Ladda ner remissversionen av klimat- och

Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Klimat- och
energistrategi för
Västerbottens län
Utkast 8 december 2011
1
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Förord ......................................................................................................................................... 3
Inledning..................................................................................................................................... 4
Uppdraget ............................................................................................................................... 5
Syfte ....................................................................................................................................... 5
Framtagandet av strategin ...................................................................................................... 5
Organisation ........................................................................................................................... 6
Avgränsning ........................................................................................................................... 7
STRATEGI FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN ............................................................................ 8
VISION .................................................................................................................................. 8
Utgångspunkt ......................................................................................................................... 8
Nationella klimat- och energimål ........................................................................................... 8
Regionala klimat- och energimål 2020 .................................................................................. 8
Fem strategiska områden ........................................................................................................ 9
Hållbar samhällsplanering, byggande och boende ............................................................. 9
Hållbart resande och energieffektiva transporter ............................................................... 9
Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling ........................................................ 9
Hållbar natur- och kulturmiljö.......................................................................................... 10
Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa ............................................................................. 10
Hållbar samhällsplanering, byggande och boende ............................................................... 12
Exempel på möjliga åtgärder ............................................................................................ 13
Hållbart resande och energieffektiva transporter ................................................................. 14
Exempel på möjliga åtgärder ............................................................................................ 16
Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling .......................................................... 17
Exempel på möjliga åtgärder ............................................................................................ 18
Hållbar natur- och kulturmiljö.............................................................................................. 19
Exempel på möjliga åtgärder ............................................................................................ 20
Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa ................................................................................. 21
Exempel på möjliga åtgärder ............................................................................................ 21
Fortsatt arbete ....................................................................................................................... 22
BILAGA ................................................................................................................................... 23
Västerbotten och vår omvärld .............................................................................................. 23
Förutsättningar för länet ....................................................................................................... 23
Internationella och nationella överenskommelser och mål .................................................. 24
FN:s Klimatkonvention, Kyotoavtalet och EU:s klimat- och energipolitik ..................... 24
Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet ...................................................................... 24
EU:s klimatarbete och klimatmål ..................................................................................... 25
EU:s klimat- och energipaket ........................................................................................... 25
Nationella och regionala klimatmål och överenskommelser ........................................... 26
Sveriges klimat- och energimål 2020 ............................................................................... 26
Klimat- och energisituationen i Västerbotten ........................................................................... 27
Energitillförsel ...................................................................................................................... 27
El- och värmeproduktion .................................................................................................. 27
Möjligheter ....................................................................................................................... 29
Energianvändning................................................................................................................. 30
Möjligheter ....................................................................................................................... 32
Utsläpp av klimatgaser ......................................................................................................... 32
Möjligheter ....................................................................................................................... 35
2
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Förord
3
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Inledning
Jordens klimat håller på att förändras och under senare år har klimat- och energifrågorna
hamnat högt på den politiska agendan och i samhällsdebatten. Klimatförändringarna påverkar
hela ekosystemet, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt
klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och
förändringsvilja. Det kräver att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma
förändringar utifrån våra möjligheter.
Regeringens ambition är att Sverige ska vara ett föregångsland i den internationella
miljöpolitiken bl.a. genom att visa på minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som den
ekonomiska tillväxten ökar. Regeringen har dessutom antagit ett ambitiöst och långsiktigt mål
om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. För att hantera denna
utmaning krävs ett omfattande förändringsarbete där vi tar fram både kortsiktiga och
långsiktiga mål och åtgärder.
Regeringen har gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att utarbeta strategier för att begränsa vår
klimatpåverkan och ställa om till en mer hållbar utveckling. De regionala strategierna är en
viktig pusselbit för att uppnå de nationellt och internationellt uppsatta målen. Strategin som
tagits fram under 2011 kommer under 2012 att följas av en handlingsplan med tydliga
regionala mål och åtgärder.
För att åstadkomma en förändring krävs samverkan och krafttag på alla plan i samhället.
Länets ambition är en hållbar utveckling som består av ekologisk, social och ekonomisk
hållbarhet. Det kräver både förändringsvilja och förmåga till helhetssyn och en balanserad
avvägning mellan olika intressen, politikområden och tidsperspektiv.
Globala klimatförändringar och omställningen av världens energisystem påverkar
Västerbotten i både positiv och negativ bemärkelse och får med stor sannolikhet en betydande
inverkan på människor, miljö och ekonomi i länet. Västerbotten är ett län som är rikt på
naturresurser, ny teknik och kunskap. Det har därmed goda förutsättningar att vara ett
föregångslän i klimat- och energiarbetet.
Västerbottens län påbörjade tidigt arbetet med att vidta åtgärder för att begränsa och hantera
klimatförändringarna. Länet har under senare år lyckats förena en stark ekonomisk tillväxt
med en minskad klimatpåverkan och denna utveckling måste fortsätta. Även om
Västerbottens län på många sätt uppvisat en positiv utveckling på området kvarstår mycket
arbete. För att hantera utmaningen med att ställa om till en hållbar utveckling krävs ett fortsatt
omfattande förändringsarbete med djärva visioner, konkreta mål och åtgärder.
Västerbottens bidrag till den nationella och internationella klimatpolitiken är att minska
utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara
energislag som produceras och används i länet. Länet ska visa omvärlden på möjligheter att
skapa synergier mellan ambitiösa klimatmål och ekonomisk tillväxt. Av särskild betydelse
blir att sprida kunskap, teknik och systemlösningar till andra regioner och länder.
4
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Uppdraget
Regeringen har gett samtliga länsstyrelsen i uppdrag att utarbeta regionala strategier för
klimat och energi i syfte att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka
andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och effektivare transportsystem.
Syfte
Västerbottens klimat- och energistrategi ska bidra till:
 Bättre miljö genom att begränsa klimatpåverkan så miljömål kan nås, lokalt,
regional, nationellt och globalt.
 Ökad energieffektivisering
 Trygg, säker och kostnadseffektiv energiförsörjning genom att minska beroendet av
olja och andra fossila bränslen
 Hållbar tillväxt genom att bryta kopplingen mellan ekonomisk aktivitet och
miljöpåverkan så att energianvändningen och växthusgasutsläppen minskar
samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar
 Ökad konkurrenskraft och fler jobb i länets företag genom att utveckla
affärsmöjligheter inom klimat- och energiområdet
 God samhällsberedskap för ett förändrat klimat
 Ökad samordning och samverkan mellan näringsliv, universitet, institut samt andra
offentliga och privata aktörer inom forskning, utveckling och innovation inom
klimat- och energiområdet
Ambitionen är att strategin ska utgöra underlag för arbetet med klimat- och energifrågor i
samverkan med myndigheter, kommuner, företag och organisationer. Klimat och
energifrågorna berör de flesta samhällsområden och ambitionen är att strategin ska vara
sektorsövergripande. Strategin ska utgå från och ta i beaktande olika lokala och regionala
styr- och policydokument som exempelvis miljömålsarbetet, regionala utvecklingsstrategin,
länstransportplaner och tillväxtprogram.
Framtagandet av strategin
Processen med att ta fram en samlad strategi i Västerbotten har skett i samråd med
myndigheter, kommuner, näringsliv forskning och andra organisationer i en flerstegsprocess.
År 2010 antogs visionen ”Klimatsmart Västerbotten”. Den togs fram i bred samverkan och
antogs i det regionala utvecklingsrådet. I visionen Klimatsmart Västerbotten pekades viktiga
prioriteringar ut.
Våren 2011 påbörjades ett åtgärdsarbete ”Samverkan för hållbar utveckling”. Det är en bred
samverkansprocess där 130 personer varit med och tagit fram åtgärder för att nå miljömålen. I
samverkansprocessen har det också tagits fram åtgärder som är specifika för klimat och
energi. På så sätt kopplas klimat- och energiåtgärderna både till ”Klimatsmart Västerbotten”
och till våra nationella och regionala miljömål. Några av åtgärderna kommer att presenteras
som möjliga åtgärder under de strategiska områdena.
Arbetet som genomfördes under år 2010 har legat som grund för denna strategi. Under 2011
har visionen vidareutvecklats till en strategi som förankrats i externa och interna
arbetsgrupper för att slutligen skickas ut på remiss brett i länet. I januari 2012 kommer en
remiss workshop att genomföras för att få en bred dialog kring strategin.
5
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Organisation
En ny organisation (se figur 1) för arbetet med klimat- och energifrågorna samt miljömålen
har bildats under året. Klimatrådet Västerbotten är ett samverkansråd för strategiska
hållbarhetsfrågor och fungerar som en rådgivande grupp till Landshövdingen, tillika
ordförande och beslutande i frågorna. Länsrådet är vice ordförande.
I Klimatrådet Västerbotten ingår följande; fyra politiska representanter utsedda av Region
Västerbotten, Skellefteå Kraft, Norra skogsägarna, Almi Nord, Sveriges lantbruksuniversitet,
Skogsstyrelsen, Svenska Samernas Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Trafikverket,
Västerbottens läns landsting, Umeå universitet samt Länstrafiken.
