6.6 Friluftsliv

Datum 2007-04-26
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Utställning
Detaljplan för Visby Snäckgärdet 1:28
"Snäcks camping”
Camping, uthyrningsstugor, mm.
Sten Svensson
Stadsarkitektkontoret
Gotlands kommun
1
1 Sammanfattning ...................................................................................................................... 3
2 Inledning.................................................................................................................................. 5
2.1 Bakgrund och syfte ........................................................................................................... 5
2.2 Bedömning av betydande miljöpåverkan ......................................................................... 5
2.3 Avgränsning av MKB ...................................................................................................... 6
2.4 MKB-genomförandet ....................................................................................................... 6
2.5 Övergripande planförutsättningar .................................................................................... 6
3 Sammanfattande beskrivning av planförslaget ...................................................................... 6
4 Alternativa lokaliseringar ........................................................................................................ 7
5 Nollalternativet ........................................................................................................................ 7
6 Planområdet ............................................................................................................................. 7
6.1 Markförhållanden ............................................................................................................. 8
6.2 Buller ................................................................................................................................ 9
6.3 Landskapsbild................................................................................................................. 10
6.4 Naturmiljö ...................................................................................................................... 10
6.5 Kulturmiljö ..................................................................................................................... 11
6.6 Friluftsliv ........................................................................................................................ 13
6.7 Hushållning med naturresurser ....................................................................................... 15
7 Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder .......................................................................... 15
7.1 Markförhållanden ........................................................................................................... 15
7.2 Buller .............................................................................................................................. 16
7.3 Landskapsbild................................................................................................................. 16
7.4 Naturmiljö ...................................................................................................................... 16
7.5 Kulturmiljö ..................................................................................................................... 17
7.6 Friluftsliv ........................................................................................................................ 17
7.7 Hushållning med naturresurser....................................................................................... 17
8 Miljömål och miljökvalitetsnormer ....................................................................................... 18
9 Störningar och påverkan under byggtiden ............................................................................ 19
9.2 Generella störningar ....................................................................................................... 19
9. 3 Generella åtgärder ......................................................................................................... 19
10 Uppföljning, övervakning och ansvar ................................................................................. 19
11 Källor ................................................................................................................................... 19
2
1 Sammanfattning
(Icke-teknisk)
Enligt 3 kap. 1§ miljöbalken (3 och 4 kap. miljöbalken, MB, ska tillämpas vid prövningen av
frågor enligt plan- och bygglagen, PBL), ska mark- och vattenområden användas för det eller
de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt
föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt
god hushållning.
Miljökonsekvensbeskrivningen är i första hand till för att ge beslutsfattarna i
byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige ett underlag för en samlad bedömning av de
konsekvenser planförslaget får på miljö, hälsa och hushållningen med mark, vatten och andra
resurser inför beslut om antagande av detaljplanen.
Samlad bedömning
Genomförandet av planen kommer att medföra betydande miljöpåverkan men åtgärder
föreslås som minskar denna påverkan.
Hälsa och säkerhet
Sveriges Geologiska Institut, SGI, har besiktigat planområdet och föreslagit åtgärder för att
minska olycksriskerna orsakade av ras. I dessa åtgärder ingår eventuell borttagning av en del
av Korpklint och nedtagning av vissa större block i lägen där dessa riskerar att glida ner.
Rapporten från Sveriges Geologiska Institut med dess rekommendationer används för att ge
planområdet en rimlig säkerhetsnivå med avseende på rasrisk. I utställningsförslaget av
detaljplanen har ett riskutsatt område lämnats utanför planen och hanteras i annan ordning.
Buller från flyg påverkar boende- och vistelsemiljön i planområdet. Planen medger hotell,
kontor och restaurang samt camping i form av stugor, tält och husvagnar, men däremot inte
bostäder. För de verksamheter som planen medger finns inga riktvärden för godtagbar
ljudnivå.
Miljöpåverkan
Bedömningen är att planområdet utsätts för miljöpåverkan (buller), men att denna påverkan
inte är betydande då planen inte medger bostäder utan endast tillfälligt boende.
Rekreation och strandskydd
Kuststräckan norr om Visby är ett av de mest nyttjade strövområdena i Visbyområdet. Särskilt
strandområdet är mycket viktigt för det rörliga friluftslivet. Strandskyddets syfte ”är att trygga
förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i
vatten för djur- och växtliv” (Miljöbalken 7 kap 13 §). Dispens från strandskyddsbestämmelserna liksom eventuellt upphävande beslutas av länsstyrelsen. Dispens från
strandskyddsbestämmelserna och naturreservatsbestämmelserna har givits för uppställning av
s.k. villavagnar. Lov för tillfällig åtgärd har givits för dessa vagnar. I detaljplanen läggs
kvartersmark på detta område (där strandskyddsdispens har lämnats) inom vilket det medges
samma användning som för övriga delen av planområdets kvartersmark, d.v.s. handel för
camping och badgästers behov, restauranger, hotell och konferenslokaler, campingplats,
3
övernattningsstugor, raststugor, skidbacke med lift, friluftsbad, parkeringsplatser. Byggnader
dock endast i ett plan.
