Etik och moral

Hur vet vi vad som är rätt/fel?
Vem lär oss det?
Är svaren på vad som är rätt
eller fel giltiga för alltid?
Etik och moral
 ”Vi diskuterar ingen liten fråga, utan frågan
om hur vi bör leva”
Socrates
 Etik är ett gammalt ämne (Ethos)
 Försöker att förklara ”Vad är det goda? Vad
är det rätta?”
Definitioner
 Etik: Varför vi gör som vi gör. De argument
som vi lägger fram för att motivera våra
moraliska val.
 Moral: Hur vi handlar i olika situationer.
Moralen visar sig i våra handlingar.
Handlingen – process i tre delar
 Innan man kan resonera kring en handling
måste man klarlägga vad det är som har
skett, sker eller kommer att ske.
1. Avsikten, uppsåtet – oftast avgränsad i
tiden.
2. Fysisk aktivitet, agerande – se ovan.
3. Resultat, effekt eller konsekvens – inte
alltid klart avgränsad i tid.
Inför valet av handling
 Vid varje val finns det:
1. Någon, ett etiskt subjekt, som gör ett val/
en värdering.
2. Någon form av övergripande regler
3. Effekter av handlingen som utförs
Religion och etik
 Historiskt sett har religionen varit den
normerande källan för etiken. Etiska plikter
och bud formuleras i skrifter mm.
 Religioner ger sällan en enhetlig etik,
tolkningsutrymmen finns.
 Sekulariseringen – kyrka har förlorat sin
position som normförmedlare.
Kristen etik
 Enhetlig – JA/NEJ!
Olika etik beroende på urval, bibelsyn,
tidpunkt, kultur mm.
 Jesus som föredöme – för de fattiga och de
utstötta.
Kärleksetik – Dubbla kärleksbudet (Mark
12:31), Gyllene regeln (Matt 7:12) –
Relation till fiender (Luk 6:27)
Etik under historiens gång
 Medeltiden: Kristna fick inte låna ut pengar
mot ränta utan denna uppgift ålades judarna.
Trots att förbudet fanns i GT och därmed
gällde båda.
 Slavhandel: Inte fel utan den vite mannens
rätt och plikt...
 Rasåtskillnad:
 Sexuella normer:
Hinder för moraliskt ansvar
 ”Det goda som jag vill det gör jag inte men
det onda som jag inte vill, det gör jag”
Paulus (Rom 7:19)
 Empati och inlevelseförmåga är viktigt
moralen.
 Människans benägenhet att följa
auktoriteter.
Milgram
Tre alternativ/teorier
 Frågan om en handling bedöms som etiskt
korrekt kan besvaras utifrån olika
utgångspunkter.
 Regeletik
 Konsekvensetik
 Sinnelagsetik
 Situationsetik
Pliktetik
 Definition
 Grunder för etiken
 Historiska exempel
 Problem
Tillbaka
Regeletik - Definition
 En handling är rätt om det är ens plikt att
utföra dem, t.ex. att alltid försöka rädda liv.
Direktförpliktande regler.
 Det är handlingen i sig som står i centrum.
 Det finns en färdig regelbok att följa.
Reglerna grundas på något ”objektivt” (se
nedan) Reglerna står på egna ben
Tillbaka
Historiska exempel på pliktetik
 ”En handling är rätt om jag kan vilja att maximen
(principen) för mitt handlande kan bli upphöjd till
allmän lag.” Kant
 ”Behandla alla människor, inte som medel för
egna syften utan som ändamål i sig själva.” Kant
 ”Allt ni vill att människor ska göra mot er det ska
ni göra mot dem” Jesus
 ”Ömsesidigheten. Vad du inte själv önskar skall du
inte tillfoga andra” Konfucius
Tillbaka
Grunder för pliktetiken
 För att religionen (Gud) säger så
 För att mitt förnuft eller samvete säger så
 För att min känsla eller intuition säger så
Tillbaka
Problem med regeletik
 Vad händer när två plikter kolliderar?
På vilka grunder rangordnar man olika
plikter?
 Finns det universella regler som är giltiga
för alla?
JA/NEJ?
Tillbaka
Etik i olika kulturer
 Olika handlingar kan värderas olika i olika
kulturer.
 Religion, historia, kultur, geografi mm
påverkar.
 Exempel:
Att supa sig full offentligt är acceptabelt i
brännvinsbältet men ingen annanstans.
Relationer mellan könen
Formandet av etiken/moralen
 Vårt moraliska beteende lärs in genom
socialisation.
 Människan är en social varelse och tar till
sig gruppnormer.
 Skrivna regler och oskrivna regler styr våra
liv. Vi förväntas följa dem. Vissa regelbrott
bestraffas formellt, andra genom informella
sanktioner t.ex. utfrysning, förändrad
rangordning, dåligt samvete.
Konsekvensetik
 Definition
 Vem/vilka/när?
 Utilitarismen
Tillbaka
Konsekvensetik - definition
 En handling är rätt om den leder till de bästa
konsekvenserna, t.ex. maximal lycka eller
minimerat lidande.
 Handlingen har ”bättre” konsekvenser än
andra handlingsalternativ.
 Många olika handlingar kan ge samma mål.
Tillbaka
Oklarheter i konsekvensetiken
 Vems konsekvenser?
 Vilka konsekvenser?
 Konsekvenser när?
Tillbaka
Vems konsekvenser?
 Mina egna konsekvenser? – etisk egoism
Är det rimligt att bara tänka på sig själv när
man bedömer en handling?
Etik bygger på omtanke om andra –
omöjligt att tillämpa etisk egoism generellt.
 Gruppens konsekvenser?
 Konsekvenser för alla människor?
Tillbaka
Vilka konsekvenser?
 Utilitarism
Största möjliga lycka för största möjliga
antal människor.
Bentham/Mill
Eller minsta möjliga lidande för största
antal individer.
Singer
 Vad ger lycka?
Lust, välbefinnande
Undvikande av olust
Tillbaka
Konsekvenser när?
 Vid bedömningen om en handling är etiskt
riktig blir det svårt att avgöra om
tidsaspekten är obegränsad.
En handling som har goda konsekvenser i
ett kort perspektiv kan få negativa
konsekvenser i ett längre perspektiv.
Tillbaka
Problem med utilitarism
 Svårt att få en överblick av konsekvenserna.
 Mångas lycka mot få personers lidande –
ingen spärr mot orimliga handlingar.
 Hur mäter man lycka respektive lidande –
inga objektiva måttstockar.
Tillbaka
Sinnelagsetik
 En handling är rätt om avsikten är god.
 Tonvikt läggs på ett subjektivt engagemang
hos den handlande.
 Trosetik
 Svårt att veta andra handlande subjekts
bevekelsegrunder.
Tillbaka
Situationsetik – sista utvägen?
 Varje situation är så unik att det inte går att
resonera kring den utifrån generaliserande
modeller.
 Antingen behöver man en detaljerad
handbok, som kan besvara varje fråga
(Liftarens guide till galaxen), eller måste
den handlade stå helt fri från alla moraliska
konventioner i sitt handlande.
 Universella etiska resonemang blir
omöjliga.
Tillbaka