7. METODER FÖR MINSKAD BRÄNSLEFÖRBRUKNING
Vid framdrivning av en mobil arbetsmaskin så är det olika typer av krafter som skall övervinnas för att
fordonet skall komma igång och förflytta sig. Vissa av dessa krafter är inbyggda i arbetsmaskinen och
kan inte påverkas av föraren eller andra åtgärder. Dessa krafter är de som uppstår genom friktion i
hjullager och i transmissionen. Övriga krafter, oftast av större betydelse, är rullmotstånd,
accelerationskraft och kraft för att övervinna gravitationen vid körning i uppförsbacke. Dessa krafter
kan påverkas och det finns därmed en stor potential att spara bränsle och miljö. Luftmotståndet har
inte någon betydande påverkan på den totala bränsleförbrukningen och därmed inte heller hur pass
aerodynamiskt arbetsmaskinen är utformad1.
Nästan alla moderna maskiner har någon typ av loggdator där man kan se momentan samt
ackumulerad bränsleförbrukning. Volvo CE har ett program som kallas Care Track och Caterpillar har
Vision Link. Detta möjliggör en enkel uppföljning av bränsleförbrukningen. Det är först när man kan
följa upp förbrukningen som det är möjligt att spara. Fråga gärna säljaren vilka möjligheter som finns.
Rullmotståndets inverkan på bränsleförbrukning
För mobila hjulbundna arbetsmaskiner utgör rullmotståndet den dominerande kraft som skall
övervinnas och är därmed en stor källa till bränsleförbrukningen. Kraften som uppkommer är
proportionell mot en motståndsfaktor, rullmotståndet, multiplicerat med kraften som hjulen
påverkar vägen (normalkraften).
Rullmotståndet uppkommer genom att däcket deformeras genom de krafter som uppstår via
kontakten med underlaget. Är vägbanan mjuk ökar motståndet ytterligare genom en svag
deformation av vägbanan, vilket ger ännu högre förluster om deformationen leder till slirning.
Vägbanans struktur inverkar, en grov struktur ökar motståndet liksom vatten, snömodd eller snö.
Mobila arbetsmaskiner färdas oftast på vägar med grov struktur och får därigenom en hög
motståndsfaktor. En kurvig körväg ökar bränsleförbrukningen genom de sidokrafter som uppstår och
som ytterligare deformerar däcken.
De faktorer som påverkar rullmotståndet är främst:
1
Däckens lufttryck. Ett lågt tryck ökar motståndet. Ett högt tryck kan å andra sidan öka
slirningen och därmed bränsleförbrukning, speciellt vid körning i svårframkomlig terräng. Det
är därför viktigt att regelbundet kontrollera trycket och anpassa det till rådande förhållanden
och arbetsuppgifter.
Däckens material. Desto styvare däcken är desto mindre flexar de med minskat rullmotstånd
som följd. Dessa däck betingar oftast ett högre pris.
Däckens mönster. Ju grövre profil desto större motstånd. Det kan löna sig att anpassa däcken
efter användningsområde. Exempelvis en hjullastare som används för lastning och lossning
vid en asfalterad terminal kan ha betydligt finare mönster än en hjullastare i en
krossanläggning.
Fordonets vikt eller mer exakt fordonets belastning på respektive däck. Ju högre last på ett
däck desto större deformation.
Underlagets struktur. Grov struktur medför ökat rullmotstånd liksom även ett grovt
däcksmönster gör.
Transportvägens bärighet. Om fordonet har en tendens att sjunka ner i underlaget eller slira
kan motståndet öka väsentligt. Det kan snabbt löna sig att öka vägens styvhet.
G Larsson, Potential för bränslebesparingar genom hybridisering av hjullastare, SLU Rapport 044.
Accelerationskrafter
För de arbetsmaskiner som används för transporter såsom hjullastare och dumprar finns det stora
möjligheter att spara in på bränsle och därmed minska miljöbelastningen. Stora energimängder går
till att accelerera fordonet. Ju tyngre fordon desto mer bränsle förbrukas. Den kraft som åtgår och
som måste produceras av motorn är direkt proportionell mot accelerationen. Om accelerationen följs
av en inbromsning för att anpassa hastigheten så uppstår direkta energiförluster. Den lagrade
rörelseenergin i en arbetsmaskin är proportionell mot kvadraten på hastigheten. Om en acceleration
medför att arbetsmaskinen får en hastighet som överstiger den optimala hastigheten med 10% så
ökar bränsleförbrukningen 20%. Ett mjukare körsätt sparar därför alltid bränsle och miljö. Kraftig
acceleration medför vanligen också att motorn drar mer bränsle per kW jämfört med motsvarande
stationära driftspunkt eftersom parametrar hos motorn som påverkar bränsleförbrukningen inte är
optimala.
Gravitationskrafter
Höjdskillnader är en annan stor källa till hög bränsleförbrukning. Vid regelbunden transport av
massor mellan deponi och förbrukningsplats kan det löna sig att jämna ut sänkor och kullar under
transportvägen. Om en dumper med last väger 60 ton och under en transport lyfter sig sammanlagt
20 meter i onödan 25 gånger varje dag under ett års tid så innebär detta en extra bränsleförbrukning
på ca 4 600 liter motsvarande 11 700 ton CO2. Det kostar förstås energi att planera en väg, men det
kan ändå snabbt löna sig att göra det.
Rätt placering av arbetsmaskiner vid lastnig kan spara energi. Vid lastning av en dumpers så lönar det
sig att om möjligt placera grävmaskinen ovanför dumpern så att materialet lyfts ner i stället för lastas
upp i dumpern.
Logistik - arbetsplanering
Planering av maskinflödet är ytterligare en faktor som minskar bränsleförbrukningen genom
minskning av väntetider. Väntetider innebär nästan alltid tomgångskörning och det bidrar till onödig
bränsleförbrukning. Val av redskap är ofta viktigt för arbetsmaskiner samt storleken på maskinen i
förhållande till det arbete som ska utföras. Vid lastning av grus eller andra material har skopans
utformning betydelse.