Miljöpåverkan
Att ta i anspråk en del av strandområdet innebär en betydande miljöpåverkan. Avvägningar i
planen mellan camping och det allmänna intresset strandskydd har dock resulterat i att det
allmänna intresset strandskydd har fått vika.
Uppföljning av efterlevnaden av strandskyddet sker på gängse sätt genom länsstyrelsens
tillsyn av detsamma.
Biologisk mångfald och naturmiljö
Kärlväxter upptagna på den nationella rödlistan kan påverkas. Konsekvenserna för biologisk
mångfald går inte att närmare precisera för flertalet arter.
I och intill bäcken som rinner genom campingområdet, Snäckbäcken, finns växten
dikesskräppa, Rumex conglomeratus, en växt som finns på den nationella rödlistan och där
anges som starkt hotad (EN). Dikesskräppa förekommer i Sverige i Skåne samt en lokal i
västligaste Blekinge och så här vid Snäck. Dikesskräppans existens är hotad om okänsliga
rensningar, kulvertering och liknande företas i växtens livsmiljö. Ett bestånd finns även på
udden i sydväst, inom strandskyddsområdet.
I båda de små bäckarna (benämnda Laxrännan och Kvarnrännan på karta av lantmätare G
Blomdahl 1930) går havsöring upp för lek på senhösten och bäckarna har betydelse för
kustens havsöringsbestånd.
Miljöpåverkan
Betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald kan inte uteslutas. Detta beror på
planbestämmelser, men också på skötsel och åtgärder som inte styrs i planen.
Åtgärder som föreslås i planförslaget består av att det utmed Snäckbäcken avgränsats en tio
meter bred zon som inte får bebyggas. Detta är positivt om dikesskräppans livsmiljö ska
kunna behållas liksom för havsöringen. I övrigt beror utvecklingen till inte ringa del på
skötseln av vattendraget och dess stränder.
I övrigt kan ett större utnyttjande av området innebära ett ökat mark- och vegetationsslitage.
Detta bedöms dock inte ha negativa konsekvenser för naturvärden.
Klippblocken i havet/stranden (de falska raukarna) utanför Korpklint ska inte påverkas av
exploatering.
Ingen uppföljning föreslås, dock har tekniska förvaltningen uppmärksammats på
vattendragens värde för beaktande vid skötsel.
Kulturmiljö
Planområdet och angränsande områden norr om detta har stora kulturhistoriska värden. I
området har funnits en hamnplats eller fiskeläge från vendeltid till tidig medeltid. Ett
fornlämningsområde med gravfält och bebyggelseområde finns och detta område markeras på
4
plankartan. Inom området föreslås planbestämmelser om bygglovplikt och krav på
antikvariska undersökningar vid ingrepp.
Den kvarnmiljö som finns (Kohlens kvarn) ligger i stort utanför planområdet.
Miljöpåverkan
Risk finns för betydande miljöpåverkan. Åtgärder som föreslås i planen innebär en
arkeologisk undersökning av fornlämningsområdet för att därefter möjliggöra en exploatering.
Ingen uppföljning föreslås.
Naturresurser, t.ex. riksintressen
Planförslaget är avsett att utveckla det lokala näringslivet och står således inte i strid med
riksintresset enligt miljöbalkens kap 4.
Planområdet ligger inom riksintresseområden för både naturvård och friluftsliv. Klinten och
dess geologiska former, t.ex. raviner samt strandvallssystemen, är viktiga delar av
naturvårdens, men även friluftslivets riksintresse och kommer att påverkas om området byggs
ut enligt vad planen ger möjlighet till. Strandområdet är naturligtvis en viktig del av
friluftslivets riksintresse.
Miljöpåverkan
Enligt Miljöbalken får inte riksintressen påtagligt skadas. Kommunen har gjort bedömningen
att riksintressena naturvård och även friluftsliv kommer att påverkas ganska kraftigt, men att
skadan på det som konstituerar riksintresset ändå inte är påtaglig.
Markanvändningen (kvartersmark) avser tillfälligt boende. För sådant finns inte riktvärden för
flygbuller och det går då inte att hävda att riksintresset Visby flygplats kommer att påtagligt
skadas av den föreslagna markanvändningen. Påverkan kan antas kunna ske där krav på
begränsning av flygverksamhet eller åtgärder för bullerdämpning skulle kunna krävas med
stöd av riktvärden, vilket således inte är fallet.
Bedömningen blir att ett genomförande av detaljplanen inte påtagligt försvårar nyttjandet av
riksintresset Visby flygplats.
2 Inledning
2.1 Bakgrund och syfte
Syftet med en miljöbedömning och genomförande av en MKB är att miljöaspekter bättre ska
integreras i planarbetet. En förändrad markanvändning, som den föreslagna, ger upphov till
effekter i miljön eller riskerar att göra så. I MKB:n ska dessa effekter identifieras och
väsentligare sådana ska beskrivas och dess konsekvenser ska bedömas.
