Tillsammans gör
vi det hållbara
möjligt!
HÅLLBART RESANDE &
ENERGIEFFEKTIVA
TRANSPORTER
1
Att diskutera innan lunch
1.
Presentation av varandra och en hjärtefråga
2.
Möteskultur- hur lägger vi upp samarbetet i gruppen
3.
Boka in datum för nästa träff i maj , 6 h inklusive lunch som
länsstyrelsens bjuder på
4.
Upplägg av dagen, se bild 3-10 i presentationen
5.
Att göra till nästa gång: Ta med förslag på 5-10 redan
genomförda goda exempel/ åtgärder vi kan fortsätta med i
Västerbotten. Väck frågan i din organisation!
6.
Lunch!
2
Hur ska vi jobba?
SWOT (1 mötet)
Åtgärdsidéer (2 mötet)
Prioriteringar (3 mötet)
Genomförande (4 stora mötet)
3
Våra utgångspunkter
Miljöpolitikens övergripande mål
Miljömålen (särskilt för denna grupp)
Nuläget för miljötillståndet i
Västerbotten
Gruppens samlade kompetens
MEN- tänk på alla tre perspektiv av
hållbarhet: ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbart Västerbotten!
4
Ta fram åtgärder först
nästa gång!
Ta fram åtgärder inom resp. grupp som har koppling till
miljömålen för:
• Offentlig verksamhet (länsstyrelsen, kommunerna,
landstinget, universiteten, skolorna)
• Näringsliv (kan vara branschspecifika)
• Individer och grupper
• Forskning och utveckling
• Samarbetsprojekt
5
Hur ska åtgärderna se
ut?
FRIVILLIGA åtgärder!
Uppföljningsbara!
Tydligt ansvar över vem som gör vad!
Tidsatta om det handlar om en konkret
åtgärd, processåtgärder behöver inte
tidsättas.
6
SWOT analys:
för gemensam väg mot ett
hållbart Västerbotten
Styrkor, svagheter, möjligheter
och hot för just vårt specifika
område!
7
Vilka områden kan vi beröra i
SWOT:en och åtgärderna?
T.ex.:
Kollektivtrafik?
Godstransporter?
Bränslen/fordon?
Resvanor?
Era förslag!
8
Tidplan för dagen
•Presentation och upplägg
•LUNCH 11.30-12.30
•Efter lunch max 30 minuter- lst berättar om tillståndet i
miljön för några viktiga miljömål som kopplar till
området.
•SWOT kör igång: till fikat ska vi ha SWOT-förslag (15
minuter på varje område x 4)
•Fika kl 14
•14.20 går vi igenom resultatet från SWOT:en och
kompletterar tillsammans
•15.30 återsamling och en positiv slutkläm på dagen
•Utvärdering fylls i under tiden
•Vi ses igen enligt det datum vi bestämt i maj- kallelse
och information skickas ut från länsstyrelsen
9
Glöm inte fråga din organisation
om 5-10 goda
exempel på åtgärder
vi bör fortsätta med i
Västerbotten!
10
Nulägesanalys utifrån
några miljömål
11
Miljömål Hållbart resande
(ett urval)
Begränsad klimatpåverkan
God bebyggd miljö
Frisk luft
Levande skogar
Myllrande våtmarker
12
Begränsad
klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en
nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte
blir farligt.”
Utsläppen av koldioxid ska minska
med 40 procent till 2020 jämfört med
1990 års nivå.
13
Ett globalt problem
Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet
Miljoner ton kol
+ 1 380 procent
sedan 1900
År 2008:
Sverige: 6,8 ton
CO2e/inv
Västerbotten: 6,5 ton
CO2e/inv
Sveriges andel
av utsläppen:
0,18 procent
CO2-utsläpp totalt, världen
Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center
CO2-utsläpp, Sverige
14
Ekologiskt fotavtryck visar hur mycket av jordens produktiva yta som vi använder till vår konsumtion.
Våra stora fotavtryck har ofta negativa konsekvenser för
människor och miljö i fattigare länder, där råvarorna hämtas och
där klimatförändringarna drabbar hårdast.
Sverige:
5,9 globala
hektar
1,8 globala
hektar per
människa på
jorden
15
13. Sverige
Miljötillståndet i Västerbotten
Utsläppen av koldioxid 2008 var 3,6 procent lägre än jämfört med 1990.
