FISKERIFÖRFRÅGNINGEN I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015 Birthe Wistbacka Norra svenska fiskeområdet 2016 2 INNEHÅLL 1 INLEDNING ___________________________________________________________________________ 3 2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN_____________________________________________________________ 3 3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET _______________________________________ 4 4 BAKGRUNDSUPPGIFTER OM PERIODEN 2010 - 2015 ______________________________________ 6 4.1 ÅSIKTER OM FISKBESTÅNDETS UTVECKLING UNDER PERIODEN_______________________ 6 4.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UNDER PERIODEN _________________________________________ 10 4.3 OBSERVATIONER AV SJUKDOMAR, MISSBILDNINGAR ELLER FÄRGFÖRÄNDRINGAR I FISKBESTÅNDET UNDER PERIODEN ____________________________________________________ 11 4.4 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING UNDER PERIODEN ____________ 12 5 FISKET ÅR 2015 ______________________________________________________________________ 13 5.1 ANVÄNDA FISKEREDSKAP _________________________________________________________ 13 5.2 FRITIDSFISKARNA UPPDELADE I OLIKA KATERGORIER ______________________________ 15 5.3 FÅNGSTANSTRÄNGNINGEN (ANTAL REDSKAPSDYGN) ___________________________________ 15 5.4 FÅNGSTEN 2015 ____________________________________________________________________ 17 Det kommersiella fisket __________________________________________________________________18 Fritidsfisket ____________________________________________________________________________20 5.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING 2015 ___________________________________________ 22 6 FAKTORER SOM PÅVERKAR FISKET __________________________________________________ 23 6.1 ALLMÄNNA FAKTORER ____________________________________________________________ 23 6.2 EFFEKTER AV MUDDRINGARNA I FARLEDEN ÅREN 2011 – 2015 ______________________ 24 7 ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDE AV FISKBESTÅND OCH FISKE ________________________ 25 8 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UTANFÖR JAKOBSTAD _____________________________________ 26 8.1 ÅSIKTER OM FISKARTERNAS FÖREKOMST I OMRÅDET FRÅN ÅR 2000 TILL 2015 ________ 26 8.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING ______________________________ 26 8.3 ANTAL AKTIVA FISKARE 2006 - 2015 _________________________________________________ 27 8.4 JÄMFÖRELSE MELLAN FÅNGSTERNA 2006, 2010 OCH 2015 ____________________________ 27 8.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING I BOTTENVIKEN 2006, 2010 OCH 2015 _____________ 29 8.6 ARTFÖRDELNINGEN I FRITIDSFISKETS FÅNGSTER 1996 – 2015_________________________ 30 8.7 UTRÄKNINGAR AV DEN UPPSKATTADE TOTALFÅNGSTEN SAMT JÄMFÖRELSER MELLAN UNDERSÖKNINGENS RESULTAT MED UPPSAMLAD FÅNGSTSTATISTIK I OMRÅDET ____ 30 9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ________________________________________________ 33 10 YHTEENVETO JA POHDINTA ________________________________________________________ 38 3 1 INLEDNING Denna fiskeriundersökning utfördes av Norra svenska fiskeområdet på uppdrag av staden Jakobstad/Jakobstads Vatten, staden Jakobstad, akobstads hamn, UPM Kymmene Oyj/ Jakobstads Fabriker, Alholmens Kraft Oy och Outokumpu Stainless Tubular Products Oy Ab. Rapporten behandlar fisket och fiskerihushållningen i havsområdet utanför Jakobstad 2015, och ingår i den samkontroll av havsområdet, som staden och de olika verksamhetsidkarna utför. Kontrollprogrammet för fiskeriundersökningarna har godkänts av fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral den 15.9 2011 (POHELY 1822/5723/2011) 2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN Frågor som ansluter sig till fisket i området, såsom fiskeplatser, redskap, fångster, förändringarna i fisktillgången, problem i samband med fisket o.s.v. utreddes med hjälp av en fiskeriförfrågning under våren 2016. Förfrågningen gällde fisket i det område som framgår från kartan i figur 1. Fiskeriförfrågningen (bilaga A) sändes ut till de 461 personer, som löst fiskekort från vattenägarna i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo år 2015. Undersökningen innefattar inte fritidsfisket, som bedrivs i området via den avgiftsfria allmänna rätten att meta eller pilka, och inte heller det fiske som sker med det statliga spöfiskekortet Namnen på de personer som löst fiskekort från vattenägarna erhölls via styrelserna för de fem fiske- och delägarlagen i området. 38 av dessa namn ingick även i lista över kommersiella fiskare i området, som fiskeområdet erhöll via Jord och skogsbruksministeriet i samband med motsvarande fiskeriförfrågan i Nykarleby år 2014. Under vårvinters lopp 2016 sändes två påminnelsebrev ut till dem som inte svarat på förfrågningen. 291st svar returnerades slutligen. Svarsprocenten blev 63 %. För de 38 kommersiella fiskarnas del blev svarsprocenten 84 % (32 st) Fiskeriförfrågningen 2015 (st) (proc) Utpostade förfrågningar Antal svar (tot) 461 291 100,00% 63,10% Har fiskat 2015 Har inte fiskat 2015 144 147 49,50% 50,50% Av de inkomna svaren framkom att 6 av de kommersiella fiskarna inte hade fiskat i det aktuella området år 2015. Två av personerna på listan över kommersiella fiskare hade slutat som yrkesfiskare efter 2014 och benämnde sig nu som fritidsfiskare. 4 Hälften av fritidsfiskarna svarade att de inte hade fiskat i området år 2015. 67 % av dessa var personer som löst fiskekort från Eugmo bys delägarlag. En stor andel av de här personerna svarade att de hade fiskade inom Eugmo bys delägarlags område, men i ett område som ligger norr om det aktuella undersökningsområdet. 29 % av dem som svarade att de inte hade fiskat, hade löst fiskekort från Larsmo bys delägarlag. I det följande behandlas data från 144 st personer. De fördelade sig delägarlagsvis enligt följande: Kommersiella fiskare st Larsmo Eugmo Jakobstad 14 4 6 Fritidsfiskare st Larsmo Eugmo Jakobstad *) 44 48 28 *) Vestersundsby + Kyrkoby + Pörkenäs) Av dessa 144 personer hade 15 st (ca 10 %) även löst ut det länsvisa spöfiskekortet. 3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET Enligt de anteckningar om fiskeplatser som märktes ut på kartorna i frågeformuläret, fördelar sig fisket jämnt över hela undersökningsområdet. Detta gäller för såväl det kommersiella fisket som för fritidsfisket. Det är endast farleden in Alholmen, samt fiskeförbudsområdet i närheten av Hästgrundets dammluckor som inte används för fiske. I den inre skärgårdsområden fångas främst gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id och mört med nät och ryssjor. I de yttre områdena fångas huvudsakligen sik, lax, strömming och öring med sik-/laxfällor, strömmingsryssjor och nät. Fritidsfiskarna använder hela området för spöfiske efter gädda, gös och öring och sommarstugägarna använder katsor för abborre, mört och braxen vid stränderna, - såväl på fastlandet som på de många holmarna. Sportfiskare idkar trolling efter gädda, lax och öring i hela havsområdet. Figur 2 presenterar ryssje- och sik/laxfälleplatserna för de kommersiella fiskare, som svarade på förfrågningen. Nätfiske pågår året runt i hela området. Under vintern fiskar man under isen närmare kusten och under perioder med öppet vatten fiskar man längre ute till havs. 5 Figur 1. Undersökningsområdet 6 Sik- och laxfällefisket i den yttre skärgården bedrivs under tiden maj - oktober. Ryssjefisket efter lake sker i de mellersta och inre delarna av skärgården under tiden 15.9 – 15.5. Under år 2015 hade ett antal kommersiella fiskare i Larsmo specialtillstånd att idka ryssjefiske efter braxen, id och mört under tiden 1.9 – 15.6. Dessa fiskare deltog i ett statligt understött projekt, - ”Reduceringsfiske av underutnyttjade arter”. Den aktivaste tiden för det kommersiella fisket koncentreras till perioden april – oktober. Medeltalet fiskedagar för den kommersiella var 149 st år 2015 (figur 3). Fiskeaktiviteten, i fråga om antalet fiskedagar per fiskare och år, är högre bland de kommersiella fiskarna i Larsmo (177 dagar/ år) än i Jakobstad (103 dagar/år) (bilaga 1). Fritidsfisket bedrivs under hela året, med en svacka under menförestider på våren i mars april och på hösten i november - december. Medeltalet fiskedagar för fritidsfiskaren var 39 st. Fiskeaktiviteten i fråga om antalet fiskedagar är högre i bland fritidsfiskarna i Jakobstad (Vestersundsby och Kyrkoby) än i Larsmo (bilaga 1). 4 BAKGRUNDSUPPGIFTER OM PERIODEN 2010 - 2015 4.1 ÅSIKTER OM FISKBESTÅNDETS UTVECKLING UNDER PERIODEN Figur 4 presenterar fiskarnas åsikter om förändringar i fiskbeståndet i havsområdet under den senaste femårsperioden (2010 - 2015). I bilaga 2 presenteras åsikterna skilt för fritidsfisket och det kommersiella fisket i de olika delområden. Hälften av alla som svarade ansåg att bestånden av braxen hade ökat i området. Ca 40 % av de svarande ansåg att också bestånden av id och hade ökat. Svaren indikerade inga tydliga trender när det gäller fiskarter som ansågs ha minskat. Ca en tredjedel av alla ansåg att sik- och abborrbestånden minskat. Andelen av fiskare som ansåg att bestånden av dess arter hållit konstanta var dock minst lika stor. De flesta ansåg att bestånden av gädda varierade eller hade hållits konstanta under de senaste fem åren. Åsikterna och kunskaperna om bestånden av de övriga arterna varierade stort. Inga allmänna trender kunde fås fram från svaren angående de övriga arterna 7 Figur 2. Ryssje- och sik/lax/strömmingsfälle platser för det kommersiella fisket utanför Jakobstad och Larsmo år 2015. Informationen erhållen från 9 kommersiella fiskare gällande 50 st småryssjor (blått och en komm. fiskare med strömmingsryssjor omr.) 6 komm. fiskare med fällor ●. ● 8 Kommersiellt fiske (N=21) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 fiskedagar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt aug sept okt nov dec Fritidsfiske (N=102) 600 500 400 300 200 100 0 jan feb mars april maj juni juli fiskedagar Figur 3. Antal fiskedagar år 2015 i havsområdet utanför Jakobstad. nov dec 9 Arter som fiskarna anser ökat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% oförändrat minskat harr gers siklöja strömming lax abborre lake sik gädda gös simpa havsöring mört id ökat braxen % andel av åsikterna (N=129) vet ej Arter som fiskarna anser minskat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% oförändrat ökat simpa id strömming mört lax havsöring braxen siklöja lake gädda gös gers harr sik minskat abborre % andel av åsikterna (N=129) vet ej Figur 4. Åsikter om fiskbeståndens utveckling i havsområdet utanför Jakobstad under åren 2010 – 2015. 10 4.