2.2 Bedömning av betydande miljöpåverkan
En behovsbedömning daterad 2003-11-24 redovisar bedömningen att planen skulle kunna
medföra betydande påverkan på riksintressen, hotade arter, allmänhetens framkomlighet och
landskapsbild.
5
2.3 Avgränsning av MKB
Risk för betydande miljöpåverkan har ansetts kunna uppstå för
- naturvårdsaspekter
- kulturmiljöaspekter
- hälsa (flygbuller)
- friluftsliv och rekreation
- säkerhet och risker
- hushållningsaspekter (riksintressen)
Även vissa andra aspekter kan behandlas i en MKB, men risk bedöms inte finnas för
betydande miljöpåverkan för andra aspekter än ovan nämnda.
2.4 MKB-genomförandet
Från och med den 21 juli 2004 gäller nya bestämmelser i miljöballken (i kap. 6 §§11-18) för
miljöbedömning av planer (SFS 2004:606). Har detaljplanearbetet formellt börjat förberedas
före den 21/7 2004 omfattas planen inte av de nya kraven på miljöbedömning, om de antas
före den 21/7 2006.
Byggnadsnämnden gav stadsarkitektkontoret i februari 2004 uppdrag att pröva möjligheten att
upprätta detaljplan för området och MKB-förfarandet påbörjades enligt äldre regler vid
samrådet med plan och MKB. Genom att planarbetet för Visby Snäck 1:28 har dragit ut på
tiden omfattas planen nu av de nya bestämmelserna.
Vid samrådet med planförslaget, daterat 2005-03-30, var en samråds-MKB enligt äldre regler
bilagd handlingarna. En behovsbedömning har gjorts, daterad 2007-05-08, enligt nya regler
som inkluderar samråd med länsstyrelsen. Kommunens ställningstagande om krav på
miljöbedömning (MKB) kvarstår.
Efter antagande kommer en särskild sammanställning att göras som ska redovisa på vilket sätt
miljöaspekter har integrerats i planen och hur miljösynpunkter har beaktats. Den särskilda
sammanställningen ska göras tillgänglig för samrådskretsen.
Därefter ska kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som planens
genomförande i realiteten medför.
2.5 Övergripande planförutsättningar
Planområdet ingår i den fördjupade översiktsplanen för norra Visby (antagen 1995-09-18) och
är där utlagt som rekreationsområde.
3 Sammanfattande beskrivning av planförslaget
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av Snäcks camping. För användning av
kvartersmark anges HKN, vilket innebär ”Handel för camping och badgästers behov.
Restauranger, hotell och konferenslokaler. Campingplats, övernattningsstugor, raststugor,
6
skidbacke med lift. Friluftsbad. Parkeringsplatser.” 14000 m2 är största bruttoarea inom
fastighetsdelen som får avstyckas från Visby Snäck 1:28.
Planläggningen sker i anslutning till befintliga mindre vägar och den nya bebyggelsen kräver
endast begränsad ny vägbyggnad. Planen bedöms inte ge upphov till större
”följdexploateringar” utanför detaljplaneområdet.
Bebyggelsen kommer att ligga på och nedanför klintsluttningen, områden med stora naturoch kulturhistoriska värden. Strandskydd råder till 100 meter, men planen medger
envåningshus ca 30 meter från strandkanten, d.v.s. öster om den lilla vägen.
Planförhållanden
I den fördjupade översiktsplanen för Norra Visby antagen av kommunfullmäktige 1995-0918, anges planområdet som ett område för rekreation. Det finns idag ingen detaljplan för
området.
4 Alternativa lokaliseringar
Några alternativa lokaliseringar till planområdet har inte varit aktuella att utreda. Detaljplanen
ska ge möjligheter till en utveckling av camping/hotell/turism i just detta område. Därmed är
frågan om alternativa lokaliseringar irrelevant.
5 Nollalternativet
Planområdet har idag ingen detaljplan, men pågående markanvändning är camping, dock inte
av den omfattning och verksamhetsinriktning som planen ger möjlighet för. Ett nollalternativ
skulle kunna vara fortsatt campingverksamhet, dvs fortsättning av pågående markanvändning.
Området kan inte användas för bostadsändamål på grund av flygbuller. Både FBN 55 dBA
och maximalbullernivån 70 dBA når nästan ända ner till stranden.
6 Planområdet
Planområdet är en mindre sänka/inbuktning i den mäktiga klinten utmed Gotlands västsida.
Den hängs upp på två klintnäsor av vilka den södra, Korpklint ligger närmare strandlinjen och
kanske ter sig mest dramatisk. Korpklint förknippas med berättelser om uppkomsten av
Visby. Båda klintnäsorna är ungefär lika höga.
