Moral och Etik
Moraliska frågor berör frågor om vad som är
rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga
begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Exempelvis:
- Är det alltid rätt att tala sanning?
- Vad är gott och ont i världen och vad bör man
sträva efter?
Moraliska problem som är små brukar ordnas in
under begreppet etikett (liten etik).
Etik
• Det finns tre övergripande infallsvinklar på etik.
• 1. Deskriptiv etik: Man beskriver moraliska
uppfattningar i en viss grupp, i ett visst samhälle under
en viss tid.
• 2. Normativ etik: I den normativa etiken tar man själv
ställning i etiska frågor och argumenterar för sin
ståndpunkt. Inom den normativa etiken diskuterar och
undersöker man hur man motiverar olika etiska
ståndpunkter.
• 3. Metaetik: Man intresserar sig för det moraliska
språkets sätt att fungera. Vad innebär egentligen ord
som rätt och fel, ont och gott? Vad menar vi med att
något är orätt?
Etik – Normativ etik
• Det finns en rad olika uppfattningar om vad
som är rätt och fel, ont och gott – och därmed
vad som är moraliskt bra och värt att
eftersträva. Vi ska här stanna vid tre olika
paraplybegrepp som var och ett för sig
innehåller flera olika inriktningar.
• Sinnelagsetik
• Pliktetik
• Effektetik
Sinnelagsetik
• Inom sinnelagsetiken anser man att en handlings
avsikt är det viktigaste. Visst kan både själva
handlingen i sig och effekterna av handlingen
vara av betydelse, men det är själva avsikten eller
intentionen bakom som är det viktigaste.
• Ex: Man köper blommor till någon för att visa
uppskattning, sedan visar det sig att personen är
allergisk mot blommor.
• För de flesta är emellertid inte avsikt avgörande,
även om den har betydelse.
Pliktetik
• En plikter anser att visa principer eller handlingar
i sig är etiskt riktiga i sig. Det kan vara religiösa
regler härledda från Gud eller någon helig skrift,
men det kan också regler som härleds ur andra
principer som Kants kategoriska imperativ, FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter eller skolans
läroplan.
• Ex: Du ska inte ljuga.
• En pliktetiker kan ta hänsyn till både avsikten med
och effekten av en handling, men det viktiga är
om själva handlingen i sig är rätt.
Effektetik
• För en effektetiker är själva konsekvensen eller
effekten av en handling det viktiga. Man kan säga
att det är en effektetikers plikt att eftersträva
goda effekter.
• Ex: X eftersträvar lycka.
• Avsikten bakom en handling kan vara av
betydelse i den mån en god avsikt ibland är en
del av effekten. En viss typ av effektetik kan också
hålla fast vid en del handlingar i sig.
• Ex: Du ska inte döda.
Effektetikens problem
En renodlad effektetiker ställs inför en rad
problem.
1. En effektetiker måste veta vad han/hon vill
uppnå. Alltså vad ’goda effekter’ är. Vad som
är eftersträvansvärt och gott.
- Han/hon måste också skilja på vad som är gott
i sig och det som är gott som medel. Pengar är ju
sällan något man eftersträvar i sig, utan som ett
medel för att uppnå annat som är gott i sig.
Effektetikens problem
2. En effektetiker måste också fråga sig vem som
ska få del av de goda effekterna.
- Bara jag. (Etisk egoism).
- Bara vi. (Gruppegoism).
- Alla utom jag. (Altruism).
- Alla. (Etisk universalism).
Den återkommande frågan är de vilka som
inkluderas i detta alla. Alla fria vita män, eller?
Effektetikens problem
3. En effektetiker måste kunna förutsäga
konsekvenserna av sina handlingar i stora drag.
- Vad kommer en handling att leda till på kort,
mellanlång respektive lång sikt?
Effektetikens problem
• 4. En effektetiker måste dessutom bestämma
sig för om han/hon vill bedöma varje handling
för sig eller om han/hon vill följa vissa regler
för sitt handlande.
- Många effektetiker menar att det är väldigt
svårt att bedöma varje enstaka handling för sig,
och att det är lättare att bedöma effekterna av
en viss typ av handlingar.
Pliktetikens problem
1. En pliktetiker måste kunna tala om vilka principer
han/hon stödjer sig på och varför han/hon har valt
dem.
- Hänvisar han/hon till Gud eller religiösa skrifter
kan dessa auktoriteter ifrågasättas.
- Hänvisar han/hon till ’självklara’ regler, gäller det
att han/hon lyckas övertyga andra om att det är
självklara.
- Han/hon får inte motivera sina principer med att
’det ger den bästa effekten/resultatet’.
Pliktetikens problem
2. En pliktetikers principer och regler kan krocka
med varandra.
Ex. Regel att hjälpa andra kan krocka med regeln att
inte stjäla/ljuga/döda.
- Pliktetikern får inte ta hänsyn till effekterna, utan
måste titta på ’handlingarna i sig’ när de
rangordna dem.
- (Det finns pliktetiker som tar hänsyn till
effekterna, men då är de inte helt och hållet
pliktetiker).
Pliktetikens problem
3. Det kan vara så att en viss pliktetik, om den
tillämpas konsekvent, leder till effekter som är
så negativa att även anhängarna av pliktetiken
anser att dessa principer är tveksamma/fel.
Ex. Abort på Irland/EU – då – nu.
Är det rimligt att man som abortmotståndare
kräver att också en våldtagen minderårig
flicka/kvinna ska föda sitt barn med fara för sitt
eget liv?
