www.stockholm.se/vaxthuseffekten
DÄCKTRYCKSKAMPANJEN ”PUMPA DÄCKEN. RÄDDA VÄRLDEN”
Frågor och Svar…
...om däcktryck
1. Hur vet jag vad som är det rekommenderade lufttrycket för min bil?
Biltillverkarens rekommenderade lufttryck finns angivet i instruktionsboken, vid tanklocket eller på
dörrstolpens insida vid förarplatsen.
2. Sliter inte ett högre däcktryck mer på däcken?
Nej, inte om man håller trycket inom en viss nivå. Utbildare i sparsam körning rekommenderar 1015 procent högre lufttryck än det som finns i bilens handbok. Däckets väggrepp behålls och slitaget
blir inte större. Men mer än 10–15 procent över det rekommenderade trycket bör man inte ha.
3. Hur påverkas däckens slitage av för lågt däcktryck?
Ett för lågt lufttryck i däcken är inte lämpligt. Om du kör med 80 procent av rekommenderat
lufttryck minskar livslängden för dina däck med en femtedel. Kör du med 70 procents lufttryck kan
livslängden halveras. Kör du med rätt lufttryck, eller kanske 10-15 procent mer, kan du fördubbla
livslängden på dina däck. Med för lite lufttryck i däcken blir bilen svår att hantera i en kritisk
situation.
4. Försämras inte trafiksäkerheten om jag ökar trycket?
Sidogreppet som är viktigast för trafiksäkerheten påverkas inte – det är alltså ingen ökad risk för
sladd. Broms- och accelerationsförmågan påverkas bara marginellt.
Alla bilar har minst två rekommenderade lufttryck och dessa har noggrant testats fram av
biltillverkaren:
• ett lägre standardäcktryck som kan betraktas som ett minimivärde
• ett högre som gäller för om man har flera passagerare i bilen.
Därför är det inget problem att ligga 10–15 procent över det lägre värdet, standardvärdet. Det är
ändå en bit kvar upp till det övre värdet.
5. Vad händer om jag pumpar i ännu mer?
Det finns inget att vinna på att öka däcktrycket mer än 10-15 procent över rekommenderat värde.
Höjer man trycket extremt mycket kommer man till en punkt där däcket börjar bukta och den yta
som ligger an mot vägbanan minskar. Väggreppet försämras, slitaget ökar kraftigt. Om lufttrycket
är för högt märks det också på komforten – bilen känns stötig och hård.
6. Kan inte däcket explodera?
Nej. För det krävs att man pumpar i över 13–15 kg (bar) – mer än fem gånger normalt däcktryck
för en personbil. Så mycket luft går inte att få i eftersom en vanlig kompressor inte klarar av att ge
det trycket. Vid cirka 6–7 kg (bar) kan fälgen spricka – men redan det trycket är svårt att nå med
vanliga påfyllningsapparater.
7. Kan man fylla på extra luft, alltså 10-15 procent över det rekommenderade även i ett
lågprofildäck?
Ja. Ett standarddäck och ett lågprofildäck har i stort sett samma konstruktion. Det går därför att
fylla på lite extra luft. Det viktigaste är att inte ha för lågt lufttryck, däckets anläggning mot
vägbanan blir ojämn och bilen drar mer bränsle samtidigt som däcket slits mer.
MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM
Besöksadress:
TEKNISKA NÄMNDHUSET
FLEMINGGATAN
4
Postadress:
BOX 8136
104 20 STOCKHOLM
Telefon:
08-508 28 800
Telefax:
08-508 28 808
www.miljo.stockholm.se
www.stockholm.se/vaxthuseffekten
8. Vilken rekommendation ska jag följa om jag byter från standarddäck och
standardfälgar till lågprofildäck och nya fälgar? Biltillverkarens eller däckfabrikantens?
Den rekommendation som finns i bilens handbok bör följas. Belastningen är densamma oavsett om
man har standarddäck eller lågprofildäck. Men generellt drar lågprofildäck mer bränsle. Dessutom
kan det vara olagligt att byta till nya fälgar och däck eftersom man riskerar att bryta mot det
helfordonsgodkännande som finns numera.
