fiskeriförfrågningen i havsområdet utanför jakobstad 2015

FISKERIFÖRFRÅGNINGEN
I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015
Birthe Wistbacka
Norra svenska fiskeområdet 2016
2
INNEHÅLL
1 INLEDNING ___________________________________________________________________________ 3
2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN_____________________________________________________________ 3
3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET _______________________________________ 4
4 BAKGRUNDSUPPGIFTER OM PERIODEN 2010 - 2015 ______________________________________ 6
4.1 ÅSIKTER OM FISKBESTÅNDETS UTVECKLING UNDER PERIODEN_______________________ 6
4.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UNDER PERIODEN _________________________________________ 10
4.3 OBSERVATIONER AV SJUKDOMAR, MISSBILDNINGAR ELLER FÄRGFÖRÄNDRINGAR I
FISKBESTÅNDET UNDER PERIODEN ____________________________________________________ 11
4.4 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING UNDER PERIODEN ____________ 12
5 FISKET ÅR 2015 ______________________________________________________________________ 13
5.1 ANVÄNDA FISKEREDSKAP _________________________________________________________ 13
5.2 FRITIDSFISKARNA UPPDELADE I OLIKA KATERGORIER ______________________________ 15
5.3 FÅNGSTANSTRÄNGNINGEN (ANTAL REDSKAPSDYGN) ___________________________________ 15
5.4 FÅNGSTEN 2015 ____________________________________________________________________ 17
Det kommersiella fisket __________________________________________________________________18
Fritidsfisket ____________________________________________________________________________20
5.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING 2015 ___________________________________________ 22
6 FAKTORER SOM PÅVERKAR FISKET __________________________________________________ 23
6.1 ALLMÄNNA FAKTORER ____________________________________________________________ 23
6.2 EFFEKTER AV MUDDRINGARNA I FARLEDEN ÅREN 2011 – 2015 ______________________ 24
7 ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDE AV FISKBESTÅND OCH FISKE ________________________ 25
8 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UTANFÖR JAKOBSTAD _____________________________________ 26
8.1 ÅSIKTER OM FISKARTERNAS FÖREKOMST I OMRÅDET FRÅN ÅR 2000 TILL 2015 ________ 26
8.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING ______________________________ 26
8.3 ANTAL AKTIVA FISKARE 2006 - 2015 _________________________________________________ 27
8.4 JÄMFÖRELSE MELLAN FÅNGSTERNA 2006, 2010 OCH 2015 ____________________________ 27
8.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING I BOTTENVIKEN 2006, 2010 OCH 2015 _____________ 29
8.6 ARTFÖRDELNINGEN I FRITIDSFISKETS FÅNGSTER 1996 – 2015_________________________ 30
8.7 UTRÄKNINGAR AV DEN UPPSKATTADE TOTALFÅNGSTEN SAMT JÄMFÖRELSER MELLAN UNDERSÖKNINGENS RESULTAT MED UPPSAMLAD FÅNGSTSTATISTIK I OMRÅDET ____ 30
9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ________________________________________________ 33
10 YHTEENVETO JA POHDINTA ________________________________________________________ 38
3
1 INLEDNING
Denna fiskeriundersökning utfördes av Norra svenska fiskeområdet på uppdrag av staden
Jakobstad/Jakobstads Vatten, staden Jakobstad,
akobstads hamn, UPM Kymmene Oyj/ Jakobstads Fabriker, Alholmens Kraft Oy och
Outokumpu Stainless Tubular Products Oy Ab.
Rapporten behandlar fisket och fiskerihushållningen i havsområdet utanför Jakobstad 2015,
och ingår i den samkontroll av havsområdet, som staden och de olika verksamhetsidkarna
utför. Kontrollprogrammet för fiskeriundersökningarna har godkänts av fiskerigruppen vid
Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral den 15.9 2011 (POHELY 1822/5723/2011)
2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN
Frågor som ansluter sig till fisket i området, såsom fiskeplatser, redskap, fångster,
förändringarna i fisktillgången, problem i samband med fisket o.s.v. utreddes med hjälp av en
fiskeriförfrågning under våren 2016. Förfrågningen gällde fisket i det område som framgår
från kartan i figur 1.
Fiskeriförfrågningen (bilaga A) sändes ut till de 461 personer, som löst fiskekort från
vattenägarna i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo år 2015.
Undersökningen innefattar inte fritidsfisket, som bedrivs i området via den avgiftsfria
allmänna rätten att meta eller pilka, och inte heller det fiske som sker med det statliga
spöfiskekortet
Namnen på de personer som löst fiskekort från vattenägarna erhölls via styrelserna för de fem
fiske- och delägarlagen i området. 38 av dessa namn ingick även i lista över kommersiella
fiskare i området, som fiskeområdet erhöll via Jord och skogsbruksministeriet i samband med
motsvarande fiskeriförfrågan i Nykarleby år 2014.
Under vårvinters lopp 2016 sändes två påminnelsebrev ut till dem som inte svarat på
förfrågningen.
291st svar returnerades slutligen. Svarsprocenten blev 63 %. För de 38
kommersiella fiskarnas del blev svarsprocenten 84 % (32 st)
Fiskeriförfrågningen 2015
(st)
(proc)
Utpostade förfrågningar
Antal svar (tot)
461
291
100,00%
63,10%
Har fiskat 2015
Har inte fiskat 2015
144
147
49,50%
50,50%
Av de inkomna svaren framkom att 6 av de kommersiella fiskarna inte hade fiskat i det
aktuella området år 2015. Två av personerna på listan över kommersiella fiskare hade slutat
som yrkesfiskare efter 2014 och benämnde sig nu som fritidsfiskare.
4
Hälften av fritidsfiskarna svarade att de inte hade fiskat i området år 2015. 67 % av dessa
var personer som löst fiskekort från Eugmo bys delägarlag. En stor andel av de här
personerna svarade att de hade fiskade inom Eugmo bys delägarlags område, men i ett
område som ligger norr om det aktuella undersökningsområdet. 29 % av dem som svarade
att de inte hade fiskat, hade löst fiskekort från Larsmo bys delägarlag.
I det följande behandlas data från 144 st personer. De fördelade sig delägarlagsvis enligt
följande:
Kommersiella fiskare
st
Larsmo
Eugmo
Jakobstad
14
4
6
Fritidsfiskare
st
Larsmo
Eugmo
Jakobstad *)
44
48
28
*) Vestersundsby + Kyrkoby + Pörkenäs)
Av dessa 144 personer hade 15 st (ca 10 %) även löst ut det länsvisa spöfiskekortet.
3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET
Enligt de anteckningar om fiskeplatser som märktes ut på kartorna i frågeformuläret, fördelar
sig fisket jämnt över hela undersökningsområdet. Detta gäller för såväl det kommersiella fisket
som för fritidsfisket. Det är endast farleden in Alholmen, samt fiskeförbudsområdet i
närheten av Hästgrundets dammluckor som inte används för fiske.
I den inre skärgårdsområden fångas främst gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id och mört
med nät och ryssjor. I de yttre områdena fångas huvudsakligen sik, lax, strömming och öring
med sik-/laxfällor, strömmingsryssjor och nät.
Fritidsfiskarna använder hela området för spöfiske efter gädda, gös och öring och sommarstugägarna använder katsor för abborre, mört och braxen vid stränderna, - såväl på fastlandet
som på de många holmarna. Sportfiskare idkar trolling efter gädda, lax och öring i hela
havsområdet.
Figur 2 presenterar ryssje- och sik/laxfälleplatserna för de kommersiella fiskare, som svarade
på förfrågningen.
Nätfiske pågår året runt i hela området. Under vintern fiskar man under isen närmare kusten
och under perioder med öppet vatten fiskar man längre ute till havs.
5
Figur 1. Undersökningsområdet
6
Sik- och laxfällefisket i den yttre skärgården bedrivs under tiden maj - oktober. Ryssjefisket
efter lake sker i de mellersta och inre delarna av skärgården under tiden 15.9 – 15.5.
Under år 2015 hade ett antal kommersiella fiskare i Larsmo specialtillstånd att idka
ryssjefiske efter braxen, id och mört under tiden 1.9 – 15.6. Dessa fiskare deltog i ett statligt
understött projekt, - ”Reduceringsfiske av underutnyttjade arter”.
Den aktivaste tiden för det kommersiella fisket koncentreras till perioden april – oktober.
Medeltalet fiskedagar för den kommersiella var 149 st år 2015 (figur 3). Fiskeaktiviteten, i
fråga om antalet fiskedagar per fiskare och år, är högre bland de kommersiella fiskarna i
Larsmo (177 dagar/ år) än i Jakobstad (103 dagar/år) (bilaga 1).
Fritidsfisket bedrivs under hela året, med en svacka under menförestider på våren i mars april och på hösten i november - december.
Medeltalet fiskedagar för fritidsfiskaren var 39 st. Fiskeaktiviteten i fråga om antalet
fiskedagar är högre i bland fritidsfiskarna i Jakobstad (Vestersundsby och Kyrkoby) än i
Larsmo (bilaga 1).
4 BAKGRUNDSUPPGIFTER OM PERIODEN 2010 - 2015
4.1 ÅSIKTER OM FISKBESTÅNDETS UTVECKLING UNDER PERIODEN Figur 4 presenterar fiskarnas åsikter om förändringar i fiskbeståndet i havsområdet under den
senaste femårsperioden (2010 - 2015). I bilaga 2 presenteras åsikterna skilt för fritidsfisket och
det kommersiella fisket i de olika delområden.
Hälften av alla som svarade ansåg att bestånden av braxen hade ökat i området. Ca 40 % av de
svarande ansåg att också bestånden av id och hade ökat.
Svaren indikerade inga tydliga trender när det gäller fiskarter som ansågs ha minskat. Ca en
tredjedel av alla ansåg att sik- och abborrbestånden minskat. Andelen av fiskare som ansåg att
bestånden av dess arter hållit konstanta var dock minst lika stor.
De flesta ansåg att bestånden av gädda varierade eller hade hållits konstanta under de senaste
fem åren. Åsikterna och kunskaperna om bestånden av de övriga arterna varierade stort. Inga
allmänna trender kunde fås fram från svaren angående de övriga arterna
7
Figur 2. Ryssje- och sik/lax/strömmingsfälle platser för det kommersiella fisket
utanför Jakobstad och Larsmo år 2015. Informationen erhållen från 9 kommersiella
fiskare gällande 50 st småryssjor (blått
och en komm. fiskare med strömmingsryssjor
omr.) 6 komm. fiskare med fällor
●.
●
8
Kommersiellt fiske (N=21)
400
350
300
250
200
150
100
50
0
fiskedagar
jan
feb
mars april
maj
juni
juli
aug
sept
okt
aug
sept
okt
nov
dec
Fritidsfiske (N=102)
600
500
400
300
200
100
0
jan
feb
mars april
maj
juni
juli
fiskedagar
Figur 3. Antal fiskedagar år 2015 i havsområdet utanför Jakobstad.
nov
dec
9
Arter som fiskarna anser ökat
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
oförändrat
minskat
harr
gers
siklöja
strömming
lax
abborre
lake
sik
gädda
gös
simpa
havsöring
mört
id
ökat
braxen
% andel av
åsikterna
(N=129)
vet ej
Arter som fiskarna anser minskat
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
oförändrat
ökat
simpa
id
strömming
mört
lax
havsöring
braxen
siklöja
lake
gädda
gös
gers
harr
sik
minskat
abborre
% andel av
åsikterna
(N=129)
vet ej
Figur 4. Åsikter om fiskbeståndens utveckling i havsområdet utanför Jakobstad under åren
2010 – 2015.
10
4.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UNDER PERIODEN
På frågan om hur arbetsinsatsen i fisket förändrats under perioden 2010 - 2015 svarade över
hälften av alla fiskare att ingen förändring skett (tabell 1)
37 % av de kommersiella fiskarna svarade att de hade ökat sitt fiske under perioden. De
främsta orsakerna till detta angavs vara förändrad tillgång på fisk, förändrad vattenkvalitet,
förändrad tid som använd för rengöring av fiskeredskap, förändrat fiske (andra fångstarter;
reduceringsfiske av underutnyttjade arter) och förändringar i fiskeplatsernas läge.
De kommersiella fiskare (2 st av 24) som hade minskat sitt fiske hade gjort det p.g.a.
pensionering eller annan förändring i yrkesverksamheten.
En knapp tredjedel av fritidsfiskarna svarade att de hade minskat sitt fiskande under perioden.
Orsakerna till detta uppgavs vara förändrad tillgång på fisk, ökande vegetation, förändrad
rengöringstid för redskap, fiskbeståndens förändrade artsammansättning (ökande mängder
braxen, id och mört) samt minskat intresse, flytt från orten eller pensionering . Tabell 1. Resultatet på frågan om förändring i arbetsinsatsen i fisket under perioden 2010 - 2015 i havsområdet utanför Jakobstad.
Kommersiellt fiske (N=24)
Fritidsfisket (N=111)
Minskat
Ingen förändring
Ökat
(%)
(%)
(%)
8
31
55
55
37
14
Tabell 2. Orsakerna till förändringen i arbetsinsatsen i fisket under perioden 2010 – 2015 i havsområdet utanför Jakobstad.