Förutom Klimatrådet Västerbotten finns beredande grupper; beredningsgrupp för klimat och
energi samt samverkansgrupper för miljömålsarbetet. I beredningsgruppen för klimat och
energi ingår följande; Region Västerbotten, Lantbrukarnas riksförbund, Trafikverket, Umeå
universitet, Västerbottens läns landsting, samt Norrbottens Energikontor.
I det regionala utvecklingsrådet, som behandlar övergripande frågor i länet, finns också
möjlighet för samverkan i frågorna.
Organisation
Externt arbete
• Samverkansråd för
Klimatrådet Västerbotten
strategiska
hållbarhetsfrågor
Regionalt
utvecklingsråd
Beredningsgrupp
Klimat- och
energi
Samverkansgrupper
för hållbar
utveckling (miljömålen)
Plattform för samverkan,
rådgivning och förankring
av klimatarbetet
(Länsstyrelsen Västerbotten,
Region Västerbotten, samtliga
kommuner och ett 20-tal
organisationer)
• Aktivt följa, analysera
och utveckla
• Identifiera och föreslå
åtgärder
• Samla och sprida kunskap
• Åtgärdsförslag och
förslag till nya regionala
miljömål
Figur 1. Bild över det externa klimat- och energiarbetet i Västerbottens län
Jämställdhet klimat och energi
6
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Avgränsning
Även om vi idag minskar våra utsläpp av växthusgaser kommer det att dröja innan
uppvärmningen stannar av. Det är därför nödvändigt att vi anpassar oss till ett framtida
klimat, med högre temperatur och mer intensiv nederbörd jämfört med idag. Arbetet med
energiomställning måste därför pågå parallellt med anpassningen till ett förändrat klimat.
Strategin betonar vikten av klimatanpassning och ingår i det strategiska arbetet med klimat
och energi. Arbetet med hur vi ska anpassa samhället till ett förändrat klimat behandlas endast
översiktligt i detta dokument och kommer att fördjupas i den handlingsplan som kommer att
tas fram under 2012.
Hållbar utveckling och omställning av energisystemet är en komplicerad process och det finns
många motstående intressen. Det är viktigt att vara medveten om vilka målkonflikter som
finns och för hur konflikterna kan hanteras. I strategin görs ingen analys över målkonflikterna
men det är viktigt att betona att det fortsatta arbetet med klimat och energi ska ta dessa i
beaktande.
Åtgärderna som är föreslagna i strategin är delvis framtagna i miljömålsprocessen ”samverkan
för hållbar utveckling”. Vissa av åtgärderna riktar sig till specifika aktörer. Detta är enbart
exempel på möjliga åtgärder.
7
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
STRATEGI FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN
VISION
Visionen är att Västerbotten ska vara det hållbaraste länet 2020.
Genom framsynt samhällsplanering och genomförda anpassningsåtgärder har länet en god
beredskap för ett förändrat klimat. Försörjning, konsumtion och produktion i Västerbotten
präglas av energieffektiva lösningar med låg klimatpåverkan.
Den goda tillgången på naturresurser, areell produktion och förnybara energikällor från
jord, skog, sol, vind och vatten har tagits tillvara på ett hänsynsfullt sätt och medfört att länet
har en trygg, miljövänlig och effektiv försörjningssituation.
Människor, företag och organisationer i Västerbotten bidrar på så sätt aktivt till att förbättra
den globala klimatsituationen samtidigt som det skapas ökade inkomster, fler jobb och nya
företag i länet.
Utgångspunkt
Västerbotten har utifrån sina speciella förutsättningar, stor möjlighet att bidra till att uppnå de
nationella målen. Västerbottens ambitioner inom klimat- och energiområdet är därför minst
lika höga som de nationella målen.
Nationella klimat- och energimål
Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är:
 att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar
 minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn
 att energieffektiviteten ökas med 20 procent
 att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år
1990
Förutom ovan nämnda mål har en planeringsram för vindkraft antagits av riksdagen 2009 på
30 TWh vindel till 2020, varav 10 TWh till havs.
Till 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
Ovanstående mål är viktiga för att uppnå det långsiktiga målet om att Sverige inte ska ha
några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
Regionala klimat- och energimål 2020
De nationella målen ska uppnås i Västerbottens län.
År 2012 kommer en handlingsplan för klimat- och energistrategin att tas fram. I
handlingsplanen kommer ytterligare regionala mål att fastslås. Förutom dessa kommer även
nya regionala etappmål för miljömålen att tas fram.
8
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Västerbotten är ett län med många förutsättningar och möjligheter och har redan idag uppnått
det nationella målet för andel förnybar energi. Det är därför viktigt att kommande regionala
mål är framåtsträvande och utgår från Västerbottens möjligheter att bidra till förändringar
inom klimat- och energiområdet såväl nationellt och internationellt.
Fem strategiska områden
För att sträva mot visionen Klimatsmart Västerbotten och nå de regionala målen är fem
strategiska områden utpekade. Områdena behöver åtgärder som stimulerar såväl utbud som
efterfrågan av klimatsmarta och energieffektiva varor och tjänster, vilket kräver både ett
förändrat konsumtionsbeteende och nya tekniska lösningar. Nedan beskrivs de kortfattat för
att längre fram i dokumentet vidareutvecklas.
Hållbar samhällsplanering, byggande och boende
Kommunerna har en viktig roll när det gäller den fysiska planeringen. För en hållbar
samhällsplanering krävs att klimat- och energifrågor beaktas i ett tidigt skede i
planprocessen. I planeringen är det också viktigt att beakta ökade risker för
översvämningar skred och ras som kan uppstå på grund av klimatförändringar.
Det finns stora möjligheter att minska energianvändning vid nybyggnationer samt för
energieffektivisering i det redan byggda beståndet. I Västerbotten finns stor kunskap om
träbyggande och byggande i kallt klimat vilket kan generera ekonomiska och
miljömässiga vinster till länet men även utanför länets gränser.
Hållbart resande och energieffektiva transporter
I Västerbotten står transporterna för en stor del av energianvändningen och en ännu större
andel av de direkta växthusgasutsläppen. För att uppnå förändring på klimat- och
energiområdet i Västerbotten är det avgörande att fokusera på detta område.
Det är av betydande vikt med ökad samplanering och att skapa transportnav och hållbara
kommunikationsmöjligheter för att minska miljöbelastningen som resandet innebär. En
betydande andel resor kan sparas in genom ny teknik, såsom telefonmöten,
videokonferenser samt en ökad andel resande med kollektivtrafik. Möjligheter att arbeta
under resa i kollektivtrafiken bör underlättas.
Vi bör verka för ökad andel hållbara gods- och persontransporter genom bland annat ökad
andel förnybara bränslen. För att nå stora effekter är det avgörande att utveckla ett
konkurrenskraftigt och hållbart järnvägsnät. Det är viktigt att realisera Norrbotniabanan
samt att satsa på befintligt järnvägsnät i länet. Detta möjliggör en ökad andel gods- och
persontransporter på järnväg.
Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling
Det är avgörande att regionens näringsliv anpassar sig till att möta ökande krav på
miljömässig hållbarhet i produktionen. Aktörer i Västerbotten behöver uppmärksammas
på de möjligheter som regionens förnyelsebara energikällor tillsammans med forskningen
vid länets universitet kan göra för att utveckla företagande inom CleanTech1 området. Vi
1 Innovativa produkter och tjänster med stor kommersiell potential som minskar förbrukningen av naturens
resurser. CleanTech återfinns inom sektorerna energi, transport, jordbruk, vatten och luft.
9
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
behöver ta vara på den kunskap som finns i länet och förena de kreativa näringarna med
de traditionella för att stimulera nätverk och kluster även inom klimat- och energiområdet.
Västerbotten har god tillgång på naturresurser och dessa ska tas tillvara på ett
hänsynsfullt, effektivt och resurssnålt sätt som medför att länet har en trygg, miljövänlig
och effektiv försörjningssituation. Efterfrågan på våra naturresurser förväntas öka och
därför behöver vi öka, säkra och utveckla tillgången på dessa. Det är också betydelsefullt
att nyttjandet av dessa kommer länet till del, exempelvis genom ökad förädling i länet.
Hållbar natur- och kulturmiljö
En förutsättning för att kunna utveckla Västerbotten till ett hållbart län som är attraktivt
för länets invånare och besökare är att vi tar hänsyn till och utvecklar våra natur- och
kulturmiljöer.
Naturmiljön har starka kopplingar till klimat- och energiområdet och vi måste bevara den
biologiska mångfalden samt arbeta för ett välmående ekosystem som möjliggör att mark
och biomassa kan binda mer koldioxid. Bevarandet av den biologiska mångfalden och ett
välmående ekosystem inkluderar även en hållbar havs- och vattenmiljö.
Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa
För att minska vår belastning på miljön krävs inte bara tekniska effektivitetslösningar utan
även förändringar i vårt sätt att leva. Konsumtionen behöver bli ”grönare”, vi behöver
återvinna mera samt öka vårt medvetande på individnivå om hur vår livsstil påverkan
miljön.
Vi behöver minska vår konsumtion av varor till förmån för konsumtion av resurssnåla
tjänster som till exempel upplevelser. Det finns en stor utvecklingspotential i Västerbotten
inom området naturturism.
Inom varje strategiskt område måste omfattande åtgärder genomföras för att minska utsläppen
av klimatgaser, öka energieffektiviseringen, öka andelen förnybar energi och anpassa
samhället till ett förändrat klimat. Åtgärderna kommer att identifieras och presenteras i den
kommande handlingsplanen. (se figur 2)
10
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Minskade
utsläpp av
klimatgaser
Energi
effektivisering
Förnybar
energi
Anpassning
till ett
förändrat
klimat
Hållbar samhällsplanering, byggande och boende
Hållbart resande och energieffektiva transporter
Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling
Hållbar natur och kulturmiljö
Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa
Figur 2. Bilden illustrerar hur de fem strategiska områdena kopplar till minskade utsläpp av klimatgaser,
energieffektivisering, förnybar energi och anpassning till ett förändrat klimat. Åtgärder inom samtliga områden
ska bidra till att vi når de nationella målen och visionen om ett klimatsmart Västerbotten.
11
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Hållbar samhällsplanering, byggande och boende
Pågående klimatförändringar och ökade krav på hushållning av energi berör samhällets alla
sektorer och ställer bland annat nya krav på lokalisering och planering av bebyggelse och
infrastruktur. Genom medveten planering samt förebyggande åtgärder kan energieffektiva och
klimatsmarta samhällsbyggnadslösningar utvecklas. I planeringen är det också viktigt att
beakta behovet av åtgärder för klimatanpassning till följd av ökade risker för översvämningar,
skred och ras som kan uppstå på grund av klimatförändringar. Förutsättningarna för fysisk
planering är varierande bland länets femton kommuner med allt från stark tillväxt i Umeå till
avfolkningsproblematik i de befolkningsmässigt små men ytstora inlandskommunerna.
Den största delen av energianvändningen i bostäder och lokaler går till uppvärmning och
varmvatten. Detta medför att energianvändningen påverkas av aktuella
temperaturförhållanden. Västerbottens län har i ett nationellt och internationellt perspektiv ett
kallt klimat och därmed också relativt stora uppvärmningsbehov och i länet används något
mer energi än genomsnittet i Sverige för uppvärmning, särskilt för småhus, se tabell 1.
Tabell 1. Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostäder år 2010 (kWh/m2). Källa,
Energimyndigheten
Småhus
Flerbostadshus
Västerbotten Riket
174
158
165
166
Användningen av fossil energi har minskat kraftigt inom sektorn som består av bostäder och
lokaler exklusive industrilokaler, areella näringar och övrig service. Oljekriser, ökade
energipriser, ändringar i energibeskattningen och investeringsprogram har påverkat
övergången från olja till andra energibärare. Nedgången beror till stor det på att
uppvärmningen allt oftare sker med fjärrvärme eller biobränslen. Energianvändningen i länets
bostäder och lokaler baseras i hög utsträckning på förnybara resurser.
I länet står bostäder och lokaler för knappt 40 procent av den totala energianvändningen. Det
finns en stor besparingspotential i befintlig bebyggelse om man dessutom tar hänsyn till att
byggnader idag byggs betydligt energisnålare än tidigare. Med energismart byggteknik går det
att minska energianvändningen markant i både nybyggnad och vid renovering/ombyggnad av
äldre hus. Vid investeringar är det viktigt att inte bara ta de ”lågt hängande frukterna” utan
även beaktar de mindre lönsamma klimatskalsåtgärderna (fönster, väggar, tak och golv). Nya
byggsystem utvecklas kontinuerligt liksom nya material, arkitektur och design. Den mängd
energi som kommer att användas under en byggnads hela livslängd påverkas i hög grad av
vilken byggmetod och vilka material som väljs. Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 40
procent av materialflödet i samhället och även för en betydande användning av olika kemiska
produkter. Ökade miljökrav och stigande energipriser talar för att den energismarta och
kretsloppsanpassade byggtekniken kan komma att bli ett dominerande inslag vid ny-, till-, och
ombyggnad av bostäder och lokaler.
I en omvärld där miljöfrågor får en allt högre prioritet kan användandet av trä i byggnationer
antas möta en ökad efterfrågan. Trä är en förnybar resurs, förädlingen är relativt energisnål
och dessutom lagrar trävaror kol så att ett nettouttag av kol från atmosfären sker när man
bygger med trä. I Västerbotten finns god tillgång på skog, ett flertal konkurrenskraftiga
träbyggnadsföretag och en betydande kunskap om träbyggande och byggande i kallt klimat.
12
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Detta kan generera ekonomiska och miljömässiga vinster till länet men även utanför länets
gränser.
Exempel på möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och inte ett slutligt åtgärdsförslag.





Inrikta överskiktsplanen på hållbarhetsfrågorna t.ex genom gröna friköpsavtal,
cykelparkeringsnorm,CO2 -neutral infrastruktur, helhetssyn m.m.
Utveckla ett forum som möjliggör ett effektivt samarbete i strategiska
hållbarhetsfrågor mellan länets kommuner och leder till nya konkreta samarbeten
inom hållbar samhällsplanering
Etablera, utveckla samarbetsavtal mellan universiteten, kommunerna, Region
Västerbotten, Landstinget och Länsstyrelsen inom strategiska utvecklingsområden i
länet, med särskilt fokus på hållbar utveckling. Samarbetsavtalen kan rikta sig både på
utbildning och forskning.
Energieffektivisering i befintlig bebyggelse
Affärsutveckling av energieffektivt byggande och boende
13
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Hållbart resande och energieffektiva transporter
Tillgängligheten till ett effektivt transportsystem med god kvalitet och säkerhet är ett viktigt
konkurrensmedel för att attrahera människor, företag och investeringar till en region.
Transportsektorn är en snabbt växande bransch där globalisering och en ökad ekonomisk
tillväxt bidrar till att allt fler personresor och godstransporter går till andra länder och
avstånden ökar. Transporternas omfattning har ökat stadigt under de senaste årtiondena, och
alla prognoser pekar mot en fortsatt ökning. Merparten av tranportsektorns koldioxidutsläpp
inom EU kommer från vägfordon. Medan de flesta av de olika koldioxidutsläppen minskar i
linje med EU:s åtaganden enligt Kyotoprotokollet, fortsätter de transportrelaterade utsläppen
att öka.
I Västerbotten står transporterna för en stor del av energianvändningen och en ännu större
andel av de direkta växthusgasutsläppen. Den övervägande andelen av utsläppen kommer från
persontrafiken, som 2009 stod för ca 54 procent. Västerbottens län har en högre andel resande
med flyg och buss än både övriga norrlandslän och Sverige som helhet. I Västerbotten åker
man istället mindre tåg och bil. Detta kan komma att förändras nu när Botniabanan och
Tvärbanan persontrafikeras.
Trafikslagens utsläpp (Kton CO2-ekv/år)
400
350
300
Personbilar
250
Lätta lastbilar
200
Lastbilar och bussar
Mopeder och MC
150
Inrikes sjöfart
100
Inrikes flygtrafik
50
Övrig trafik
0
1990
2000
2005
2006
2007
2008
2009
År
Figur 3. Utsläpp från transportsektorn uppdelat på trafikslag. I sammanställningen ingår inte tågtrafik och
utrikes flygtrafik. Källa RUS emissionsdatabas
För att få stor effekt på klimat- och energiområdet i Västerbotten är det viktigt att fokusera på
hållbara lösningar som minskar belastningen som resande medför. Det kräver ökad
samplanering mellan olika transportslag, trafikslag och trafikutövare samt förbättrade hållbara
kommunikationsmöjligheter. Vi behöver öka andelen hållbara persontransporter inom och
mellan funktionella regioner där kollektivtrafikens möjlighet till eko-effektiva
transportlösningar särskilt bör främjas. För att minska koldioxidutsläppen är en minskning
och/eller en effektivisering av transporterna nödvändig. Oavsett vilket drivmedel som används
så bör bilen vara bränsleeffektiv och därmed förbruka så lite bränsle som möjligt.
14
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Att skapa en god tillgänglighet är av avgörande betydelse och ska prioriteras såväl i det
regionala utvecklingsarbetet som i klimat- och energistrategin. Detta för att bland annat öka
möjligheterna till arbetspendling samt en expansion av rese- och besöksnäringen.