Planområdets östra gräns når fram till länsväg 147. Vid länsvägen ligger markytan på ca 41
meter över havet. Serier av strandvallar täcker sluttningen ner till ett svagare sluttande
strandplan. Delar av strandvallslandskapet är påverkat av vägar och utjämningar. I sydväst
finns en mindre sandstrand. Under strandvallsmaterialet finns kalkberget, vilket kan vara
eroderat av underjordiska strömmar. Flera källflöden kommer fram ur berget och ger upphov
till mindre vattendrag, den södra rinner delvis i en grundare ravin, genom området. Den norra
går utmed planområdets norra gräns i sin nedre del. På en karta över Snäckgärdsbaden med
omgivningar, upprättad år 1930 av extra lantmätaren Gösta Blomdahl, kallas den norra
7
bäcken, som kommer från Kolens kvarn, för Kvarnrännan. Den södra bäcken kallas
Laxrännan.
Några fastigheter som gränsar mot planområdet är bebyggda med fritidshus.
1:5
Karta över planområdet
Lullyhill
1:20
Kolenskvarn
Campingplats
1:28
Kalkugnsruin
Badplats
Korpklint
1:20
6.1 Markförhållanden
Korpklint är utsatt för en ständigt fortgående erosion. Utanför stranden vid vändplatsen finns
ett bergsparti, en falsk rauk, som är en utglidning av en del av klinten. De nedbrytande
processerna i klinten fortgår och innebär att säkerhetsaspekter måste beaktas. Konsultföretaget
VIAK AB och Sveriges Geologiska Institut, SGI, har besiktigat planområdet 1982 respektive
2004 och bedömt vilka åtgärder som är nödvändiga för att minska riskerna för ras.
Området kring Korpklints västra och nordvästra kant har (efter samrådet) lagts utanför planen
och kommer att hanteras i särskild ordning.
8
Bäckravinen som går utmed norra plangränsen, från källflödet vid ca 28 meters nivån, kan ha
haft andra sträckningar under jord tidigare och givit upphov till tunnel och grottsystem. En
utförd geoteknisk markundersökning 2005-07-08, med företagna geofysiska mätningar
(resistivitet och georadar) visar att det inte kan uteslutas att det kan finnas håligheter i
berggrunden. Dessa är koncentrerade till områdets norra del. Undersökningens anomalier
(tänkbar hålighet) grundare än 10 meter bör vara av intresse att undersöka vidare, enligt den
geotekniska utredningen.
6.2 Buller
Större delen av planområdet ligger inom område med maximalnivån 70 dB(A) (> 3 ggr dag
och kväll ”Typflygplan B737” och FBN 55 dB(A) (Civil och militär trafik) enligt den
preliminära redovisningen av bullerkurvor för Visby flygplats riksintresseredovisning
(arbetshandling 1 november 2005).
(FBN är ett dygnsviktat årsmedelvärde av flygbuller).
Buller från flyg påverkar således boende- och vistelsemiljön i planområdet. Planen medger
hotell, kontor och restaurang samt camping i form av stugor, tält och husvagnar, men däremot
inte bostäder. För de verksamheter som planen medger finns inga riktvärden för godtagbar
ljudnivå.
Max 70 dB(A)
FBN 70 dB(A)
Naturvårdsverket har, som regeringsuppdrag, lämnat förslag till riktvärden för trafikbuller i
andra miljöer än för boende, vård och undervisning (2003-08-14). Riktvärden (ekvivalent
ljudnivå) föreslås för
9
-
Arbetslokaler – lokaler för ej bullrande verksamheter med krav på stadigvarande
koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. (Inomhus 40
dBA, kl. 06-18).
-
Friluftsområden – område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som
nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där låg
bullernivå utgör en särskild kvalitet. Riktvärdet (utomhus) föreslås här till 40 dBA för dagoch kvällstid kl. 06-22. Med friluftsområden avses områden för rörligt friluftsliv där
naturupplevelsen och kravet på tystnad är väsentliga faktorer, det gäller således inte alla
friluftsområden. Värdet ska tjäna som utgångspunkt för tysta områden på landsbygden enligt
EG-direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller.
-
Parker och andra rekreationsytor i tätorter – avser områden i tätbebyggelse där man vistas
kortare stunder under dag och kväll. Föreslaget riktvärde här är 45-50 dBA eller 20 dBA under
nivån för omgivande gator, vilketdera som ger den högsta nivå.
Campingplatser eller annat tillfälligt boende behandlas inte i rapporten.
6.3 Landskapsbild
Planområdet ligger mycket exponerat i sluttning från ca 40 meter ner till havet och är ganska
öppet, särskilt efter den avverkning som skett. Inbuktningen inramas av Kolens klint och
Korpklint. Närmast stranden, ca 200 meter, är planområdet flackt för att sedan stiga ganska
brant.
6.4 Naturmiljö
Området ligger inom riksintresseområdet för naturvård (nr 22). De värden riksintresset ska
skydda bör i området kunna anges till klinten, strandvallar och flora knuten till dessa miljöer.