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UNDER PERIODEN På frågan om hur arbetsinsatsen i fisket förändrats under perioden 2010 - 2015 svarade över hälften av alla fiskare att ingen förändring skett (tabell 1) 37 % av de kommersiella fiskarna svarade att de hade ökat sitt fiske under perioden. De främsta orsakerna till detta angavs vara förändrad tillgång på fisk, förändrad vattenkvalitet, förändrad tid som använd för rengöring av fiskeredskap, förändrat fiske (andra fångstarter; reduceringsfiske av underutnyttjade arter) och förändringar i fiskeplatsernas läge. De kommersiella fiskare (2 st av 24) som hade minskat sitt fiske hade gjort det p.g.a. pensionering eller annan förändring i yrkesverksamheten. En knapp tredjedel av fritidsfiskarna svarade att de hade minskat sitt fiskande under perioden. Orsakerna till detta uppgavs vara förändrad tillgång på fisk, ökande vegetation, förändrad rengöringstid för redskap, fiskbeståndens förändrade artsammansättning (ökande mängder braxen, id och mört) samt minskat intresse, flytt från orten eller pensionering . Tabell 1. Resultatet på frågan om förändring i arbetsinsatsen i fisket under perioden 2010 - 2015 i havsområdet utanför Jakobstad. Kommersiellt fiske (N=24) Fritidsfisket (N=111) Minskat Ingen förändring Ökat (%) (%) (%) 8 31 55 55 37 14 Tabell 2. Orsakerna till förändringen i arbetsinsatsen i fisket under perioden 2010 – 2015 i havsområdet utanför Jakobstad. Förändrad tillgång på fisk Förändrad prisutveckling på fisken Förändrad kvalitet/storlek på fisken Förändrad vattenkvalitet Förändrad växtlighet Förändrad artsammansättning Förändrade fångstmetoder Förändrade transportmetoder Fiskar andra arter än tidigare Förändrad efterfrågan på fisk Förändring i fiskeplatsernas läge Förändring i annan yrkesverksamhet Förändrad rengöringstid på redskap Förändrat samarbete med annan fiskare Pensionering eller annan orsak KOMMERSEILLT FISKE Ökat (N=17) 24% < 10 % < 10 % 24% 24% < 10 % 24% < 10 % < 10 % 0% < 10 % 18% 24% 0% 0% Minskat (N=2) 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 50% 0% 0% 50% FRITIDSFISKE Ökat (N=16) < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % 12% < 10 % 12% < 10 % < 10 % < 10 % 18% Minskat (N=34) 38% < 10 % 24% 24% 24% 26% < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % < 10 % 12% < 10 % 26% 11 4.3 OBSERVATIONER AV SJUKDOMAR, MISSBILDNINGAR ELLER FÄRG-FÖRÄNDRINGAR I FISKBESTÅNDET UNDER PERIODEN På frågan om fiskaren observerat några sjukdomar, färgförändringar eller missbildningar hos fisken under åren 2010 - 2015 svarade 83 % av fritidsfiskarna och 52 % av de kommersiella fiskarna att de inte hade noterat något av de ovannämnda (tabell 3). De flesta av de fiskare som hade noterat något avvikande hos fisken, uppmärksammade knutsjuka hos siken (figur 4). Denna sjukdom förorsakas av ett spordjur, Henneguya zschokkei, och visar sig som cystor i köttet hos sik (även siklöja, och ibland även andra laxfiskar). Ca 30 % av alla kommersiella fiskare och 9 % av alla fritidsfiskare i området hade noterat denna sjukdom. Figur 4. Sikens knutsjuka (Henneguya zchokkei) (från: http://web.abo.fi/instut/fisk Några fiskare hade även noterat olika missbildningar och andra bölder eller knutor hos fisken. Beskrivningen av dessa varierade stort i fråga om såväl fiskart som form av missbildning. Missbildningarna hade observerats på fenor, huvud, ryggrad, och stjärt, - hos gädda, sik, och strömming (figur 5). Man hade också observerat sår på gäddor och svampangrepp och slem bildningar på fiskens yttersida samt knutor eller missfärgningar i lakens lever. Figur 5. Strömming med missbildade käkar, s.k bulldog strömming. Foto: J. Blomqvist 12 Lymfosarcom är en tumörsjukdom som förekommer bland gäddor. Till omfattningen kan tumörerna variera mellan små och obetydliga och stora mera omfattande svulster som täcker hela fisksidan. Sjukdomsorsaken är okänd, men det finns indikationer som tyder på att sjukdomen skulle förorsakas av ett virus Olika arter av parasiter (t.ex. Gyrodactylus, Caligus) kan angripa på fiskens hud, fenor eller gälar. Parasitangreppet irriterar fisken och leder ofta till en ökad slemavsöndring och en förtjockning av huden. Detta kan observeras som ett grå hinna på huden som samtidigt blir känslig för ytterligare sekundära svamp- och bakterieangrepp. (Laboratoriet för akvatisk patobiologi; www.abo.fi) Deformationer eller missbildningar i olika benvävnader i fisken kan förklaras med att fisken exponerats för tungmetaller eller andra kemikalier eller att den har vitaminbrist eller parasiter av något slag (virus, bakterier) eller genetiskia sjukdomar (T. Wiklund, Laboratoriet för akvatisk patobiologi, - epost kommentar angående figur 5) Tabell 3. Resultatet av frågan om huruvida sjukdomar, missbildningar eller färgförändringar observerats i havsområdet utanför J:stad under perioden 2010 – 2015. INGA obervationer Kommersiellt fiske Fritidsfiske (N=23) (N=103) 52% 83% 30% 9% 2% 1% 2% 3% Observationer : - sikens knutsjuka - sår, övriga bölder (gädda) - missbildningar - svampangrepp, slembildningar (på fiskskinnet) - knutar, missfärgningar på lakens lever 13% 4% 4.4 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING UNDER PERIODEN 2010 – 2015 På frågan om graden av nedsmutsning av fiskeredskapen förändrats under de senaste fem åren svarade 42 % av alla fritidsfiskare (N=107) att de inte noterat någon sådan förändring. En nästa lika stor andel av de kommersiella fiskarna (N=22) svarade samma sak. En knapp tredjedel av alla fritidsfiskare ansåg dock att nedsmutsningen av näten hade ökat under perioden. En lika stor andel av de kommersiella fiskarna ansåg att även nedsmutsningen av såväl sik-/och laxfällorna som ryssjorna hade ökat (tabell 4). 13 Tabell 4. Förändringar i fiskebragdernas nedsmutsning under perioden 2010 - 2015 i havsområdet utanför Jakobstad, baserat på fiskarnas åsikter Fritidsfiskare (N=107) INTE MÄRKT FÖRÄNDRING ryssjor Strömming-siklöjenät nät krokar saxar minskat oförändrat /varierar ökat 1% 4% 2% 4% 6% 4% 16% 29% 1% 1% 42% Kommersiella fiskare (N=22) INTE MÄRKT FÖRÄNDRING siklaxfälla ryssjor strömming-siklöje nät krokar saxar strömmingsfällor minskat oförändrat /varierar ökat 28% 1% 5% 27% 5% 9% 14% 19% 5% 5% 5% 39% 5. FISKET ÅR 2015 5.1 ANVÄNDA FISKEREDSKAP De viktigaste redskapen i det kommersiella fisket är nät, sik/laxfällor, strömmingsryssjor och övriga mindre ryssjor. De mest använda redskapen i fritidsfisket är nät och kastspön (tabell 5). Majoriteten av de kommersiella fiskarnas nät har maskstorlekar under 36 mm:s knutavstånd. Fritidsfiskarna använder mest nät med maskstorlekar mellan 36-45 mm. I en jämförelse mellan den genomsnittliga fritidsfiskaren i Jakobstad (Vestersundsby, Kyrkoby och Pörkenäs) med densamma i Larsmo (Larsmo och Eugmo), noteras att fiskaren i Jakobstad har fler nät per person än den i Larsmo. I Larsmo använder den genomsnittliga fritidsfiskaren betydligt fler metspön och trollingdrag än fiskaren i Jakobstad. Den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo har såväl fler nät och småryssjor som sikoch laxfällor per person än den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Jakobstad (tabell 6) 14 Tabell 5. Antal fiskeredskap i havsområdet utanför Jakobstad 2015 REDSKAP FRITIDSFISKE Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm Nät 46 – 50 mm Nät 51 – 60 mm Nät < 60 mm Småryssja Sik-laxfälla Strömm. Fälla Katsa Kastspö Metspö Pilke Trolling (drag) N= (st) 153 299 103 54 7 3 27 50 20 19 2 2 17 25 16 3 58 13 23 11 2 10 KOMMERSIELLT FISKE N= (st) 844 610 24 208 12 10 3 7 51 30 2 10 5 1 Tabell 6. Medeltalet redskap per fritidsfiskare och per kommersiell fiskare i havsområdet utanför Jakobstad år 2015. Medeltal redskap / fritidsfiskare J:stad Larsmo N= N= (s t) Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm Nät 46 – 50 mm Nät 51 – 60 mm Nät < 60 mm Småryssja Katsa Kastspö Metspö Pilke Trolling (drag) Saxar Sik-laxfälla Strömm. Fälla (s t) 6 6,7 6,4 4,2 3 11 16 9 5 1 1 1 2 3 5,5 5,8 4 2,4 4 1,5 1,3 1,1 1,6 1 5,8 Medeltal redskap / kommersiell fiskare J:stad Larsmo N= N= (s t) 16 33 11 14 1 2 12 20 10 1 10 (s t) 31 33 7 40 3 1 4 4 2 1 1 1 90 80 10 28 4 5,5 8 6 1 6 1 9 10 2 1 1 80 7 2 1 4 1 15 5.2 FRITIDSFISKARNA UPPDELADE I OLIKA KATERGORIER Över 80 % av alla fritidsfiskare (N=99) var nätfiskare. 27 % var spöfiskare. Andelarna av dem som fiskade med katsa, som idkade trollling och som metade var lika stora, dvs 13 %. 8 % av fritidsfiskade pilkade och 4 % hade använt sig av någon form av småryssja. Endast 1 % av fritidsfiskarna ägnar sig åt ismete eller flugfiske. En stor del av fritidsfiskarna ägnar sig åt flera olika former av fiske. Många av undersökningens fritidsfiskare återfinns således i mera än en kategori i figur 6. 5.3 FÅNGSTANSTRÄNGNINGEN (antal redskapsdygn) Det sammanlagda antalet nätdygn vid fritidsfisket uppgick till drygt 12 500 st. 6400 av dessa var nätdygn för nät med maskstorleken 36-45 mm. Nätdygnen från det kommersiella fisket är över 2,5 gånger fler (34 340 st) än fritidsfiskets. Av det kommersiella fiskets nätdygn bestod ca 40 % av nät med maskstorleken 36-45 mm och 36 % av nät med maskstorlekar som var mindre än 36 mm. Antalet kommersiella ryssjedygn (fiske med småryssjor) var 7510 st och antalet sik/laxfälledygn var 2016 st (figur 7). Tabell 7 presenterar medeltalet redskapsdygn för den genomsnittliga fritidsfiskaren respektive den genomsnittliga kommersiella fiskaren. I tabell 8 specificeras medeltalet redskapsdygn för den kommersiella fiskaren i Larsmo och Jakobstad skilt för sig. 100 Olika kategorier av fritidsfiskare (N=99) 88 80 60 40 13 13 13 4 8 1 1 Idkar ismete 20 Flugfiskare 27 Spöfiskare Pilkare Metare Trolling fiskare Fiskare med småryssja Fiskare med katsa procent Nätfiskare 0 Figur 6. Fritidsfiskarna i havsområdet utanför Jakobstad uppdelade i olika kategorier 16 Från tabell 8 framgår att fångstansträngningen för den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo är högre än den för fiskaren i Jakobstad. Detta gäller för alla fångstredskap. I bilaga 3 presenteras fångstansträngningen skilt för de olika fiske/delägarlagen i området och skilt för de kommersiella fiskarna i Larsmo respektive Jakobstad. Fritidsfisket, Redskapsdygn (N=70) Småryssja 6 Pilke 74 Nät < 60 mm 85 Metspö 194 Trolling 348 Kastspö 382 Katsa 543 Nät 51 – 60 mm Nät 46 – 50 mm Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm 0 1433 2013 2599 6441 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Kommersiellt fiske. Redskapsdygn (N=16) Strömminsfälla 170 Nät 46 – 50 mm 218 Sik/laxfaälla 2016 saxar 2720 Nät 51 – 60 mm 7430 Småryssja 7510 redskapsdygn (st) Kolumn B Nät < 36 mm 12402 Nät 36 – 45 mm 14290 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Figur 7. Antalet redskapsdygn i havsområdet utanför Jakobstad år 2015. 17 Tabell 7. Medeltal redskapsdygn per fiskare och år Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm Nät 46 – 50 mm Nät 51 – 60 mm Nät < 60 mm Småryssja Katsa Kastspö Metspö Pilke Trolling Saxar Sik/laxfälla Strömminsfälla Fritidsfiskare Kommersiell fiskare N=70 (N=16) 37 92 29 20 1,2 0,08 7,8 5,4 2,7 1 5 775 893 14 464 469 170 126 11 Tabell 8. Medeltal redskapsdygn per kommersiell fiskare i Jakobstad och i Larsmo Redskapsdygn / Kommersiell fiskare Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm Nät 46 – 50 mm Nät 51 – 60 mm Småryssja Saxar Strömm fälla Sik-laxfälla Jakobstad (N=5) Larsmo (N=11) 670 736 34 216 4 32 823 964 4,5 577 680 233 15,5 164 43 5.4 FÅNGSTEN 2015 Fiskfångsten för alla som svarade på fiskeriförfrågan uppgick till drygt 200 ton fisk (figur 8, samt bilaga 4). 