9. Hur fort förlorar ett däck luften?
Ett däck är aldrig helt tätt utan tappar ungefär 0,1 bar per månad. Därför är det viktigt att
kontrollera lufttrycket regelbundet och fylla på vid behov. Men hälften av Sveriges bilister
kontrollerar bara däcktrycket när de byter från sommar - till vinterdäck och tvärtom.
...om kampanjen ”Pumpa däcken. Rädda världen”
1. Vad är ”Pumpa däcken. Rädda världen”?
Aktiviteterna är ett led i arbetet för att minska bränsleförbrukningen från bilar och därmed minska
den accelererande växthuseffekten. Det handlar om att informera bilister om vad de kan göra för
att minska sin bränsleförbrukning. Viktigast är att välja en miljöbil eller bränslesnål bil (om man
inte kan åka kollektivt, gå eller cykla), men även att se till att ha rätt däcktryck påverkar
bränsleförbrukningen. Om alla stockholmare kör med rätt tryck i däcken skulle vi tillsammans
spara 8 miljoner liter bränsle per år och skona miljön från 17 000 ton koldioxid.
2. Vem ligger bakom kampanjen?
Stockholms stad finansierar stora delar av projektet genom en flerårig satsning kallad
Miljömiljarden. Stadens förvaltningar och bolag har haft möjlighet att söka bidrag för att
genomföra olika miljöprojekt. Under 2004 och 2005 har 1,1 miljarder kronor beviljats i bidrag till
158 projekt, varav däcktryckskampanjen är en.
Däcktryckskampanjen sker i samverkan med Vägverket Region Stockholm, ett flertal
kranskommuner i Stockholm, Studieförbundet Vuxenskolan, Bilprovningen, Däckbranschens
Informationsråd samt ett flertal bensinbolag.
3. Vilka aktiviteter genomförs?
Däcktryckspatruller i Stockholm och kranskommuner hjälper bilister att kontrollera ringtrycket och
informerar om hur man kan minska sin bränsleförbrukning bland annat genom att just hålla rätt
lufttryck i däcken. Via Studieförbundet Vuxenskolan är 80 ungdomar engagerade i dessa aktiviteter
som pågår under helgerna 13–14 maj och 20–21 maj.
Ett informationsmaterial har tagits fram, bland annat foldern ”Pumpa däcken. Rädda världen.” som
beskriver sambandet mellan bränsleförbrukning och den accelererande växthuseffekten. Den
beskriver också tre enkla steg mot lägre bränsleförbrukning. Broschyren finns att ladda ner på
www.stockholm.se/vaxthuseffekten.
4. Vad vill ni uppnå?
Målet är att uppmärksamma bilister på att de själva kan påverka sin bränsleförbrukning.
Vägtrafiken står idag för en stor del av de totala koldioxidutsläppen och vi måste göra något åt
detta. Om vi kan få bilisterna att göra en sådan enkel sak som att se till att de har rätt däcktryck,
så har vi kommit en bit på väg. Om bränsleförbrukningen minskar så minskar också påverkan på
växthuseffekten. Det som är så bra är att varje bilist själv tjänar på detta genom lägre
bränslekostnader och minskat slitage på däcken.
2
www.stockholm.se/vaxthuseffekten
…om växthuseffekten
1. Vad är växthuseffekten?
Växthuseffekten innebär att vissa så kallade klimatgaser, framför allt koldioxid, hindrar
värmeutstrålningen från atmosfären. Därmed stiger temperaturen på jorden – det fungerar, som
namnet antyder, som ett växthus. Genom uppvärmningen blir det inte bara varmare på jorden.
Värmen bidrar också till att havsnivån höjs och att vi får ett fuktigare och blåsigare klimat.
2. Hur påverkar vägtrafiken växthuseffekten?
Vägtrafiken är den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid, den främsta växthusgasen. Medan
utsläppen från andra källor minskar, ökar de från trafiken. De stora mängderna koldioxid går inte
att rena bort. Det naturliga är att koldioxiden ombildas till syre och vatten genom fotosyntesen i de
gröna växterna. Men genom att vi tar upp fossila bränslen som funnits lagrade i jordskorpan i
miljontals år rubbas denna naturliga balans.