Detta kan utläsas av den redovisning av de s.k. riksvärden, som finns redovisade i samband
med beslutet om riksintresset. Företeelser i klinten som t.ex. källutflöden med raviner är en
del i detta riksintresse. Fina strandvallar finns i området mellan Korpklint och Kolens kvarn.
Ett källflöde kommer fram ur berget vid ca + 28 meter och bildar under perioder med högt
grundvatten en bäck som rinner utmed planområdets norra gräns och inom den nedre delen
genom området. Vid den geotekniska utredningen i juli 2005 anges ett grundvattenutflöde vid
bron över ravinen, vilket bör vara ca + 19 meter. Ytterligare källflöden norr om detta bildar ett
litet vattendrag som gränsar mot planområdets nordvästra strandnära del. Denna norra bäck
har ett större och uthålligare grundvattenutflöde. Båda vattendragen har betydelse för
havsöringsreproduktion, särskilt den norra. Bäckarna kallas på en karta över Snäckgärdsbaden
1930 av Gösta Blomdahl för Kvarnrännan (norra bäcken) och Laxrännan (södra bäcken).
Från källor i klinten vid Kolens kvarn rinner vattnet ner till havet. Kvarnrännan har varit en
del av en kvarnmiljö (se 6.4). Vid Laxrännan finns växten dikesskräppa, Rumex
conglomeratus, en växt som finns på den nationella rödlistan och där anges som starkt hotad
(EN). Dikesskräppa förekommer i Sverige i Skåne samt en lokal i västligaste Blekinge och på
Gotland här vid Snäck samt en lokal i Brucebo naturreservat. Förekomster vid Snäck visas på
karta nedan (ref.10)
10
Markeringar för dikesskräppan enligt Artdatabanken 2004 (strandskyddsområdet är markerat).
Flera andra rödlistade arter är tidigare funna i området. Fransrosettlav Physcia leptalea (DD),
där DD innebär att det råder kunskapsbrist om dess status i Sverige, är funnen vid Kolens
kvarn och Snäckgärdsbaden på 60-talet. Fastän den är funnen på ett flertal platser finns bara
några aktuella lokaler i Sverige, bl.a. vid Snäck, men den är på senare år funnen också vid
Katthammarsvik. Västlig njurlav, Nephroma laevigatum, betecknas som hänsynskrävande
(NT) och är antecknad från Kolens kvarn 1961, trubbig brosklav Ramalina obtusata anges
som sårbar (VU) och funnen vid Kolens kvarn 1937. Fynd har även ännu tidigare gjorts av
andra rödlistade arter.
Korpklint är, liksom övriga delar av klinten, utsatt för en ständigt fortgående erosion. Utanför
stranden vid vändplatsen kan beskådas ett gammalt erosionsfenomen. Klipporna ute i vattnet
är s.k. falska raukar, vilket betyder att de inte är bergfasta. De har bildats vid en utglidning av
en del av klinten. Fenomenet är av stort vetenskapligt intresse och bör inte få påverkas av
någon form av exploatering som skadar klippblocken.
Strandskyddet behandlas under Rekreation och strandskydd.
6.5 Kulturmiljö
Planområdet och angränsande områden norr om detta har stora kulturhistoriska värden. En
genomgång av de kulturhistoriska värdena vid Snäck genomfördes av Fil. Dr. Dan Carlsson i
samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för norra Visby (ref 3).
11
En ny kunskapssammanställning avseende den förhistoriska hamnmiljön vid Snäck har, på
uppdrag av länsstyrelsen, gjorts av doc. Dan Carlsson, ArkeoDok. Rapporten är daterad febr.
2006 (Ref nr 12). Syftet med rapporten är att skapa en detaljerad bild av området och ge
förslag, ur antikvarisk synvinkel, hur framtida exploatering kan styras eller vilka villkor som
bör ställas på framtida markingrepp och hur fornlämningsmiljön ska hanteras.
I rapporten ges förslag på tre alternativa förhållningssätt till hanteringen av
fornlämningsområdet. I planen kommer fornlämningsområdet att markeras och bli ett område
med bygglovplikt, där bygglov inte får ges förrän arkeologisk undersökning har gjorts. Detta
är rapportens alternativ två.
Karta A, på nästa sida, visar det område som enligt ovanstående rapport (ref 12) utgör
fornlämning nummer 30 som den är känd idag. Fornlämningsområdet består av synliga och
osynliga gravar samt av ett bebyggelseområde. Området har även haft en hamn, vilken utan
tvekan utgjort Hästnäsgårdarnas hamnplats och fiskeläge.
Korpklint förknippas med berättelser om uppkomsten av Visby, liksom den säkerligen har
varit siktmärke för den som nyttjade hamnen.
Uppe vid länsvägen finns resterna av en nästan rund kalkugn, 18-20 meter i diameter och 1,72,7 meter hög. Ugnen är lätt övertorvad med kalkstensflis i ytan.
På 1600-talet fanns åkrar i området, åkrarnas omfattning från karta 1697 återges på karta B.