Det är avgörande att utveckla ett konkurrenskraftigt och hållbart järnvägsnät med god
tillgänglighet och säkerhet där intermodala2 systemlösningar prioriteras samt att utveckla
effektiva, säkra och miljöanpassade system för godstransporter och logistiksamverkan på
järnväg, väg och hamnar/sjöfart. För att möjliggöra ett hållbart resande och energieffektiva
transporter som främjar en utveckling i hela länet är det viktigt att säkerställa utvecklade
infrastruktursystem i såväl nord-sydlig riktning som öst-västlig riktning. I enlighet med
länstransportplanen är det avgörande att realisera byggandet av Norrbotniabanan. Det är också
viktigt att satsa på det befintliga järnvägsnätet i länet där Inlandsbanan och Tvärbanan kan dra
nytta av systemeffekterna från Botniabanan. Vissa beslut har vi på regional nivå inte rådighet
över men för att få en förändring på tranportsektorns påverkan på klimatet krävs en satsning
på länets järnvägar.
Västerbotten har en potential att reducera energianvändningen och växthusgasutsläppen
eftersom man flyger relativt mycket, samt att många vardagsresor, även inne i städerna sker
med bil. En betydande andel resor skulle kunna sparas in genom ny teknik, såsom
telefonmöten, videokonferenser samt en ökad andel resande med kollektivtrafik. En satsning
på ny teknik skulle inte bara ge positiva klimat- och energieffekter utan även medföra
arbetsmöjligheter som inte nödvändigtvis är knutna till en specifik arbetsplats. Det skulle
gynna såväl tätorter som glesbygd. När arbetsmarknadsområdena utvidgas kommer
arbetspendlingen att öka. Med mycket långa avstånd är det viktigt att inte bara minska
resandet utan också använda restiden effektivt. Genom att skapa möjligheter till att arbeta
(med tillgång till uppkoppling etc.) under resa i buss, tåg och annan kollektivtrafik kan ökad
tillväxt ske utan ökad klimat-och miljöbelastning.
Det finns även potential för enklare åtgärder, som att tillämpa sparsam körning, använda däck
som sänker bränsleförbrukningen och att optimera lufttrycket i däcken. Gemensamma
bilpooler är en viktig åtgärd, som bidrar till minskat antal bilar, minskat parkeringsbehov i
städerna, minskad biltrafik samt ökat gång-, cykel- och kollektivtrafikresande.
Du är inte fast i trafiken, du ÄR trafiken!
Intermodala systemlösningar betyder att en transport av en godsenhet eller en typ av passagerare kan ske med
utnyttjande av flera transportsätt.
2
15
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Exempel på möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och inte ett slutligt åtgärdsförslag.







Arbeta för ett vidgat nationellt åtagande för finansiering av insatserna att uppgradera
befintligt järnvägsstruktur i länet
Ta fram eller revidera resepolicy så att den blir skarp och tydligt styr mot
videokonferensmöten och telefonmöten, kollektivtrafik, miljöbil, företagscyklar samt
tar hänsyn till "hela resan". Utgå från en transportkartläggning eller
resvaneundersökning och följ upp resultatet när den nya resepolicyn börjat tillämpas.
Investera i miljöbilar/arbetsfordon som även kan drivas med ett förnybart bränsle som
t.ex. vind/vatten/biokraftel och/eller biogas/etanol/biodiesel + tillgängliga
bensinstationer.
Ta fram kommunala trafikstrategier i samverkan över kommungränser. Strategin bör
se över "proppar" i systemet och även inkludera skolskjutsar, sjuktransporter m.m.
Moderna lösningar som välkomnar samfärdssätt bör också ingå i strategin.
Företagsorganisationer, speditörer och centrumsamverkansorganisationer kan gå före
och driva projekt om samordnad och klimatsmart varudistribution.
Bilda en upphandlingsgrupp i länet för att öka kompetensen kring hur vi kan ställa
hållbarhetskrav i upphandling (och för att dela med oss av goda erfarenheter samt
stötta handläggarna). T.ex upphandling som tar hänsyn till länsvinster (biogas).
Skapa möjlighet att arbeta med digital uppkoppling under resa i kollektivtrafiken
16
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling
Klimatfrågan ger upphov till en mängd nya frågeställningar, problem och möjligheter. En
ökad medvetenhet i myndigheter, företag och organisationer om klimatförändringar och
behovet av energiomställning skapar nya affärsmöjligheter. Ambitiösa klimat- och miljömål i
kombination med stigande energipriser driver fram tekniska lösningar och omfattande
investeringar inom energi- och miljöområdet. Efterfrågan på vattenrening, avfallshantering,
hållbar infrastruktur och hållbara bostäder med mera ökar dramatiskt i takt med att
miljöproblemen växer i stora delar av världen.
Energieffektiv och miljöanpassad teknik, så kallad CleanTech3, blir allt intressantare. De
områden där Sverige i flera tidigare studier bedöms vara internationellt konkurrenskraftiga
och ha stor tillväxtpotential är följande:





Förnybara energikällor, särskilt bioenergi
Hållbart byggande och samhällsplanering (energieffektivt byggande och boende)
Hållbara transporter (fordon, drivmedel, logistik och transportsystem)
Miljöskyddstekniker (vattenrening, avfallshantering med mera)
Systemlösningar på komplexa miljöproblem där olika kunskaper och kompetenser
behöver samordnas.
Det är avgörande att regionens näringsliv anpassar sig till att möta ökande krav på
miljömässig hållbarhet i produktionen. Aktörer i Västerbotten behöver ytterligare
uppmärksammas på de möjligheter som regionens förnyelsebara energikällor tillsammans
med forskningen vid länets universitet kan göra för att utveckla företagande inom CleanTech
området.
I Västerbotten finns en intressant blandning av varu- och tjänsteproducerande företag,
internationellt efterfrågade naturresurser samt många starka forskningsmiljöer, exempelvis
världsledande inom skoglig forskning. Länets näringsliv präglas i hög grad av råvarubaserade
näringar inom energi, skogs- och mineralområdet, med stark tillväxt och goda
framtidsutsikter. Med dessa basnäringar som grund, har många företag utvecklats och
etablerat sig på den nationella och internationella arenan.
Naturresurserna i Västerbotten utgör en styrka i globalt hänseende och dessa ska tas tillvara
på ett hänsynsfull, effektivt och resurssnålt sätt som medför att länet har en trygg,
miljövändligt och effektiv försörjningssituation. I takt med att efterfrågan på våra
naturresurser ökar behöver vi öka, säkra och utveckla tillgången på dessa. Länets
naturresurser bör i en högre utsträckning generera intäkter i Västerbotten. Insatser som
stimulerar vidareförädling respektive stöd till aktiviteter inom sådana industriella och
tjänstebaserade näringar, som har sin utvecklingskraft i regionens naturresurser är nödvändiga
för att tillskapa en stärkt ekonomisk aktivitet på lokal och regional nivå.
Det finns globalt och nationellt ett samband mellan ekonomisk tillväxt, ökade
växthusgasutsläpp och en växande energianvändning. Västerbotten är ett exempel på ett län
som lyckats bryta mönstret. Västerbottens BRP ökade med ca 30 % mellan 1990 och 2007
och den energi som tillförts länet har ökat med ca 1 % under samma period. Västerbotten
3 Innovativa produkter och tjänster med stor kommersiell potential som minskar förbrukningen av naturens
resurser. CleanTech återfinns inom sektorerna energi, transport, jordbruk, vatten och luft.
17
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
producerar alltså mycket mer idag med samma energianvändning. En god tillgång till, och ett
högt nyttande av förnybara energikällor har medverkat till att länet lyckats förena miljö och
företagande. Västerbotten ligger långt framme i arbetet med energi- och klimatrelaterad
forskning och utveckling. Företag, myndigheter och andra organisationer investerar i
energieffektiv teknik och förnybara energislag och dessa har en viktig uppgift i att sprida ny
kunskap och teknik, inte minst för att stödja andra länder att minska utsläppen. I Västerbotten
finns goda förutsättningar för export av kunskap och teknik, som följer i klimatförändringens
spår och i omställningen till ett hållbart energisystem. Det främsta miljöteknikområdet i norra
Sverige är energi och klimat där exporten flerdubblats de senaste åren. Området innefattar
varor och tjänster inom ex. bioenergi, fjärrvärme, vattenkraft och energieffektivisering.
Ett annat viktigt utvecklingsområde är IT-infrastruktur och mobil (trådlös)kommunikation.
Kommunikationsbehovet handlar i första hand om effektivitet, tillgänglighet och säkerhet
men väl fungerande IT-kommunikationer kan också medföra minskade transportbehov.
Med detta som bakgrund har Västerbottens län goda förutsättningar att förena de traditionella
näringarna med den moderna tekniken. Det finns förutsättningar för länet att bli ett
föregångslän som har en viktig uppgift att utveckla omställningen i länet men också i att
sprida ny kunskap och teknik utanför länets och landets gränser. För att bli det behöver vi ta
vara på den kunskap som finns i och utanför länet och förena de kreativa näringarna med de
traditionella för att stimulera nätverk och kluster även inom klimat- och energiområdet.
