Sinnelaget (Sinnelagsetik)
En del menar att när man avgör om en handling är rätt eller fel måste man titta på avsikten
bakom handlingen. Även om konsekvenserna av en handling blir goda kanske den som gjorde
handlingen inte ville göra rätt?
Ett exempel:
" Herr S har en som som har skadat sina ben och har svårt att röra sig. Den handikappade
behöver mycket hjälp och skulle kunna få det genom som far som har god ekonomi. Men i
stället för att hjälpa sonen använder herr S sina pengar till en dyrbar hobby. En gång lovar i
alla fall herr S sin son en gåva som skulle kunna hjälpa honom till ett normalt liv. S väljer
mellan att ge honom en summa pengar eller några aktier. När han ska bestämma vad han ska
ge, tycker han sig märka att aktierna håller på att bli värdelösa. Då ger han dem till sonen.
Men herr S är en dålig ekonom. Aktierna ger så småningom bra utdelning och den
handikappade sonens lyckomöjligheter ökar väsentligt - mer än de gjort om han fått
pengarna."
ur Filosofi av Ericson, Hof, Jeffner Almqvist&Wiksell, 1980 s 118
Om en person utför en handling utan att bry sig om ifall den är rätt eller inte, men den visar
sig vara rätt säger vi att handlingen är formellt rätt.
Om en person gör något han tror är rätt, men det visar sig att han gjorde en felbedömning
säger vi att handlingen var subjektivt rätt.
En handling som både är riktig och avsikten med handlingen var att göra rätt sägs vara helt
och hållet rätt.
En del etiker anser inte att formellt rätta handlingar är rätta. Kant ansåg t ex att en handling
inte har något etiskt värde om den inte är utförd med rätt avsikt. Sinnelagsetik innebär att
handlingens etiska värde avgörs helt och hållet av det sinnelag den kommit ur.
Ylva Holm - Hedbergska skolan 96-04-08 - stöds av Telia läromediefond
Källa: http://www.hedbergska.sundsvall.se/fs/sinne.html
Pliktetik
Deontologen eller pliktetikern anser att en handlings moraliska kvalitet är oberoende av dess
konsekvenser. Om handlingen är rätt eller fel beror på någon egenskap hos handlingen själv.
Att bryta ett löfte är t ex enligt många pliktetiker alltid en orätt handling.
Under antiken företräddes pliktetiken av stoikerna
En annan företrädare för ett pliktetiskt synsätt är tysken Immanuel Kant.
Ylva Holm - Hedbergska skolan 96-03-30 - stöds av Telia läromediefond
http://www.hedbergska.sundsvall.se/fs/plikt.html
Etik- att göra det rätta
Pliktetik
Så här tänker en pliktetiker
Plikten, normen avgör vilken
handling som är den rätta
Pliktetik eller regeletik (deontologisk etik, deon = det nödvändiga) innebär att vissa
handlingar, t ex lögn, dödande, tortyr, har inneboende egenskaper som gör att de alltid
bör vara förbjudna. Alltså oavsett den handlandes avsikter eller konsekvenserna av
handlingen.
Immanuel Kant (1724-1804) var en förespråkare av detta synsätt. Kant menade att vi
har en morallag inom oss, som talar om för oss vad som är rätt och orätt. Han menade
att morallagen innebär ett kategoriskt imperativ, det vill säga den är absolut befallande.
Den goda viljan ger människan ett obetingat värde. Varje människa är ett ändamål i sig.
Det ligger i den moraliska lagen, att det är orätt att behandla en människa bara som
medel för olika syften. Det kategoriska imperativet kan uttryckas på följande sätt:
"Handla alltid så att din handling kan upphöjas till en allmän lag." och "Handla så att du
aldrig behandlar någon människa bara som ett medel utan alltid som ett mål."
Kant anser att hans kategoriska imperativ stämmer med evangeliets gyllene regel: Allt
vad du vill, att människorna skola göra dig, skall du göra dem.
Ett känt uttalande av Kant är: Två saker fyller mig med förundran, stjärn-himle n över
mig och morallagen inom mig.
Problemet som regeletikerna ställs inför är när två goda handlingar ställs mot varandra.
När t ex enda möjligheten att förhindra dödande är att man ljuger.
http://www.to-life.se/e_pliktetik.htm
Konsekvensetik
Så här tänker en konsekvensetiker
Den handling är riktigast som får de
bästa konsekvenserna.
Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken (teleologisk etik) är den så
kallade utilitarismen. En handling är riktig om den leder till största möjliga överskott av
gott. Man ska välja de handlingar som ger den största möjliga lyckan åt det största
möjliga antalet människor. För att fatta rätt beslut gäller det att göra upp en kalkyl.
Beräkna konsekvenserna av ens handlingar för alla inblandande både på kort och på lång
sikt.
Ett problem för utilitaristen är att ändamålet kommer att helga medlen. Kan man genom
att tortera en person förhindra att jorden förintas, bör tortyren utföras. Inga handlingar
är fel i sig. Ett annat problem är hur man skall kunna förutse konsekvenserna av ens
handlingar.
Utilitaristen svarar på det senare att man bör försöka göra sitt bästa. Man bör upprätta
en kalkyl över vilka olika konsekvenser ens handlande kan få och sedan agera efter det
alternativ som verkar leda till de bästa konsekvenserna.
Historiska förgrundsgestalter inom utilitarismen är de liberala filosoferna Jere my
Bentham och John Stuart Mill. (Utilitarismen är sålunda ingen specifikt socialistisk
ideologi, vilket ibland felaktigt kan antydas i dagsdebatten.)
http://www.to-life.se/e_konsekvensetik.htm
Sinnelagsetik
Så här tänker en sinnelagsetiker
Det som avgör om en handling är rätt
eller fel är avsikten bakom handlingen.
Sinnelagsetik innebär att en handlings moraliska status avgörs av vilken avsikt den
handlande har. Vanliga motargument är att det är svårt att veta människors verkliga
avsikter med sina handlingar, och att man verkar kunna bete sig hur som helst bara
avsikten är god. Man använder inte preventiv medel vid samlag och att samlaget sedan
leder till graviditet är inget mora liskt problem, då ju avsikten inte var att skaffa barn.
Man bombar en stad och att det då stryker med även civila, är inget moraliskt problem
då inte detta var avsikten.
Källa: Jan Eriksson
http://www.to-life.se/e_sinnelagsetik.htm