93 % av fångsten från det kommersiella fisket. 44 % av totalfångsten bestod av braxen och 17 % av strömming 14 % av bestod av sik. Andelen lax uppgick till 7 % och andelen mört till 5 %. 18 100 F r i t i d s fiske (N=97) Kommersiellt fiske (N=21) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 öv rig t si k no rs rö m m im ng st m ör t la x la ke id ör in g gö s gä dd a ton ab bo re br ax en 0 Figur 8. Fiskfångsten i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 Det kommersiella fisket Den kommersiella fångsten uppgick till drygt 188 ton fisk (N=21) (figur 9 och bilaga 4). Nästan hälften (46 %) av fångsten bestod av braxen. 18 % var strömming, 13 % var sik och 7 % var lax. Resten av fångsten bestod av mört, gädda, lake abborre, id, gös, öring, nors, siklöja och forell. Hälften av fångsten hade fångats med småryssjor. En knapp fjärdedel hade fångats med sik/ laxfällor och 18 % härstammade från fångster med strömmingsryssja. Resten var nätfångster (figur 10). Bilaga 4 presenterar de artvisa fångsterna fördelade på olika redskap. Medelfångsten för den kommersiella fiskaren var 7,3 ton fisk (N=21). Variationerna i fiskfångsterna mellan de enskilda fiskarna var mycket stora. För att få en åskådligare bild av de kommersiella fiskarna delades de upp i fyra grupper beroende på de enskilda fångstena. 5 fiskare hade fått fångster under 1000 kg år 2015 (grupp 1); 8 fiskare hade fått fångster mellan 1000 - 3999 kg (grupp 2); 3 fiskare hade fångster mellan 4 - 11 ton (grupp 3) och 5 fiskare hade fångster på över 11 ton (tabell 8). I en jämförelse mellan medelfångsterna per fiskare i Jakobstad och Larsmo noteras att den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo fångade ca 10 gånger mera fisk (10 000 kg) än kollegan i J:stad (knappt 1000 kg) (tabell 9). 19 Fångsten från det kommersiella fisket forell siklöja nors öring gös id abbore lake gädda mört lax sik strömm. 188,4 ton (N=21) braxen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 ton Figur 9. Fångst från det kommersiella fisket i havsområdet utanför Jakobstad år 2015. Fångsten (188,4 ton) uppdelad i olika fiskeredskap 100 94 80 60 43,6 34,5 40 16 20 Saxar Alla nät Ström.fälla Sikfälla Småryssja 0,6 0 ton Figur 10. Den kommersiella fångsten uppdelad enligt fiskebragderna 2015. Tabell 8. Medelfångsten för de kommersiella fiskarna uppdelade i 4 olika grupper, beroende på storlek på fångsterna 2015. Gruppering <1000 kg 1000 – 3999 kg 4000 – 11000 kg > 11000 kg medeltal 695 1724 8222 29500 SD 280 437 3433 19682 median 802 2066 9940 27610 max 999 2385 10457 43500 min 392 1130 4270 17050 N= 5 8 3 5 20 Tabell 9. Artvis medelfångst för den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo respektive Jakobstad 2015. *) Fångst/kommersiell fiskare Larsmo (N=16) J:stad (N=6) (kg) (kg) Abborre Braxen Gädda Gös Öring Id Lake Lax Mört Nors Sik Övrigt 211 5704 304 68 49 191 292 934 524 33 1541 4 43 162 90 4 35 53 27 5 171 46 352 2 TOTALT 9855 990 *Tabellen innehåller INTE strömmingsfångsten i Larsmo (34,4 ton; N=1 ) Detta för att göra jämförelsen mera överskådlig) Fritidsfisket Fångsten från fritidsfisket uppgick till 13,5 ton fisk (N=97.) (figur 11 och bilaga 4). N= Nät <45 36 mm 36– mm Nät 46 50 – mm Nät <51 6060– mm mm 93 2 12 27 9 0 ,2 Småryssja Katsa 70, 08 ,8 Kastspö Metspö 25 ,4 ,7 Pilk e Trolling 70 6 (N=1 ) 775 893 14 464 469 51 Saxar laxfä Sik/ lla 170 126 Strömminsfälla 11 19 % av fångsten bestod av sik, 17 % av braxen, 14 % av id, 11% av abborre och 9 % av gädda. Resten av fångsten bestod av lake, mört, gös, öring, lax, nors, siklöja, strömming och björkna. Över 80 % av den totala fångsten härstammade från nätfångster. 8 % hade fångats med kastspö eller på drag i samband med trolling. Endast 3 % av fångsten härstammade från katsa, mete och pilke (fig 12). Medelfångsten för fritidsfiskaren var 140 kg (N=97). Variationerna i fiskfångsterna mellan de enskilda fritidsfiskarna var mycket stora. För att få en åskådligare bild delades fiskarna upp i fem grupper beroende på storleken på fångsterna. 28 personer hade fått fångster under 30 kg år 2015 (grupp 1); 33 personer hade fått fångster mellan 30 – 99 kg (grupp 2); 20 personer hade fångster mellan 100 – 199 kg (grupp 3) och 12 personer hade fångster mellan 300 och 620 kg (grupp 4). 2 personer hade fångat 1275 kg respektive 1550 kg fisk (grupp 5) (tabell 9). 40 % av fångsten hade fångats i Jakobstad (från Pörkenäs, Vestersundsby och Kyrkoby delägarlags vattenområden) och 60 % i Larsmo (från Larsmo by och Eugmo delägarlag). I en jämförelse mellan medelfångsterna per fiskare i Jakobstad och Larsmo, noteras att fritidsfiskaren i Jakobstad fångade ca 77 kg mera fisk än fritidsfiskaren i Larsmo (tabell 10 a och b). Jämför man de artvisa medelfångsterna kan man speciellt notera att fiskaren i Jakobstad fångade mera öring, sik och id än fiskaren i Larsmo, medan fiskaren i Larsmo i sin tur fångade mera gös än fiskaren i Jakobstad. 21 Fångsten från fritidsfisket 13,5 ton (N=97) 3000 2500 2000 1500 1000 500 kg björkna nors lax siklöja strömm. gös öring mört lake gädda abbore id braxen sik 0 Figur 11. Husbehovsfiskets fångst i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 6000 Fångsten uppdelad i olika redskap 5326 5000 4000 3000 2465 2275 2000 159 143 102 21 Nät >60 mm 418 Mete, ismete 683 Katsa 735 Pilke 1224 1000 Trolling Kastspö Lakryssja Nät 46-50 mm Nät < 36 mm Nät 51-60 mm kg Nät 36-45 mm 0 Figur 12. Fångsten från fritidsfisket uppdelad i fiskebragder 2015. Tabell 9. Medelfångsten för fritidsfiskarna uppdelade i 4 olika grupper, beroende på storlek på fångsterna 2015. Gruppering medeltal SD median max min N= Grupp I (< 30 kg) 10,2 kg 7,9 10 28 kg 0 kg N=30 Grupp II (30 – 99 kg) 58,6 kg 19,7 60 98 kg 32 kg N=33 Grupp III (100 – 299 kg) 170,5 kg 61,5 160 299 kg 100 kg N=20 Grupp IV (300 – 620 kg) 424 kg 113 402 620 kg 300 kg N=12 Grupp V (1275 ;1550 kg) 1550 kg 1275 kg N=2 ALLA 140 kg 232 65 1550 kg 0 kg N= 97 22 Tabell 10 a Medelfångsten för husbehovsfiskaren i Jakobstad respektive Larsmo år 2015. *) FRITIDSFISKE Medelfångst/fiskare median max; min stand. Avvikelse Larsmo (N=73) J:stad (N=22) Alla (N=95) 95 kg 40 kg 621 kg; 0 kg 134 kg 172 kg 124 kg 551 kg; 36 kg 150 kg 113 kg 63 kg 621 kg; 0 kg 141 kg Tabell 10 b. Artvis medelfångst för den genomsnittliga fritidsfiskaren i Larsmo respektive Jakobstad 2015. *) FRITIDSFISKE Fångst/fiskare Larsmo (N=73) J:stad (N=22) (kg) (kg) Abborre Braxen Gädda Gös Öring Id Lake Lax Mört Nors Sik Strömming Övrigt 13 18 12 7 3 6 7 2 5 1 13 5 3 19 34 11 2 10 28 10 0 9 1 40 6 2 TOTALT 95 172 *) Uträkningarna innehåller INTE de två extremt stora fångsterna från ”storfiskarna” i Grupp V (en från J.stad och en från Larsmo) i tabell 9. 5.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING 2015 Vid uträkning av fiskfångsten per redskapsdygn (bilagorna 3 och 4) för det kommersiella fisket noteras att strömmingsryssjan är det effektivaste redskapet, med fångster på över 200 kg/dygn, följt av sikfällan med fångster på ca 18 kg/dygn. Tredje effektivaste redskapet är småryssjan, med ca 12 kg/dygn. Fångsten för ett nätdygn, uträknat för alla nätkategorier sammanslaget, var 0,4 kg. (tabell 11) Motsvarande uträkningar för fritidsfisket visar att fritidsfiskarens nät med maskstorleken 51 – 60 mm:s knutavstånd gav den största fångsten per nätdygn (ca 1 kg). Den genomsnittliga fångsten per nätdygn (alla kategorier av nät) gav fritidsfiskaren 0,6 kg fisk. Spöfisket fångade i medeltal 1,5 kg fisk per spöfiskedag För andra redskap var fångsten mindre än ett halvt kg fisk/dygn (tabell 11) 23 Tabell 11. Fångst/fångstansträngning (CPUE) i havsområdet utanför Jakobstad 2015 Kommersiellt fiske 2015 N CPUE Fritidsfisket 2015 N CPUE (kg/re ds ka ps dygn) Nät < 36 mm Nät 36-45 mm Nät 46-50 mm Nät 51-60 mm Nät >60 mm ALLA NÄT småryssja Sik/laxfälla Strömmingsfälla Saxar mete pilke kastspö Katsa trolling 12 10 3 7 0 9 4 1 2 0,52 0,25 2,84 0,31 0,38 12 18 202 0,22 (kg/re ds ka ps dygn) 24 39 12 11 2 1 0,7 0,6 0,3 1 0,14 0,6 1,7 10 3 22 13 6 0,34 1,2 1,6 0,3 0,6 6. FAKTORER SOM PÅVERKAR FISKET 6.1 ALLMÄNNA FAKTORER Över 60 % av alla som svarade på förfrågningen ansåg att stora bestånd av värdelösa fiskarter, ökande vegetation och slambildning på fiskeredskapen vållade problem och försvårade fisket i hög eller i måttligt hög grad (figur 13). 28 % ansåg att införda begränsningar i fisket via regler om minimimått, fredningstider o.d påverkade deras fiske. En fjärdedel ansåg att båttrafiken i området påverkade fisket. 23 % (N=95) ansåg att muddringen av farleden in till Jakobstad hade påverkat fisket i hög eller måttligt hög grad. 11 % svarade att dumpningen av massor på deponiområdet i havet i samband med farledsmuddringen hade påverkat fisket. Bland de övriga faktorerna som eventuellt kunde påverka fisket, dvs algblomningar, avtappningar från Larsmo-Öjasjön, kylvatten, smakförändringar i fisken, fisksjukdomar, illdåd eller sabotage, kunde inga tydliga trender skönjas. Övriga faktorer som påtalades var problem med avloppsvatten från farmområdet i Fäboda (7 st); problem med sälar och skarvar (5 st); problem med störande trutar och måsar (5 st); och problem i samband med dåligt utmärkta fiskebragder. 24 Faktorer som påverkar fisket 2015 (N=110) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 procent0 Inget Låg Måttlig Illdåd/sabotage Fisksjukdomar Algblomningar Avtappningar från Larsmo -öjasjön Smakförändringar i fisken Deponin av muddermassorna I havet Båttrafiken Avloppsvatten Begränsningar (redskap, minimimått..) Muddringarna I farleden/hamnomådet Kylvatten Ökad vegetation Slambildning på redskap Stora bestånd av värdelösa arter Hög Figur 13. Faktorer som påverkade fisket i havsområdet utanför Jakobstad 2015 I bilaga 5 presenteras svaren skilt för fritidsfiskarna och de kommersiella fiskarna. Bland de kommersiella fiskarna var hela 95 % av den åsikten att den ökande slambildningen på redskap vållade stora problem. Nästan 70 % ansåg vidare att det stora beståndet av fiskeriekonomiskt värdelösa fiskarter vållade problem. 60 % ansåg att muddringarna i farleden in till Jakobstad hade stört fisket. 6.2 EFFEKTER AV MUDDRINGARNA I FARLEDEN ÅREN 2011 – 2015 Muddirngar utfördes under åren 2011 – 2015 i Jakobstads farled, hamnbassäng och cementkaj. En sammandragsrapport över vattenkvalitetskontrollen för muddringarna har uppgjorts i Jakobstad (Mykrä, 2015). I fiskeriförfrågningen ingick frågor i anslutning till muddringarnas eventuella effekter på fisket i havsområdet. 