Exempel på möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och inte ett slutligt åtgärdsförslag.







Miljöcertifiera företaget inom sin bransch
Energikartlägg företagets verksamhet och påbörja genomförandet av de föreslagna
energieffektiviseringsåtgärder både vad gäller fastighetsbestånd och transporter
Ställ krav vid upphandling att produkterna ska vara hållbara/miljövänliga/giftfria
Stora näringslivsorganisationer eller företag tar på sig att gå före och vara
motor/katalysator i utbildningar, hållbarhetscertifieringar, transporter, eco-drivning för att bidra till att höja kompetensen inom området regionalt.
Utveckla och driva miljövänliga transportlösningar/paket inom besöksnäringen
Satsningar på export av kunskap, teknik och systemlösningar
Tydliggör och kommunicera de klimat- och miljöfrämjande åtgärder som regionens
näringsliv genomför
18
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Hållbar natur- och kulturmiljö
I arbetet med klimat och energi är det viktigt att vi tar hänsyn till natur- och kulturmiljön. Det
är en förutsättning för att kunna utveckla Västerbotten till ett hållbart län och för att vara
attraktivt för länets invånare och besökare.
Naturmiljön har starka kopplingar till energi- och klimatområdet, inte minst därför att all
energianvändning bygger på utvinning och omvandling av naturresurser. En hållbar
naturmiljö och bevarandet av den biologiska mångfalden är därför sammankopplade med
varandra. Klimatförändringarna och dess förväntade effekter utgör ett hot mot den biologiska
mångfalden. Samtidigt har den biologiska mångfalden stor betydelse för vår förmåga att
motverka och anpassa oss till klimatförändringar. En aktiv naturvårdspolitik bidrar till att
minska utsläppen av växthusgaser. Välmående ekosystem och rik biologisk mångfald är
viktiga för att mark och biomassa ska kunna binda mer koldioxid. Det handlar även om att
säkra ekosystemens möjligheter att i ett förändrat klimat bibehålla förmågan att leverera
tjänster och lindra effekten av klimatförändringar. Det är därför av stor vikt att den pågående
globala utarmningen av den biologiska mångfalden hejdas, också ur ett klimatperspektiv.
Ekosystemen spelar en väsentlig roll i att reglera klimatet.
Minskad energianvändning är en åtgärd som inte bara minskar risken för klimatförändringar,
utan även bidrar till att uppnå flera miljömål. Omställningen till en ökad produktion av
förnyelsebara energikällor minskar beroendet av fossila bränslen men innebär också
konflikter när det gäller möjligheten att nå miljömål och miljökvalitetsnormer för vatten. I
omställningen och nyttjandet av våra naturresurser är det viktigt att beakta vilken påverkan
det har på ekosystemet både på land och i vatten. Ingrepp som riskerar att försämra
möjligheterna för att nå miljömål eller riskerar att miljökvalitetsnormer för vatten överträds
bör om möjligt undvikas. Planprocesser, rådgivning och prövning är därför viktiga verktyg för
att förebygga och reducera de negativa effekter som annars riskerar att påverka såväl naturoch kulturmiljöer, liksom människors hälsa.
Klimat/miljöfrågor och kulturmiljöfrågor påverkas också av varandra, exempelvis när
värdefulla byggnader förstörs av luftföroreningar och föremål i jorden bryts ned för att
marken är försurad. En hållbar utveckling innebär ett stabilt samhälle där alla människor är
nöjda och tillfreds genom att de grundläggande behoven blir tillfredsställda. Historien är
viktig för känslan av sammanhang och förståelse och bebyggelsen och landskapet berättar
länets historia. Kulturmiljön har även betydelse för det mänskliga behovet av kreativitet,
vilket stimulerar företagsamhet och därmed lokal och regional ekonomisk tillväxt. De många
spåren från förr gör det därför intressant att ha Västerbotten som hembygd och att komma hit
som besökare.
Kulturmiljön förändras och har alltid förändrats – landskap byter skepnad och bebyggelse
tillkommer och försvinner. Förändringarna är betydelsefulla för hållbar utveckling. I det
regionala miljömålsarbetet vid länsstyrelserna ska det säkerställas att även kulturmiljö
omfattas av bevarande, restaureringar och skötsel och så att kulturmiljön och de
kulturhistoriska värdena tas tillvara och utvecklas. Här kan konflikter uppstå mellan
kulturmiljön och andra miljömål eller intressen. Äldre byggnader är t.ex. inte alltid
energieffektiva, och en effektivisering genom okänsliga åtgärder eller t.o.m. rivning och
nybyggnad står i tydlig konflikt med byggnadens övriga värden. Största andelen av forn- och
kulturlämningar finns inom den skogliga miljön. Ett förändrat klimat kan komma att påverka
19
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
kulturmiljön negativt och det är viktigt att redan nu genomföra åtgärder som minskar dessa
risker.
Exempel på möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och inte ett slutligt åtgärdsförslag.





Välj i första hand en rese- eller eventarrangör som har en hållbarhetscertifiering.
Undersök möjligheterna till att sälja lokalproducerad eller ekonära mat.
Ta fram landskapsstrategier för hållbart nyttjande och bevarande i landskapsavsnitt i
områden med höga natur- och kulturvärden. Fokusera på "heta" områden där
konflikter kan uppstå t.ex. mellan naturvård vindkraft, gruvor, skogsnäring, rennäring
etc.
Företag med verksamhet med inriktning mot vattenkraft utvecklar egenkontrollen och
tar fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med eventuella problem t.ex vad
gäller påverkan på vattenmiljöerna och vattenekologin i samband med elproduktion.
Genomför förebyggande åtgärder i kulturmiljön med anledning av det förändrade
klimatet
20
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa
Klimatförändringar och energiomställning kräver inte enbart tekniska effektivitetsökningar
och en övergång till förnybara energikällor. Det kommer även att krävas förändringar i vårt
sätt att leva och en medvetenhet om kvinnor respektive mäns livsvillkor och förhållningssätt
till klimatproblematiken.
Vi har en ökande konsumtion av klimatpåverkande varor och tjänster, t.ex. bil- och flygresor,
stor boyta, energislukande apparater, transporter av livsmedel etc. För att minska
växthusgasutsläppen behöver konsumtionsmönstren i högre grad vändas mot konsumtion av
mindre klimatpåverkande typer av varor och tjänster.
Förändringar av konsumtionsmönster spelar stor roll för att minska utsläppen av
växthusgaser och vi måste öka vår kunskap om konsumentbeteende och våra möjligheter till
att välja mindre klimatpåverkande konsumtion.
Nationellt har konsumtionen av livsmedel ökat. Studier visar dock att det är möjligt att minska
energianvändningen från livsmedelkonsumtionen genom ett antal enkla åtgärder som
visserligen kräver en förändring av vår livsstil och vårt beteende. Det kan vara att
säsongsanpassa valet av grönsaker, äta mer lokalproducerat och att undvika mat som färdats
långväga och framför allt med flyg.
För att minska vår negativa belastning på miljön och hälsan måste vi ställa om till en
”grönare” konsumtion (d.v.s. en effektivisering av produkter) och återvinna mera. Vi behöver
successivt minska andelen varor i vår konsumtion till förmån för konsumtion av resurssnåla
tjänster. Det kan vara kulturupplevelser, utbildning, förebyggande eller rehabiliterande
hälsovård, skönhetsvård, hushållsnära tjänster, etc. Det finns en stor spridning av
energianvändningen mellan olika samhällsgrupper (utifrån t.ex. kön, ålder, inkomst och
boendeform) där vissa redan idag lever på ett sätt att utsläppen håller sig på en låg nivå.
Befolkningens hälsa har starka kopplingar till klimat- och energiområdet. År 2020 har
Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning! Det är den vision
Västerbottens läns landsting har för alla som bor och verkar i Västerbotten. För att uppnå den
visionen krävs starka åtgärder inte minst kopplade till klimat- och energi. Minskad biltrafik
skulle inte bara förbättra luftkvaliteten utan även ha hälsoeffekter genom ökad daglig motion.
Livsstilsförändringar handlar till stor del om beteende och vanor, vilka är svåra att förändra
utan styrmedel. Förändringsarbetet är långsiktigt och det krävs ett målinriktat, intensivt och
uthålligt arbete, som är gemensamt mellan organisationer, myndigheter och övriga instanser i
länet. Enstaka och kortvariga punktinsatser från ett enskilt håll räcker inte för att förändra
attityder.
Exempel på möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och inte ett slutligt åtgärdsförslag.


Efterfråga miljö- och hållbarhetsmärkning vid bokning av konferenser som
förstahandsalternativ.
Delta i upphandlingsutbildning med fokus på hållbar upphandling för att sedan kunna
styra verksamhetens konsumtion mot ekologiska, hållbara och rättvisa produkter, samt
21
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011



miljövänliga transporter. Följ upp resultaten före och efter för att se om andelen
ekologiskt/hållbart ökat!