Förändrad tillgång på fisk
Förändrad prisutveckling på fisken
Förändrad kvalitet/storlek på fisken
Förändrad vattenkvalitet
Förändrad växtlighet
Förändrad artsammansättning
Förändrade fångstmetoder
Förändrade transportmetoder
Fiskar andra arter än tidigare
Förändrad efterfrågan på fisk
Förändring i fiskeplatsernas läge
Förändring i annan yrkesverksamhet
Förändrad rengöringstid på redskap
Förändrat samarbete med annan fiskare
Pensionering eller annan orsak
KOMMERSEILLT FISKE
Ökat (N=17)
24%
< 10 %
< 10 %
24%
24%
< 10 %
24%
< 10 %
< 10 %
0%
< 10 %
18%
24%
0%
0%
Minskat (N=2)
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
50%
0%
0%
50%
FRITIDSFISKE
Ökat (N=16)
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
12%
< 10 %
12%
< 10 %
< 10 %
< 10 %
18%
Minskat (N=34)
38%
< 10 %
24%
24%
24%
26%
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
< 10 %
12%
< 10 %
26%
11
4.3 OBSERVATIONER AV SJUKDOMAR, MISSBILDNINGAR ELLER FÄRG-FÖRÄNDRINGAR I
FISKBESTÅNDET UNDER PERIODEN
På frågan om fiskaren observerat några sjukdomar, färgförändringar eller missbildningar hos
fisken under åren 2010 - 2015 svarade 83 % av fritidsfiskarna och 52 % av de kommersiella
fiskarna att de inte hade noterat något av de ovannämnda (tabell 3).
De flesta av de fiskare som hade noterat något avvikande hos fisken, uppmärksammade
knutsjuka hos siken (figur 4). Denna sjukdom förorsakas av ett spordjur, Henneguya zschokkei, och visar sig som cystor i köttet hos sik (även siklöja, och ibland även andra
laxfiskar). Ca 30 % av alla kommersiella fiskare och 9 % av alla fritidsfiskare i området hade
noterat denna sjukdom.
Figur 4. Sikens knutsjuka (Henneguya zchokkei) (från: http://web.abo.fi/instut/fisk
Några fiskare hade även noterat olika missbildningar och andra bölder eller knutor hos
fisken. Beskrivningen av dessa varierade stort i fråga om såväl fiskart som form av
missbildning. Missbildningarna hade observerats på fenor, huvud, ryggrad, och stjärt, - hos
gädda, sik, och strömming (figur 5). Man hade också observerat sår på gäddor och
svampangrepp och slem bildningar på fiskens yttersida samt knutor eller missfärgningar i
lakens lever.
Figur 5. Strömming med missbildade käkar, s.k bulldog strömming. Foto: J. Blomqvist
12
Lymfosarcom är en tumörsjukdom som förekommer bland gäddor. Till omfattningen kan
tumörerna variera mellan små och obetydliga och stora mera omfattande svulster som
täcker hela fisksidan. Sjukdomsorsaken är okänd, men det finns indikationer som tyder på
att sjukdomen skulle förorsakas av ett virus
Olika arter av parasiter (t.ex. Gyrodactylus, Caligus) kan angripa på fiskens hud, fenor eller
gälar. Parasitangreppet irriterar fisken och leder ofta till en ökad slemavsöndring och en
förtjockning av huden. Detta kan observeras som ett grå hinna på huden som samtidigt blir
känslig för ytterligare sekundära svamp- och bakterieangrepp. (Laboratoriet för akvatisk
patobiologi; www.abo.fi)
Deformationer eller missbildningar i olika benvävnader i fisken kan förklaras med att fisken
exponerats för tungmetaller eller andra kemikalier eller att den har vitaminbrist eller
parasiter av något slag (virus, bakterier) eller genetiskia sjukdomar (T. Wiklund, Laboratoriet
för akvatisk patobiologi, - epost kommentar angående figur 5) Tabell 3. Resultatet av frågan om huruvida sjukdomar, missbildningar eller färgförändringar observerats i havsområdet utanför J:stad under perioden 2010 – 2015. INGA obervationer
Kommersiellt fiske
Fritidsfiske
(N=23)
(N=103)
52%
83%
30%
9%
2%
1%
2%
3%
Observationer :
- sikens knutsjuka
- sår, övriga bölder (gädda)
- missbildningar
- svampangrepp, slembildningar (på fiskskinnet)
- knutar, missfärgningar på lakens lever
13%
4%
4.4 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING UNDER PERIODEN 2010 – 2015
På frågan om graden av nedsmutsning av fiskeredskapen förändrats under de senaste fem
åren svarade 42 % av alla fritidsfiskare (N=107) att de inte noterat någon sådan förändring.
En nästa lika stor andel av de kommersiella fiskarna (N=22) svarade samma sak.
En knapp tredjedel av alla fritidsfiskare ansåg dock att nedsmutsningen av näten hade ökat
under perioden. En lika stor andel av de kommersiella fiskarna ansåg att även
nedsmutsningen av såväl sik-/och laxfällorna som ryssjorna hade ökat (tabell 4).
13
Tabell 4. Förändringar i fiskebragdernas nedsmutsning under perioden 2010 - 2015 i havsområdet utanför Jakobstad, baserat på fiskarnas åsikter Fritidsfiskare (N=107)
INTE MÄRKT FÖRÄNDRING
ryssjor
Strömming-siklöjenät
nät
krokar
saxar
minskat
oförändrat /varierar
ökat
1%
4%
2%
4%
6%
4%
16%
29%
1%
1%
42%
Kommersiella fiskare (N=22) INTE MÄRKT FÖRÄNDRING
siklaxfälla
ryssjor
strömming-siklöje
nät
krokar
saxar
strömmingsfällor
minskat
oförändrat /varierar
ökat
28%
1%
5%
27%
5%
9%
14%
19%
5%
5%
5%
39%
5. FISKET ÅR 2015
5.1 ANVÄNDA FISKEREDSKAP
De viktigaste redskapen i det kommersiella fisket är nät, sik/laxfällor, strömmingsryssjor och
övriga mindre ryssjor. De mest använda redskapen i fritidsfisket är nät och kastspön (tabell
5).
Majoriteten av de kommersiella fiskarnas nät har maskstorlekar under 36 mm:s
knutavstånd. Fritidsfiskarna använder mest nät med maskstorlekar mellan 36-45 mm.
I en jämförelse mellan den genomsnittliga fritidsfiskaren i Jakobstad (Vestersundsby,
Kyrkoby och Pörkenäs) med densamma i Larsmo (Larsmo och Eugmo), noteras att fiskaren i
Jakobstad har fler nät per person än den i Larsmo. I Larsmo använder den genomsnittliga
fritidsfiskaren betydligt fler metspön och trollingdrag än fiskaren i Jakobstad.
Den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo har såväl fler nät och småryssjor som sikoch laxfällor per person än den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Jakobstad (tabell 6)
14
Tabell 5. Antal fiskeredskap i havsområdet utanför Jakobstad 2015 REDSKAP
FRITIDSFISKE
Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät 51 – 60 mm
Nät < 60 mm
Småryssja
Sik-laxfälla
Strömm. Fälla
Katsa
Kastspö
Metspö
Pilke
Trolling (drag)
N=
(st)
153
299
103
54
7
3
27
50
20
19
2
2
17
25
16
3
58
13
23
11
2
10
KOMMERSIELLT FISKE
N=
(st)
844
610
24
208
12
10
3
7
51
30
2
10
5
1
Tabell 6. Medeltalet redskap per fritidsfiskare och per kommersiell fiskare i havsområdet utanför Jakobstad år 2015. Medeltal redskap / fritidsfiskare
J:stad
Larsmo
N=
N=
(s t)
Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät 51 – 60 mm
Nät < 60 mm
Småryssja
Katsa
Kastspö
Metspö
Pilke
Trolling (drag)
Saxar
Sik-laxfälla
Strömm. Fälla
(s t)
6
6,7
6,4
4,2
3
11
16
9
5
1
1
1
2
3
5,5
5,8
4
2,4
4
1,5
1,3
1,1
1,6
1
5,8
Medeltal redskap / kommersiell fiskare
J:stad
Larsmo
N=
N=
(s t)
16
33
11
14
1
2
12
20
10
1
10
(s t)
31
33
7
40
3
1
4
4
2
1
1
1
90
80
10
28
4
5,5
8
6
1
6
1
9
10
2
1
1
80
7
2
1
4
1
15
5.2 FRITIDSFISKARNA UPPDELADE I OLIKA KATERGORIER
Över 80 % av alla fritidsfiskare (N=99) var nätfiskare. 27 % var spöfiskare. Andelarna av dem
som fiskade med katsa, som idkade trollling och som metade var lika stora, dvs 13 %.
8 % av fritidsfiskade pilkade och 4 % hade använt sig av någon form av småryssja.
Endast 1 % av fritidsfiskarna ägnar sig åt ismete eller flugfiske.
En stor del av fritidsfiskarna ägnar sig åt flera olika former av fiske. Många av undersökningens
fritidsfiskare återfinns således i mera än en kategori i figur 6.
5.3 FÅNGSTANSTRÄNGNINGEN (antal redskapsdygn)
Det sammanlagda antalet nätdygn vid fritidsfisket uppgick till drygt 12 500 st. 6400 av dessa
var nätdygn för nät med maskstorleken 36-45 mm.
Nätdygnen från det kommersiella fisket är över 2,5 gånger fler (34 340 st) än fritidsfiskets. Av
det kommersiella fiskets nätdygn bestod ca 40 % av nät med maskstorleken 36-45 mm och 36
% av nät med maskstorlekar som var mindre än 36 mm. Antalet kommersiella ryssjedygn (fiske
med småryssjor) var 7510 st och antalet sik/laxfälledygn var 2016 st (figur 7).
Tabell 7 presenterar medeltalet redskapsdygn för den genomsnittliga fritidsfiskaren
respektive den genomsnittliga kommersiella fiskaren. I tabell 8 specificeras medeltalet
redskapsdygn för den kommersiella fiskaren i Larsmo och Jakobstad skilt för sig.
100
Olika kategorier av fritidsfiskare (N=99)
88
80
60
40
13
13
13
4
8
1
1
Idkar ismete
20
Flugfiskare
27
Spöfiskare
Pilkare
Metare
Trolling fiskare
Fiskare med småryssja
Fiskare med katsa
procent
Nätfiskare
0
Figur 6. Fritidsfiskarna i havsområdet utanför Jakobstad uppdelade i olika kategorier
16
Från tabell 8 framgår att fångstansträngningen för den genomsnittliga kommersiella fiskaren
i Larsmo är högre än den för fiskaren i Jakobstad. Detta gäller för alla fångstredskap.
I bilaga 3 presenteras fångstansträngningen skilt för de olika fiske/delägarlagen i området
och skilt för de kommersiella fiskarna i Larsmo respektive Jakobstad.
Fritidsfisket, Redskapsdygn (N=70)
Småryssja 6
Pilke 74
Nät < 60 mm 85
Metspö
194
Trolling
348
Kastspö
382
Katsa
543
Nät 51 – 60 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
0
1433
2013
2599
6441
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
Kommersiellt fiske. Redskapsdygn (N=16)
Strömminsfälla
170
Nät 46 – 50 mm
218
Sik/laxfaälla
2016
saxar
2720
Nät 51 – 60 mm
7430
Småryssja
7510
redskapsdygn
(st)
Kolumn
B
Nät < 36 mm
12402
Nät 36 – 45 mm
14290
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
16000
Figur 7. Antalet redskapsdygn i havsområdet utanför Jakobstad år 2015.
17
Tabell 7. Medeltal redskapsdygn per fiskare och år Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät 51 – 60 mm
Nät < 60 mm
Småryssja
Katsa
Kastspö
Metspö
Pilke
Trolling
Saxar
Sik/laxfälla
Strömminsfälla
Fritidsfiskare
Kommersiell fiskare
N=70
(N=16)
37
92
29
20
1,2
0,08
7,8
5,4
2,7
1
5
775
893
14
464
469
170
126
11
Tabell 8. Medeltal redskapsdygn per kommersiell fiskare i Jakobstad och i Larsmo Redskapsdygn / Kommersiell fiskare
Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät 51 – 60 mm
Småryssja
Saxar
Strömm fälla
Sik-laxfälla
Jakobstad (N=5)
Larsmo (N=11)
670
736
34
216
4
32
823
964
4,5
577
680
233
15,5
164
43
5.4 FÅNGSTEN 2015
Fiskfångsten för alla som svarade på fiskeriförfrågan uppgick till drygt 200 ton fisk (figur 8, samt
bilaga 4). 93 % av fångsten från det kommersiella fisket.
44 % av totalfångsten bestod av braxen och 17 % av strömming 14 % av bestod av sik. Andelen
lax uppgick till 7 % och andelen mört till 5 %.
18
100
F r i t i d s fiske (N=97)
Kommersiellt fiske (N=21)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
öv
rig
t
si
k
no
rs
rö
m
m
im
ng
st
m
ör
t
la
x
la
ke
id
ör
in
g
gö
s
gä
dd
a
ton
ab
bo
re
br
ax
en
0
Figur 8. Fiskfångsten i havsområdet utanför Jakobstad år 2015
Det kommersiella fisket
Den kommersiella fångsten uppgick till drygt 188 ton fisk (N=21) (figur 9 och bilaga 4). Nästan
hälften (46 %) av fångsten bestod av braxen. 18 % var strömming, 13 % var sik och 7 % var lax.
Resten av fångsten bestod av mört, gädda, lake abborre, id, gös, öring, nors, siklöja och forell.
Hälften av fångsten hade fångats med småryssjor. En knapp fjärdedel hade fångats med sik/
laxfällor och 18 % härstammade från fångster med strömmingsryssja. Resten var nätfångster
(figur 10). Bilaga 4 presenterar de artvisa fångsterna fördelade på olika redskap.
Medelfångsten för den kommersiella fiskaren var 7,3 ton fisk (N=21).