Karta A. Kartan visar det område som utgör fornlämning nummer 30 som den är känd idag.
12
Karta B. Kartan visar kvarnmiljöns utbredning och 1600-talets åkrar.
Åker
Korpklint
6.6 Friluftsliv
Hela planområdet är av riksintresse för friluftsliv (3 kap. 6§ miljöbalken), enligt beslut av
Naturvårdsverket 1987-12-21. Riksintresset har sitt största värde i sandstranden och övriga
strandpartier, anslående utblickar från Korpklint och andra öppnare klintpartier. Den goda
tillgängligheten gör området attraktivt för promenader under hela året. Här finns omväxlande
och spännande natur med mycket goda möjligheter till rekreation av olika slag.
Promenadmöjligheterna utmed stranden, från Visby och norrut till Brucebo, är viktiga både
för turisterna och för andra. En översiktlig karta på följande sida visar stråket från Visby till
Själsö.
Strandskyddets syfte är ”att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara
goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtliv” (Miljöbalken 7 kap 13 §). Dispens
från strandskyddsbestämmelserna liksom eventuellt upphävande av strandskydd beslutas av
länsstyrelsen. För etablering av verksamheter inom strandskyddsområdet ska krävas att dessa
är förenliga med strandskyddets syften. Dessutom ska särskilda skäl finnas. Länsstyrelsen har
lämnat strandskyddsdispens (och dispens från naturreservatsbestämmelserna) för uppställning
av s.k. villavagnar.
Områdena både norr och söder om planområdet är viktiga för friluftslivet och den gång- och
cykelförbindelse som finns mellan dessa områden genom planområdets övre del ska
bibehållas enligt planförslaget.
I planområdet ingår vattenområde som omfattas av strandskyddsbestämmelserna. För detta
område anger planen att bryggor och trampoliner får uppföras för badlivets behov
(strandskyddsdispens krävs). Dessutom kan det eventuellt krävas tillstånd enligt miljöbalken
kap 11 (vattenverksamhet).
13
Själsö
Brucebo
naturreservat
Planområdet

Flundreviken
Strandskyddsområde
gråmarkerat

Övre stigen genom
planområdet
Bergbetningens naturreservat
Klinten
Norderstrand
Galgberget
naturreservat
Muren
14
6.7 Hushållning med naturresurser
Riksintressen enligt kap. 3 och 4 i miljöbalken (MB)
Gotland och Gotlandskusten är ett av de områden som anges i miljöbalkens kap. 4 med
särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Enligt detta kapitels § 1 är
områdena, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av
riksintresse. Turismen och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt
beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön
på bl.a. Gotland (§ 2).
För de särskilt utpekade områdena i miljöbalkens 4 kapitel gäller att bestämmelserna inte
utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Med lokalt
näringsliv menas, enligt lagstiftaren, tillväxt i befintliga näringsgrenar eller tillkomst av nya
verksamheter i en omfattning som innebär att det finns tillräckliga sysselsättningstillfällen för
befolkningen. Planförslaget är avsett att utveckla det lokala näringslivet och står således inte i
strid med riksintresset enligt kap 4 i miljöbalken.
Planområdet ligger inom ett av Visby flygplats bullerpåverkat område. Hur planförslaget
förhåller sig till riksintresset Visby flygplats har behandlats i kap 6.2. och bedömning av
påverkan på detta riksintresse i kap 7.2.
Enligt beslut av naturvårdsverket den 7 februari 2000 är hela kuststräckan där planområdet
ligger av riksintresse för naturvården. Hur planförslaget förhåller sig till detta riksintresse
behandlas nedan i kap 4.5.
Hela planområdet är av riksintresse för friluftslivet, enligt beslut av Naturvårdsverket 198712-21. Hur planförslaget förhåller sig till detta riksintresse behandlas nedan i kap 4.7.
Planområdet ligger utanför riksintresseområde för kulturmiljövården, efter den justering av
riksintresseområdena som gjorts, men har stora kultur- och fornlämningsvärden.
7 Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder
7.1 Markförhållanden
Korpklint är utsatt för en ständigt fortgående erosion. Utanför stranden vid vändplatsen finns
ett bergsparti, en falsk rauk, som är en utglidning av en del av klinten. De nedbrytande
processerna i klinten fortgår och innebär att säkerhetsaspekter måste beaktas. Konsultföretaget
VIAK AB och Sveriges Geologiska Institut, SGI, har besiktigat planområdet 1982 respektive
2004 och bedömt vilka åtgärder som är nödvändiga för att minska riskerna för ras.
Området kring Korpklints västra och nordvästra kant har (efter samrådet) lagts utanför planen
och kommer att hanteras i särskild ordning.
