Alla har en
livsåskådning
Vad har du för grundhållning i relation till dig själv och omvärlden?
Optimistisk hållning
Pessimistisk hållning
Öppen – beredd att pröva och ompröva sina åsikter, söker ny
information, tar gärna del av andras kunskaper och erfarenheter för
att utveckla sig själv.
Sluten – inte intresserad av avvikande åsikter, allt nytt studsar bort
från individen
Pandan = omtänksam, stödjande
Tigern= betonar kontroll, driver idéer, bestämmer gärna
Apan= inspirerar andra, skapar energi, tänker nytt
Ugglan =analyserar, perfektionist
Livstolkning, världsåskådning,
ideologi
1) En tolkning av hur det är
2) En tolkning av hur det bör vara
Som dessutom kan innebära att man intresserar sig för:
3) hur man bör genomföra det
Hur det är, hur det bör vara, hur det
ska genomföras Hur det är:
”Män utnyttjar föräldraförsäkringen i mycket mindre utsträckning än
kvinnor”
Hur det bör vara:
”Alla människor bör vara jämlika – jämställdhet mellan män och kvinnor
är mycket viktigt”
Hur det ska genomföras:
”En lagändring bör genomföras som delar föräldraförsäkringen lika
mellan mamman och pappan”
Hur det är, hur det bör vara, hur det
ska genomföras Hur det är:
”Kvinnan har en medfödd känsla för sina barn och stannar gärna hemma så
länge de kan.”
Hur det bör vara:
”Staten bör inte med politiska beslut dramatiskt försöka förändra traditioner i
samhället som funnits i eviga tider”
Hur det ska genomföras:
”Staten ska ge stöd till familjerna så att de själva kan välja vilka former av
barnomsorg som passar dom bäst”
Hur det är, hur det bör vara, hur det ska
genomföras – bakom svaren ligger alltid
en värdering
Hur det är:
”Kvinnor väljer förnuftigt och rationellt att vara hemma med sina barn om
alternativet är ett dåligt betalt jobb i en offentlig sektor som behandlar sina
anställda som tjänstefolk”
Hur det bör vara:
”Människor ska ha maximal möjlig frihet att välja men också ta
konsekvenserna av sitt val”
Hur det ska genomföras:
”Staten bör inte lägga sig i hur familjerna sköter omsorgen, utan låta var och
en finansiera sitt val av livsstil själva”
Det finns flera likheter mellan
religioner och ideologier
EX.
Profet: Jesus, Karl Marx, Adam Smith
Organisatör av samhället: Muhammed, Lenin
Regelverk: 10 budord, 5 pelare, lagar
Kraft: Gud, Kärlek, frihet,
Slagord: ”frihet, jämlikhet, broderskap” / ”Från var och en efter förmåga till
var och en efter behov” / ”Du ska älska din nästa så som dig själv”
Hjälte: Ray Krock (Mc Donald’s grundare), arbetaren, den trofaste bonden,
Moses
Mål: det klasslösa samhället, paradiset
Motståndare: aristokratin, kapitalisten, Satan
Symbol: davidsstjärna, kors, anarkist A, hammaren och skäran,
Livsåskådning
•
De svar en person ger på grundläggande frågor om livets mening och synen
på människans roll och uppgifter i livet
•
Här ingår den värdegrund varje individ har – våra värderingar.
•
Ens privata livsåskådning är alltid mer eller mindre påverkad av
traditionella livsåskådningar, av familjen och av vår kultur.
Religiösa och sekulära
livsåskådningar
Synen på människan är en avgörande skillnad:
•
Judendom och kristendom: Människan är skapad till Guds avbild. Precis
som Gud har vi möjlighet att med vårt förnuft veta vad som är rätt och vi
har förmågan att välja att handla på ett riktigt sätt. Vi kan välja det goda.
•
Hinduism och buddhism: Det är bara människan som kan välja att leva på
rätt sätt och nå målet för vår existens – befrielsen från återfödelsen.
•
Islam: Människan är inte Guds avbild men har en särställning i skapelsen
och ett ansvar.
Inom religionerna finns det en plan för människan som det gäller för den
religiöse att försöka leva efter.