Målet 8 procent minskning 1990-2010 nås med största sannolikhet inte i Västerbottens län.
Utsläppen av totala mängden växthusgaser 2008 var 5,6 procent lägre än 1990.
Nationellt etappmål: 40 procents minskning till 2020
Koldioxidutsläpp i Västerbotten (ton per år)
1600000
1400000
1200000
Lösningsmedelsanvändning
1000000
Arbetsmaskiner
800000
Industriprocesser
Energiförsörjning
600000
Transporter
År 2009 släppte vi i
Sverige ut 59,8
miljoner ton
växthusgaser.
Utsläppen ligger
17,3 procent under
1990 års utsläpp.
400000
200000
0
1990
2000
2005
2006
2007
2008
16
Växthusgaser i Västerbotten
Utsläpp av växthusgaser i Västerbottens län, år 2008
Regionala
transporter
37%
Energiförsörjning, avfall
och avlopp
25%
Jordbruk,
industriprocesser och
arbetsmaskiner
38%
Fördelning av växthusgaser av totala
utsläpp omräknat till CO2e
Fluorkolväten
2%
Metan
9%
Lustgas
12%
Koldioxid
77%
17
Fakta om transporter i Västerbotten
Personbilar släpper ut mest växthusgaser inom transportsektorn.
Ökade godsfrakter ökar utsläppen från tunga lastbilar och bussar.
Bilresandet ökar, antalet personbilar blir fler och bilparken blir allt äldre.
Allt fler i länet arbetspendlar till en annan kommun.
Långt till service i Västerbotten. Mer än 25 procent av befolkningen har mer
än en mil till närmaste livsmedelsbutik i flera av länets kommuner.
Genomsnittet för riket är 2,5 procent.
Skillnader mellan män och kvinnor
Män konsumerar i snitt 20 procent mer energi än kvinnor. De största
skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp där männen använder
betydligt mer energi för transporter än kvinnor.
18
Energianvändning
Västerbottens län använder i ett nationellt och europeiskt
perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare.
År 2008: riksmedel 43,72 MWh och Västerbotten 47,76 MWh.
Detta beror bl.a. på vårt kalla klimat, energiintensiva
industriproduktion, vår glesa befolkning och stora avstånd som
måste överbryggas med transporter.
Energiförbrukning i Västerbotten 2008 (TWh)
5
4
Biobränsle
3
El
2
Cirka 30
procent var
fossil energi av
den totala
energianvändningen i
länet år 2008.
Fossila bränslen
1
0
Transporter
Industri och
jordbruk
Bostäder och
service
19
God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska
utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö.
Natur- och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser
främjas.”
20
Bakgrund
•Västerbotten är ett stort län till ytan med en stor del glest befolkade områden.
Umeåregionen växer, medan invånarantalet minskar i inlandskommunerna.
•Länet har rika naturtillgångar som skog, fjäll, vatten, våtmarker, vilt, mineraler
och förnybar energi. Glesbygden har stort överskott på energi och natur- och
råvaruresurser per invånare jämfört med länets mer befolkningstäta delar.
•Länet är beroende av ett väl fungerande vägnät och bra kommunikationer. I
trakter där man bor glest är bilen det enda alternativet och det är oftast inte
möjligt att minska sitt bilåkande för att nå service och arbete.
•Inlandskommunerna med gles befolkning har ofta inte tillräckligt med resurser
för att kunna upprätthålla en kvalificerad fysisk planering.
•Bebyggelsen utgör också en stor del av vårt kulturarv. Därför är det viktigt att
ett representativt urval av länets bebyggelse skyddas mot rivning eller
ovarsamma förändringar.
•I Västerbotten har endast en mindre del av bebyggelsen ett långsiktigt skydd.
Kommunerna saknar resurser för att arbeta strategiskt med skydd av
kulturhistorisk bebyggelse och det är även oftast en lågt prioriterad fråga.
21
Miljötillståndet i Västerbotten
Delmål (ett urval)
Status
Planeringsunderlag
Arkitekturens estetiska värden
Minskning av energianvändningen
Lägre halt av radon i alla skolor och
förskolor
Återvinning av hushållsavfallet
Minskning av buller från kommunala vägar
22
Trender
•Återvinning och sortering ökar i Västerbotten medan deponering minskar.