Bäckravinen som går utmed norra plangränsen, från källflödet vid ca 28 meters nivån, kan ha
haft andra sträckningar under jord tidigare och givit upphov till tunnel och grottsystem. En
utförd geoteknisk markundersökning 2005-07-08, med företagna geofysiska mätningar
(resistivitet och georadar) visar att det inte kan uteslutas att det kan finnas håligheter i
15
berggrunden. Dessa är koncentrerade till områdets norra del. Undersökningens anomalier
(tänkbar hålighet) grundare än 10 meter bör vara av intresse att undersöka vidare, enligt den
geotekniska utredningen. Planförslaget innebär att de mest riskfyllda delarna av Korpklints
omgivning, lämnas utanför planen och hanteras i annan ordning.
7.2 Buller
Planområdet påverkas av flygbuller. Det primära i bedömningar om buller är bullernivån i
förhållande till de riktvärden som finns. I detta fall finns inga riktvärden för den
markanvändning som detaljplanen avser att reglera.
När det gäller frågan om markanvändningens påverkan på riksintresset Visby flygplats blir
bedömningen att markanvändningen är angiven som hotell, kontor och restaurang samt
camping i form av stugor, tält och husvagnar och avser således tillfälligt boende. För sådant
finns inte riktvärden och det går då inte att hävda att riksintresset Visby flygplats kommer att
påtagligt skadas av den föreslagna markanvändningen. Påverkan kan antas kunna ske där krav
på begränsning av flygverksamhet eller åtgärder för bullerdämpning skulle kunna krävas med
stöd av riktvärden.
Bedömningen blir att ett genomförande av detaljplanen inte påtagligt försvårar nyttjandet av
riksintresset Visby flygplats.
För trivsel (och hälsoaspekter) torde det säkert vara så att problematiken är självreglerande,
åtminstone på sikt. Störs man kommer man inte tillbaka.
7.3 Landskapsbild
Området har varit camping utan mer omfattande bebyggelse och planförslagets möjligheter
till utbyggnad med hotell, restaurangen, övernattningsstugor mm, i som mest två våningar och
till en bruttoarea inom fastigheten av 14000 m2, ger möjlighet till radikalt förändrad
landskapsbild.
Planen ändrar (tar bort) bygglovplikten utanför fornlämningsområdet för bl.a. byggnader med
bruttoarea upp till 40 m2.
Planförslaget innehåller relativt lite av planbestämmelser som påverkar utformningen och
därmed den förändrade landskapsbilden.
7.4 Naturmiljö
Betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald kan inte uteslutas. Detta beror på
planbestämmelser, men också på skötsel och åtgärder som inte styrs i planen.
Det lilla vattendraget, ”Laxrännan”, som rinner utmed planområdets norra gräns och, inom
den nedre delen, genom planområdet samt det likaså lilla vattendraget, ”Kvarnrännan”, som
gränsar mot planområdets nordvästra strandnära del, har båda betydelse för havsöringens
reproduktion.
16
Dikesskräppans existens är hotad om markåtgärder av olika slag företas i växtens livsmiljö i
och vid bäcken genom campingområdet. Dikesskräppa är också registrerat från udden i
sydväst. Detaljplanens genomförande innebär ökad risk för dess fortbestånd på Gotland.
Åtgärder som föreslås i planförslaget består av att det utmed de två bäckarna (Laxrännan och
Kvarnrännan) avgränsats en tio meter bred zon som inte får bebyggas. Detta är positivt för
dikesskräppans livsmiljö liksom för havsöringen. Prickmarkeringen innebär dock inte att man
inte får/kan ställa upp tält, husvagn eller parkera en bil. I övrigt beror utvecklingen till inte
ringa del på skötseln av vattendraget och dess stränder.
Området kommer att anslutas till kommunalt vattenledningsnät och avlopp anslutas till
kommunalt avloppsvattensystem. Dagvatten tas omhand lokalt genom infiltration i det lätt
infiltrerbara strandvallsmaterialet. Någon större påverkan på yt- eller grundvatten bedöms inte
uppkomma av dagvatten, men viss risk finns om fordonsparkering sker intill bäcken.
7.5 Kulturmiljö
Risk finns för betydande miljöpåverkan. Möjligheterna till exploatering inom
fornlämningsmiljöer bedöms av antikvariska myndigheter.
Kvarnmiljön bedöms inte i någon större utsträckning fysiskt påverkas av exploatering enligt
planförslaget.
Åtgärder som föreslås i planen innebär en arkeologisk undersökning av fornlämningsområdet
för att därefter möjliggöra en exploatering.
7.6 Friluftsliv
Goda förutsättningar för rörliga friluftsliv, promenader och strövande utmed stranden är
mycket betydelsefulla nu och i framtiden för ett Visby som växer alltmer utmed kusten i norr.
Området är en strategisk passage.
Att ta i anspråk en del av strandområdet innebär en betydande miljöpåverkan. Avvägningar
mellan camping och det allmänna intresset strandskydd har dock gjort att det allmänna
intresset strandskydd har fått vika. Att planens vattenområde får användas för bryggor och
trampoliner för badlivets behov är positivt för denna viktiga del av friluftslivet och bedöms
inte negativt påverka annat friluftsliv.
