1800-talet
Filosofi
Efter Hegel
• Filosofins trovärdighet; misstro mot filosofins
anspråk på vetenskaplighet
• Kunskapsområdenas specialisering
• Vänster- och högerhegelianer: förändring,
dynamisk utveckling/statens betydelse
• - Feuerbach: ateist, materialist
• - Marx och Engels: historisk materialism;
bas/överbyggndad; alienation; ideologianalys
Comte
• Kunskapsteoretisk ansats
• Positivismen
•
•
•
•
- relevant fråga ”hur”? Istället ör ”varför”?
- inte söka efter ändamål
- det finns bara vetenskaplig kunskap
- empiriskt observerbara fakta
Comte
•
•
•
•
Utvecklingens tre stadier:
- det religiösa
- det metafysiska
- det vetenskapliga (positivismen)
• ”Veta för att förutse för att kunna.”
Spencer
• Utveklingsläran: differentiering hos materia:
”från en obestämd osammanhängande
homogenitet till en bestämd
sammanhängande heterogenitet.”
• Arbetsfördelning, specialisering
Kierkegaard
• Reaktion mot Hegels forsoningstanken
• Ställningstagande; beslut; val (jf
existentialismen under 1900-talet): ”antingen
eller”; engagemang
• ”Sanningen är subjektiviteten”; den enskilda
individen; kontingens vs nödvändighet
• - (den existentiella) ångesten
Kierkegaard
•
•
•
•
Livsuppfattningar: tre stadier
- det estetiska
- det etiska
- det religiösa: brott med ”etiken”
• Existensfilosofi
Schopenhauer
• ”Världen som föreställning”; koppling till Kants
åskådningsformer och förståndets kategorier
(se också Upanishaderna, ”Mayas slöja” samt
Platon)
• Världen som vilja
• Kunskap om tinget-i-sig är möjlig (jf Kant)
Schopenhauer
• Pessimistisk historie/världssyn (jf Hegel)
• Människosyn: viljan inte förnuftet
• Inget ändamål; S. avfärdar framsteget och förnuftet
• Staten behövs för att begränsa människans ondska (jf
Machiavelli, Hobbes)
• Estetiken befriar jaget från begär
• Medlidandet
Nietzsche
• Kulturkritik: det ”appoloniska” och det
”dyonisiska”; intellektualismen präglar
Västerlandet
• Hyllning till och sen kritik av Schopenhauer
• - pessimistisk livssyn: livet bestämt av viljan
snarare än av förnuftet
• - N. bejakar livet och uppfattar medlidandet som
livsfientligt
Nietzsche
• Perspektivism; behovet av mening; tolkning; att
tillskriva mening
• Kritik av moraliska värderingar—moralens
genealogi—”ressentimentet”, hämndlystnaden
hos de svaga
• - herremoral
• - slavmoral
• Psykologisk förklaring av moraliska värderingar
Nietzsche
• Övermänniskan: Goethe—”totalitet”
• ”Viljan till makt”—viljan till kunskap, till att
tillskriva mening (jf Foucaults syn på makt och
kunskap)