70 % av alla som svarade på frågan ansåg att muddringarna inte hade haft någon effekt på fisket. Bland de kommersiella fiskarna var dock hela 64 % av den åsikten att muddringarna hade haft effekt på fisket (tabell 5) 25 De effekter som beskrevs var bl.a en ökad nedsmutsning av sikfällor, nät, strömmingsryssjor och småryssjor. Man hamnade därför att ta upp redskapen för tvättning oftare än förut. I samband med rengöringen märktes att det hade fastnat smuts, lerklumpar och grus i redskapen, vilken man inte annars lagt märkte till. Man anmärkte på att själva grumlingen av havsområdet hade effekter på fisket. Man avstod helt enkelt att fiska under en viss tid i det område där muddringen och den medföljande grumlingen i vattenmassan pågick. Man var medveten om att när redskapen blir smutsiga fiskar de inte lika bra, så därför avstod man att fiska. Vissa fiskare noterade att fisken flydde muddringsområdet. En fiskare ansåg att laxarna vandrade lägre ute till havs under muddringsåren. Andra fiskare noterade å sin sida att under vissa betingelser koncentrerade fisken sig till mudderverkets absoluta närhet. Effekterna av muddringarna var större bland fiskarna i Larsmo, Vestersundsby och Kyrkoby än bland fiskarna i Eugmo och Pörkenäs (bilaga 6) På frågan om dumpningen av massorna från muddringarna i deponiområdet i havet hade påverkat fisket svarade 11 % av alla fiskare att den hade det i hög eller måttligt hög grad. Andelen kommersiella fiskare som ansåg samma sak var 23 % (bilaga 6) Tabell 5. Fiskarnas svar på frågan om muddringarna i Jakobstad hade någon effekt på fisket. Märktes effekter av muddringarna i ditt fiske? Nej Ja Vet ej Kommersiella fiskare (N=22) Fritidsfiskare (N=102) ALLA FISKARE (N=142) 32% 78% 64% 22% 4% 0% 70% 29% 1% 7 ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDE AV FISKBESTÅND OCH FISKE Över hälften av alla som svarade på frågan önskade att utplanteringarna av sik i området skulle öka. Nästa lika många önskade ökade utplanteringar av öring. 20 % av alla önskade sig mera utplanteringar av gös. Även lax, abborre, lake och harr önskades. En femtedel av alla som svarade önskade effektivare fiskeövervakning i sina fiskeområden. En nästan lika stor del efterlyste mer informtion om fisket och de fiskeregler som gäller I havsområdet. Nästan 20 % av alla ville att sikens skulle fredas under lektiden. Många ansåg att sikfredning även skulle införas på statens vattenområden. Många ville även att gös, gädda, abborre och lake skulle fredas i lektid. Önskemål om införande av fångstbegränsningar för sik, gös och öring förekom också. Många önskade att det skulle införas en minimimaskstorlek för nät i havet. Övriga önskemål var t.ex ökat statligt stöd för fisket av bestånden av underutnyttjade arter (reduceringsfisket); införande av åtgärder för att stoppa effekterna av avloppsvatten från pälsfarmer (Fäboda); ökade jaktlicenser på säl; bättre märkning av fiskebragder och ökat statligt stöd för sälsäkra fällor (bilaga 7). 26 8 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UTANFÖR JAKOBSTAD Den senaste fiskeriundersökningen i havsområdet utanför Jakobstad gällde fisket år 2010 (Wistbacka, 2011). I det följande jämförs resultaten av den aktuella undersökningen 2015 med fiskeriundersökningen från år 2010, samt i viss mån även med undersökningen som behandlade fisket år 2006 (Wistbacka, 2007). Jämförelser görs även med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets rapport ”Fisket i havet” 2010 och Naturresursinstitutet LUKE:s tabeller över det kommersiella fisket i havet 2015. 8.1 ÅSIKTER OM FISKARTERNAS FÖREKOMST I OMRÅDET FRÅN ÅR 2000 TILL 2015 Ökande arter De flesta fiskare anser att bestånden av braxen ökar i området. Denna åsikt har varit gällande under hela perioden 2000 – 2015. Detta gäller även för bestånden av id och mört. En tredjedel av alla fiskare ansåg att havsöringen ökat i området under de senaste fem åren. Denna åsikt är ny och har inte synats i åsikterna under tidigare undersökningsperioder. Minskande arter Ändå fram till fiskeriundersökningen 2010 ansåg över hälften av såväl de kommersiella som fritidsfiskarna att sikförekomsten minskar i hela området. Denna åsikt hade varit gällande bland en stor del fiskarna i området åtminstone från och med senare delen av 1980-talet (Langi & Paavilainen, 1988). År 2015 var åsikterna om minskade sikbestånd inte lika tydlig som under de övriga undersökningsperioderna. Endast en tredjedel av de som svarade på frågan ansåg att sikbeståndet hade minskat under perioden 2010 – 2015. Övriga arter Gädd- och abborrbestånden har, enligt fiskarnas åsikter, hållits konstanta under perioden. Åsikterna om de övriga fiskarterna är det svårt att dra upp några riktlinjer om, åsikterna om dem varierar mycket i alla undersökningar. 8.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING De flesta fiskare som noterat förändringar gällande nedsmutsningen av redskap, anser att i synnerhet nät, men även sik-/laxfällor och småryssjor, smutsas ner mer och mer. Ökningen av nedsmutsningen har pågått under hela 2000-talet. Dessa observationer stöds av det faktum att hela den inre och mellersta skärgården utanför Jakobstad och Larsmo numera klassificeras som lindrigt eutrofad eller som på väg att eutrofieras på basis av klorofyll a-halter (Ratia, Mykrä & Aaltonen, 2016). 27 8.3 ANTAL AKTIVA FISKARE 2006 - 2015 Med begreppet aktiv fiskare menas sådana personer som verkligen fiskar. Det finns uppenbarligen ett stort antal personer som årligen köper fiskekort från fiske- eller delägarlagen, men som ändå aldrig fiskar. Dessa icke-fiskande personer klassificeras dock alla som fiskare i samband med den årliga insamlingen av fiskeristatistisk från fiskelag, delägarlag och fiskargillen. I samband med fiskeriundersökningarna 2006 och 2010 uppgav ungefär hälften av de tillfrågade fritidsfiskarna med inlösta fiskekort att de inte fiskade i undersökningsområdet. Andelen icke-fiskande personer med fiskkort i det undersökta havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo var lika stor också år 2015. Det fanns 210 aktivt fiskande fritidsfiskare i området år 2015. Detta är 40 personer färre än år 2010 och 100 personer färre än år 2006. I denna grupp aktiva fritidsfiskare ingår inte de mete- och pilkfiskare, som enligt Lagen om fiske får fiska utan fiskekort. Också de fiskare, som fiskar via fiskerätten med länsvist spöfiskekort, hamnar utanför denna undersökning. 8.4 JÄMFÖRELSE MELLAN FÅNGSTERNA 2006, 2010 OCH 2015 I en jämförelse mellan medelfångsten per kommersiell fiskare åren 2006, 2010 och 2015 från (tabell 10) noteras att medelfångsten minskade en aning från år 2006 till år 2010 År 2015 har medelfångsten ökat markant och ligger nu på ca 7300 kg fisk per år. Den största ökningen ses i medelfångsterna på braxen. Fångsten har stigit med nästan 800 %. En markant ökning noteras även i medelfångsterna på abborre, sik, id och mört . I jämförelsen mellan medelfångsterna per fritidsfiskare under samma tid ses att medelfångsterna hållits någorlunda konstanta de senaste tio åren. Jämför man fångsten per fångstansträngning (CPUE) för det kommersiella fisket under samma period (tabell 11) ser man att dygnsfångsten från småryssjan ökat från ca 2,5 kg/dygn åren 2005 och 2010 till 12 kg/dygn år 2015. I motsvarande jämförelse mellan dygnsfångsten från sik-/laxfällan noteras också en ökning, från 9 - 10 kg/dygn åren 2006 och 2010 till drygt 18 kg per dygn år 2015. Vid närmare undersökningar av artfördelningen i dygnsfångsterna noteras att andelen braxen i småryssjan ökat från mellan 30 % och 40 % åren 2005 och 2010 till över 80 % år 2015. Andelen lake har minskat, - från 25 % år 2005 till endast 3 % år 2015. Gäddans andel har minskat från 19 % år 2010 till endast 3 % år 2015. Vid motsvarade granskning av artfördelningen i dygnsfångsterna från i sik/laxfällan märks även här en ökning i andelen braxen i fångsterna, - från endast 6 % år 2015 till nästan 27 % år 2015. 28 Tabell 10. Medelfångsten för den kommersiella fiskaren och för fritidsfiskaren i havsområdet utanför Jakobstad 2006, 2010 och 20145 (från: Wistbacka, 2007, 2011) Rättelse: Medelfångsten för den kommersiella fiskaren för år 2006 (N=29) är korrigerad år 2016. I rapporten för fisket i havet 2010 (Wistbacka 2011) hade uppstått ett räknefel angående fångsten år 2006 Fångst / kommersiell fiskare 2006 (N=29) 2010 (N=31) 2015 (N=21) * Fångst / fritidsfiskare 2006 (N=180) 2010 (N=158) 2015 (N=95) ** Abbore Braxen Gädda Gös Öring Id Lake Lax Mört Sik Strömming Övrigt 57 265 94 106 63 83 121 523 85 934 12 18 46 530 149 35 32 29 110 498 98 517 13 43 163 4120 243 50 45 152 216 672 423 1201 * 41 Abborre Braxen Gädda Gös Öring Id Lake Lax Mört Nors Strömming Sik Övrigt 19 26 12 2 8 12 5 2 12 1 5 18 3 12 27 16 2 2 10 8 0,3 11 0,6 6 10 1,1 14 22 12 6 5 11 8 1,5 6 1 5 19 1,5 totalt 2361 2100 7326 totalt 125 106 112 ( * exklusive strömmimngfångsten från en kommersiell fiskare på 34 ton; ** exklusive två fritidsfiskare med varsin fångst på ca 1,5 ton) Tabell 11. Fångsten per fångstansträngning (CPUE) samt den relativa andelen arter per redskapsdygn i havsområdet utanför Jakobstad åren 2005, 2010 och 2015 (från: Wistbacka, 2007, 2011) Redskap Abb Brax Gäd Gös Småryssja 2006 CPUE 2010 CPUE 2015 CPUE 0,21 0,11 0,29 0,95 1,06 9,8 0,39 0,47 0,41 0,28 0,00 0,04 0,05 0,02 0,02 0,11 0,005 0,31 8 5 2,4 35 44 81 14 19 3 10 2 1 0 0,5 0,4 0,00 0,01 0 0,57 1,53 4,8 0,00 0,02 0,00 0,00 0,02 0,00 0 0 0 6 15 26,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2015 % 0,00 0,00 2006 % 2010 % 2015 % Sik/Laxfällä 2006 CPUE 2010 CPUE 2015 CPUE 2006 % 2010 % 2015 % Strömmingsfälla 2015 CPUE Öri Id Lake Lax Mört Ström Sik 0,68 0,37 0,34 0,00 0,00 0 0,19 0,30 0,81 0,00 0,00 1 1 2,5 25 15 3 0,00 0,00 0,00 7 13 6,7 0,00 0,00 0,00 0 0,5 0 0,37 0,16 0,17 0,31 0,09 0,08 0,02 0,00 0 3,49 4,97 5,5 0,28 0,08 0,9 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 2 1 3 1 0,5 0,00 0,00 0,00 39,5 47 30 3 1 5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Sikl 2,74 2,42 12,08 kg 0,00 0,00 0,00 100 100 100 proc 4,02 3,59 6,68 0,00 0,00 0,00 9,07 10,47 18,13 kg 44,5 34 37 0,00 0,00 0,00 100 100 100 proc 201,00 0,68 0,34 202 kg 0,2 100 proc 99,4 0,00 0,00 0,02 0,00 0,009 0,00 Totalt 0,4 kg kg proc proc kg kg proc proc 29 8.