Det enda sättet att minska utsläppen av koldioxid är att minska förbrukningen av fossila bränsle.
För närvarande ökar utsläppen med cirka 2 procent per år. År 1990 var vägtrafikens utsläpp 16,9
miljoner ton koldioxid och 2003 var de 19,2 miljoner ton.
3. Vad är det som är så allvarligt med den ökade växthuseffekten?
Vi kan drabbas av väldigt snabba och omfattande förändringar av vädret. Till exempel fler stormar,
fler översvämningar och till och med dränkningar av låglänta landområden. Det kommer att bli
ännu torrare i redan utsatta områden. Flora och fauna kommer att förändras dramatiskt. Vi kan
komma att få fästingar långt upp i Norrland och malariamyggor i Centraleuropa eftersom
klimatzonerna förflyttas. Detta kommer att leda till stort lidande och mycket omfattande kostnader.
4. På vilket sätt påverkar växthuseffekten oss i Sverige?
Växthuseffekten leder till ett mer extremt väder och ett torrare klimat, men när det väl regnar
kommer det att regna kraftigare. Hos oss i Sverige kan vissa kustdelar av landet hamna under
vatten redan inom de närmaste hundra åren.
5. Hur kan den negativa utvecklingen bromsas?
Genom att se över energiförbrukning och samtidigt utveckla nya, miljöanpassade tekniker. Men
detta kräver ett långsiktigt engagemang från alla i samhället. Målet med ”Pumpa däcken. Rädda
Världen.” är att bidra till att utsläppen från biltrafiken minskar. Och det fina med detta är att både
miljön/klimatet och du som privatperson tjänar på det.
…om Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser
1. Långsiktigt mål
Stockholms stad ska senast 2050 vara en fossilbränslefri stad. Det betyder att bensin, olja, kol,
gas och andra fossila bränslen inte längre används.
Det övergripande målet för Stockholms stads miljöarbete är att bli en långsiktigt hållbar stad.
Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser bidrar till att nå flera av målen i Stockholms
miljöprogram, framför allt Miljöeffektiva transporter och Hållbar energianvändning.
3
www.stockholm.se/vaxthuseffekten
2. Syfte
Syftet med handlingsprogrammet är att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av
växthusgaser.
Handlingsprogrammet innehåller ett fyrtiotal åtgärder och innefattar flera olika aktörer som
Stockholms stads egna enheter, de lokala näringslivet och de som bor och arbetar i Stockholm.
Handlingsprogrammet visar i vilken omfattning det krävs åtgärder för att nå Stockholms klimatmål.
3. Hur har det gått?
Stockholm stad klarade det uppsatta målet att inte öka utsläppen av växthusgaser från
transporter, uppvärmning och elanvändning mellan åren 1990-2000. Utsläppen minskade istället
med fyra procent. Vilket innebar att vi gick från 5,3 till 4,5 ton per invånare.
Från 2000-2005 är målet att minska utsläppen från 4,5 ton per invånare till 4,0 ton per invånare.
Detta mål är under uppföljning.
Stockholms stad har ett långsiktigt mål, att år 2050 inte ha några utsläpp av växthusgaser.
…om Hur vi har räknat
1. Antal personbilar i trafik årskiftet 2005
Stockholm: 279 108
Stockholms län: 759 096
Sverige: 4 153 674
2. Vår senaste mätning 2004
65 procent körde med för lågt däcktryck
3. Fakta
Bränsleförbrukning: ökar med 3 procent med 80 procent av totala lufttrycket.
En genomsnittlig bil rullar cirka 1500 mil per år.
De drar genomsnittligt i Stockholm 0,9 liter.
Det innebär cirka 40,5 liter per person och år extra.
Det innebär cirka 500 kronor besparing eller till och med mer.
Det innebär att 65 procent av 279 108 dvs 181 420 kör med för lågt däcktryck = 7 347 510 liter
Utsläpp av koldioxid per liter bränsle (2,36) innebär: 40,5*2,36= cirka 96 kilo per person och år
Totalt potential koldioxidreduktion (antal bilar x 96) dvs 181 420*96 = 17 416 320 ton
4