Variationerna i fiskfångsterna mellan de enskilda fiskarna var mycket stora. För att få en
åskådligare bild av de kommersiella fiskarna delades de upp i fyra grupper beroende på de
enskilda fångstena. 5 fiskare hade fått fångster under 1000 kg år 2015 (grupp 1); 8 fiskare hade
fått fångster mellan 1000 - 3999 kg (grupp 2); 3 fiskare hade fångster mellan 4 - 11 ton (grupp
3) och 5 fiskare hade fångster på över 11 ton (tabell 8).
I en jämförelse mellan medelfångsterna per fiskare i Jakobstad och Larsmo noteras att den
genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo fångade ca 10 gånger mera fisk (10 000 kg) än
kollegan i J:stad (knappt 1000 kg) (tabell 9).
19
Fångsten från det kommersiella fisket
forell
siklöja
nors
öring
gös
id
abbore
lake
gädda
mört
lax
sik
strömm.
188,4 ton (N=21)
braxen
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
ton
Figur 9. Fångst från det kommersiella fisket i havsområdet utanför Jakobstad år 2015.
Fångsten (188,4 ton) uppdelad i olika fiskeredskap
100
94
80
60
43,6
34,5
40
16
20
Saxar
Alla nät
Ström.fälla
Sikfälla
Småryssja
0,6
0
ton
Figur 10. Den kommersiella fångsten uppdelad enligt fiskebragderna 2015.
Tabell 8. Medelfångsten för de kommersiella fiskarna uppdelade i 4 olika grupper, beroende på storlek på fångsterna 2015. Gruppering
<1000 kg
1000 – 3999 kg
4000 – 11000 kg
> 11000 kg
medeltal
695
1724
8222
29500
SD
280
437
3433
19682
median
802
2066
9940
27610
max
999
2385
10457
43500
min
392
1130
4270
17050
N=
5
8
3
5
20
Tabell 9. Artvis medelfångst för den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo respektive Jakobstad 2015. *) Fångst/kommersiell fiskare
Larsmo (N=16)
J:stad (N=6)
(kg)
(kg)
Abborre
Braxen
Gädda
Gös
Öring
Id
Lake
Lax
Mört
Nors
Sik
Övrigt
211
5704
304
68
49
191
292
934
524
33
1541
4
43
162
90
4
35
53
27
5
171
46
352
2
TOTALT
9855
990
*Tabellen innehåller INTE strömmingsfångsten i Larsmo (34,4 ton; N=1 ) Detta för att göra jämförelsen mera överskådlig) Fritidsfisket
Fångsten från fritidsfisket uppgick till 13,5 ton fisk (N=97.) (figur 11 och bilaga 4).
N=
Nät
<45
36
mm
36– mm
Nät
46
50 – mm
Nät
<51
6060– mm
mm
93
2
12
27
9
0
,2
Småryssja
Katsa
70,
08
,8
Kastspö
Metspö
25
,4
,7
Pilk e
Trolling
70
6
(N=1
)
775
893
14
464
469
51
Saxar laxfä
Sik/
lla
170
126
Strömminsfälla
11
19 % av fångsten bestod av sik, 17 % av braxen, 14 % av id, 11% av abborre och 9 % av
gädda. Resten av fångsten bestod av lake, mört, gös, öring, lax, nors, siklöja, strömming och
björkna.
Över 80 % av den totala fångsten härstammade från nätfångster. 8 % hade fångats med kastspö
eller på drag i samband med trolling. Endast 3 % av fångsten härstammade från katsa, mete
och pilke (fig 12).
Medelfångsten för fritidsfiskaren var 140 kg (N=97). Variationerna i fiskfångsterna mellan de
enskilda fritidsfiskarna var mycket stora. För att få en åskådligare bild delades fiskarna upp i
fem grupper beroende på storleken på fångsterna. 28 personer hade fått fångster under 30 kg
år 2015 (grupp 1); 33 personer hade fått fångster mellan 30 – 99 kg (grupp 2); 20 personer
hade fångster mellan 100 – 199 kg (grupp 3) och 12 personer hade fångster mellan 300 och 620
kg (grupp 4). 2 personer hade fångat 1275 kg respektive 1550 kg fisk (grupp 5) (tabell 9).
40 % av fångsten hade fångats i Jakobstad (från Pörkenäs, Vestersundsby och Kyrkoby
delägarlags vattenområden) och 60 % i Larsmo (från Larsmo by och Eugmo delägarlag).
I en jämförelse mellan medelfångsterna per fiskare i Jakobstad och Larsmo, noteras att
fritidsfiskaren i Jakobstad fångade ca 77 kg mera fisk än fritidsfiskaren i Larsmo (tabell 10 a och
b). Jämför man de artvisa medelfångsterna kan man speciellt notera att fiskaren i Jakobstad
fångade mera öring, sik och id än fiskaren i Larsmo, medan fiskaren i Larsmo i sin tur fångade
mera gös än fiskaren i Jakobstad.
21
Fångsten från fritidsfisket
13,5 ton (N=97)
3000
2500
2000
1500
1000
500
kg
björkna
nors
lax
siklöja
strömm.
gös
öring
mört
lake
gädda
abbore
id
braxen
sik
0
Figur 11. Husbehovsfiskets fångst i havsområdet utanför Jakobstad år 2015
6000
Fångsten uppdelad i olika redskap
5326
5000
4000
3000
2465
2275
2000
159
143
102
21
Nät >60 mm
418
Mete, ismete
683
Katsa
735
Pilke
1224
1000
Trolling
Kastspö
Lakryssja
Nät 46-50 mm
Nät < 36 mm
Nät 51-60 mm
kg
Nät 36-45 mm
0
Figur 12. Fångsten från fritidsfisket uppdelad i fiskebragder 2015.
Tabell 9. Medelfångsten för fritidsfiskarna uppdelade i 4 olika grupper, beroende på storlek på fångsterna 2015. Gruppering
medeltal
SD
median
max
min
N=
Grupp I (< 30 kg)
10,2 kg
7,9
10
28 kg
0 kg
N=30
Grupp II (30 – 99 kg)
58,6 kg
19,7
60
98 kg
32 kg
N=33
Grupp III (100 – 299 kg)
170,5 kg
61,5
160
299 kg
100 kg
N=20
Grupp IV (300 – 620 kg)
424 kg
113
402
620 kg
300 kg
N=12
Grupp V (1275 ;1550 kg)
1550 kg
1275 kg
N=2
ALLA
140 kg
232
65
1550 kg
0 kg
N= 97
22
Tabell 10 a Medelfångsten för husbehovsfiskaren i Jakobstad respektive Larsmo år 2015. *)
FRITIDSFISKE
Medelfångst/fiskare
median
max; min
stand. Avvikelse
Larsmo (N=73)
J:stad (N=22)
Alla (N=95)
95 kg
40 kg
621 kg; 0 kg
134 kg
172 kg
124 kg
551 kg; 36 kg
150 kg
113 kg
63 kg
621 kg; 0 kg
141 kg
Tabell 10 b. Artvis medelfångst för den genomsnittliga fritidsfiskaren i Larsmo respektive Jakobstad 2015. *)
FRITIDSFISKE
Fångst/fiskare
Larsmo (N=73)
J:stad (N=22)
(kg)
(kg)
Abborre
Braxen
Gädda
Gös
Öring
Id
Lake
Lax
Mört
Nors
Sik
Strömming
Övrigt
13
18
12
7
3
6
7
2
5
1
13
5
3
19
34
11
2
10
28
10
0
9
1
40
6
2
TOTALT
95
172
*) Uträkningarna innehåller INTE de två extremt stora fångsterna från ”storfiskarna” i Grupp V (en från J.stad och en från Larsmo) i tabell 9. 5.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING 2015
Vid uträkning av fiskfångsten per redskapsdygn (bilagorna 3 och 4) för det kommersiella fisket
noteras att strömmingsryssjan är det effektivaste redskapet, med fångster på över 200 kg/dygn,
följt av sikfällan med fångster på ca 18 kg/dygn. Tredje effektivaste redskapet är småryssjan,
med ca 12 kg/dygn. Fångsten för ett nätdygn, uträknat för alla nätkategorier sammanslaget,
var 0,4 kg. (tabell 11)
Motsvarande uträkningar för fritidsfisket visar att fritidsfiskarens nät med maskstorleken 51 –
60 mm:s knutavstånd gav den största fångsten per nätdygn (ca 1 kg). Den genomsnittliga
fångsten per nätdygn (alla kategorier av nät) gav fritidsfiskaren 0,6 kg fisk.
Spöfisket fångade i medeltal 1,5 kg fisk per spöfiskedag För andra redskap var fångsten mindre
än ett halvt kg fisk/dygn (tabell 11)
23
Tabell 11. Fångst/fångstansträngning (CPUE) i havsområdet utanför Jakobstad 2015
Kommersiellt fiske 2015
N
CPUE
Fritidsfisket 2015
N
CPUE
(kg/re ds ka ps dygn)
Nät < 36 mm
Nät 36-45 mm
Nät 46-50 mm
Nät 51-60 mm
Nät >60 mm
ALLA NÄT
småryssja
Sik/laxfälla
Strömmingsfälla
Saxar
mete
pilke
kastspö
Katsa
trolling
12
10
3
7
0
9
4
1
2
0,52
0,25
2,84
0,31
0,38
12
18
202
0,22
(kg/re ds ka ps dygn)
24
39
12
11
2
1
0,7
0,6
0,3
1
0,14
0,6
1,7
10
3
22
13
6
0,34
1,2
1,6
0,3
0,6
6. FAKTORER SOM PÅVERKAR FISKET
6.1 ALLMÄNNA FAKTORER
Över 60 % av alla som svarade på förfrågningen ansåg att stora bestånd av värdelösa fiskarter,
ökande vegetation och slambildning på fiskeredskapen vållade problem och försvårade fisket i
hög eller i måttligt hög grad (figur 13). 28 % ansåg att införda begränsningar i fisket via regler om minimimått, fredningstider o.d
påverkade deras fiske. En fjärdedel ansåg att båttrafiken i området påverkade fisket.
23 % (N=95) ansåg att muddringen av farleden in till Jakobstad hade påverkat fisket i hög eller
måttligt hög grad. 11 % svarade att dumpningen av massor på deponiområdet i havet i
samband med farledsmuddringen hade påverkat fisket.
Bland de övriga faktorerna som eventuellt kunde påverka fisket, dvs algblomningar,
avtappningar från Larsmo-Öjasjön, kylvatten, smakförändringar i fisken, fisksjukdomar, illdåd
eller sabotage, kunde inga tydliga trender skönjas.
Övriga faktorer som påtalades var problem med avloppsvatten från farmområdet i Fäboda (7
st); problem med sälar och skarvar (5 st); problem med störande trutar och måsar (5 st); och
problem i samband med dåligt utmärkta fiskebragder.
24
Faktorer som påverkar fisket 2015 (N=110)
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
procent0
Inget
Låg
Måttlig
Illdåd/sabotage
Fisksjukdomar
Algblomningar
Avtappningar från Larsmo -öjasjön
Smakförändringar i fisken
Deponin av muddermassorna I havet
Båttrafiken
Avloppsvatten
Begränsningar (redskap, minimimått..)
Muddringarna I farleden/hamnomådet
Kylvatten
Ökad vegetation
Slambildning på redskap
Stora bestånd av värdelösa arter
Hög
Figur 13. Faktorer som påverkade fisket i havsområdet utanför Jakobstad 2015
I bilaga 5 presenteras svaren skilt för fritidsfiskarna och de kommersiella fiskarna.
Bland de kommersiella fiskarna var hela 95 % av den åsikten att den ökande slambildningen på
redskap vållade stora problem. Nästan 70 % ansåg vidare att det stora beståndet av
fiskeriekonomiskt värdelösa fiskarter vållade problem. 60 % ansåg att muddringarna i farleden
in till Jakobstad hade stört fisket.
6.2 EFFEKTER AV MUDDRINGARNA I FARLEDEN ÅREN 2011 – 2015
Muddirngar utfördes under åren 2011 – 2015 i Jakobstads farled, hamnbassäng och cementkaj.
En sammandragsrapport över vattenkvalitetskontrollen för muddringarna har uppgjorts i
Jakobstad (Mykrä, 2015). I fiskeriförfrågningen ingick frågor i anslutning till muddringarnas
eventuella effekter på fisket i havsområdet.
70 % av alla som svarade på frågan ansåg att muddringarna inte hade haft någon effekt på
fisket. Bland de kommersiella fiskarna var dock hela 64 % av den åsikten att muddringarna
hade haft effekt på fisket (tabell 5)
25
De effekter som beskrevs var bl.a en ökad nedsmutsning av sikfällor, nät, strömmingsryssjor
och småryssjor. Man hamnade därför att ta upp redskapen för tvättning oftare än förut. I
samband med rengöringen märktes att det hade fastnat smuts, lerklumpar och grus i
redskapen, vilken man inte annars lagt märkte till.
Man anmärkte på att själva grumlingen av havsområdet hade effekter på fisket. Man avstod
helt enkelt att fiska under en viss tid i det område där muddringen och den medföljande
grumlingen i vattenmassan pågick. Man var medveten om att när redskapen blir smutsiga
fiskar de inte lika bra, så därför avstod man att fiska.
Vissa fiskare noterade att fisken flydde muddringsområdet. En fiskare ansåg att laxarna
vandrade lägre ute till havs under muddringsåren. Andra fiskare noterade å sin sida att under
vissa betingelser koncentrerade fisken sig till mudderverkets absoluta närhet.
Effekterna av muddringarna var större bland fiskarna i Larsmo, Vestersundsby och Kyrkoby än
bland fiskarna i Eugmo och Pörkenäs (bilaga 6)
På frågan om dumpningen av massorna från muddringarna i deponiområdet i havet hade
påverkat fisket svarade 11 % av alla fiskare att den hade det i hög eller måttligt hög grad.