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING I BOTTENVIKEN 2006, 2010 och 2015 I tabell 12 jämförs den här fiskeriundersökningens fångster per redskapsdygn (CPUE) med motsvarande koefficienter från hela Bottenviken, det vill säga från fångstruta 31 (figur 14). Dessa uppgifter fås från Naturresursinstitutet LUKE:s statistik över det kommersiella fisket i havet 2015. Tabell 12. Fångsten per fångstansträngning (CPUE) i havsområdet utanför Jakobstad och från Bottenviken (fångstruta 31, LUKE) åren 2006, 2010 och 2015. (LUKE/tilastot; Wistbacka 2007 och 2011) Fiskeri-und. J.stad 2006 2010 2015 LUKE (ruta 31) 2006 2010 2015 redskap Småryssja Sik/laxryssja Ryssja/paunette *) Alla nät (CPUE) (CPUE) (CPUE) (CPUE) (CPUE) (CPUE) 2,74 9,07 2,42 10,46 redskap Småryssja Sik/laxryssja Ryssja/paunette *) Alla nät 1,82 7,28 2,18 8,3 0,42 13,37 0,38 0,3 0,34 9,62 0,48 *) fr.o.m. 2015 används endast ryssja/paunette i LUKES statistik. CPUE värdena för a) sik-laxfällan och för b) småryssjan i Jakobstad har för jämförbarhetens skull omräknats till endast ett värde. Från tabell 12 framgår att fångsterna per redskapsdygn från ryssja/paunette (sik-/laxfälla + småryssja) i havsområdet utanför Jakobstad är över 3 kg större än de motsvarande genomsnittliga fångsterna i hela Bottenviken (ruta 31) I uträkningar av fångsten per nätdygn (alla kategoriers nät) är fångsten i havsområdet utanför Jakobstad litet mindre än motsvarande fångst från Bottenviken Figur 14. Karta över de statistiska delområden som används i Naturresursinstitutets (LUKE:s) statistik över det kommersiella fisket i havsområdet 30 8.6 ARTFÖRDELNINGEN I FRITIDSFISKETS FÅNGSTER 1996 – 2015 Jämför man artfördelningen inom fritidsfiskarnas fångster under de senaste 20 åren (figur 16) noteras att ända fram till 2010 minskade sikens andelar i fångsten. Under den senaste femårsperioden, från 2010 till 2015 har andelen sik börjat öka. Andelen braxen ökade markant fram till år 2010. Under den senaste femårsperioden har den minskat. Andelen gädda i fritidsfångsten har minskat under perioden medan abborrens och lakens andelar hållits ganska konstanta. Fångstandelarna av id+mört har också varit konstanta de senaste tio åren. Andelen arter i fångsten 1996 - 2015. Fritidsfisket 100% 90% 18 80% 3 20 70% 60% 29 30% 20% 10% 0% 3 4 3 10 5 2 9 4 5 Övrigt Strömm 5 8 19 14 16 8 Öring Sik Lax 2 9 11 4 11 50% 40% 11 4 3 15 7 11 11 9 14 14 9 11 9 11 6 14 8 7 6 10 1996 2001 22 25 2006 2010 17 Lake Gädda Gös Abborre Mört Id Braxen 2015 Figur 16. Fiskarternas andelar av totalfångsterna från fritidsfisket under perioden 1996 – 2015 i havsområdet utanför Jakobstad. (Norra svenska fiskeområdet 1996, Wistbacka 2002, 2007 och 2011) 8.7 UTRÄKNINGAR AV DEN UPPSKATTADE TOTALFÅNGSTEN SAMT JÄMFÖRELSER MELLAN UNDERSÖKNINGENS RESULTAT MED UPPSAMLAD FÅNGSTSTATISTIK I OMRÅDET Totalfångsten i den här undersökningen uppgår till 202 ton fisk. Den verkliga fångsten är dock större. Undersökningens absoluta siffror baserar sig på svar från 63 % av de personer som löst fiskekort i området. Fångsten kan därför, enligt uträkningarna nedan, uppgå till drygt 242 ton. Fångsterna är troligen ännu större än detta, p.g.a. att fångsterna från mete- och pilkfiskare och fiskare med det länsvisa spöfiskekortet inte ingår i denna undersökning. 31 Norra svenska fiskeområdet samlar årligen in fångststatiskt från alla fiskelag, delägarlag och fiskargillen i området. Denna statistik ingår i den årliga rapporten över samkontroller i havsområdet utanför Jakobstad som utges av Österbottens Vatten och Miljö r.f. Även från den fångststatistiken fattas de fiskmängder från området, som fångas via mete, pilke och spöfiske med länsvist spöfiskekort. År 2015 uppgick fångsten utanför Jakobstad, enligt den uppsamlade statistiken (från Vestersundsby-, Kyrkoby-, Pörkenäs-, Larsmo- och Eugmo delägarlag samt Vestersundsby fiskargille) till drygt 203 ton fisk (tabell 13) (Ratia, Mykra & Aaltonen, 2016). Uppskattad totalfångst utpostade förfrågningar inkomna svar fiskar inte i området, (+ har slutat som kommers.fiskare) behandlade svar absolut fångst i undersökningen 2015 KOMMERSIELLT FISKE 38 st FRITIDSFISKE 423 st (61 %) 259 st 32 st 8 st 24 st (84 %) (54 %) 139 st 120 st 188,4 ton (N=21) 13 500 kg (N=97) inget svar från 6 st kommersiella fiskare (kap.2) inget svar av 164 st fritidsfiskare, av dem fiskar inte 50 % (82 st) i området (kap.2) saknas alltså fångster av 82 fritidsfiskare och 6 kommersiella fiskare medelfångst/kommers.fiskare år 2015: 7,3 ton (kap 5.4) medelfångst/fritidsfiskare år 2015: 140 kg (kap 5.4) saknad fångst fritidsfisket (82 x 140 kg) saknad fångst kommersiellt fiske (6 x 7,3 ton) Uppskattad fångst (ABSOLUT + SAKNAD) Uppskattad totalfångst 11 480 kg 29,2 ton 217 600 kg 24 980 kg 242 500 kg Fångstens storlek i den uppsamlade fiskeristatistiken är 40.000 kg mindre än den uppskattade totalfångsten från fiskeriundersökningen. En av orsakerna till denna differens är att den årliga fångststatistiken endast berör fångst från byavatten, medan fiskeriundersökningen omfattar hela havsområdet, där en stor del av det kommersiella fisket på statens vatten ingår. Detta fiske omfattar främst sik och lax. Vid en jämförelse mellan de absoluta sik- och laxfångsterna i den här fiskeriundersökningen (bilaga 4) med fångststatistikens fångster (tabell 13) noteras att mängden sik är 2300 kg och mängden lax 5400 kg större i fiskeriundersökningen än i den uppsamlade fångststatistiken. Dessa sik- och laxmängder skulle öka ytterligare, om man via uträkningar skulle uppskatta totalfångsten även på artnivå. 32 I en jämförelse mellan de kommersiella fiskebragdernas placering med gränserna för de aktuella delägarlagen (bilaga 6) ser man att de flesta bragder faktiskt ligger inom byavattenrån (figur 2). Differensen mellan fiskeriundersökningens resultat och den uppsamlade statistiken ligger inte alltså enbart här. I tabellen över den uppsamlade statistiken är fångsterna av braxen mycket större än fiskeriundersökningens absoluta fångster av braxen. När det gäller orsakerna till differenserna i storleken av braxenfångsterna kan man bara spekulera. Det kan vara så att just den (eller de) kommersiella fiskare som avstod att medverka i fiskeriundersökningen i havet 2015 (6 st, kap.2) ingick i det nationella projekt vars målsättning är att fiska bort underutnyttjade arter (braxen, mört och id). Fisket i samband med dettaprojekt försiggår till största delen inomskärs, - alltså inom delägarlagens byavattenområden. I den uppsamlade fångststatistiken från delägarlagen ju ingår dessa fångster. Detta förklarar inte hela skillnaden mellan den uppsamlade fångststatistiken och den uträknade uppskattade totalfångsten. En bakomliggande orsak till differensen ligger helt säkert också i det faktum att metodiken som används vid uppsamlingen av fångstuppgifterna till fiskelag, delägarlag och fiskargillen varierar väldigt mycket. Fiskeristatistiken från de nämnda fiskeriorganisationerna baserar sig på såväl verklig information om årsfångster, som insamlats av enskilda fiskare, som på uppskattningar av fångsterna (via styrelser, sysslomän etc) Av dessa orsaker kan man dra slutsatsen om att det fortfarande är mycket viktigt att fortsätta med fiskeriundersökningar som baserar sig på intervjuer med enskilda fiskare. Tabell 13. Fiskfångsten från havsområdet utanför Jakobstad 2015, enligt insamlad fångststatistik (Ratia, Mykrä & Aaltonen, 2016) VESTERSUNSBY Fångster 2015 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT 360 110 65 195 80 38 30 30 0 0 42 460 45 22918 8662 6773 4231 1209 4360 220 36086 1213 188 4084 106137 6969 167 1455 203217 (uppg f rån 2011) sik lax gädda abborre öring lake nors strömm. gös siklöja id braxen mört övrigt 16785 6546 4211 2099 337 3889 6 34431 876 58 2819 83447 5756 117 2400 800 1750 1200 230 210 90 1500 150 100 240 20000 700 50 2473 1186 617 237 212 93 84 75 17 0 83 1130 118 150 30 150 10 100 100 100 750 20 80 400 300 80 10 20 20 20 800 1000 250 totalt 161377 29420 6325 890 3750 50 100 50 50 33 9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION En fiskeriförfrågning som berörde fisket år 2015 och förändringar i fisket under perioden 2010 – 2015 i havsområdet utanför Jakobstad skickades ut de 461 personer som löst fiskekort från delägarlag i området eller som ingick i NTM-centralens register över kommersiella fiskare. 63 % av personerna svarade på frågeblanketten. Av svaren framgår att fisket pågår aktivt i hela havsområdet under hela året. Under vintern fiskar man närmare kusten och under sommaren även längre ute i till havs. Arterna som fångas är gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id, och mört med nät och småryssjor; sik, lax och öring med sik/laxfällor samt samt strömming med strömmingsryssjor. En tredjedel av alla kommersiella fiskare hade ökat sin arbetsinsats i fisket under de senaste fem åren. Denna ökning berodde bl.a på att - tiden som användes för att rengöra redskapen hade ökat - tillgången på fisk hade förändrats - vegetationsförhållandena och vattenkvaliteten hade förändrats - fiskbeståndets artsammansättning hade ändrat - man hade börjat fånga andra fiskarter - man hade påbörjat reduceringsfiske av underutnyttjade arter och - man fiskade på andra platser än förut. En tredjedel av husbehovsfiskarna uppgav å sin sida att de minskat sin arbetsinsats i fisket. Den främsta orsaken var tidsbrist, minskat intresse, pensionering, flytt från orten eller andra förändringar på det personliga planet. Antalet aktiva fritidsfiskare i området hade minskat med 40 personer sedan år 2010. Personer som idkat mete och pilke samt spöfiske via det länsvisa spöfiskekortet ingick inte i undersökningen. Det är säkert många människor som aktivt idkar också dessa former av fiske i havet utanför Jakobstad. Det vore såväl intressant som nödvändigt att få intervjua också dessa, så att kännedomen om hela fisket i området skulle bli så stor som möjligt. Hälften av de personer som ingick i undersökningen ansåg att bestånden av braxen ökat de senaste fem åren. Nästan lika många ansåg samma sak gällande bestånden av mört och id. Liknande åsikter hade också merparten av de kommersiella fiskare och fritidsfiskare, som ingick i en motsvarande undersökning av fiskerihushållningen i havsområdet utanför Nykarleby 2014 (Wistbacka , 2016). År 2015 uppgick den uppskattade totalfångsten i Jakobstads havsområde till över 242 ton fisk. Över 90 % av detta fångades av kommersiella fiskare. Bortser man fångsterna från två extrema ”storfritidsfiskare” år 2015 har medelfångsten per fritidsfiskare minskat med 5 % sedan 2006, och ligger nu (112 kg) på ungefär samma nivå som år 2010. Det här är 13 kg mera än medelfångsten för fritidsfiskaren i Nykarleby havsområde år 2014 (99 kg fisk /år) (Wistbacka, 2016). 34 Vid jämförelser mellan andelarna braxen, mört och id samt sik i fritidsfiskarnas fångster under drygt tjugo år i havsområdet, noteras att mörtfiskarnas andelar ökat från 15 % år 1996 till 37 % år 2015. Under samma tid har sikens andel minskat från 29 % till 19 %. År 2010 var andelarna mörtfiskar ännu större (45 %) och andelen sik ännu mindre (9 %). Det verkar som om den långa trenden med ökande andelar braxen, mört och id och minskande andelar sik i fångsterna skulle ha vänt under perioden 2010 – 2015. Om detta är ett resultat av de massiva fångsterna på braxen, mört och id, som sker inom ramen för det statligt finansierade projektet ”reduktionsfiske av underutnyttjade arter” som infördes i havsområdet år 2011 återstår att se. I det nationella projektet deltar ett tiotal kommersiella fiskare i Jakobstads havsområde. Projektets målsättning är att minska eutrofieringen genom att fiska bort mörtfiskar. I de statliga projektet igår utvärderingar av åtgärderna på havsmiljön. Betydelsen av reduktionsfiske-projektet står klar när man jämför medelfångsten för den kommersiella fiskaren år 2015 med motsvarande medelfångst år 2010. Medelfångsten år 2015 är nästan 2,5 gånger än år 2010. Det är just medelfångsterna av braxen, id och mört som ökat mest. Också medelfångsten av sik per kommersiell fiskare i Jakobstads havsområde har ökat från år 2010 till 2015. Fångsterna ligger nu på ungefär samma nivå som år 2006. Varje år planteras det via ålägganden ut 217.000 st en-somriga sikyngel i havsområdet. Sedan år 2006 har alla dessa yngel bestått av Larsmosik (tabell 14). Före det här planterade man ut vandringssikyngel i havet. Larsmosiken är en en för området