Materialåtervinning ska prioriteras framför energiutvinning när det är
miljömässigt motiverat.
•Ökade krav på fysisk planering, nya strandskyddsbestämmelser,
vindkraftsutbyggnad samt kustplanering är exempel på verksamheter som
inneburit att kulturmiljövärden uppmärksammats mer
• I Västerbottens län är bullermiljön relativt bra. Problemen finns längs de
större vägarna och i Umeå, Skellefteå och Lycksele tätorter.
•Användningen av naturgrus har minskat väsentligt de senaste 20 åren och
främst ersatts med bergkross. År 1991 stod naturgrus för 85 procent av
ballastproduktionen. Denna andel hade år 2009 sjunkit till 14 procent.
•Energismart och kretsloppsanpassat byggande är på frammarsch i länet. Som
exempel kan nämnas att Umeås kommunala bostadsföretag uppför ett kvarter
med flerbostadshus där ledorden kommer att vara energismart och
kretsloppsanpassat. Det finns också ett nätverk för hållbart byggande och
förvaltande i kallt klimat.
•Via bl.a. statliga bidrag till planering har resurssvaga kommuner inom länet
gått samman för att ta fram gemensamma planeringsdokument som
exempelvis vindkraftplanering och kommuntäckande översiktsplaner.
23
Frisk luft
”Luften ska vara så ren att
människors hälsa samt djur, växter
och kulturvärden inte skadas.”
24
Bakgrund
luftföroreningar
•Luftföroreningar är ett hot mot människors hälsa men
bidrar också till försurning av mark och vatten, vittring
av byggnader, skador på vegetation m.m.
•Befolkningen längs kustens större städer/orter är mest
utsatta för luftföroreningar.
•I glesbygden är det föroreningar från vedeldning som
utgör hälsohotet.
•Långväga transporterade föroreningar: utgörs främst
av svaveldioxid, ozon och fina partiklar.
•Lokalt producerade föroreningar: utgörs främst av
partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen
(VOC).
25
Tillståndet
Förorening
Miljötillstånd Västerbotten
Kvävedioxid
Höga halter i Umeå och Skellefteå
Marknära ozon
Minskande men påverkar vegetation
Partiklar
Tidvis höga
Benso(a)pyren
Höga på platser med vedeldning
Flyktiga organiska Minskande utsläpp men lokal påverkan
ämnen (VOC)
Svaveldioxid
Låga halter
26
Källa till olika typer av föroreningar
Förorening
Orsak/Källa
Kvävedioxid
Vägtrafik, arbetsmaskiner (ofta lokal)
Marknära ozon
Vägtrafik, arbetsmaskiner (ofta långväga)
Partiklar
Slitage från bildäck, vedeldning
(PM10 lokalt, PM2,5 långväga)
Benso(a)pyren
Vedeldning (ofta lokal)
Flyktiga organiska Vedeldning, industrier, tryckerier, måleri och
lösningsmedel, bensinstationer, (ofta lokal)
ämnen (VOC)
Svaveldioxid
Industrier, sjöfart (långväga)
27
Trender
Förändringar till det bättre förväntas av
förtätad bebyggelse och omdragning av E4 i
Umeå.
Fordonsparken förnyelse ger renare utsläpp.
Utbyggnad av fjärrvärmenäten minskar
behovet av enskilda eldstäder.
Utsläpp från sjöfarten ökar relativt sett som
utsläppskälla av svavel och kvävedioxid.
Generell minskning av utsläppen av flyktiga
organiska ämnen.
28
Levande skogar
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och
sociala värden värnas.
”
29
Bakgrund
Skogen
- viktig livsmiljö för en lång rad arter
- cirka 3,1 miljoner hektar skog i länet.
- resurs för skogsbruk, friluftsliv, rekreation och jakt.
- spår av tidigare nyttjande såsom boplatser,
fångstgropar,kolbottnar
Länets skogar har brukats intensivt under lång tid.
Effekt: påtagliga brister jämfört med naturlandskapet, speciellt
när det gäller gamla träd, lövträd, död ved och skog som
brunnit.
Konsekvens: minskande livsutrymme för många arter som är
beroende av en naturlig skog. Fler arter är hotade.
I genomsnitt avverkas för närvarande cirka 700 hektar per år av
kända, oskyddade naturskogar i länet.