Återanvänd, återvinn, sortera! Och bestäm dig för att minska svinnet särskilt vad
gäller matavfall.
Skapa mötesplatser, forum för att ta tillvara medborgarnas idéer om hållbar
konsumtion, hälsa, livsstil
Satsa på forskning för produktion i norra Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv
Fortsatt arbete
Under 2012 kommer en handlingsplan med åtgärder att tas fram med utgångspunkt i strategin.
Detta kommer att göras i bred samverkan med länets aktörer och integreras med uppdraget
om färdplan 2050. Handlingsplanen med åtgärder planeras vara färdigställt under 2012.
I länet pågår framgångsrika projekt, nätverk och satsningar inom klimat- och energiområdet.
Det har påbörjats ett arbete med att samla dessa i en rapport som publiceras nästa år.
22
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
BILAGA
Västerbotten och vår omvärld
Västerbottens län utgör nästan 14 procent av hela Sveriges landareal och är till ytan det näst
största länet i landet. Länet är stort och varierat – kust och fjäll, skog och hav – där stora
inomregionala skillnader innebär skiftande förutsättningar och behov i länets 15 kommuner.
År 2010 uppgick befolkningen till närmare 260 000 människor. Tillsammans bor ca 71
procent av länets befolkning i två kustkommuner, Umeå och Skellefteå. Utöver dessa relativa
befolkningskoncentrationer är Västerbotten ett glest befolkat län. Stora delar av länet utgörs
av lands- och glesbygd och de stora avstånden i länets glesbefolkade delar inrymmer både hot
och möjligheter.
I Västerbotten finns Umeå universitet (UmU), fakulteten för Skogsvetenskap vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) och Luleå tekniska universitets (LTU institution i Skellefteå). Vid
dessa universitet finns ett flertal starka forskningsmiljöer där ledande grundforskning länkas
samman med utvecklandet av framtida produkter och processer som underlättar omställningen
till förnybara energikällor bl. a, energiteknik, transportforskning, skoglig forskning, träteknik
och byggande.
Förutsättningar för länet
Västerbottens län har i ett nationellt och europeiskt perspektiv ett antal regionala särdrag vilka
skapar utmaningar och möjligheter. Dessa regionala särdrag är:




god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränslen,
stora arealer med potentialer för etablering av vindkraft,
kallt klimat och stort behov av värme i bostäder och lokaler,
långa avstånd och ett exportinriktat näringsliv med ett högt transportbehov av såväl
gods- som persontrafik
Kommunerna har en nyckelroll i klimatarbetet. Länets kommuner arbetar med i hög grad
energieffektivisering och förnybar energi.
Samtliga kommuner i länet samt landstinget har sökt och beviljats ett statligt
energieffektiviseringsstöd via Energimyndigheten. Stödet motsvarar en halvårstjänst under
åren 2010 -2014. Sökanden åtar sig att göra för den egna verksamheten en
energieffektiviseringsstrategi med nulägesanalys samt handlingsplaner och mål för
energieffektivisering inom fastigheter och transporter till åren 2014 och 2020 (basår 2009).
Till år 2014 är det genomsnittliga målet att energieffektivisera med 11 % i fastigheter och 12
% i transporter motsvarande siffror för år 2020 är 23 % för fastigheter och 27% för
transporter. Många strategier och handlingsplaner är betydligt mer omfattande än att bara
omfatta ovannämnda mål.
23
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Internationella och nationella överenskommelser och mål
FN:s Klimatkonvention, Kyotoavtalet och EU:s klimat- och energipolitik
Utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var på jorden de sker och inget land kan
således lösa klimatproblemet på egen hand. Företrädare för världens länder träffas därför
regelbundet i syfte att förhindra en global temperaturhöjning som överstiger två grader C. För
att klara tvågradersmålet behövs förebyggande åtgärder både för att förutse, förhindra och
minimera orsakerna till klimatförändringarna.
Det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringar regleras framför allt genom
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on
Climate Change, UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet. Sveriges och EU:s
klimatpolitik tar sin utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap om klimatsystermet genom
beslutsunderlag från FN:s klimatpanel, IPCC.
FN:s klimatpanet IPCC utvärderar regelbundet internationell klimatforsning i syfte att lämna
opartiska underlag för politiska beslut. Panelen gav 200 tydliga besked om behovet av snabba
och kraftfulla utsläppsminskningar – de globala utsläppen måste åtminstone halveras till
2050. IPCC varnar för att uppvärmningen accelererar snabbare än vad man tidigare trott och
anger att mänskligheten bara har 10-15 år på sig att vända trenden av ökande utsläpp för att
inte riskera en klimatförändring med allvarliga och oåterkalleliga effekter.
FN:s klimatförhandlingar inriktas för närvarande på att enas om ett avtal som ska ta vid efter
2012. Den kanske största utmaningen i arbetet med att nå en global klimatöverenskommelse
är att komma överens om hur åtaganden för utsläppsminskningar och finansiering av åtgärder
ska fördelas. Industriländerna står historiskt för merparten av alla växthusgaser till atmosfären
och ska enligt klimatkonventionen ta ledningen i arbetet med klimatförändringarna.
EU företräder medlemsstaterna i de internationella klimatförhandlingarna. Sverige arbetar för
att EU fortsatt ska vara pådrivande i de internationella klimatförhandlingarna och är ett av de
länder som kommit längst när det gäller att uppfylla sina åtaganden under KP, som ger
politisk vägledning inför de fortsatta förhandlingarna. Uppdatering i texten om vad som
bestämdes vid nästa klimatkonferens i december 2011 i Durban, Sydafrika
Vid FN:s klimatkonferens i Cancun i Mexico 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram
nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp. EU-kommissionen
har presenterat ett meddelande om en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och
koldioxidsnål ekonomi till 2050. Syftet är att uppfylla målet att minska EU:s utsläpp med 8095 procent till 2050. Detta mål kommer att påverka den nationella och regionala klimat- och
energipolitiken och är viktig att ha i beaktande.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan
nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Uppdraget kommer att genomföras under 2012 i samråd
med statliga myndigheter däribland Länsstyrelserna.
Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
En internationell politisk process för att minska människans klimatpåverkan inleddes i början
av 1990-talet. FN:s ramkonvention om klimatförändringar antogs 1992 det övergripande
målet med klimatkonventionen, som har ratificerats av 191 länder, är att halterna av
växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat
24
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
påverkas på ett farligt sätt. Parterna (länderna) ska enligt konventionen skydda klimatsystemet
för både dagens och framtida generationer och de utvecklade länderna har ett större ansvar att
leda arbetet med att förhindra klimatförändringar. Klimatkonventionen innehåller inga
specifika åtaganden per land.
Kyotoprotokollet innefattar, till skillnad från klimatkonventionen, bindande åtaganden för de
utvecklade länder som ratificerat avtalet. Hittills har 176 länder skrivit på Kyotoprotokollet
där de förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser. USA som är världens största
ekonomi har valt att inte ratificera avtalet, med motiveringen att det skulle påverka USA:s
ekonomi negativt och att avtalet är orättvist eftersom de stora ekonomierna Indien och Kina
inte omfattas av utsläppsregleringarna.
Kyotoprotokollet är indelat i olika åtagarperioder. Under den första åtagandeperioden som
löper mellan åren 2008 och 2012 ska industriländerna minska sina utsläpp av växthusgaser
med sammanlagt minst 5,2 procent jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Länderna ska,
beroende på tidigare gjorda reduktioner, minska sina utsläpp olika mycket.
Om något land inte skulle leva upp till de utsläppsbegränsningar de åtagit sig, kan de få krav
på extra utsläppsminskningar i nästa åtagandeperiod plus ett straff på 30 procent.
EU:s klimatarbete och klimatmål
EU har länge varit en drivande kraft i fråga om skärpta utsläppskrav för industriländer i de
internationella klimatförhandlingarna. Genom nya gemensamma mål på klimat- och
energiområdet vill EU visa sin beslutsamhet att tackla klimatfrågan och samtidigt ange
inriktningen på det framtida globala klimatsamarbetet.
Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en
farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än maximalt 2 grader C
jämfört med förindustriell nivå.
EU har enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till 2020 (jämfört med 1990 års
nivåer). Dessa klimatmål brukar förkortas 20-20-20:
 Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27),
utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse.
 Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU år
2020.
 Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen
inom transportsektorn senast år 2020.
 Ökad energieffektivitet inom unionen - energianvändningen ska minska med 20
procent till år 2020.
Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från 2012.
EU:s klimat- och energipaket
Vägen mot uppsatta mål går via en integrerad klimat- och energipolitik och det beslutade
"klimat- och energipaketet" från 2008 är en viktig hörnsten. I EU:s klimat- och energipaket
förtydligar EU sina klimatmål. Paketet innehåller riktlinjer för hur mycket varje EU-
25
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
medlemsland måste minska sina utsläpp fram till år 2020 för att EU ska klara av att nå sina
klimatmål.