unik form av skärgårdssik, som antas vara mera stationär än vandringssiken. Norra svenska fiskeområdet grundade år 1998 ett moderfiskbestånd av Larsmosik hos fiskodlaren Vääräniemi i Taivalkoski (Wistbacka, 2013). Moderfiskbeståndet förser havsområdet utanför Jakobstad med utplanteringsyngel varje år. Man antar att Larsmosiken är mera stationär än vandringssiken. Detta betyder att den skulle stanna i närområdet i motsats till vandringssiken, som under en stor del av året företar långa födovandringar söderut i Bottniska viken. Om detta antagande stämmer kan beståndet av Larsmosik förse kommersiella fiskare och fritidsfiskare med sikfångster året runt. Österbottens fiskarförbund r.f, Malax-Korsnäs fiskeomåde och Naturresursinstitutet LUKE deltar i ett projekt som för närvarande undersöker Larsmosikens motsvarighet, Malaxsikens, egenskaper gällande just eventuella vandringar och hemorts-trogenhet med hjälp av utplanteringar och märkningar av 1-somriga sikyngel (http://www.sakl.fi/index.php/sv/ telegram/2592-malaxsiken-maerktes) Målsättnignen med projket Larsmosik har varit att öka fångsterna av utplanterad sik genom att använda lokala, stationära sikformer. Fångsten av sik har ökat under perioden 2010-2015, men vi har ännu inte kunnat verifiera att utplanteringen av Larsmosik är orsaken till ökningen. Enligt statistk från Naturresursinstitutet LUKE ökade sikfångsterna från det kommersiella fisket i Bottenviken från år 2006 till 2012. Efter det har de minskat igen (figur 17) 35 Orsakerna till sikbeståndens nedgång i Bottenviken är svåra att utreda och flera olika faktorer kan samverka. De mest betydelsefulla torde vara förstörda lek- och yngelproduktionsområden, ökad dödlighet genom bl.a fiske med för småmaskiga nät på icke lekmogna årsklassereller ett ökat fisketryck. Bestånden beskattas också av sälar. Tabell 14. Utplanteringar av minst 10 cm lång sikyngel i havsområdet utanför Jakobstad under perioden 2003 – 2013. (Österbottens Fiskarförbund r.f:s statistik ) År Utplanterade sikyngel (st) Andelen Larsmosik 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 221.800 292.908 217.249 217.000 217.000 217.000 217.000 217.000 217.766 217.150 217.000 55% 68% 83% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Variationerna i storleken på årsfångsterna av sik beror också på att det finns olika starka årsklasser inom hela beståndet, och att vissa årsklasser fångas just under vissa år. Den tilltagande eutrofieringen i Östersjön gynnar bestånden av mörtfiskar (Ådjers et al. 2006), som i viss mån kan predatera på sikyngel. Östersjöns försämrade tillstånd med bl.a en ökad belastning av miljögifter kan också vara av betydelse Braxen-, id- och mörtfångsterna fortsätter att öka i Bottenviken. Den största ökningen sker år 2011 när projekt ”reduktionsfiske” påbörjas i havsområdet (figur 17). Det kommersiella fiskets fångster per redskapsdygn (CPUE) för småryssja har ökat med nästan 10 kg fisk/dygn i Jakobstads havsområde de senaste fem åren. Motsvarande koefficienter för sik/laxfällor visar en ökning med nästan 8 kg fisk/dygn under samma tid. I en jämförelse mellan CPUE-koefficienterna för det kommersiella fisket i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 med regionens andra stora mynningsområde, havsområdet utanför Nykarleby år 2014 (tabell 15) noteras att fiskarna i Jakobstad och Nykarleby erhåller lika mycket fisk per ryssjedygn, - dvs 12 kg fisk/ryssja och dygn. Däremot är CPUE-värdena för nät, sik-och laxfälla samt strömmingsryssja högre i Jakobstad än i Nykarleby. De kommersiella CPUE koefficienterna för fiske med ryssja i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 är större än motsvarande siffror i hela Bottenviken (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets fångstruta 31). 36 Figur 17. Fångstutvecklingen för sik samt braxen, id och mört i Bottenviken under perioden 2005 – 2015 (Naturresursinstitutet LUKE, statistik 2016) Detta kan bero på att i havsområdet ingår i ett av de största mynnings-områdena i hela Bottenviken. Larsmo-Öjasjöns yta är 84 kvadratkilometer och området har repat sig efter försurningsincidenten hösten 2006. pH-värdet på vårarna har efter år 2006 medgett yngelproduktion i åmyninngar och vikar. Förekomsten av fisk som vandrar upp i åarna är rätt liten, men bestånden av vårlekande fisk är däremot rikliga. Dessa stora bestånd är en direkt följd av områdets stora potential som yngelproduktionsområde. I området finns också ett märkbart bestånd av lake, som dessvärre har minskat under 2000talet. Stora mängder vandringsfisk (lax och i viss mån sik) vandrar norrut via havsområdet. Fiskeriintressenter har, som ovan beskrivit också lyckats med att förstärka bestånden av Larsmosik i området. Utplanteringar av gös har resulterat i att gösbestånden förstärkts i området En mångsidig tillgång på fisk, i kombination med en lång tradition av fiske, där kännedomen om goda fiskeplatser är ingående, medför att de kommersiella fiskarna kan idka ett fiske, som säkerligen är effektivare än genomsnittet för fångstrutan. 37 Tabell 15. Jämförelse mellan CPUE värden i havsområdena utanför Jakobstad och Nykarleby. CPUE-värden för Nykarleby tagna ur rapporten ”Fiskeriförfrågningen i havsområdet utanför Nykarleby år 2014” (Wistbacka 2016). Nät < 36 mm Nät 36-45 mm Nät 46-50 mm Nät 51-60 mm Nät >60 mm ALLA NÄT småryssja Sik/laxfälla Strömmingsfälla Saxar Jakobstad 2015 (Komm. fiske) N CPUE (kg/reds ka ps dygn) Nykarleby 2014 (Komm.fiske) N CPUE (kg/reds ka ps dygn) 12 10 3 7 0 5 14 5 4 1 9 4 1 2 0,52 0,25 2,84 0,31 0,38 12 18 202 0,22 8 12 3 0 0,2 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 12 * 12,3 160 * CPUE värdet för småryssja Nykarleby är omräknat till endast ett värde. I rapporten från Nykarleby (Wistbacka 2016) hade CPUE värden räknats ut skilt för alla småryssjor, - d.v.s. småryssja 10 mm; småryssja 12 – 30 mm; småryssja 70 mm och storryssja 20 mm Det som stör eller försvårar fisket i havsområdet i dag är, enligt merparten av de som svarade på frågan, de överstora bestånden av mörtfiskar, den ökande slambildningen på fiskeredskapoch den ökande vegetationen. 64 % av alla kommersiella fiskare ansåg att muddringen av farleden in till Jakobstad åren 2011—2015 hade inverkat på fiskett i form ökad nedsmutsning av redskap.. Man var tvungen att ta upp redskapen för tvättning oftare än annars. Effekterna av muddringen var mest märkbar I Vestersundsby och Larsmo delägas vattenområden. För att vidare förbättra den nuvarande situationen i fiskerihushållningen, önskades fortsatta eller utökade utplanteringar av fisk (sik, öring, gös och lax) En femtedel av de som svarade önskade att fiskeövervakningen i området skulle effektiveras och lika många önskade få mera information om fisket och de fiskeregler som gäller I havsområdet. Nästan 20 % av alla önskade att siken skulle fredas under lektiden. 38 10 YHTEENVETO JA POHDINTA Kysely vuoden 2015 kalastuksesta Pietarsaaren merialueella sekä vuosina 2010-2015 kalastuksessa tapahtuneista muutoksista lähetettiin yhteensä 461 henkilölle. Vastaanottajat olivat joko lunastaneet kalastuslupaa alueella tai kuuluivat vuonna 2015 ELY-keskuksen kaupallisten kalastajien rekisteriin. Vastaanottajista 63 % palautti kyselyn. Vastauksista ilmenee, että sekä kaupallista- että vapaa-ajankalastusta harjoitetaan vuoden ympäri koko alueella. Talvisin kalastusta harjoitetaan lähempänä rannikkoa ja kesäisin taas ulompana merellä. Merkittävimmät saalislajit käytettäessä verkkoja ja maderysiä ovat hauki, ahven, made, siika, kuha, lahna, säynävä, särki ja silakka. Lohi/siikaloukkukalastuksessa saadaan pääasiassa siikaa, lohta ja taimenta. Silakkaa pyydystetään rysien avulla. Noin kolmannes kaupallisita kalastajista ovat lisänneet kalastukseen käyttämäänsä työpanosta viimeisten viiden vuoden aikana. Lisääntynyt panostus johtuu mm seuraavista tekijöistä: - kalastusvälineiden pesutarve on kohonnut - kalojen saatavuus on muuttunut - veden laadussa ja rehevöitymisen laajudessa on tapahtunut muutoksia - kalastossa on tapahtunut muutoksia - kalastus suuntautuu toisiin lajeihin - siirtyminen vähän hyödynnettyjen kalalajien kalastukseen - kalastuspaikat ovat muuttuneet. Toisaalta noin kolmannes vapaa-ajankalastajista ilmoitti vähentäneensä panostustaan kalastukseen. Tärkeimmät syyt olivat ajanpuute, vähentynyt kiinnostus, eläkkeelle jääminen, poismuutto tai muu henkilökohtainen syy. Aktiivien vapaa-ajankalastajien kokonaismäärä oli vähentynyt 40 henkilöllä vuoden 2006 jälkeen. Tämän kyselyyn piiriin ei kuulu ilman kalastuslupaa sallittu onginta tai pilkintä. Selvityksen piirissä ei myöskään ollut läänikohtaisella luvalla tapahtuva viehekalastus. Pietarsaaren merialueella kyseiset kalastustavat ovat luultavasti hyvin yleisiä. Olisi siis sekä kiinnostavaa että perusteltua selvittää myös näitä kalastusmuotoja, jotta alueen kalastuksesta saataisiin mahdollisimman kattava yleiskuva. Melkein puolet kyselyyn vastanneista arvioivat, että lahnakannat ovat lisääntyneet viimeisten viden vuoden aikana. Lähes yhtä suuri osuus oli sitä mieltä, että myös särki- ja säynäväkannat olivat lisääntyneet. Enimmät vastaavan kyselyyn vastanneista vapaa-ajan- ja kaupallisista kalastajista Uudenkaarelpyyn merialueella olivat vuonna 2014 esittivät samanlaisen arvion ( Wistbacka 2016). Vuonna 2015 Pietarsaaren merialueen kalastuksen kokonaissaalis kohosi yli 242.000 kiloon. Tästä määrästä kaupalliset kalastajat nostivat merestä yli 90 %. 