Bevarade intakta ekosystem har en bättre motståndskraft mot
olika typer av yttre påverkan t.ex. ett förändrat klimat.
30
Miljötillståndet i Västerbotten
Delmål
Status
Långsiktigt skydd av skogsmark
82% av det totala målet i Västerbotten har
skyddats.
Skydd för kulturmiljövärden
Skadenivån är fortfarande för hög på kända
forn- och kulturlämningar. Den främsta
orsaken är bristande planering inför skogsbruksåtgärder.
Förstärkt biologisk mångfald
För att delmålet ska få en positiv utveckling
måste dagens skogsskötsel förändras mot
att död ved, lövskog och gammal skog
lämnas i större utsträckning.
Arealen skog där skogsbränning ökar
Med nuvarande trend bör målet för
naturvårdsbränning kunna uppnås.
Digitala databaser över kända
fornlämningar
Information om registrerade fornlämningar
och kulturmiljöer i länet fås genom
www.fmis.raa.se
31
Trender
Trenden för de rödlistade arterna är negativ. År 2005 var 385
skogsarter rödlistade i Västerbotten och vid den senaste revisionen
har antalet skogsarter på listan ökat till 445.
Den miljöhänsyn som tas i samband med föryngringsavverkning har
enligt Skogsstyrelsen undersökningar inte förbättrats sedan början
av 2000-talet, 25% av avverkningarna når ej lagkravet.
Övrigt
Skogsstyrelsen arbetar med miljöfrågorna både vid avverkning och
mer förebyggande dels som rådgivning men även med stöd av
lagen.
Sedan 2010 bedrivs ett försök i Västerbotten för en ökad frivillighet
inom skydd av skogsmark genom KOMET. Där kommer markägaren
in med förslag på objekt att skydda istället för att myndigheterna tar
initiativ till skydd.
32
Myllrande våtmarker
”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande
funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden.”
33
Bakgrund
•Våtmarker är (1) viktiga livsmiljöer, (2) betydelsefulla komponenter i
vattnets kretslopp och (3) levererar många nödvändiga
ekosystemtjänster, tex genom sin förmåga att binda och lagra vatten,
näringsämnen, föroreningar och kol.
•Västerbotten har stora arealer myrar (960 000 ha) och sumpskogar
(506 000 ha), därmed följer ett stort ansvar för att bevara våtmarker.
•Spår av människans nyttjande av våtmarkerna, tex för våtslåtter,
färdvägar eller torvtäkt ger våtmarker höga kulturhistoriska värden.
Kännedomen om kulturhistoriskt prioriterade våtmarker är bristfällig.
•Utdikningen av våtmarker har minskat betydligt sedan 1980-talet,
men det är väldigt många våtmarker i länet som har skadats.
•Dikning, vägbyggnad, gruvor, torvtäkter och bebyggelse är exempel
på verksamheter som har orsakat negativ påverkan på
våtmarksmiljöer
•Ökad torvtäkt och dikesrensning kommer att påverka våtmarker på
ett negativt sätt.
34
Miljötillstånd i Västerbotten
Delmål (till 2010)
Status
Långsiktigt skydd för våtmarker
15 av länets 34 våtmarker i
myrskyddsplanen är skyddade
Skogsbilvägar över våtmarker
Skogsbilvägar byggs årligen över
våtmarker med höga värden
Anläggning och återställning av våtmarker Ca 500 ha våtmark har återställts i
Västerbotten åren 1999-2010
Strategi för skydd och skötsel
Det har tagits fram en regional strategi
för skydd och restaurering av våtmark
Ingen nykalkning på våtmarker
Det sker inte någon nykalkning
på värdefulla våtmarker
35
Trender
•Kunskapen om våtmarkernas betydelse
(ekosystemtjänster) har ökat hos allmänheten
•Våtmarker skadas i lägre utsträckning än
tidigare
•Dikningen minskade kraftigt i början av 1990talet
•Restaurering av våtmarker har påbörjats,
men i begränsad skala – hittills mer röjning än
hydrologisk återställning
•Kulturhistoriska värden minskar hela tiden
successivt pga utebliven skötsel och vård
36
16 miljömål beslutade av riksdagen
styr svensk miljöpolitik och berör de
flesta samverkansgruppers områden
37