Energi- och klimatpaketet består av fyra delar som är nära kopplade till varandra:
 Direktiv om främjande av användningen av förnybar energi
 Ansvarsfördelning av EU:s klimatmål i den icke-handlande sektorn
 Översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) för perioden efter 2012
 Regelverk för koldioxidavskiljning och lagring
Nationella och regionala klimatmål och överenskommelser
Den svenska klimatpolitiken har under senare år utvecklats mot en starkare EU-integration
och ett djupare internationellt samarbete. Sverige arbetar aktivt med att kraftfullt minska sin
negativa klimatpåverkan och snabbt fasa ut beroendet av fossil energi. Den svenska
klimatpolitiken innehåller både mål och nationella styrmedel som är gemensamma inom hela
EU. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts successivt sedan 1990-talets början genom
beslut inom energi-, transport-, miljö- och skattepolitikens områden.
Den nuvarande klimatpolitiken kommer till utryck i de två propositionerna ”En sammanhållen
klimat- och energipolitik” som antogs av riksdagen i juni 2009.
Sveriges klimat- och energimål 2020




att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar
minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn
att energieffektiviteten ökas med 20 procent
att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år
1990
Förutom ovan nämnda mål har en planeringsram för vindkraft antagits av riksdagen 2009 på
30 TWh vindel till 2020, varav 10 TWh till havs.
26
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Klimat- och energisituationen i Västerbotten
Energitillförsel
Med energianvändning eller slutlig energianvändning avses oftast köpt energi, dvs. den energi
som levereras till slutanvändaren som insats i det sista omvandlingssteget och som
användaren betalar för. Denna energimängd skall kompensera för förlusterna i det sista steget
i energikedjan, vilket gör att det faktiska energibehovet inte tydliggörs.
För att kunna leverera den energis som krävs för den slutliga energianvändningen så används
dock mycket mer energi, högre upp i energikedjorna, för att utföra arbete (bryta kol,
transportera pellets etc.) och för att kompensera för omvandlingsförluster (vid t.ex.
elproduktion) och distributionsförluster.
Under 2008 var den totala slutliga energianvändningen i Västerbotten ca 12;3 TWh4. För att
kunna leverera dessa 12,3 TWh till den slutliga användaren så behövdes det tillföras 13,3
TWh, i form av bränslen, el och fjärrvärme. Av dessa 13,3 TWh så blev 0,3 TWh förluster vid
omvandlingen i anläggningarna där 13 TWh el och värme produceras. Vidare så används 0,2
TWh som input i omvandlings-anläggningarna, och 0,8 TWh är förluster i omvandling och
överföring, se tabell 1.
Tabell 1. Tillförsel, förluster och levererad energi i Västerbotten år 2008
Kategori
TWh
Bruttotillförsel
13,3
Output från anläggningar
13
Användning i energisektorn
0,2
Överföringsförluster
0,5
Levererad till slutanvändare
12,3
El- och värmeproduktion
Den regionala el- och värmeproduktionen i Västerbotten består i huvudsakligen av vattenkraft
med tillskott från vindkraft och kraftvärmeproduktion knuten till fjärrvärmesystemen och
industrier. Tabell 2 visar hur 2008 års 13 TWh av el och värme producerats. I Västerbotten
finns flera såväl stora som små förbränningsanläggningar och ett väl utvecklat fjärrvärmenät
där fjärrvärmen är den dominerande uppvärmningsformen i tätorterna. Fjärrvärmenät finns i
länets samtliga 15 kommuner och en fortsatt utbyggnad pågår. Länets två stora lokalt ägda
energibolag, Umeå Energi och Skellefteå Kraft, äger ett flertal stora kraftvärmeverk i länet.
Kraftvärmeproduktionen i länet baseras i hög utsträckning på biobränslen.
Tabell 2. Omvandling (produktion) av el och värme i anläggningar i Västerbotten år 2008
Anläggningstyp
TWh
Vattenkraft
10,6
Vindkraft
0,004
27
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Kärnkraft
0
Värmekraft
0
Industriellt mottryck
0,18
Kraftvärme
Värmeverk
Värmepumpar
Spillvärme
1,35
SUMMA
13
0,7
0,13
0,05
I Västerbottens län finns större vattenkraftanläggningar längs Skellefteälven, Umeälven och
Ångermanälven. Normalårsproduktionen i länet uppgår till ungefär 13 TWh. Västerbottens
län svarar för cirka 20 procent av landets totala vattenkraftproduktion och cirka 10 procent av
den totala elkraftproduktionen.
I augusti 2011 fanns i länet drygt 110 byggda vindkraftverk på 12 olika platser i länet.
Beviljade tillstånd finns för uppförandet av nära 300 verk på 10 andra platser. I nuläget finns
omkring 40 vindkraftsprojekt där projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd
för att få bygga nära 850 vindkraftverk, se figur 1.
1400
1200
Antal vindkraftverk
1000
800
600
400
200
0
2007
2008
2009
2010
2011
År
Byggda verk
Tillståndsgivna verk
Verk projektörer vill bygga
Figur 1. Bild över byggda och planerade vindkraftverk
Figur 2 visar vilka energibärare som används i de olika sektorerna. Energianvändningen
utgörs till största delen av el och olja. 30 % respektive 34 % jämfört med fjärrvärme på 14%
av total sluttillförsel.
28
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Figur 2. Slutlig energianvändning i Västerbotten år 2009, fördelad på olika sektorer och bränsle. I statistiken
ingår inte flygbränsle, naturgas för bussar, etanol och miljödiesel.
Möjligheter
Västerbotten är ett skogslän där skogsbruket och skogsindustrin levererar betydande
energimängder som används för att driva industriprocesser samt generera fjärrvärme och
elektricitet. Biobränslen som används för energiproduktion kommer i form av
avverkningsrester (grenar, toppar och stubbar), ved, bark, spån samt pellets och briketter. Hur
mycket bioenergi som kan finnas tillgänglig i framtiden är dock osäkert, eftersom det beror på
en rad svårbedömda faktorer. Flera försök att uppskatta den framtida potentialen har gjorts
både globalt och för Sverige. De redovisade potentialerna uppvisar stora variationer beroende
på vilka antaganden som görs.
Skogsnäringen är framträdande i Västerbotten. Omkring 60 % av Västerbotten läns totala
landareal består av skogsmark. Detta innebär ca 300 000 ha produktiv skogsmark och den
omfattningen har inte ändrats nämnvärt sedan slutet av 1930-talet. 2008 var dryga 2.5 % av
den produktiva skogsmarken skyddad. Den allra största delen av den skyddade skogen ligger i
fjälltrakterna. De förädlade skogsprodukter som Sverige exporterar är främst
pappersprodukter, pappersmassa och sågade och hyvlade trävaror. Skogsbruket och
skogsindustrin bidrar till samhällets BNP med 2000 kr per avverkad samt förädlad kubikmeter
skog. Det innebar nästan 13 % av länets BRP för 2006 och ca 12 % av sysselsättningen i
länet.
Den teoretiska potentialen för vindkraft är stor. Sveriges riksdag har satt upp en
planeringsram för vindkraft som innebär att lokaliseringsplaner för vindkraft motsvarande 30
TWh (varav 10 TWh till havs) årsproduktion till år 2020 ska fastställas av kommunerna. Det
innebär dock inte att det är ett mål att nå dessa nivåer, utan endast att kommunerna skall ha
beredskapen. Energimyndigheten har pekat ut de områden i Sverige som är mest gynnsamma
för lokalisering av vindkraftverk och för Västerbottens del omfattar det 74 områden på en
sammanlagd yta av 1578 km2 på land, men inget till havs.
29
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Figur 3. Av Energimyndigheten utpekade områden av riksintresse för vindbruk
Energianvändning
Den totala slutliga energianvändningen i Västerbotten (d.v.s. köpt energi levererad till
slutanvändaren) var ca 12.2 TWh under 2009. Industrin stod för den största delen av
användningen med 4.1 TWh, följt av transportsektorn med ca 3.1 TWh och hushållen med ca
2.8 TWh.
Figur 4. Slutlig energianvändning i Västerbotten år 2009, fördelad på olika sektorer och bränsle. I statistiken
ingår inte flygbränsle, naturgas för bussar, etanol, miljödiesel
Det har inte skett några större förändringar i energianvändningen mellan 1990 och 2009,
varken i totalanvändningen eller i fördelningen mellan de olika sektorerna se figur 4. Den
största identifierbara trenden är att energianvändningen för transportsektorn ökat med 580
MWh sedan 1990, även om merparten av den ökningen skedde mellan 2008 och 2009.
De olika sektorernas andel av den totala energianvändningen är likvärdig med hur det ser ut
för Sverige som helhet, även om det varierar mycket mellan olika regioner inom landet.
I figur 5 framgår att Västerbottens län skiljer sig från rikets genomsnitt främst genom att
industrins andel av total energianvändning är något lägre medan hushållens andel är något
högre.