39 Mikäli alueella kalastavien kahden ”ammattimaisten” vapaa-ajankalastajien saaliita ei lasketa mukaan, vapaa-ajankalastajien keskisaalis (112 kg) oli vähentynyt noin 5 % suhteessa vuoden 2006 saaliiseen, mutta oli samalla tasolla kun vuonna 2010. Saalis on 13 kg suurempi kun Uudenkaarlepyyn merialueen vapaa-ajankalastajien keskisaalis (99kg/vuosi) vuonna 2014 (Wistbacka 2016). Lahnan, särjen ja säynävän sekä siian osuuksista vapaa-ajankalastajien saaliissa voidan arvioda kahdenkymmenen vuoden seurantajakson tuloksia käyttäen. Tilastojen mukaan särkikalojen osuus on kasvanut. Vuonna 1996 se oli 15% ja vuonna 2015 peräti 37%. Siian osuus saaliissa on samaan aikaan vähentynyt kahdestakymmenestäyhdeksästä prosentista noin yhdeksääntoistaan. Vuonna 2010 särkikalojen osuus oli kuitenkin selvästi suurempi (45%) ja siian osuus pienempi (9%). Vaikuttaa siltä, että pitkän ajan vallinnut trendi, jonka mukaan lahnan, särjen ja säynävän osuudet kasvavat sammalla kun siian vähenee, on muuttunut vuosina 2010-2015. Tämä voi johtua siitä, että suuria määriä lahnaa, särkeä ja säynävää on pyydystetty valtion tukeman ”vajaakäyttöisten kalalajien poistopyynti”-projektin alettua vuonna merialueella vuonna 2011. Kansalliseen projektiin osallistuu kymmenkunta Pietarsaaren merialueella kalastavaa kaupallista kalastajaa. Projektin tavoitteena on rehevöitymisen vähentäminen poistamalla särkikaloja ekosysteemistä. Projektiin liittyy tiiviisti toimenpiteiden vaikutuksien merialueen tilaan seuranta ja arviointi. Poistokalastuksen teho näkyy selvästi kaupallisten kalastajien keskisaaliin kasvuna vuodesta 2010 vuoteen 2015. Keskisaalis oli vuonna 2015 melkein 2,5 kertaa suurempi kuin vuonna 2010. Tähän kasvuun vaikuttaa nimenomaan lahnan, särjen ja säynävän keskisaaliin kasvu. Pietarsaaren merialueella kalastavien kaupallisten kalastajien siian keskisaalis on kasvanut vuodesta 2010 vuoteen 2015. Saaliit ovat nyt samalla tasolla kun vuonna 2006. Joka vuosi merialueelle istutetaan 217 000 kesänvanhaa siianpoikasta velvoiteistutuksina. Vuoden 2006 jälkeen istutuksiin on käytetty Luodonsiian poikasia (taulukko 14). Ennen vuotta 2006 istutuksiin käytettiin vaellussiian poikasia. Luodonsiika on alueelle ominainen siikamuoto, jonka otaksutaan olevan paikallisempi kun vaellussiika. Norra Svenska fiskeområdet.niminen kalastusalue perusti vuonna 1998 Luodonsiioista koostuvan emokalakannan. Emosiiat pidetään Taivalkoskella sijaitsevalla Vääräniemen kalanviljelylaitoksella (Wistbacka 2013). Emokannan turvin voidaan joka vuosi istuttaa Pietarsaaren merialueelle Luodonsiikoja. Oletuksena on, että Luodonsiika on paikallisempi kun vaellussiika. Tämä tarkoittaisi sen oleskelevan lähialueella ympäri vuoden kun vaellussiika suurimman osan vuotta on syönnös-vaelluksella Pohjanlahden eteläosissa. Mikäli oletus pitää paikkansa Luodonsiika on kaupallisten ja vapaa-ajankalastajien kalastettavissa ympäri vuoden. Österbottens Fiskarförbund r.f., Malax-Korsnäsin kalastusalue ja Luonnonvarakeskus (LUKE) toteuttavat tällä hetkellä projektia, jossa tutkitaan Maalahden vastaavaa siikarotua eli Maalahden siian ominaisuuksia. Projektissa tutkitaan istutettujen kesänvanhojen poikasten avulla Maalahden siian mahdollisia vaelluksia sekä kotipaikkauskollisuutta (http:// www.sakl.fi/index.php/sv/ tele-gram/2592-malaxsiken-maerktes). 40 Luodonsiika-projektin päämäääränä on korottaa siikasaaliita käyttämällä istutuksiin paikallista siikamuotoa, joka on paikallisempi kun vaellussiika. Siikasaaliit ovat kasvaneet 2010-2015 mutta emme ole vielä voineet varmistaa että tämä johtuu Luodonsiian istutuksista. Luonnonvarakeskuksen (LUKE) mukaan Pohjanlahden kaupallisten kalastajien siikasaaliit kohosivat 2006-2012. Tämän jälkeen ne ovat kääntyneet laskuun (kuva 17) Taulukko 14. Vähintään 10 cm pitkien siianpoikasten istutusmäärät Pietarsaaren edustan merialueella vuosina 2003-2013 ja Luodonsiian ossus (%) Österbottens Fiskarförbund ry. tilastojen mukaan. Vuonna 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Istutettuja siianpoikasia (kpl) 221.800 292.908 217.249 217.000 217.000 217.000 217.000 217.000 217.766 217.150 Luodonsiian osuus 55% 68% 83% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Siikakantojen vähenemisen syyt on vaikea selvittää ja siihen voi vaikutta samanaikaisesti moni eri tekijä. Tärkeimmät syyt vähenemiseen lienevät kutu- ja poikastuotantoalueiden tuhoutuminen, liian pienisilmuisten verkkojen käyttö tai lisääntyneen kalastuksen aikaansaama kohonnut kalastus-kuolleisuus. Myös lisääntyneet hyljekannat voivat vaikuttaa. Siikasaaliiden vuosien välinen vaihtelu voi myös johtua siian vuosiluokkien luontaisesta vaihtelusta. Vahva vuosiluokka kohottaa saaliita tultuaan pyyntikokoon ja heikko taas vähentää niitä. Itämeren rehevöityminen aikaansaa mm särkikalakantojen lisääntymistä (Ådjers et al. 2006). Särki-kalat voivat jossain määrin saalistaa siianpoikasia. Kohonneesta ympäristömyrkkykuormituksesta johtuva heikentynyt Itämeren tila voi myös heikentää siian menestysmahdollisuuksia. Lahna-, särki- ja säynäväsaaliit kohoavat Pohjanlahdella. Saaliit ovat lisääntyneet selvästi vuodesta 2011, jolloin valtion tukema ”vajaakäyttöisten kalalajien poistopyynti” projekti alkoi merialueella (Kuva 17). Kaupallisen kalastuksen maderysien saaliit pyydysvuorokautta kohden (CPUE) kohosivat Pietar -saaren merialueella lähes 10 kg/vuorokausi viimeisten viiden vuoden aikana. Siika/lohirysien kohdalla vastaavat saalit ovat kohonneet melkein 8 kg/vuorokausi samana kautena. 41 Kuva 17. Siian sekä lahnan, säynävän ja särjen saaliin kehitys Pohjanlahdella vuosina 20052015. (Luonnonvarakeskus LUKE, 2016) Kaupallisen kalastuksen CPUE-arvojen vertailu Pietarsaaren merialueen (2015) ja seudun toisen suuren suistolaueen, eli Uudenkaarlepyyn merialueen (2014), välillä osoittaa, että kalastajat saavat yhtä paljon kalaa – eli 12 kg/rysävuorokausi. CPUE-arvo on korkeampi Pietarsaaressa verkko-kalastuksen yhteydessä sekä siika- ja lohiloukkujen ja silakkarysien kohdalla. Ammattimaisen kalastuksen saaliit pyydysvuorokautta kohden (CPUE) olivat Pietarsaaren merialueella vuonna 2015 Pohjanmeren keskimäärää suuremmat (Riista- ja Kalatutkimus-laitoksen pyyntiruutu 31). 42 Tämä voi johtua siitä, että merialue on osa Pohjanmeren laajimmasta suistoalueesta. Padotun Luodon-Öjanjärven pinta-ala on 84 neliökilometriä ja alue on palautunut syksyllä 2006 kuivattujen sulfaattimaiden happamuuspäästöjen aiheuttamista kalakuolemista. Järveen laskevat joet eivät ole kovin kalaisia mutta kevätkutuisten kalojen kannat Luodon-Öjanjärvessä ovat runsaat. Tämä johtuu suistoalueen suuresta poikastuotantopotentiaalista. Alueella esiintyy myös merkittävä madekanta, joka valitettavasti on taantunut 2000-luvulla. Vaelluskaloja (lohta ja jonkin verran siikaa) liikkuu merialueen läpi matkalla pohjoiseen. Kalatalouden edistäjät ovat myös onnistuneet vahvistamaan saaristossa kutevaa siikakantaa (Luodonsiika) sekä myös lisäämään kuhan esiintymistä. Monipuolinen kalasto yhdistettynä pitkäaikaisen ammattimaisen kalastuksen aikaansaamaan hyvien kala-apajien tuntemukseen mahdollistaa pyyntiruudun keskimäärää tehokkaamman kalastuksen. Taulukko 15. CPUE-arvojen vertailu Pietarsaaren merialueen ja Uudenkaarlepyyn merialueen välillä.Uudenkaarlepyyn merialueen CPUE-arvot ovat raportista ”Fiskeriförfrågningen i havsområdet utanför Nykarleby år 2014” (Wistbacka 2016). N verkot < 36 mm verkot 36-45 mm Verkot 46-50 mm Verkot 51-60 mm Verkot >60 mm KAIKKI VERKOT pikkurysä siika/lohi loukku silakkaloukku sakset 12 10 3 7 0 9 4 1 2 Pietarsaari 2015 (ammattikalastus) CPUE 0,52 0,25 2,84 0,31 0,38 12 18 202 0,22 N 5 14 5 4 1 12 3 Uusikaarlepyy 2014 (ammattikalastus) CPUE 0,2 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 12 12,3 160 * Uudenkaarlepyyn CPUE-arvoa on muunneltu vain yhdeksi arvoksi. Uudenkaarlepyyn raportissa (Wistbacka 2016) CPUE-arvoa oli laskettu erikseen jokaiselle pikkurysätyypille (pikkurysä 10mm; pikkurysä 12-30mm; pikkurysä 70 mm) ja isorysä 20 mm. Enin osa vastanneista olivat sitä mieltä, että kalastusta haittaa eniten vähän hyödynnettävien kalojen eli särkikalojen ylisuuret kannat. Melkein yhtä moni oli sitä mieltä, että kalastus vaikeutuu koska pyydykset limoittuvat niin nopeasti ja koska lisääntynyt kasvillisuus vaikeuttaa kalastus-retkiä. 64% vastanneista kaupallisista kalastajista olivat sitä mieltä, että Pietarsaaren väylän ruoppaus vuosina 2011-2015 oli vaikuttanut kalastukseen lisäämällä pyydysten limoittumista. Pyydyksiä oli pakon edessä täytynyt nostaa merestä useammin pesua varten. Ruoppauksen vaikutukset oli huomattu eniten Vestersundin ja Luodon kylän osakaskuntien vesillä. 43 Jotta nykyistä kalataloudellista tilannetta voitaisiin parantaa toivottiin nykyisten istutusten jatkamista tai lisäämistä. Kyseeseen tulisi siis siian, lohen, kuhan ja taimenen istuttaminen. Merialueella tapahtuvan kalastuksen valvonnan tehostamista oli niinikään joka viidennen kalastajan toive ja yhtä moni toivoi enemmän valistusta merialueen kalastusoloistta ja niiden säännöistä. Melkein 20% vastanneista toivoi siian kutuaikaista rauhoittamista. 44 Bilagor: 1 – 7 + Frågeblanketten Bilaga 1. Medeltalet fiskedagar per år i olika delområden (kommerseillt fiske; fritidsfiske) Bilaga 2. Bakgrundsuppgifter om fisket. Fritidsfiskarnas och de kommersiella fiskarnas åsikter om artbeståndens förändring I havsområdet utanför J:stad 2010 - 2015 Bilaga 3. Fisketrycket (antalet redskapsdygn år 2015) för fritidsfiskare i de olika fiskelagen i området och samt för de kommersiella fiskarna i Larsmo respektive Jakobstad. Bilaga 4. Totalfångster i havsområdet utanför Jakobstad 2015 Redskapsdygn och fångster för de fritidsfiskare som uppgett antal redskapsdygn år 2015 Bilaga 5. Faktorer som påverkar fisket i havsområdet 2015 (kommersiellt fiske, fritidsfiske) Bilaga 6. Åsikter om effekterna av muddringarna i farleden Bilaga 7. Önskemål om åtgärder för befrämjandet av fisket 2015 Bilaga A Frågeblanktten 45 Bilaga 1. Medeltalet fiskedagar per år i olika delområden (fritidsfiske och kommersiellt fiske 2015 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec MEDELTAL dag/år/fiskare 138 131 25 11 86 135 176 184 100 71 37 22 30 dagar 124 124 117 120 158 166 185 177 125 114 73 49 39 dagar 23 25 31 25 33 40 40 72 226 94 25 6 64 dagar 40 43 48 17 55 54 56 78 74 78 18 17 58 dagar 0 0 0 0 7 20 25 29 37 23 1 0 28 dagar 4008 dagar totalt Fritidsfisket fiskedagar totalt EUGMO (N=37) LARSMO (N=39) VESTERSUNDSBY (N=10) KYRKOBY (N=10) PÖRKENÄS 3138 dagar totalt Kommersiellt fiske jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec MEDELTAL dag/år/fiskare 50 48 41 20 17 50 55 31 15 5 24 39 132 dagar 124 138 116 180 225 229 162 199 267 226 130 129 177dagar 46 53 43 55 45 44 53 68 84 75 27 25 103 dagar fiskedagar totalt EUGMO (N=3) LARSMO (N=12) VESTERSUNDSBY (N=6) 46 FRITIDSFISKET Vestersundsby N=10 min. Kraft minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming 2 1 Bilaga 2. Åsikter om fiskarernas utveckling i de olika delområdena 2015 Larsmo YRKES N=14 oförändrat ökat 4 4 6 1 2 5 2 4 1 4 öka.kraft 3 1 2 1 1 1 1 3 1 1 5 1 1 3 6 5 4 5 6 1 4 2 1 2 2 2 vet ej 1 3 5 3 9 2 3 9 2 3 4 3 2 Pörkenäs N=5 1 oförändrat ökat 3 1 2 öka.kraft 2 3 2 1 1 3 1 3 1 1 2 2 1 1 3 2 2 4 3 1 1 vet ej 1 1 2 2 4 4 1 1 2 3 1 1 1 2 2 1 Kyrkoby N=10 1 1 1 1 1 2 oförändrat 2 2 1 4 1 7 1 3 2 1 1 ökat öka.kraft 2 3 1 4 1 1 2 4 1 3 5 2 2 6 5 5 2 1 2 oförändrat ökat 10 4 6 4 3 14 5 17 10 10 3 9 4 2 7 1 1 5 1 2 1 4 3 3 7 8 8 3 8 3 13 6 9 8 6 5 3 5 5 5 1 1 1 2 2 1 1 7 2 1 1 4 2 1 2 1 1 3 ökat öka.kraft 9 4 8 5 4 3 6 4 5 7 7 4 4 3 5 1 3 3 5 oförändrat ökat 2 1 3 5 5 7 5 2 2 5 6 2 3 1 3 3 vet ej 3 2 3 7 3 10 2 3 2 4 1 2 1 8 6 min. Kraft minskat öka.kraft vet ej 3 2 2 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1 2 2 1 2 3 3 2 1 1 1 2 3 4 1 2 7 8 2 2 6 2 1 6 3 min. Kraft minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming björkkna 3 1 2 2 oförändrat ökat öka.kraft 2 2 5 3 2 1 3 1 1 2 2 3 3 3 1 1 4 4 2 2 2 2 2 2 2 2 oförändrat ökat öka.kraft vet ej 17 7 18 11 8 2 6 6 8 6 10 6 5 4 5 3 12 4 1 6 1 7 9 7 12 3 3 11 7 5 3 3 1 5 1 6 11 4 26 22 29 24 16 24 30 15 27 20 28 31 1 2 4 1 vet ej 2 1 1 1 1 3 1 1 1 1 2 Eugmo N=40 min. Kraft minskat 7 1 1 1 2 1 1 1 1 1 abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming björkkna vet ej Larsmo N=41 abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming 1 oförändrat Vestersundsby YRKES N=6 min. Kraft minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming spigg 1 Eugmo YRKES N=3 min. Kraft minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming spigg min. Kraft minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming öka.kraft 4 3 3 3 2 vet ej 7 18 13 25 17 37 23 23 22 34 23 30 17 31 29 min. Kraft minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöring id lake lax mört simpa sik siklöja strömming 1 1 1 1 6 1 1 1 1 12 2 4 2 2 3 1 3 2 1 9 5 1 1 2 47 Bilaga 3. Fritidsfiskets samt det kommersiella fiskets fångstanstränging (=antalet redskapsdagar) år 2015 i de olika delormådena i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo. FRITIDSFISKE totalt totalt V-sundsby N= Pörkenäs N= Kyrkoby N= Jakobstad N= Larsmo N= Eugmo N= Larsmo N= Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm Nät 46 – 50 mm Nät 51 – 60 mm Nät < 60 mm Småryssja Katsa Kastspö Metspö Pilke 700 2194 2 5 150 40 1 1 30 30 1 1 195 110 40 2 2 1 520 1051 824 25 2 5 4 2 1415 3355 864 175 40 6 12 5 3 1 1015 1455 547 708 8 12 5 4 60 25 1 2 90 55 2 3 73 197 109 60 3 9 5 1 KOMMERSIELLT FISKE Nät < 36 mm Nät 36 – 45 mm Nät 46 – 50 mm Nät 51 – 60 mm Småryssja Saxar Strömm fälla Sik-laxfälla Jakobstad 3352 N= 4 Larsmo 9050 N= 8 3680 168 1080 20 160 6 2 1 1 1 216 1 10601 50 6350 7490 2560 170 1800 6 1 6 8 1 1 4 169 1631 602 550 45 6 380 130 85 14 9 15 2 4 1 1 8 10 5 2 1184 3086 1149 1258 45 6 453 327 194 74 17 27 7 8 1 1 11 19 10 3 48 Bilaga 4. Totalfångster i havsområdet utanför Jakobstad 2015 KOMMERSIELLT FISKE 2015 abb. 451 nät < 36mm nät 36-45 mm 32 nät 46-50 mm 0 nät 51-60 mm 0 2236 småryssja 0 saxar ström.fälla 700 sikfälla totalt braxen gädda gös öring 64 150 224 995 74808 0 1 24 345 510 3610 609 6 12 30 165 829 0 10295 0 0 id lake lax mört nors ström . sik 35 80 11 45 50 49 10 108 60 186 109 630 60 2480 3793 0 0 2 0 20 10 0 0 0 339 429 65 342 0 0 0 5 6245 0 0 0 603 361 0 14080 2237 0 174 225 0 0 0 0 34188 0 siklöja forell totalt N= 6262 10 3688 0 14 0 16 0 65 0 0 0 114 58 15068 0 3419 86536 5099 1042 939 3188 4545 14110 8886 776 34587 25227 68 20 7862 4702 801 2616 94126 611 34360 43364 15 13 6 10 12 3 1 8 20 188442 FRITIDSFISKE 2015 abb. braxen gädda gös öring id lake lax mört nors ström . nät < 36mm nät 36-45 mm nät 46-50 mm nät 51-60 mm nät >60 mm 343 644 46 17 0 160 768 341 869 0 48 6 30 358 15 244 65 297 846 92 115 21 108 171 113 219 238 130 335 550 0 2 0 0 5 0 12 6 0 7 298 348 36 33 2 36 35 30 0 0 286 199 6 0 0 katsa småryssja mete ismete pilke kastspö trolling 118 10 31 0 102 115 10 6 200 4 0 0 0 0 5 0 50 0 0 0 32 0 2 0 425 22 105 178 0 0 0 0 0 7 105 10 50 27 0 53 1 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 20 0 totalt 1436 2348 1245 532 664 1835 1101 137 858 103 511 0 0 0 0 0 79 20 2 1 100 325 8 0 0 0 0 0 15 0 0 0 sik siklöja björk. totalt 576 119 1642 37 231 2 74 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2528 158 100 N= 2275 5329 1226 2465 21 34 55 21 25 5 142 735 70 32 159 684 418 13 4 11 1 9 26 12 100 13556 49 Bilaga 4 (forts). Redskapsdygn och fångster (kg) för de fritidsfiskare (N) som uppgett antal redskapsdygn under år 2015 HELA FRITIDSFISKET Nät < 36 mm Nät 36-45 mm Nät 46-50 mm Nät 51-60 mm Nät >60 mm ALLA NÄT småryssja mete ismete pilke kastspö Katsa trolling redskapsdagar 2599 6441 2013 1433 85 ..(12571) 6 194 N 24 39 12 11 2 74 382 543 348 3 22 13 6 1 10 KG 1867 3955,5 532,5 1435 12 ::(7802) 10 65 85 598,5 142,5 202 8905 kg illdåd/sabotage Deponin av muddermassorna I havet fisksjukdomar algblomning Avtappningar från Larsmo -öjasjön smakförändringar i fisken begränsningar (i redskap, minimimått) avloppsvatt båttrafiken Muddringarna I farleden/hamnomådet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kylvatten slambildning på redskap Avtappningar fr. Larsmo-Öjasjön Illdåd/sabotage Smakförändringar i fisken Fisksjukdomar Algblomningar Båttrafiken Muddringarna I farleden/hamnomådet Deponin av muddermassorna I havet Kylvatten Avloppsvatten Ökad vegetation Begränsningar (i redskap, minimimått) Stora bestånd av värdelösa arter Slambildning på redskapen 100% ökad vegetation Stora bestånd av värdelösa arter 50 Bilaga 5. Faktorer som påverkar fisket i havsområdet utanför Jakobstad Faktorer som påverkar det kommersiella fisket (N=22) 80% 60% 40% 20% 0% Inget Låg Måttlig Hög Faktorer som påverkar fritidsfisket (N=88) Inget Låg Måttlig Hög 51 Bilaga 6. Åsikten bland fritidsfiskare och kommersiella fiskare i olika delområden om effekten av muddringarna i farleden Fritidsfiskare Kommersiell fiskare Eugmo N=39 ingen effekt: 36 effekt: 3 ingen effekt effekt procent 92,00% 8,00% Vestersundsby N=4 ingen effekt: 1 effekt: 2 Vet ej: 1 ingen effekt effekt vet ej procent 25,00% 50,00% 25,00% Larsmo N=38 ingen effekt: 25 effekt: 13 ingen effekt effekt 66,00% 34,00% Larsmo N=15 ingen effekt: 4 Effekt: 11 ingen effekt effekt 27,00% 73,00% ingen effekt effekt 80,00% 20,00% Eugmo N=3 ingen effekt: 2 Effekt: 1 ingen effekt effekt 67,00% 33,00% Vestersundsby N=10 ingen effekt: 6 ingen effekt Effekt: 4 effekt 60,00% 40,00% Kyrkoby N=10 ingen effekt: 8 effekt: 2 ALLA komm fiskare N=22 procent ingen effekt: 7 ingen effekt 32,00% Effekt: 14 effekt 64,00% vet ej 4,00% Vet ej: 1 Pörkenäs N=5 Ingen effekt: 5 ingen effekt effekt 100,00% 0 ALLA FISKARE N=124 ingen effekt: 87 Effekt: 36 Vet ej: 1 ALLA fritidsf N=102 ingen effekt: 80 Effekt: 22 ingen effekt effekt 78,40% 21,60% ingen effekt effekt vet ej procent 70,00% 29,00% 1,00% 52 Bilaga 7. Önskemål för befrämjandet av fiskbestånd och fisket i Jakobstads havsområdet år 2015 N=102 Utplaneringar sik gös havsöring harr lake lax abborre svar: (st) 57 21 45 2 4 3 1 Fredning i lektid sik ”alla fiskar” gädda lake gös abborre svar: (st) 20 9 3 2 2 2 Effektivare fiskeövervakning svar: (st) 20 Fångstbegränsningar svar: (st) 7 3 4 3 6 Ökad information om fiske svar: (st) 17 Övriga önskemål Mera statligt stöd för reduceringsfiske Ökad jakt på säl Bättre rening av avloppsvatten från farmormrådet (Fäboda) Bättre märkning av fiskebragder Mer stöd för sälsäkra fiskebragder sik öring gös alla arter större maskstorlekar svar: (st) 4 3 3 2 2 1 53 Norra Svenska Fiskeområde Södra Larsmovägen 139 68 570 Larsmo, tel: (06) 7281 596 1. BILAGA A Namn: __________________________________ Fiskade Du i området som syns på kartan under perioden åren 2011-2015? Ja, fiskade och fick fångst. Ja, fiskade, men fick ingen fick fångst. Nej, fiskade inte i området under perioden åren 2011-2015 Om du inte fiskade i området under de senaste 5 åren, räcker det om Du svarar på fråga 1. Du kan delta i utlottningen om ett bokpris genom att returnera blanketten i det bifogade svarskuvertet. Vi HOPPAS att du returnerar blanketten i kuvertet, ty det är lika värdefullt för oss att veta hur många som INTE fiskar i området! Kom ihåg att skriva ditt namn upp i högra hörnet! 54 2. Om du har fiskat i området ber vi dig att gå vidare och besvara alla frågor på i blanketten. Jag är kommersiell fiskare Jag är fritidsfiskare Jag har, förutom fiskelagets kort, även löst länsvist spöfiskekort 2015 3. Märkte du i ditt fiske effekter av muddringarna i hamnen och farleden in till Jakobstad under perioden åren 2011 -2015 JA Nej, jag märkte inget Om du märkte effekter kom ihåg att svara på delfrågorna nr 8! 4. Anteckna dina ungefärliga antal fiskedagar per månad i havsområdet år 2015. 1. Januari_______ st 5. Maj __________ st 9. September _________ st 2. Februari ______ st 6. Juni __________st 10. Oktober __________st 3. Mars _______ st 7. Juli ___________st 11. November _________st 4. April ________ st 8. Augusti _______ st 12. December _________ st Bakgrundsuppgifter från fisket under perioden 2011 - 2015 5. Ange förändringen i nedanstående fiskarters förekomst i din fångst från området på kartan, under perioden 2011 – 2015. Kryssa för det alternativ som bäst motsvarar din uppfattning! minskat kraftigt minskat abborre braxen gädda gers gös harr havsöriing id lake lax mört oförändrat / varierar ökat ökat kraftigt vet ej 55 6. Har du observerat missbildningar, färgförändringar eller sjukdomar i fisken under perioden 2011 – 2015 inom det område som framgår ur kartan? Redogör i så fall om detta! Jag har inte observerat något av det ovanstående ___________________________________________________________________________ 7. Ange förändringar i redskapens nedsmutsning under perioden 2011 – 2015 inom området som framgår av kartan på sidan 1 . Kryssa för det alternativ, som bäst motsvarar din uppfattning! Jag tycker inte att nedsmutsningen av redskap har förändrats de senaste fem åren minskat kraftigt minskat oförändrat varierar ökat ökat kraftigt vet ej sik-/laxfällor ryssjor strömmingsiklöjenät ____ nät krokar saxar annat (vad?) _________________ _ _________________ _ 8. Har nedsmutsningen av dina redskap påverkats av muddringarna i hamnområdet och farleden? Nej Ja 8.1 Var och under vilken tidpunkt har nedsmutsningen märkts som mest? _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 8.2 Har ditt fiske påverkats på annat sätt av muddringarna i hamnområdet och farleden? Hur då? _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ ___ 56 9. Har den tid du använder för ditt fiske förändrats under perioden 2011 – 2015 inom området som presenteras på kartan på sidan 1? Nej Ja, den har ökat Ja, den har minskat 10. Om du svarat ja på föregående fråga, - ange varför. Fisket 2015 11.a Har INTE fiskat i det område som framgår av kartan år 2015, och lämnar därför frågorna 11b – 12 obesvarade. 11 b. Ange på kartan, på sista sidan, VAR dina viktigaste fiskeplatser finns (ange fiskeplatserna under tiden för öppet vatten, samt under vintern) Ange även på kartan, om möjligt, VILKA ARTER du fiskar på de olika ställena 12. Uppskatta i tabellen på följande sida : Din fiskfångst från området på kartan år 2015 (kg) Antalet dagar de olika redskapen var i användning år 2015 (antalet fångstdagar) Antalet redskap som samtidigt var i användning (antal redskap / fångstdag) 57 58 13. I det följande listas en rad eventuella problem som kan anses finnas i samband med fisket i havsområdet utanför J:stad-Larsmo Kruxa för varje påstående, som stämmer in för Dig. De olika eventuella problemen har listats slumpvis. TYP AV PROBLEM GRAD AV PROBLEM Hög Måttlig Låg Inget Slambildning på redskapen______________________ Smakförändringar I fisken________________________ Avtappningar fr. Larsmo-Öjasjön (var?) ____________ Övervägande bestånd av värdelösa arter ___________ Illdåd/sabotage ________________________________ Båttrafiken ____________________________________ Ökad vegetation________________________________ Algblomningar _________________________________ Fisksjukdomar _________________________________ Begränsningar (i redskap, minimimått)_______________ Avloppsvatten _________________________________ Kylvatten _____________________________________ Muddringarna I farleden/hamnomådet Deponin av muddermassorna I havet Annan olägenhet (vad?)______________________ 14. ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDET AV FISKBESTÅND OCH FISKE Utplantering av fisk (vilken art? __________________________________ Effektivare fiskeövervakning Ökad information (om vad?)_____________________________________ Fredningar i lektid (vilken art?) __________________________________ Fångstbegränsningar (vilken art?) ________________________________ Annat? _______________________________________________________ Tack för ditt deltagande i fiskeriförfrågan! Vet ej