Andelen kommersiella fiskare som ansåg samma sak var 23 % (bilaga 6)
Tabell 5. Fiskarnas svar på frågan om muddringarna i Jakobstad hade någon effekt på fisket. Märktes effekter av muddringarna i ditt fiske?
Nej
Ja
Vet ej
Kommersiella fiskare (N=22)
Fritidsfiskare (N=102)
ALLA FISKARE (N=142)
32%
78%
64%
22%
4%
0%
70%
29%
1%
7 ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDE AV FISKBESTÅND OCH FISKE
Över hälften av alla som svarade på frågan önskade att utplanteringarna av sik i området skulle
öka. Nästa lika många önskade ökade utplanteringar av öring. 20 % av alla önskade sig mera
utplanteringar av gös. Även lax, abborre, lake och harr önskades.
En femtedel av alla som svarade önskade effektivare fiskeövervakning i sina fiskeområden. En
nästan lika stor del efterlyste mer informtion om fisket och de fiskeregler som gäller I
havsområdet.
Nästan 20 % av alla ville att sikens skulle fredas under lektiden. Många ansåg att sikfredning
även skulle införas på statens vattenområden. Många ville även att gös, gädda, abborre och
lake skulle fredas i lektid. Önskemål om införande av fångstbegränsningar för sik, gös och öring
förekom också. Många önskade att det skulle införas en minimimaskstorlek för nät i havet.
Övriga önskemål var t.ex ökat statligt stöd för fisket av bestånden av underutnyttjade arter
(reduceringsfisket); införande av åtgärder för att stoppa effekterna av avloppsvatten från
pälsfarmer (Fäboda); ökade jaktlicenser på säl; bättre märkning av fiskebragder och ökat
statligt stöd för sälsäkra fällor (bilaga 7).
26
8 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UTANFÖR JAKOBSTAD
Den senaste fiskeriundersökningen i havsområdet utanför Jakobstad gällde fisket år 2010
(Wistbacka, 2011).
I det följande jämförs resultaten av den aktuella undersökningen 2015 med
fiskeriundersökningen från år 2010, samt i viss mån även med undersökningen som behandlade
fisket år 2006 (Wistbacka, 2007).
Jämförelser görs även med Vilt- och
fiskeriforskningsinstitutets rapport ”Fisket i havet” 2010 och Naturresursinstitutet LUKE:s
tabeller över det kommersiella fisket i havet 2015.
8.1 ÅSIKTER OM FISKARTERNAS FÖREKOMST I OMRÅDET FRÅN ÅR 2000 TILL 2015
Ökande arter
De flesta fiskare anser att bestånden av braxen ökar i området. Denna åsikt har varit gällande
under hela perioden 2000 – 2015. Detta gäller även för bestånden av id och mört.
En tredjedel av alla fiskare ansåg att havsöringen ökat i området under de senaste fem åren.
Denna åsikt är ny och har inte synats i åsikterna under tidigare undersökningsperioder.
Minskande arter
Ändå fram till fiskeriundersökningen 2010 ansåg över hälften av såväl de kommersiella som
fritidsfiskarna att sikförekomsten minskar i hela området. Denna åsikt hade varit gällande bland
en stor del fiskarna i området åtminstone från och med senare delen av 1980-talet (Langi &
Paavilainen, 1988). År 2015 var åsikterna om minskade sikbestånd inte lika tydlig som under
de övriga undersökningsperioderna. Endast en tredjedel av de som svarade på frågan ansåg att
sikbeståndet hade minskat under perioden 2010 – 2015.
Övriga arter
Gädd- och abborrbestånden har, enligt fiskarnas åsikter, hållits konstanta under perioden.
Åsikterna om de övriga fiskarterna är det svårt att dra upp några riktlinjer om, åsikterna om
dem varierar mycket i alla undersökningar.
8.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING
De flesta fiskare som noterat förändringar gällande nedsmutsningen av redskap, anser att i
synnerhet nät, men även sik-/laxfällor och småryssjor, smutsas ner mer och mer.
Ökningen av nedsmutsningen har pågått under hela 2000-talet. Dessa observationer stöds av
det faktum att hela den inre och mellersta skärgården utanför Jakobstad och Larsmo numera
klassificeras som lindrigt eutrofad eller som på väg att eutrofieras på basis av klorofyll a-halter
(Ratia, Mykrä & Aaltonen, 2016).
27
8.3 ANTAL AKTIVA FISKARE 2006 - 2015
Med begreppet aktiv fiskare menas sådana personer som verkligen fiskar. Det finns
uppenbarligen ett stort antal personer som årligen köper fiskekort från fiske- eller delägarlagen,
men som ändå aldrig fiskar. Dessa icke-fiskande personer klassificeras dock alla som fiskare i
samband med den årliga insamlingen av fiskeristatistisk från fiskelag, delägarlag och
fiskargillen.
I samband med fiskeriundersökningarna 2006 och 2010 uppgav ungefär hälften av de
tillfrågade fritidsfiskarna med inlösta fiskekort att de inte fiskade i undersökningsområdet.
Andelen icke-fiskande personer med fiskkort i det undersökta havsområdet utanför Jakobstad
och Larsmo var lika stor också år 2015.
Det fanns 210 aktivt fiskande fritidsfiskare i området år 2015. Detta är 40 personer färre än år
2010 och 100 personer färre än år 2006.
I denna grupp aktiva fritidsfiskare ingår inte de mete- och pilkfiskare, som enligt Lagen om fiske
får fiska utan fiskekort. Också de fiskare, som fiskar via fiskerätten med länsvist spöfiskekort,
hamnar utanför denna undersökning.
8.4 JÄMFÖRELSE MELLAN FÅNGSTERNA 2006, 2010 OCH 2015
I en jämförelse mellan medelfångsten per kommersiell fiskare åren 2006, 2010 och 2015 från
(tabell 10) noteras att medelfångsten minskade en aning från år 2006 till år 2010 År 2015 har
medelfångsten ökat markant och ligger nu på ca 7300 kg fisk per år. Den största ökningen ses i
medelfångsterna på braxen. Fångsten har stigit med nästan 800 %. En markant ökning noteras
även i medelfångsterna på abborre, sik, id och mört .
I jämförelsen mellan medelfångsterna per fritidsfiskare under samma tid ses att
medelfångsterna hållits någorlunda konstanta de senaste tio åren.
Jämför man fångsten per fångstansträngning (CPUE) för det kommersiella fisket under samma
period (tabell 11) ser man att dygnsfångsten från småryssjan ökat från ca 2,5 kg/dygn åren
2005 och 2010 till 12 kg/dygn år 2015.
I motsvarande jämförelse mellan dygnsfångsten från sik-/laxfällan noteras också en ökning, från 9 - 10 kg/dygn åren 2006 och 2010 till drygt 18 kg per dygn år 2015.
Vid närmare undersökningar av artfördelningen i dygnsfångsterna noteras att andelen braxen i
småryssjan ökat från mellan 30 % och 40 % åren 2005 och 2010 till över 80 % år 2015. Andelen
lake har minskat, - från 25 % år 2005 till endast 3 % år 2015. Gäddans andel har minskat från 19
% år 2010 till endast 3 % år 2015.
Vid motsvarade granskning av artfördelningen i dygnsfångsterna från i sik/laxfällan märks även
här en ökning i andelen braxen i fångsterna, - från endast 6 % år 2015 till nästan 27 % år 2015.
28
Tabell 10. Medelfångsten för den kommersiella fiskaren och för fritidsfiskaren i havsområdet utanför Jakobstad 2006, 2010 och 20145 (från: Wistbacka, 2007, 2011) Rättelse: Medelfångsten för den kommersiella fiskaren för år 2006 (N=29) är korrigerad år 2016. I rapporten för fisket i havet 2010 (Wistbacka 2011) hade uppstått ett räknefel angående fångsten år 2006
Fångst / kommersiell fiskare
2006 (N=29) 2010 (N=31) 2015 (N=21) *
Fångst / fritidsfiskare
2006 (N=180) 2010 (N=158) 2015 (N=95) **
Abbore
Braxen
Gädda
Gös
Öring
Id
Lake
Lax
Mört
Sik
Strömming
Övrigt
57
265
94
106
63
83
121
523
85
934
12
18
46
530
149
35
32
29
110
498
98
517
13
43
163
4120
243
50
45
152
216
672
423
1201
*
41
Abborre
Braxen
Gädda
Gös
Öring
Id
Lake
Lax
Mört
Nors
Strömming
Sik
Övrigt
19
26
12
2
8
12
5
2
12
1
5
18
3
12
27
16
2
2
10
8
0,3
11
0,6
6
10
1,1
14
22
12
6
5
11
8
1,5
6
1
5
19
1,5
totalt
2361
2100
7326
totalt
125
106
112
( * exklusive strömmimngfångsten från en kommersiell fiskare på 34 ton; ** exklusive två fritidsfiskare med varsin fångst på ca 1,5 ton)
Tabell 11. Fångsten per fångstansträngning (CPUE) samt den relativa andelen arter per redskapsdygn i havsområdet utanför Jakobstad åren 2005, 2010 och 2015 (från: Wistbacka, 2007, 2011) Redskap
Abb
Brax
Gäd
Gös
Småryssja
2006 CPUE
2010 CPUE
2015 CPUE
0,21
0,11
0,29
0,95
1,06
9,8
0,39
0,47
0,41
0,28 0,00 0,04
0,05 0,02 0,02
0,11 0,005 0,31
8
5
2,4
35
44
81
14
19
3
10
2
1
0
0,5
0,4
0,00
0,01
0
0,57
1,53
4,8
0,00
0,02
0,00
0,00
0,02
0,00
0
0
0
6
15
26,5
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
2015 % 0,00
0,00
2006 %
2010 %
2015 %
Sik/Laxfällä
2006 CPUE
2010 CPUE
2015 CPUE
2006 %
2010 %
2015 %
Strömmingsfälla
2015 CPUE
Öri
Id
Lake Lax
Mört Ström
Sik
0,68
0,37
0,34
0,00
0,00
0
0,19
0,30
0,81
0,00
0,00
1
1
2,5
25
15
3
0,00
0,00
0,00
7
13
6,7
0,00
0,00
0,00
0
0,5
0
0,37
0,16
0,17
0,31
0,09
0,08
0,02
0,00
0
3,49
4,97
5,5
0,28
0,08
0,9
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
4
2
1
3
1
0,5
0,00
0,00
0,00
39,5
47
30
3
1
5
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Sikl
2,74
2,42
12,08
kg
0,00
0,00
0,00
100
100
100
proc
4,02
3,59
6,68
0,00
0,00
0,00
9,07
10,47
18,13
kg
44,5
34
37
0,00
0,00
0,00
100
100
100
proc
201,00 0,68
0,34
202
kg
0,2
100
proc
99,4
0,00 0,00
0,02 0,00
0,009 0,00
Totalt
0,4
kg
kg
proc
proc
kg
kg
proc
proc
29
8.5 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING I BOTTENVIKEN 2006, 2010 och 2015
I tabell 12 jämförs den här fiskeriundersökningens fångster per redskapsdygn (CPUE) med
motsvarande koefficienter från hela Bottenviken, det vill säga från fångstruta 31 (figur 14).
Dessa uppgifter fås från Naturresursinstitutet LUKE:s statistik över det kommersiella fisket i
havet 2015.
Tabell 12. Fångsten per fångstansträngning (CPUE) i havsområdet utanför Jakobstad och från Bottenviken (fångstruta 31, LUKE) åren 2006, 2010 och 2015. (LUKE/tilastot; Wistbacka 2007 och 2011)
Fiskeri-und. J.stad
2006
2010
2015
LUKE (ruta 31)
2006
2010
2015
redskap
Småryssja
Sik/laxryssja
Ryssja/paunette *)
Alla nät
(CPUE)
(CPUE)
(CPUE)
(CPUE)
(CPUE)
(CPUE)
2,74
9,07
2,42
10,46
redskap
Småryssja
Sik/laxryssja
Ryssja/paunette *)
Alla nät
1,82
7,28
2,18
8,3
0,42
13,37
0,38
0,3
0,34
9,62
0,48
*) fr.o.m. 2015 används endast ryssja/paunette i LUKES statistik. CPUE värdena för a) sik-laxfällan
och för b) småryssjan i Jakobstad har för jämförbarhetens skull omräknats till endast ett värde.
Från tabell 12 framgår att fångsterna per redskapsdygn från ryssja/paunette (sik-/laxfälla +
småryssja) i havsområdet utanför Jakobstad är över 3 kg större än de motsvarande
genomsnittliga fångsterna i hela Bottenviken (ruta 31)
I uträkningar av fångsten per nätdygn (alla kategoriers nät) är fångsten i havsområdet utanför
Jakobstad litet mindre än motsvarande fångst från Bottenviken
Figur 14. Karta över de statistiska delområden
som används i Naturresursinstitutets (LUKE:s)
statistik över det kommersiella fisket i
havsområdet
30
8.6 ARTFÖRDELNINGEN I FRITIDSFISKETS FÅNGSTER 1996 – 2015
Jämför man artfördelningen inom fritidsfiskarnas fångster under de senaste 20 åren (figur 16)
noteras att ända fram till 2010 minskade sikens andelar i fångsten. Under den senaste
femårsperioden, från 2010 till 2015 har andelen sik börjat öka.
Andelen braxen ökade markant fram till år 2010. Under den senaste femårsperioden har den
minskat.
