släpper sin aminosyra och faller
bort
5. Ett protein har bildats
Genreglering
Människan har över 25 000 fungerande
gener, i varje somatisk cell
Trots alla celler har samma genom
(arvsmassa) så bildar de olika proteiner
En muskelcell tillverkar aktin & myosin
medan celler som finns i bukspottskörteln
tillverkar insulin & glukagon
Genreglering
Generna regleras främst genom hur hårt
packade de är i DNA-tråden
Genreglering
I en muskelcell så ligger generna för
myosin & aktin löst packade och därmed
lättare att transkriberas. Generna för
insulin & glukagon finns där men är så
hårt packade att de inte kan transkriberas
Alltså, hårt packad gen – ej transkription,
löst packad gen – transkription