30
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Figur 5. De olika sektorernas andel av slutlig energianvändning i Västerbotten år 2009, jämfört med Sverige som
helhet.
Att energianvändningen inte förändrats nämnvärt sedan 1990 indikerar att de tekniska och
samhälleliga systemen inte genomgått några större förändringar, men förklaras också av att
folkmängden i länet varit relativt konstant. 2010 hade befolkningen ökat 3 % jämfört med
1990. Energianvändningen per invånare i Västerbotten har därför inte heller förändrats
mycket över tid och ligger dessutom nära medelvärdet för Sveriges län. 12 län har lägre
energianvändning än Västerbotten och 8 län har högre, se figur 6.
Figur 6. Slutlig energianvändning per invånare år 2008, för Sveriges län.
Gemensamt för de län som har högst energianvändning är att de har en storskalig
energiintensiv industri fördelad på ett lågt befolkningstal. I de län med en låg total
energianvändning står istället transporter, hushåll och tjänster för större andelar av totala
energianvändningen än i högförbrukarlänen.
Den slutliga energianvändningen i länet har sedan 1990 minskat med 1 procent vilket skiljer
sig mot Sverige som helhet där energianvändningen ökat med 12 %, se Tabell 3. Tar man
hänsyn till befolkningsförändringar är förhållandet mellan Västerbotten och övriga Sverige
ungefär detsamma, då energianvändningen per person minskat med 8 % i Västerbotten och
ökat med 4 % i riket som helhet. Däremot har den energi som tillförts Västerbotten istället
ökat med någon procent, vilket indikerar att systemförändringar gjort att energiförluster
flyttats från slutanvändarna till någonstans högre upp i energikedjan (el- och
värmeproduktion, distribution etc). Här återfinns den största skillnaden mellan länet och
31
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Sverige som helhet, eftersom att energitillförseln inte ökat lika mycket som
energianvändningen.
Tabell 3. Förändring i energianvändning och energitillförsel i Västerbotten och Sverige som helhet mellan 1990
och 2008.
Tid
Sverige
Västerbotten
Energianvändning
12%
-1%
Energianvändning per invånare
4%
-8%
Energitillförsel
7%
1%
Energitillförsel per invånare
0%
-6%
Möjligheter
Potentialen för minskad slutlig energianvändning i Västerbotten finns främst i sektorerna
industri, transporter och hushåll som tillsammans står för över 80 % av energianvändningen.
Möjligheterna finns dels i ändrad efterfrågan av energiservice, t.ex. en minskad
inomhustemperatur eller minskat resande, dels i förändrade system, t.ex. resande med
kollektivtrafik och cykel istället för bil, och dels i energieffektivisering genom t.ex.
bränslesnålare bilar, effektivare industriprocesser och hus med bättre klimatskal.
Utsläpp av klimatgaser
De totala utsläppen av växthusgaser består dels av koldioxidutsläpp och dels av utsläpp av
andra växthusgaser, som metan och lustgas. Växthusgaser har olika klimatpåverkan. Och för
att jämföra deras effekt på klimatet brukar utsläppen normeras till en gemensam enhet:
koldioxidekvivalenter. En koldioxidekvivalent är en mängd av en växthusgas uttryckt som
den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan. Enligt FN:s riktlinjer för
utsläppsinventeringar är till exempel 1 ton metan lika mycket som 21 ton koldioxid medan 1
ton dikväveoxid motsvarar 310 ton koldioxid. Även om koldioxid inte är den starkaste
växthusgasen så dominerar den i mängd och står i Västerbotten för ca 75 % av de totala
växthusgasutsläppen som var 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2009.
Utsläppen av koldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen. En minskning av
fossilbränsleanvändningen en viktig del i att minimera klimatpåverkan från energisystemet.
Det är även av stor betydelse vilka fossila bränslen som används. Koldioxidutsläppen från
naturgasförbränning är till exempel endast ca 60 % (per energienhet) av motsvarande utsläpp
vid kolförbränning.
32
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
Figur 7. Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2, CH4, N2O, HFC, PFC och SF6) över tid i Västerbotten .
Internationella transporter på svenskt område är inte inkluderade.
Figur 8. De olika sektorernas andel av de direkta utsläppen av växthusgaser i Västerbotten. Internationella
transporter på svenskt område är inte inkluderade.
I figur 8 ses att transporterna står för den enskilt största delen av växthusgasutsläppen i
Västerbotten. Det följer logiskt av att transportsektorn står för den nästa högsta andelen av
energianvändningen (efter industrin) och dessutom är oljebaserad och därmed fossilintensiv.
Jordbruket är den sektor som har högst utsläpp i förhållande till sin energianvändning.
Utsläppen av de växthusgaser som redovisas i figur 7 utslaget per invånare har sjunkit i
Västerbotten från 7,5 ton per person 1990 till 6,1 ton per person 2008. Detta är en lägre
minskning än i riket som helhet där 8,3 ton sjunkit till 6,7 ton per person. Figur 7 visar dock
bara de direkta utsläppen av växthusgaser, det vill säga de som görs inom länets gränser. Vi
orsakar större utsläpp om man räknar med konsumtion av varor som vi importerar från andra
33
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
länder. Inräknat import och export är utsläppen per svensk drygt 10 ton, vilket ska jämföras
med att de globala utsläppen behöver minska till under 2 ton.
När den geografiska produktionen är grunden till utsläppsberäkningen så uppstår effekten att
ju mindre geografiskt område man tittar på desto mer lämnar man kopplingen till
konsumtionen i samma område. Om det t.ex. finns en stor industri i en liten kommun gör
produktionsvolymen kommunen får höga utsläpp. Även om produktionsmetoderna är
effektiva med jämförelsevis låga utsläpp. I detta fall har uppgiften om hur stora utsläpp per
capita som sker i kommunen ingen koppling till de utsläpp som invånarnas konsumtion
egentligen för med sig. Ett alternativ är att beräkna utsläppen i ett konsumtionsperspektiv, där
utsläppen av växthusgaser fördelas på den slutliga användningen oavsett var i världen de har
skett. De samlade utsläppen för personer bosatta i Sverige beräknas då genom att utsläppen
som orsakats av exporten från Sverige dras ifrån de nationella utsläppen och utsläpp som
importen orsakar samt svenskars utrikesresor ska läggas till. På detta sätt speglar man alla
utsläpp som boende i Sverige ger upphov till. Figur 9, visar skillnaderna i dessa
beräkningsperspektiv baserat på 2003 års utsläpp för Sverige som helhet.
Figur 9. Utsläpp av växthusgaser 2003 (Nya siffror uppdateras i december): 76 Mton CO2e i Sverige
inklusive internationella transporter, 24 Mton CO2e i Sverige för att producera exporten till andra länder, 43
Mton CO2e i andra länder för att producera importen till Sverige, samt slutligen 95 Mton CO2e både i Sverige
och i andra länder för att tillgodose den svenska konsumtionen. Grafik: Naturvårdverket.
Utsläppen i Västerbotten omfattas redan nu av ekonomiska styrmedel. Dessa är EU-ETS och
den svenska koldioxidskatten. Flertalet processutsläpp liksom utsläpp från kraftanläggningar
ingår i EU-ETS. Det innebär att dessa anläggningar måste ha utsläppsrätter för sina
koldioxidutsläpp. Utsläppsrätterna kan köpas och säljas. Eftersom utsläppsrätterna handlas i
hela EU bildas ett europeiskt koldioxidpris. När antalet utsläppsrätter minskas av EU minskar
också utsläppen i hela Europa. Det innebär att minskningarna sker i de anläggningar där
utsläppsminskningarna är lättast, det vill säga billigast, att genomföra. För närvarande är
priset cirka 300 kronor per ton koldioxid i EU-ETS. Man kan således räkna med att olika
aktörer undviker koldioxidutsläpp till en kostnad motsvarande 300 kronor per ton.
Den svenska koldioxidskatten tas ut på bränslen och betalas av de flesta utsläppskällor som
inte omfattas av EU-ETS. Viktiga sektorer är landtransporter, anläggningsmaskiner och
34
Version 7
Ärendenummer
420-8265-2011
hushåll. Skatten styr också utsläppsminskningarna mot de verksamheter som där
minskningarna är billigast att genomföra. Koldioxidskatten ligger idag på drygt 1000 kronor
per ton. Detta motsvarar den kostnad som berörda inhemska sektorer är beredda att ta för att
undvika koldioxidutsläpp.
Möjligheter
En stor del av energianvändningen inom industrin och hushållen (i figur 7 inkluderade i
energiförsörjning) utgörs av el. Det innebär att utsläppen från denna kategori undervärderas i
betydelse, eftersom att de direkta utsläppen redovisade här utgår från den el som produceras i
Sverige och har låg andel fossila bränslen.
Vid en minskad elanvändning och därmed ökat exportutrymme för el, så bidrar Sverige till
utsläppsminskningar på andra håll i Europa, även om det inte syns i den regionala statistiken.
35