Andelen gädda i fritidsfångsten har minskat under perioden medan abborrens och lakens
andelar hållits ganska konstanta. Fångstandelarna av id+mört har också varit konstanta de
senaste tio åren.
Andelen arter i fångsten 1996 - 2015. Fritidsfisket
100%
90%
18
80%
3
20
70%
60%
29
30%
20%
10%
0%
3
4
3
10
5
2
9
4
5
Övrigt
Strömm
5
8
19
14
16
8
Öring
Sik
Lax
2
9
11
4
11
50%
40%
11
4
3
15
7
11
11
9
14
14
9
11
9
11
6
14
8
7
6
10
1996
2001
22
25
2006
2010
17
Lake
Gädda
Gös
Abborre
Mört
Id
Braxen
2015
Figur 16. Fiskarternas andelar av totalfångsterna från fritidsfisket under perioden 1996 – 2015 i
havsområdet utanför Jakobstad. (Norra svenska fiskeområdet 1996, Wistbacka 2002, 2007 och
2011)
8.7 UTRÄKNINGAR AV DEN UPPSKATTADE TOTALFÅNGSTEN SAMT JÄMFÖRELSER
MELLAN UNDERSÖKNINGENS RESULTAT MED UPPSAMLAD FÅNGSTSTATISTIK I
OMRÅDET
Totalfångsten i den här undersökningen uppgår till 202 ton fisk.
Den verkliga fångsten är dock större. Undersökningens absoluta siffror baserar sig på svar från
63 % av de personer som löst fiskekort i området. Fångsten kan därför, enligt uträkningarna
nedan, uppgå till drygt 242 ton.
Fångsterna är troligen ännu större än detta, p.g.a. att fångsterna från mete- och pilkfiskare och
fiskare med det länsvisa spöfiskekortet inte ingår i denna undersökning.
31
Norra svenska fiskeområdet samlar årligen in fångststatiskt från alla fiskelag, delägarlag och
fiskargillen i området. Denna statistik ingår i den årliga rapporten över samkontroller i
havsområdet utanför Jakobstad som utges av Österbottens Vatten och Miljö r.f. Även från den
fångststatistiken fattas de fiskmängder från området, som fångas via mete, pilke och spöfiske
med länsvist spöfiskekort.
År 2015 uppgick fångsten utanför Jakobstad, enligt den uppsamlade statistiken (från
Vestersundsby-, Kyrkoby-, Pörkenäs-, Larsmo- och Eugmo delägarlag samt Vestersundsby
fiskargille) till drygt 203 ton fisk (tabell 13) (Ratia, Mykra & Aaltonen, 2016).
Uppskattad totalfångst
utpostade förfrågningar
inkomna svar
fiskar inte i området, (+ har slutat som kommers.fiskare)
behandlade svar
absolut fångst i undersökningen 2015
KOMMERSIELLT
FISKE
38 st
FRITIDSFISKE
423 st
(61 %) 259 st
32 st
8 st
24 st
(84 %)
(54 %) 139 st
120 st
188,4 ton (N=21)
13 500 kg (N=97)
inget svar från 6 st kommersiella fiskare (kap.2)
inget svar av 164 st fritidsfiskare, av dem fiskar inte 50 % (82 st) i området (kap.2)
saknas alltså fångster av 82 fritidsfiskare och
6 kommersiella fiskare
medelfångst/kommers.fiskare år 2015: 7,3 ton (kap 5.4)
medelfångst/fritidsfiskare år 2015: 140 kg (kap 5.4)
saknad fångst fritidsfisket (82 x 140 kg)
saknad fångst kommersiellt fiske (6 x 7,3 ton)
Uppskattad fångst (ABSOLUT + SAKNAD)
Uppskattad totalfångst
11 480 kg
29,2 ton
217 600 kg
24 980 kg
242 500 kg
Fångstens storlek i den uppsamlade fiskeristatistiken är 40.000 kg mindre än den uppskattade
totalfångsten från fiskeriundersökningen.
En av orsakerna till denna differens är att den årliga fångststatistiken endast berör fångst från
byavatten, medan fiskeriundersökningen omfattar hela havsområdet, där en stor del av det
kommersiella fisket på statens vatten ingår. Detta fiske omfattar främst sik och lax.
Vid en jämförelse mellan de absoluta sik- och laxfångsterna i den här fiskeriundersökningen
(bilaga 4) med fångststatistikens fångster (tabell 13) noteras att mängden sik är 2300 kg och
mängden lax 5400 kg större i fiskeriundersökningen än i den uppsamlade fångststatistiken.
Dessa sik- och laxmängder skulle öka ytterligare, om man via uträkningar skulle uppskatta totalfångsten även på artnivå.
32
I en jämförelse mellan de kommersiella fiskebragdernas placering med gränserna för de
aktuella delägarlagen (bilaga 6) ser man att de flesta bragder faktiskt ligger inom byavattenrån
(figur 2). Differensen mellan fiskeriundersökningens resultat och den uppsamlade statistiken
ligger inte alltså enbart här.
I tabellen över den uppsamlade statistiken är fångsterna av braxen mycket större än
fiskeriundersökningens absoluta fångster av braxen. När det gäller orsakerna till differenserna i
storleken av braxenfångsterna kan man bara spekulera. Det kan vara så att just den (eller de)
kommersiella fiskare som avstod att medverka i fiskeriundersökningen i havet 2015 (6 st, kap.2)
ingick i det nationella projekt vars målsättning är att fiska bort underutnyttjade arter (braxen,
mört och id). Fisket i samband med dettaprojekt försiggår till största delen inomskärs, - alltså
inom delägarlagens byavattenområden. I den uppsamlade fångststatistiken från delägarlagen
ju ingår dessa fångster.
Detta förklarar inte hela skillnaden mellan den uppsamlade fångststatistiken och den uträknade
uppskattade totalfångsten.
En bakomliggande orsak till differensen ligger helt säkert också i det faktum att metodiken som
används vid uppsamlingen av fångstuppgifterna till fiskelag, delägarlag och fiskargillen varierar
väldigt mycket. Fiskeristatistiken från de nämnda fiskeriorganisationerna baserar sig på såväl
verklig information om årsfångster, som insamlats av enskilda fiskare, som på uppskattningar
av fångsterna (via styrelser, sysslomän etc)
Av dessa orsaker kan man dra slutsatsen om att det fortfarande är mycket viktigt att fortsätta
med fiskeriundersökningar som baserar sig på intervjuer med enskilda fiskare.
Tabell 13. Fiskfångsten från havsområdet utanför Jakobstad 2015, enligt insamlad fångststatistik (Ratia, Mykrä & Aaltonen, 2016)
VESTERSUNSBY
Fångster 2015
LARSMO
EUGMO
FISKELAG FISKARGILLE
KYRKOBY
PÖRKENÄS
TOTALT
360
110
65
195
80
38
30
30
0
0
42
460
45
22918
8662
6773
4231
1209
4360
220
36086
1213
188
4084
106137
6969
167
1455
203217
(uppg f rån 2011)
sik
lax
gädda
abborre
öring
lake
nors
strömm.
gös
siklöja
id
braxen
mört
övrigt
16785
6546
4211
2099
337
3889
6
34431
876
58
2819
83447
5756
117
2400
800
1750
1200
230
210
90
1500
150
100
240
20000
700
50
2473
1186
617
237
212
93
84
75
17
0
83
1130
118
150
30
150
10
100
100
100
750
20
80
400
300
80
10
20
20
20
800
1000
250
totalt
161377
29420
6325
890
3750
50
100
50
50
33
9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION
En fiskeriförfrågning som berörde fisket år 2015 och förändringar i fisket under perioden 2010 –
2015 i havsområdet utanför Jakobstad skickades ut de 461 personer som löst fiskekort från
delägarlag i området eller som ingick i NTM-centralens register över kommersiella fiskare. 63 %
av personerna svarade på frågeblanketten.
Av svaren framgår att fisket pågår aktivt i hela havsområdet under hela året. Under vintern
fiskar man närmare kusten och under sommaren även längre ute i till havs. Arterna som fångas
är gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id, och mört med nät och småryssjor; sik, lax och öring
med sik/laxfällor samt samt strömming med strömmingsryssjor.
En tredjedel av alla kommersiella fiskare hade ökat sin arbetsinsats i fisket under de senaste
fem åren. Denna ökning berodde bl.a på att
- tiden som användes för att rengöra redskapen hade ökat
- tillgången på fisk hade förändrats
- vegetationsförhållandena och vattenkvaliteten hade förändrats
- fiskbeståndets artsammansättning hade ändrat
- man hade börjat fånga andra fiskarter
- man hade påbörjat reduceringsfiske av underutnyttjade arter och
- man fiskade på andra platser än förut.
En tredjedel av husbehovsfiskarna uppgav å sin sida att de minskat sin arbetsinsats i fisket. Den
främsta orsaken var tidsbrist, minskat intresse, pensionering, flytt från orten eller andra
förändringar på det personliga planet.
Antalet aktiva fritidsfiskare i området hade minskat med 40 personer sedan år 2010. Personer
som idkat mete och pilke samt spöfiske via det länsvisa spöfiskekortet ingick inte i
undersökningen. Det är säkert många människor som aktivt idkar också dessa former av fiske i
havet utanför Jakobstad. Det vore såväl intressant som nödvändigt att få intervjua också dessa,
så att kännedomen om hela fisket i området skulle bli så stor som möjligt.
Hälften av de personer som ingick i undersökningen ansåg att bestånden av braxen ökat de
senaste fem åren. Nästan lika många ansåg samma sak gällande bestånden av mört och id.
Liknande åsikter hade också merparten av de kommersiella fiskare och fritidsfiskare, som ingick
i en motsvarande undersökning av fiskerihushållningen i havsområdet utanför Nykarleby 2014
(Wistbacka , 2016).
År 2015 uppgick den uppskattade totalfångsten i Jakobstads havsområde till över 242 ton fisk.
Över 90 % av detta fångades av kommersiella fiskare.
Bortser man fångsterna från två extrema ”storfritidsfiskare” år 2015 har medelfångsten per
fritidsfiskare minskat med 5 % sedan 2006, och ligger nu (112 kg) på ungefär samma nivå som
år 2010. Det här är 13 kg mera än medelfångsten för fritidsfiskaren i Nykarleby havsområde år
2014 (99 kg fisk /år) (Wistbacka, 2016).
34
Vid jämförelser mellan andelarna braxen, mört och id samt sik i fritidsfiskarnas fångster under
drygt tjugo år i havsområdet, noteras att mörtfiskarnas andelar ökat från 15 % år 1996 till 37 %
år 2015. Under samma tid har sikens andel minskat från 29 % till 19 %. År 2010 var andelarna
mörtfiskar ännu större (45 %) och andelen sik ännu mindre (9 %). Det verkar som om den
långa trenden med ökande andelar braxen, mört och id och minskande andelar sik i fångsterna
skulle ha vänt under perioden 2010 – 2015.
Om detta är ett resultat av de massiva fångsterna på braxen, mört och id, som sker inom ramen
för det statligt finansierade projektet ”reduktionsfiske av underutnyttjade arter” som infördes i
havsområdet år 2011 återstår att se. I det nationella projektet deltar ett tiotal kommersiella
fiskare i Jakobstads havsområde. Projektets målsättning är att minska eutrofieringen genom att
fiska bort mörtfiskar. I de statliga projektet igår utvärderingar av åtgärderna på havsmiljön.
Betydelsen av reduktionsfiske-projektet står klar när man jämför medelfångsten för den
kommersiella fiskaren år 2015 med motsvarande medelfångst år 2010. Medelfångsten år 2015
är nästan 2,5 gånger än år 2010. Det är just medelfångsterna av braxen, id och mört som ökat
mest.
Också medelfångsten av sik per kommersiell fiskare i Jakobstads havsområde har ökat från år
2010 till 2015. Fångsterna ligger nu på ungefär samma nivå som år 2006.
Varje år planteras det via ålägganden ut 217.000 st en-somriga sikyngel i havsområdet. Sedan
år 2006 har alla dessa yngel bestått av Larsmosik (tabell 14). Före det här planterade man ut
vandringssikyngel i havet. Larsmosiken är en en för området unik form av skärgårdssik, som
antas vara mera stationär än vandringssiken.
Norra svenska fiskeområdet grundade år 1998 ett moderfiskbestånd av Larsmosik hos
fiskodlaren Vääräniemi i Taivalkoski (Wistbacka, 2013).
Moderfiskbeståndet förser
havsområdet utanför Jakobstad med utplanteringsyngel varje år. Man antar att Larsmosiken är
mera stationär än vandringssiken. Detta betyder att den skulle stanna i närområdet i motsats
till vandringssiken, som under en stor del av året företar långa födovandringar söderut i
Bottniska viken. Om detta antagande stämmer kan beståndet av Larsmosik förse kommersiella
fiskare och fritidsfiskare med sikfångster året runt.
Österbottens fiskarförbund r.f, Malax-Korsnäs fiskeomåde och Naturresursinstitutet LUKE
deltar i ett projekt som för närvarande undersöker Larsmosikens motsvarighet, Malaxsikens,
egenskaper gällande just eventuella vandringar och hemorts-trogenhet med hjälp av
utplanteringar och märkningar av 1-somriga sikyngel (http://www.sakl.fi/index.php/sv/
telegram/2592-malaxsiken-maerktes)
Målsättnignen med projket Larsmosik har varit att öka fångsterna av utplanterad sik genom att
använda lokala, stationära sikformer. Fångsten av sik har ökat under perioden 2010-2015, men
vi har ännu inte kunnat verifiera att utplanteringen av Larsmosik är orsaken till ökningen.