Planens vattenområde har minskat för att minska riskerna för negativ påverkan på bäckarnas
reproduktion av havsöring.
7.7 Hushållning med naturresurser
Riksintressen enligt kap. 3 och 4 i miljöbalken (MB)
Gotland och Gotlandskusten är ett av de områden som anges i miljöbalkens kap. 4 med
särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Enligt detta kapitels § 1 är
områdena, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av
17
riksintresse. Turismen och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt
beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön
på bl.a. Gotland (§ 2).
För de särskilt utpekade områdena i miljöbalkens 4 kapitel gäller att bestämmelserna inte
utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Med lokalt
näringsliv menas, enligt lagstiftaren, tillväxt i befintliga näringsgrenar eller tillkomst av nya
verksamheter i en omfattning som innebär att det finns tillräckliga sysselsättningstillfällen för
befolkningen. Planförslaget är avsett att utveckla det lokala näringslivet och står således inte i
strid med riksintresset enligt kap 4 i miljöbalken.
Planområdet ligger inom ett av Visby flygplats bullerpåverkat område. Hur planförslaget
förhåller sig till riksintresset Visby flygplats behandlas i kap 6.2. och bedömning i 7.2.
Enligt beslut av naturvårdsverket den 7 februari 2000 är hela kuststräckan där planområdet
ligger av riksintresse för naturvården. Hur planförslaget förhåller sig till detta riksintresse
behandlas i kap 6.4. och 7.4.
Hela planområdet är av riksintresse för friluftslivet, enligt beslut av Naturvårdsverket 198712-21. Hur planförslaget förhåller sig till detta riksintresse behandlas under 7.6.
Planområdet ligger utanför riksintresseområde för kulturmiljövården, efter den justering av
riksintresseområdena som gjorts, men har stora kultur- och fornlämningsvärden.
8 Miljömål och miljökvalitetsnormer
Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas.
Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål, vilka ska beskriva de egenskaper i vår miljö
som måste finnas för att vi ska gå mot en hållbar ekologisk utveckling. Länsstyrelsen har
”regionaliserat” de nationella miljömålen. Under miljömålen finns delmål.
De miljömål som bör stämmas av mot planförslaget är;
Levande sjöar och vattendrag
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Hav i balans
Hur miljömålen har beaktats beskrivs nedan.
Levande sjöar och vattendrag
De små vattendragen som finns har betydelse för havsöring och intill bäckarna finns växten
diksskräppa. Miljömålet lyder; Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras
variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras
samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.
Miljömålet beaktas i viss mån genom att en tio meter bred zon intill vattendragen
prickmarkeras på plankartan och således inte får bebyggas. Inga ingrepp sker som påverkar
vattentillgången.
18
God bebyggd miljö
Planområdet påverkas av flygbuller. Ett delmål under God bebyggd miljö lyder; Fram till år
2010 ska antalet hushåll/lägenheter som utsätts för trafikbullerstörningar från väg- och
flygtrafik, som överstiger de riktvärden som riksdagen har ställt sig bakom för buller i
bostäder, ha minskat med 5 % jämfört med år 1995.
Inga bostäder får byggas inom detaljplanen.
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö
med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Se även under Levande sjöar och vattendrag. Detaljplanen innebär ett fjärmande från
miljömålet genom att dikesskräppans existens inte värnas.
9 Störningar och påverkan under byggtiden
9.2 Generella störningar
Markingrepp intill eller i bäckarna under senhöst – vår kan störa havsöringens reproduktion.
9. 3 Generella åtgärder
10 Uppföljning, övervakning och ansvar
Ingen uppföljning föreslås.
11 Källor
1 Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning.
Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket 2003-08-14.
2 Fördjupad översiktsplan för norra Visby. Antagen av kommunfullmäktige 1995-09-18.
3 Norra Visby Kulturhistorisk utredning inför fördjupad översiktsplan. Rapport 1992:9
IKOS/Dan Carlsson.
4 Bergbesiktning av Snäckgärdsbaden. VIAK AB. 1982-04-07
5 Snäcks camping, Snäckgärdet 1:28. SGI-rapport 2004-03-25
6 Översiktlig geoteknisk utredning. PentaCon 2005-07-08
7 Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv i Gotlands län. Länsstyrelsen
1988
8 Områden av riksintresse för naturvård i Gotlands län enligt 3 kap 6§ miljöbalken.
Länsstyrelsen 2000
9 Uppgifter om rödlistade arter. Länsstyrelsen 2004
10 Uppgifter om rödlistade arter. Artdatabanken 2004
19
11 Revidering av värdetexter för områden i Gotlands län som är av riksintresse för
kulturmiljövården …… Riksantikvarieämbetet. Beslut 1997-08-18
12 Arkeologisk utredning Snäckgärdet, Visby med förslag till antikvarisk hantering.
ArkeoDok Rapport 2006-1
13 Karta över Snäckgärdsbaden med omgivningar. Gösta Blomdahl 1930.
20