Enligt statistk från Naturresursinstitutet LUKE ökade sikfångsterna från det kommersiella fisket i
Bottenviken från år 2006 till 2012. Efter det har de minskat igen (figur 17)
35
Orsakerna till sikbeståndens nedgång i Bottenviken är svåra att utreda och flera olika faktorer
kan samverka. De mest betydelsefulla torde vara förstörda lek- och yngelproduktionsområden,
ökad dödlighet genom bl.a fiske med för småmaskiga nät på icke lekmogna årsklassereller ett
ökat fisketryck. Bestånden beskattas också av sälar.
Tabell 14. Utplanteringar av minst 10 cm lång sikyngel i havsområdet utanför Jakobstad under perioden 2003 – 2013. (Österbottens Fiskarförbund r.f:s statistik ) År
Utplanterade sikyngel (st)
Andelen Larsmosik
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
221.800
292.908
217.249
217.000
217.000
217.000
217.000
217.000
217.766
217.150
217.000
55%
68%
83%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Variationerna i storleken på årsfångsterna av sik beror också på att det finns olika starka
årsklasser inom hela beståndet, och att vissa årsklasser fångas just under vissa år.
Den tilltagande eutrofieringen i Östersjön gynnar bestånden av mörtfiskar (Ådjers et al. 2006),
som i viss mån kan predatera på sikyngel. Östersjöns försämrade tillstånd med bl.a en ökad
belastning av miljögifter kan också vara av betydelse
Braxen-, id- och mörtfångsterna fortsätter att öka i Bottenviken. Den största ökningen sker år
2011 när projekt ”reduktionsfiske” påbörjas i havsområdet (figur 17).
Det kommersiella fiskets fångster per redskapsdygn (CPUE) för småryssja har ökat med nästan
10 kg fisk/dygn i Jakobstads havsområde de senaste fem åren. Motsvarande koefficienter för
sik/laxfällor visar en ökning med nästan 8 kg fisk/dygn under samma tid.
I en jämförelse mellan CPUE-koefficienterna för det kommersiella fisket i havsområdet utanför
Jakobstad år 2015 med regionens andra stora mynningsområde, havsområdet utanför
Nykarleby år 2014 (tabell 15) noteras att fiskarna i Jakobstad och Nykarleby erhåller lika mycket
fisk per ryssjedygn, - dvs 12 kg fisk/ryssja och dygn. Däremot är CPUE-värdena för nät, sik-och
laxfälla samt strömmingsryssja högre i Jakobstad än i Nykarleby.
De kommersiella CPUE koefficienterna för fiske med ryssja i havsområdet utanför Jakobstad år
2015 är större än motsvarande siffror i hela Bottenviken (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets
fångstruta 31).
36
Figur 17. Fångstutvecklingen för sik samt braxen, id och mört i Bottenviken under perioden
2005 – 2015 (Naturresursinstitutet LUKE, statistik 2016)
Detta kan bero på att i havsområdet ingår i ett av de största mynnings-områdena i hela
Bottenviken. Larsmo-Öjasjöns yta är 84 kvadratkilometer och området har repat sig efter
försurningsincidenten hösten 2006.
pH-värdet på vårarna har efter år 2006 medgett
yngelproduktion i åmyninngar och vikar. Förekomsten av fisk som vandrar upp i åarna är rätt
liten, men bestånden av vårlekande fisk är däremot rikliga. Dessa stora bestånd är en direkt
följd av områdets stora potential som yngelproduktionsområde.
I området finns också ett märkbart bestånd av lake, som dessvärre har minskat under 2000talet. Stora mängder vandringsfisk (lax och i viss mån sik) vandrar norrut via havsområdet.
Fiskeriintressenter har, som ovan beskrivit också lyckats med att förstärka bestånden av
Larsmosik i området. Utplanteringar av gös har resulterat i att gösbestånden förstärkts i
området
En mångsidig tillgång på fisk, i kombination med en lång tradition av fiske, där kännedomen om
goda fiskeplatser är ingående, medför att de kommersiella fiskarna kan idka ett fiske, som
säkerligen är effektivare än genomsnittet för fångstrutan.
37
Tabell 15. Jämförelse mellan CPUE värden i havsområdena utanför Jakobstad och Nykarleby. CPUE-värden för Nykarleby tagna ur rapporten ”Fiskeriförfrågningen i havsområdet utanför Nykarleby år 2014” (Wistbacka 2016). Nät < 36 mm
Nät 36-45 mm
Nät 46-50 mm
Nät 51-60 mm
Nät >60 mm
ALLA NÄT
småryssja
Sik/laxfälla
Strömmingsfälla
Saxar
Jakobstad 2015 (Komm. fiske)
N
CPUE (kg/reds ka ps dygn)
Nykarleby 2014 (Komm.fiske)
N
CPUE (kg/reds ka ps dygn)
12
10
3
7
0
5
14
5
4
1
9
4
1
2
0,52
0,25
2,84
0,31
0,38
12
18
202
0,22
8
12
3
0
0,2
0,3
0,2
0,3
0,2
0,2
12 *
12,3
160
* CPUE värdet för småryssja Nykarleby är omräknat till endast ett värde. I rapporten
från Nykarleby (Wistbacka 2016) hade CPUE värden räknats ut skilt för alla småryssjor, - d.v.s. småryssja 10 mm; småryssja 12 – 30 mm; småryssja 70 mm och
storryssja 20 mm
Det som stör eller försvårar fisket i havsområdet i dag är, enligt merparten av de som
svarade på frågan, de överstora bestånden av mörtfiskar, den ökande slambildningen på
fiskeredskapoch den ökande vegetationen.
64 % av alla kommersiella fiskare ansåg att muddringen av farleden in till Jakobstad åren
2011—2015 hade inverkat på fiskett i form ökad nedsmutsning av redskap.. Man var
tvungen att ta upp redskapen för tvättning oftare än annars. Effekterna av muddringen var
mest märkbar I Vestersundsby och Larsmo delägas vattenområden.
För att vidare förbättra den nuvarande situationen i fiskerihushållningen, önskades fortsatta
eller utökade utplanteringar av fisk (sik, öring, gös och lax)
En femtedel av de som svarade önskade att fiskeövervakningen i området skulle effektiveras
och lika många önskade få mera information om fisket och de fiskeregler som gäller I
havsområdet. Nästan 20 % av alla önskade att siken skulle fredas under lektiden.
38
10 YHTEENVETO JA POHDINTA
Kysely vuoden 2015 kalastuksesta Pietarsaaren merialueella sekä vuosina 2010-2015
kalastuksessa tapahtuneista muutoksista lähetettiin yhteensä 461 henkilölle. Vastaanottajat
olivat joko lunastaneet kalastuslupaa alueella tai kuuluivat vuonna 2015 ELY-keskuksen
kaupallisten kalastajien rekisteriin. Vastaanottajista 63 % palautti kyselyn.
Vastauksista ilmenee, että sekä kaupallista- että vapaa-ajankalastusta harjoitetaan vuoden
ympäri koko alueella. Talvisin kalastusta harjoitetaan lähempänä rannikkoa ja kesäisin taas
ulompana merellä. Merkittävimmät saalislajit käytettäessä verkkoja ja maderysiä ovat hauki,
ahven, made, siika, kuha, lahna, säynävä, särki ja silakka. Lohi/siikaloukkukalastuksessa
saadaan pääasiassa siikaa, lohta ja taimenta. Silakkaa pyydystetään rysien avulla.
Noin kolmannes kaupallisita kalastajista ovat lisänneet kalastukseen käyttämäänsä työpanosta
viimeisten viiden vuoden aikana. Lisääntynyt panostus johtuu mm seuraavista tekijöistä:
- kalastusvälineiden pesutarve on kohonnut
- kalojen saatavuus on muuttunut
- veden laadussa ja rehevöitymisen laajudessa on tapahtunut muutoksia
- kalastossa on tapahtunut muutoksia
- kalastus suuntautuu toisiin lajeihin
- siirtyminen vähän hyödynnettyjen kalalajien kalastukseen
- kalastuspaikat ovat muuttuneet.
Toisaalta noin kolmannes vapaa-ajankalastajista ilmoitti vähentäneensä panostustaan
kalastukseen. Tärkeimmät syyt olivat ajanpuute, vähentynyt kiinnostus, eläkkeelle jääminen,
poismuutto tai muu henkilökohtainen syy.
Aktiivien vapaa-ajankalastajien kokonaismäärä oli vähentynyt 40 henkilöllä vuoden 2006
jälkeen. Tämän kyselyyn piiriin ei kuulu ilman kalastuslupaa sallittu onginta tai pilkintä.
Selvityksen piirissä ei myöskään ollut läänikohtaisella luvalla tapahtuva viehekalastus.
Pietarsaaren merialueella kyseiset kalastustavat ovat luultavasti hyvin yleisiä. Olisi siis sekä
kiinnostavaa että perusteltua selvittää myös näitä kalastusmuotoja, jotta alueen kalastuksesta
saataisiin mahdollisimman kattava yleiskuva.
Melkein puolet kyselyyn vastanneista arvioivat, että lahnakannat ovat lisääntyneet viimeisten
viden vuoden aikana. Lähes yhtä suuri osuus oli sitä mieltä, että myös särki- ja säynäväkannat
olivat lisääntyneet. Enimmät vastaavan kyselyyn vastanneista vapaa-ajan- ja kaupallisista
kalastajista Uudenkaarelpyyn merialueella olivat vuonna 2014 esittivät samanlaisen arvion
( Wistbacka 2016).
Vuonna 2015 Pietarsaaren merialueen kalastuksen kokonaissaalis kohosi yli 242.000 kiloon.
Tästä määrästä kaupalliset kalastajat nostivat merestä yli 90 %.
39
Mikäli alueella kalastavien kahden ”ammattimaisten” vapaa-ajankalastajien saaliita ei lasketa
mukaan, vapaa-ajankalastajien keskisaalis (112 kg) oli vähentynyt noin 5 % suhteessa vuoden
2006 saaliiseen, mutta oli samalla tasolla kun vuonna 2010. Saalis on 13 kg suurempi kun
Uudenkaarlepyyn merialueen vapaa-ajankalastajien keskisaalis (99kg/vuosi) vuonna 2014
(Wistbacka 2016).
Lahnan, särjen ja säynävän sekä siian osuuksista vapaa-ajankalastajien saaliissa voidan arvioda
kahdenkymmenen vuoden seurantajakson tuloksia käyttäen. Tilastojen mukaan särkikalojen
osuus on kasvanut. Vuonna 1996 se oli 15% ja vuonna 2015 peräti 37%. Siian osuus saaliissa on
samaan aikaan vähentynyt kahdestakymmenestäyhdeksästä prosentista
noin
yhdeksääntoistaan. Vuonna 2010 särkikalojen osuus oli kuitenkin selvästi suurempi (45%) ja
siian osuus pienempi (9%). Vaikuttaa siltä, että pitkän ajan vallinnut trendi, jonka mukaan
lahnan, särjen ja säynävän osuudet kasvavat sammalla kun siian vähenee, on muuttunut
vuosina 2010-2015.
Tämä voi johtua siitä, että suuria määriä lahnaa, särkeä ja säynävää on pyydystetty valtion
tukeman ”vajaakäyttöisten kalalajien poistopyynti”-projektin alettua vuonna merialueella
vuonna 2011. Kansalliseen projektiin osallistuu kymmenkunta Pietarsaaren merialueella
kalastavaa kaupallista kalastajaa. Projektin tavoitteena on rehevöitymisen vähentäminen
poistamalla särkikaloja ekosysteemistä. Projektiin liittyy tiiviisti toimenpiteiden vaikutuksien
merialueen tilaan seuranta ja arviointi.
Poistokalastuksen teho näkyy selvästi kaupallisten kalastajien keskisaaliin kasvuna vuodesta
2010 vuoteen 2015. Keskisaalis oli vuonna 2015 melkein 2,5 kertaa suurempi kuin vuonna 2010.
Tähän kasvuun vaikuttaa nimenomaan lahnan, särjen ja säynävän keskisaaliin kasvu.
Pietarsaaren merialueella kalastavien kaupallisten kalastajien siian keskisaalis on kasvanut
vuodesta 2010 vuoteen 2015. Saaliit ovat nyt samalla tasolla kun vuonna 2006. Joka vuosi
merialueelle istutetaan 217 000 kesänvanhaa siianpoikasta velvoiteistutuksina. Vuoden 2006
jälkeen istutuksiin on käytetty Luodonsiian poikasia (taulukko 14). Ennen vuotta 2006
istutuksiin käytettiin vaellussiian poikasia. Luodonsiika on alueelle ominainen siikamuoto, jonka
otaksutaan olevan paikallisempi kun vaellussiika.
Norra Svenska fiskeområdet.niminen kalastusalue perusti vuonna 1998 Luodonsiioista
koostuvan emokalakannan. Emosiiat pidetään Taivalkoskella sijaitsevalla Vääräniemen
kalanviljelylaitoksella (Wistbacka 2013). Emokannan turvin voidaan joka vuosi istuttaa
Pietarsaaren merialueelle Luodonsiikoja. Oletuksena on, että Luodonsiika on paikallisempi kun
vaellussiika. Tämä tarkoittaisi sen oleskelevan lähialueella ympäri vuoden kun vaellussiika
suurimman osan vuotta on syönnös-vaelluksella Pohjanlahden eteläosissa. Mikäli oletus pitää
paikkansa Luodonsiika on kaupallisten ja vapaa-ajankalastajien kalastettavissa ympäri vuoden.
Österbottens Fiskarförbund r.f., Malax-Korsnäsin kalastusalue ja Luonnonvarakeskus (LUKE)
toteuttavat tällä hetkellä projektia, jossa tutkitaan Maalahden vastaavaa siikarotua eli
Maalahden siian ominaisuuksia. Projektissa tutkitaan istutettujen kesänvanhojen poikasten
avulla Maalahden siian mahdollisia vaelluksia sekä kotipaikkauskollisuutta
(http://
www.sakl.fi/index.php/sv/ tele-gram/2592-malaxsiken-maerktes).
40
Luodonsiika-projektin päämäääränä on korottaa siikasaaliita käyttämällä istutuksiin paikallista
siikamuotoa, joka on paikallisempi kun vaellussiika. Siikasaaliit ovat kasvaneet 2010-2015
mutta emme ole vielä voineet varmistaa että tämä johtuu Luodonsiian istutuksista.
Luonnonvarakeskuksen (LUKE) mukaan Pohjanlahden kaupallisten kalastajien siikasaaliit
kohosivat 2006-2012. Tämän jälkeen ne ovat kääntyneet laskuun (kuva 17) Taulukko 14. Vähintään 10 cm pitkien siianpoikasten istutusmäärät Pietarsaaren edustan merialueella vuosina 2003-2013 ja Luodonsiian ossus (%) Österbottens Fiskarförbund ry. tilastojen mukaan. Vuonna
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Istutettuja siianpoikasia (kpl)
221.800
292.908
217.249
217.000
217.000
217.000
217.000
217.000
217.766
217.150
Luodonsiian osuus
55%
68%
83%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Siikakantojen vähenemisen syyt on vaikea selvittää ja siihen voi vaikutta samanaikaisesti moni
eri tekijä. Tärkeimmät syyt vähenemiseen lienevät kutu- ja poikastuotantoalueiden
tuhoutuminen, liian pienisilmuisten verkkojen käyttö tai lisääntyneen kalastuksen aikaansaama
kohonnut kalastus-kuolleisuus. Myös lisääntyneet hyljekannat voivat vaikuttaa.
Siikasaaliiden vuosien välinen vaihtelu voi myös johtua siian vuosiluokkien luontaisesta
vaihtelusta. Vahva vuosiluokka kohottaa saaliita tultuaan pyyntikokoon ja heikko taas vähentää
niitä.
Itämeren rehevöityminen aikaansaa mm särkikalakantojen lisääntymistä (Ådjers et al. 2006).
Särki-kalat
voivat
jossain
määrin
saalistaa
siianpoikasia.
Kohonneesta
ympäristömyrkkykuormituksesta johtuva heikentynyt Itämeren tila voi myös heikentää siian
menestysmahdollisuuksia.
Lahna-, särki- ja säynäväsaaliit kohoavat Pohjanlahdella. Saaliit ovat lisääntyneet selvästi
vuodesta 2011, jolloin valtion tukema ”vajaakäyttöisten kalalajien poistopyynti” projekti alkoi
merialueella (Kuva 17).
Kaupallisen kalastuksen maderysien saaliit pyydysvuorokautta kohden (CPUE) kohosivat Pietar
-saaren merialueella lähes 10 kg/vuorokausi viimeisten viiden vuoden aikana. Siika/lohirysien
kohdalla vastaavat saalit ovat kohonneet melkein 8 kg/vuorokausi samana kautena.
41
Kuva 17. Siian sekä lahnan, säynävän ja särjen saaliin kehitys Pohjanlahdella vuosina 20052015. (Luonnonvarakeskus LUKE, 2016)
Kaupallisen kalastuksen CPUE-arvojen vertailu Pietarsaaren merialueen (2015) ja seudun toisen
suuren suistolaueen, eli Uudenkaarlepyyn merialueen (2014), välillä osoittaa, että kalastajat
saavat yhtä paljon kalaa – eli 12 kg/rysävuorokausi. CPUE-arvo on korkeampi Pietarsaaressa
verkko-kalastuksen yhteydessä sekä siika- ja lohiloukkujen ja silakkarysien kohdalla.
Ammattimaisen kalastuksen saaliit pyydysvuorokautta kohden (CPUE) olivat Pietarsaaren merialueella vuonna 2015 Pohjanmeren keskimäärää suuremmat (Riista- ja Kalatutkimus-laitoksen
pyyntiruutu 31).
42
Tämä voi johtua siitä, että merialue on osa Pohjanmeren laajimmasta suistoalueesta. Padotun
Luodon-Öjanjärven pinta-ala on 84 neliökilometriä ja alue on palautunut syksyllä 2006
kuivattujen sulfaattimaiden happamuuspäästöjen aiheuttamista kalakuolemista. Järveen
laskevat joet eivät ole kovin kalaisia mutta kevätkutuisten kalojen kannat Luodon-Öjanjärvessä
ovat runsaat. Tämä johtuu suistoalueen suuresta poikastuotantopotentiaalista.
Alueella esiintyy myös merkittävä madekanta, joka valitettavasti on taantunut 2000-luvulla.
Vaelluskaloja (lohta ja jonkin verran siikaa) liikkuu merialueen läpi matkalla pohjoiseen.
Kalatalouden edistäjät ovat myös onnistuneet vahvistamaan saaristossa kutevaa siikakantaa
(Luodonsiika) sekä myös lisäämään kuhan esiintymistä.
Monipuolinen kalasto yhdistettynä pitkäaikaisen ammattimaisen kalastuksen aikaansaamaan
hyvien kala-apajien tuntemukseen mahdollistaa pyyntiruudun keskimäärää tehokkaamman
kalastuksen. Taulukko 15. CPUE-arvojen vertailu Pietarsaaren merialueen ja Uudenkaarlepyyn merialueen
välillä.Uudenkaarlepyyn merialueen CPUE-arvot ovat raportista ”Fiskeriförfrågningen i havsområdet utanför Nykarleby år 2014” (Wistbacka 2016). N
verkot < 36 mm
verkot 36-45 mm
Verkot 46-50 mm
Verkot 51-60 mm
Verkot >60 mm
KAIKKI VERKOT
pikkurysä
siika/lohi loukku
silakkaloukku
sakset
12
10
3
7
0
9
4
1
2
Pietarsaari 2015 (ammattikalastus)
CPUE
0,52
0,25
2,84
0,31
0,38
12
18
202
0,22
N
5
14
5
4
1
12
3
Uusikaarlepyy 2014 (ammattikalastus)
CPUE
0,2
0,3
0,2
0,3
0,2
0,2
12
12,3
160
* Uudenkaarlepyyn CPUE-arvoa on muunneltu vain yhdeksi arvoksi. Uudenkaarlepyyn
raportissa (Wistbacka 2016) CPUE-arvoa oli laskettu erikseen jokaiselle
pikkurysätyypille (pikkurysä 10mm; pikkurysä 12-30mm; pikkurysä 70 mm) ja isorysä
20 mm.
Enin osa vastanneista olivat sitä mieltä, että kalastusta haittaa eniten vähän hyödynnettävien
kalojen eli särkikalojen ylisuuret kannat. Melkein yhtä moni oli sitä mieltä, että kalastus
vaikeutuu koska pyydykset limoittuvat niin nopeasti ja koska lisääntynyt kasvillisuus vaikeuttaa
kalastus-retkiä.
64% vastanneista kaupallisista kalastajista olivat sitä mieltä, että Pietarsaaren väylän ruoppaus
vuosina 2011-2015 oli vaikuttanut kalastukseen lisäämällä pyydysten limoittumista. Pyydyksiä
oli pakon edessä täytynyt nostaa merestä useammin pesua varten. Ruoppauksen vaikutukset oli
huomattu eniten Vestersundin ja Luodon kylän osakaskuntien vesillä.
43
Jotta nykyistä kalataloudellista tilannetta voitaisiin parantaa toivottiin nykyisten istutusten
jatkamista tai lisäämistä. Kyseeseen tulisi siis siian, lohen, kuhan ja taimenen istuttaminen.
Merialueella tapahtuvan kalastuksen valvonnan tehostamista oli niinikään joka viidennen
kalastajan toive ja yhtä moni toivoi enemmän valistusta merialueen kalastusoloistta ja niiden
säännöistä. Melkein 20% vastanneista toivoi siian kutuaikaista rauhoittamista.
44
Bilagor: 1 – 7 + Frågeblanketten Bilaga 1. Medeltalet fiskedagar per år i olika delområden (kommerseillt fiske; fritidsfiske)
Bilaga 2. Bakgrundsuppgifter om fisket. Fritidsfiskarnas och de kommersiella fiskarnas åsikter om
artbeståndens förändring I havsområdet utanför J:stad 2010 - 2015
Bilaga 3. Fisketrycket (antalet redskapsdygn år 2015) för fritidsfiskare i de olika fiskelagen i
området och samt för de kommersiella fiskarna i Larsmo respektive Jakobstad.
Bilaga 4. Totalfångster i havsområdet utanför Jakobstad 2015
Redskapsdygn och fångster för de fritidsfiskare som uppgett antal redskapsdygn år 2015
Bilaga 5. Faktorer som påverkar fisket i havsområdet 2015 (kommersiellt fiske, fritidsfiske)
Bilaga 6. Åsikter om effekterna av muddringarna i farleden
Bilaga 7. Önskemål om åtgärder för befrämjandet av fisket 2015
Bilaga A Frågeblanktten
45
Bilaga 1.
Medeltalet fiskedagar per år i olika delområden (fritidsfiske och kommersiellt fiske 2015
jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sept
okt
nov
dec
MEDELTAL
dag/år/fiskare
138
131
25
11
86
135
176
184
100
71
37
22
30 dagar
124
124
117
120
158
166
185
177
125
114
73
49
39 dagar
23
25
31
25
33
40
40
72
226
94
25
6
64 dagar
40
43
48
17
55
54
56
78
74
78
18
17
58 dagar
0
0
0
0
7
20
25
29
37
23
1
0
28 dagar
4008 dagar totalt
Fritidsfisket
fiskedagar totalt
EUGMO
(N=37)
LARSMO
(N=39)
VESTERSUNDSBY
(N=10)
KYRKOBY
(N=10)
PÖRKENÄS
3138 dagar totalt
Kommersiellt fiske
jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sept
okt
nov
dec
MEDELTAL
dag/år/fiskare
50
48
41
20
17
50
55
31
15
5
24
39
132 dagar
124
138
116
180
225
229
162
199
267
226
130
129
177dagar
46
53
43
55
45
44
53
68
84
75
27
25
103 dagar
fiskedagar totalt
EUGMO
(N=3)
LARSMO
(N=12)
VESTERSUNDSBY
(N=6)
46
FRITIDSFISKET
Vestersundsby N=10
min. Kraft minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
2
1
Bilaga 2. Åsikter om fiskarernas utveckling i de olika delområdena 2015
Larsmo YRKES N=14
oförändrat
ökat
4
4
6
1
2
5
2
4
1
4
öka.kraft
3
1
2
1
1
1
1
3
1
1
5
1
1
3
6
5
4
5
6
1
4
2
1
2
2
2
vet ej
1
3
5
3
9
2
3
9
2
3
4
3
2
Pörkenäs N=5
1
oförändrat
ökat
3
1
2
öka.kraft
2
3
2
1
1
3
1
3
1
1
2
2
1
1
3
2
2
4
3
1
1
vet ej
1
1
2
2
4
4
1
1
2
3
1
1
1
2
2
1
Kyrkoby N=10
1
1
1
1
1
2
oförändrat
2
2
1
4
1
7
1
3
2
1
1
ökat
öka.kraft
2
3
1
4
1
1
2
4
1
3
5
2
2
6
5
5
2
1
2
oförändrat
ökat
10
4
6
4
3
14
5
17
10
10
3
9
4
2
7
1
1
5
1
2
1
4
3
3
7
8
8
3
8
3
13
6
9
8
6
5
3
5
5
5
1
1
1
2
2
1
1
7
2
1
1
4
2
1
2
1
1
3
ökat
öka.kraft
9
4
8
5
4
3
6
4
5
7
7
4
4
3
5
1
3
3
5
oförändrat
ökat
2
1
3
5
5
7
5
2
2
5
6
2
3
1
3
3
vet ej
3
2
3
7
3
10
2
3
2
4
1
2
1
8
6
min. Kraft minskat
öka.kraft
vet ej
3
2
2
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
2
2
1
2
3
3
2
1
1
1
2
3
4
1
2
7
8
2
2
6
2
1
6
3
min. Kraft minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
björkkna
3
1
2
2
oförändrat
ökat
öka.kraft
2
2
5
3
2
1
3
1
1
2
2
3
3
3
1
1
4
4
2
2
2
2
2
2
2
2
oförändrat
ökat
öka.kraft
vet ej
17
7
18
11
8
2
6
6
8
6
10
6
5
4
5
3
12
4
1
6
1
7
9
7
12
3
3
11
7
5
3
3
1
5
1
6
11
4
26
22
29
24
16
24
30
15
27
20
28
31
1
2
4
1
vet ej
2
1
1
1
1
3
1
1
1
1
2
Eugmo N=40
min. Kraft minskat
7
1
1
1
2
1
1
1
1
1
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
björkkna
vet ej
Larsmo N=41
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
1
oförändrat
Vestersundsby YRKES N=6
min. Kraft minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
spigg
1
Eugmo YRKES N=3
min. Kraft minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
spigg
min. Kraft minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
öka.kraft
4
3
3
3
2
vet ej
7
18
13
25
17
37
23
23
22
34
23
30
17
31
29
min. Kraft minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöring
id
lake
lax
mört
simpa
sik
siklöja
strömming
1
1
1
1
6
1
1
1
1
12
2
4
2
2
3
1
3
2
1
9
5
1
1
2
47
Bilaga 3.
Fritidsfiskets samt det kommersiella fiskets fångstanstränging (=antalet redskapsdagar) år 2015 i de olika
delormådena i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo.
FRITIDSFISKE
totalt
totalt
V-sundsby N= Pörkenäs N= Kyrkoby N= Jakobstad N= Larsmo N= Eugmo N= Larsmo N=
Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät 51 – 60 mm
Nät < 60 mm
Småryssja
Katsa
Kastspö
Metspö
Pilke
700
2194
2
5
150
40
1
1
30
30
1
1
195
110
40
2
2
1
520
1051
824
25
2
5
4
2
1415
3355
864
175
40
6
12
5
3
1
1015
1455
547
708
8
12
5
4
60
25
1
2
90
55
2
3
73
197
109
60
3
9
5
1
KOMMERSIELLT FISKE
Nät < 36 mm
Nät 36 – 45 mm
Nät 46 – 50 mm
Nät 51 – 60 mm
Småryssja
Saxar
Strömm fälla
Sik-laxfälla
Jakobstad
3352
N=
4
Larsmo
9050
N=
8
3680
168
1080
20
160
6
2
1
1
1
216
1
10601
50
6350
7490
2560
170
1800
6
1
6
8
1
1
4
169
1631
602
550
45
6
380
130
85
14
9
15
2
4
1
1
8
10
5
2
1184
3086
1149
1258
45
6
453
327
194
74
17
27
7
8
1
1
11
19
10
3
48
Bilaga 4.
Totalfångster i havsområdet utanför Jakobstad 2015
KOMMERSIELLT FISKE 2015
abb.
451
nät < 36mm
nät 36-45 mm 32
nät 46-50 mm 0
nät 51-60 mm 0
2236
småryssja
0
saxar
ström.fälla
700
sikfälla
totalt
braxen gädda gös öring
64
150
224
995
74808
0
1
24
345
510
3610
609
6
12
30
165
829
0
10295
0
0
id
lake
lax
mört nors ström . sik
35 80 11
45 50 49
10 108 60
186 109 630
60 2480 3793
0
0
2
0
20
10
0
0
0
339 429
65 342
0
0
0
5
6245 0
0
0
603 361
0
14080 2237
0
174
225
0
0
0
0
34188
0
siklöja forell totalt N=
6262 10
3688 0
14
0
16
0
65
0
0
0
114 58
15068 0
3419 86536 5099 1042 939 3188 4545 14110 8886 776 34587 25227 68
20
7862
4702
801
2616
94126
611
34360
43364
15
13
6
10
12
3
1
8
20 188442
FRITIDSFISKE 2015
abb.
braxen gädda gös öring
id
lake
lax
mört nors ström .
nät < 36mm
nät 36-45 mm
nät 46-50 mm
nät 51-60 mm
nät >60 mm
343
644
46
17
0
160
768
341
869
0
48
6
30 358 15
244 65 297 846 92
115 21 108 171 113
219 238 130 335 550
0
2
0
0
5
0
12
6
0
7
298
348
36
33
2
36
35
30
0
0
286
199
6
0
0
katsa
småryssja
mete
ismete
pilke
kastspö
trolling
118
10
31
0
102
115
10
6
200
4
0
0
0
0
5
0
50
0
0
0
32
0
2
0
425 22
105 178
0
0
0
0
0
7
105
10
50
27
0
53
1
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
20
0
totalt
1436
2348
1245 532 664 1835 1101 137
858
103
511
0
0
0
0
0
79
20
2
1
100 325
8
0
0
0
0
0
15
0
0
0
sik
siklöja björk. totalt
576 119
1642 37
231
2
74
0
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2528 158
100
N=
2275
5329
1226
2465
21
34
55
21
25
5
142
735
70
32
159
684
418
13
4
11
1
9
26
12
100 13556
49
Bilaga 4 (forts).
Redskapsdygn och fångster (kg) för de fritidsfiskare (N) som uppgett antal redskapsdygn under år 2015
HELA FRITIDSFISKET
Nät < 36 mm
Nät 36-45 mm
Nät 46-50 mm
Nät 51-60 mm
Nät >60 mm
ALLA NÄT
småryssja
mete
ismete
pilke
kastspö
Katsa
trolling
redskapsdagar
2599
6441
2013
1433
85
..(12571)
6
194
N
24
39
12
11
2
74
382
543
348
3
22
13
6
1
10
KG
1867
3955,5
532,5
1435
12
::(7802)
10
65
85
598,5
142,5
202
8905 kg
illdåd/sabotage
Deponin av muddermassorna I havet
fisksjukdomar
algblomning
Avtappningar från Larsmo -öjasjön
smakförändringar i fisken
begränsningar (i redskap, minimimått)
avloppsvatt
båttrafiken
Muddringarna I farleden/hamnomådet
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kylvatten
slambildning på redskap
Avtappningar fr. Larsmo-Öjasjön
Illdåd/sabotage
Smakförändringar i fisken
Fisksjukdomar
Algblomningar
Båttrafiken
Muddringarna I farleden/hamnomådet
Deponin av muddermassorna I havet
Kylvatten
Avloppsvatten
Ökad vegetation
Begränsningar (i redskap, minimimått)
Stora bestånd av värdelösa arter
Slambildning på redskapen
100%
ökad vegetation
Stora bestånd av värdelösa arter
50
Bilaga 5. Faktorer som påverkar fisket i havsområdet utanför Jakobstad
Faktorer som påverkar det kommersiella fisket (N=22)
80%
60%
40%
20%
0%
Inget
Låg
Måttlig
Hög
Faktorer som påverkar fritidsfisket (N=88)
Inget
Låg
Måttlig
Hög
51
Bilaga 6.
Åsikten bland fritidsfiskare och kommersiella fiskare i olika delområden om effekten av muddringarna i farleden
Fritidsfiskare
Kommersiell fiskare
Eugmo N=39
ingen effekt: 36
effekt: 3
ingen effekt
effekt
procent
92,00%
8,00%
Vestersundsby N=4
ingen effekt: 1
effekt: 2
Vet ej: 1
ingen effekt
effekt
vet ej
procent
25,00%
50,00%
25,00%
Larsmo N=38
ingen effekt: 25
effekt: 13
ingen effekt
effekt
66,00%
34,00%
Larsmo N=15
ingen effekt: 4
Effekt: 11
ingen effekt
effekt
27,00%
73,00%
ingen effekt
effekt
80,00%
20,00%
Eugmo N=3
ingen effekt: 2
Effekt: 1
ingen effekt
effekt
67,00%
33,00%
Vestersundsby N=10
ingen effekt: 6
ingen effekt
Effekt: 4
effekt
60,00%
40,00%
Kyrkoby N=10
ingen effekt: 8
effekt: 2
ALLA komm fiskare N=22
procent
ingen effekt: 7
ingen effekt
32,00%
Effekt: 14
effekt
64,00%
vet ej
4,00%
Vet ej: 1
Pörkenäs N=5
Ingen effekt: 5
ingen effekt
effekt
100,00%
0
ALLA FISKARE N=124
ingen effekt: 87
Effekt: 36
Vet ej: 1
ALLA fritidsf N=102
ingen effekt: 80
Effekt: 22
ingen effekt
effekt
78,40%
21,60%
ingen effekt
effekt
vet ej
procent
70,00%
29,00%
1,00%
52
Bilaga 7.
Önskemål för befrämjandet av fiskbestånd och fisket i Jakobstads havsområdet år 2015
N=102
Utplaneringar
sik
gös
havsöring
harr
lake
lax
abborre
svar: (st)
57
21
45
2
4
3
1
Fredning i lektid
sik
”alla fiskar”
gädda
lake
gös
abborre
svar: (st)
20
9
3
2
2
2
Effektivare fiskeövervakning
svar: (st)
20
Fångstbegränsningar
svar: (st)
7
3
4
3
6
Ökad information om
fiske
svar: (st)
17
Övriga önskemål
Mera statligt stöd för reduceringsfiske
Ökad jakt på säl
Bättre rening av avloppsvatten
från farmormrådet (Fäboda)
Bättre märkning av fiskebragder
Mer stöd för sälsäkra fiskebragder
sik
öring
gös
alla arter
större maskstorlekar
svar: (st)
4
3
3
2
2
1
53
Norra Svenska Fiskeområde
Södra Larsmovägen 139
68 570 Larsmo, tel: (06) 7281 596
1.
BILAGA A
Namn: __________________________________
Fiskade Du i området som syns på kartan under perioden åren 2011-2015?
Ja, fiskade och fick fångst.
Ja, fiskade, men fick ingen fick fångst.
Nej, fiskade inte i området under perioden åren 2011-2015
Om du inte fiskade i området under de senaste 5 åren, räcker det om Du svarar på fråga 1.
Du kan delta i utlottningen om ett bokpris genom att returnera blanketten i det bifogade svarskuvertet.
Vi
HOPPAS att du returnerar blanketten i kuvertet, ty det är lika värdefullt för oss att veta hur många som INTE fiskar
i området! Kom ihåg att skriva ditt namn upp i högra hörnet!
54
2. Om du har fiskat i området ber vi dig att gå vidare och besvara alla frågor på i blanketten.
Jag är kommersiell fiskare
Jag är fritidsfiskare
Jag har, förutom fiskelagets kort, även löst länsvist spöfiskekort 2015
3. Märkte du i ditt fiske effekter av muddringarna i hamnen och farleden in till Jakobstad
under perioden åren 2011 -2015
JA
Nej, jag märkte inget
Om du märkte effekter kom ihåg att svara på delfrågorna nr 8!
4. Anteckna dina ungefärliga antal fiskedagar per månad i havsområdet år 2015.
1. Januari_______ st
5. Maj __________ st 9. September _________ st
2. Februari ______ st
6. Juni __________st 10. Oktober __________st
3. Mars
_______ st
7. Juli ___________st 11. November _________st
4. April ________ st
8. Augusti _______ st 12. December _________ st
Bakgrundsuppgifter från fisket under perioden 2011 - 2015
5. Ange förändringen i nedanstående fiskarters förekomst i din fångst från området på
kartan, under perioden 2011 – 2015. Kryssa för det alternativ som bäst motsvarar din
uppfattning!
minskat
kraftigt
minskat
abborre
braxen
gädda
gers
gös
harr
havsöriing
id
lake
lax
mört
oförändrat /
varierar
ökat
ökat
kraftigt
vet ej
55
6. Har du observerat missbildningar, färgförändringar eller sjukdomar i fisken under
perioden 2011 – 2015 inom det område som framgår ur kartan? Redogör i så fall om
detta!
Jag har inte observerat något av det ovanstående
___________________________________________________________________________
7. Ange förändringar i redskapens nedsmutsning under perioden 2011 – 2015 inom
området som framgår av kartan på sidan 1 . Kryssa för det alternativ, som bäst motsvarar
din uppfattning!
Jag tycker inte att nedsmutsningen av redskap
har förändrats de senaste fem åren
minskat
kraftigt
minskat
oförändrat
varierar
ökat
ökat
kraftigt
vet ej
sik-/laxfällor
ryssjor
strömmingsiklöjenät
____
nät
krokar
saxar
annat (vad?)
_________________
_
_________________
_
8. Har nedsmutsningen av dina redskap påverkats av muddringarna i hamnområdet och
farleden?
Nej
Ja
8.1 Var och under vilken tidpunkt har nedsmutsningen märkts som mest?
_____________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
8.2 Har ditt fiske påverkats på annat sätt av muddringarna i hamnområdet och
farleden? Hur då?
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
___
56
9. Har den tid du använder för ditt fiske förändrats under perioden 2011 – 2015 inom
området som presenteras på kartan på sidan 1?
Nej
Ja, den har ökat
Ja, den har minskat
10. Om du svarat ja på föregående fråga, - ange varför.
Fisket 2015
11.a Har INTE fiskat i det område som framgår av kartan år 2015, och lämnar
därför frågorna 11b – 12 obesvarade.
11 b.
Ange på kartan, på sista sidan, VAR dina viktigaste fiskeplatser finns
(ange fiskeplatserna under tiden för öppet vatten, samt under vintern)
Ange även på kartan, om möjligt, VILKA ARTER du fiskar på de olika ställena
12. Uppskatta i tabellen på följande sida :
Din fiskfångst från området på kartan år 2015 (kg)
Antalet dagar de olika redskapen var i användning år 2015 (antalet fångstdagar)
Antalet redskap som samtidigt var i användning (antal redskap / fångstdag)
57
58
13. I det följande listas en rad eventuella problem som kan anses finnas i samband
med fisket i havsområdet utanför J:stad-Larsmo
Kruxa för varje påstående, som stämmer in för Dig. De olika eventuella problemen
har listats slumpvis.
TYP AV PROBLEM
GRAD AV PROBLEM
Hög
Måttlig
Låg
Inget
Slambildning på redskapen______________________
Smakförändringar I
fisken________________________
Avtappningar fr. Larsmo-Öjasjön (var?) ____________
Övervägande bestånd av värdelösa arter ___________
Illdåd/sabotage ________________________________
Båttrafiken ____________________________________
Ökad vegetation________________________________
Algblomningar _________________________________
Fisksjukdomar _________________________________
Begränsningar (i redskap, minimimått)_______________
Avloppsvatten _________________________________
Kylvatten _____________________________________
Muddringarna I farleden/hamnomådet
Deponin av muddermassorna I havet
Annan olägenhet (vad?)______________________
14. ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDET AV FISKBESTÅND OCH FISKE
Utplantering av fisk (vilken art? __________________________________
Effektivare fiskeövervakning
Ökad information (om vad?)_____________________________________
Fredningar i lektid (vilken art?) __________________________________
Fångstbegränsningar (vilken art?) ________________________________
Annat? _______________________________________________________
Tack för ditt deltagande i fiskeriförfrågan!
Vet ej