Existentialismen
(efter andra världskriget)
Jean Paul Sartre (1905-1980) fransk författare. Simone de Beauvoir (19081986)
Människan har ingen på förhand given identitet. Vi skapar oss själva.
”Existensen föregår essensen”
Jämför med en klocka eller en båt. Där kommer essensen först: Vi behöver
något för att mäta tid, vi behöver något som gör att vi kan ta oss över till land
på andra sidan. Sedan skapas klockan och båten.
Det är våra handlingar i livet som formar oss. Vi skapar oss själva genom de
val vi gör.
Eftersom vi har en fri vilja är vi vår egen herre. Att inte välja är också att
välja. Någon annan gör då valet åt oss.
När vi ursäktar våra handlingar med att skylla på arv, miljö, samhälle och
traditioner ljuger vi för oss själva. Återigen – vi låter bara någon annan välja åt
oss. Det är då det val vi gjort.
Valfriheten leder till ångest.
Ex. Den unge mannen under kriget.
Valen vi gör, om vi gör dom, leder till att vi lever ett autentiskt (=äkta) liv. Här
finns en värdering hos Sartre: undvik att bli en ”dussinmänniska” – en i
mängden”. Tydlig påverkan av händelserna under andra världskriget. Dessa
tankar finns i romanen ”Äcklet”.
Genom dina val är du ett föredöme för andra. Den andres blick talar om för dig
vem du är. Beauvoir talar om mannens definition av kvinnan i boken ”Det andra
könet”.
•
Vi söker sammanhang och mår dåligt när de inte finns. Gud är död vilket är
ett problem för med Gud försvinner också varje möjlighet att leta efter några
värden i en andlig himmel.
•
Det finns inget annat universum än det mänskliga, den mänskliga
subjektivitetens universum. Världen är meningslös och absurd
•
Människan är dömd till frihet. Det totala ansvaret för personens existens
vilar på henne själv. Alla våra handlingar skapar samtidigt den människa vi
vill vara
Dags att stå på egna ben…
Diskussionsfrågor utifrån
existentialismens tankar
•
Hur är ”dussinmänniskan” och vad är då kännetecknet på en ”riktig”
människa?
•
Vem är ansvarig för vad en människa blir enligt existentialismen?
•
Vad är skillnaden mellan en sak och en människa enligt existentialismen?
•
Håller du med? ”Du är fri, välj, hitta på! Det finns inga tecken i världen att
gå efter.”
•
Håller du med? ”Att våga kasta sig ut på 40 000 famnars djup, att inte våga
är att förlora sig själv.”
•
Vad tycker du är bra med existentialismens idéer? Vad håller du inte med
om? Vad kan vara ett problem eller en kritik mot denna livsåskådning?
•
Både den katolska kyrkan i Frankrike och det franska kommunistpartiet
var motståndare till Sartre. Varför tror du?
Humanismen
•
När uppstod livsåskådningen?
•
Vad har humanismen för människosyn?
•
Redogör för humanismens grundtankar.
•
Varför behövs humanismen idag enligt humanisterna själva?
•
Vad har humanismen för förhållningssätt gentemot religionen?
•
Några konkreta förslag Förbundet humanisterna har. Dessa håller jag med
om. Dessa håller jag inte med om.
•
Egna tankar om humanismen
(sidor att använda: SO-rummet under religion och Förbundet humanisterna)
Vad är regeletik, konsekvensetik och
sinnelagsetik?
Vi börjar med några dilemman.
(Etiskt dilemma=svår valsituation där
alternativen berör grundläggande idéer om vad som är rätt och fel i livet):
Är det okej att stjäla mat från en rik person för att
ge till en fattig?
Är det rätt eller fel att avslöja någon som fuskar
på ett prov?
Vad är det moraliskt rätta att göra?
vad som är rätt och fel)
(Moral= din personliga uppfattning av
Hur avgör jag då vad som är rätt
eller fel?
•
Stämmer handlingen med de (etiska) regler vi har?
•
Är konsekvenserna av handlingen goda?
•
Är mina avsikter goda?
När du nu avgjort vad du tycker, fundera över på vilket av de tre sätten ovan
som du resonerat dig fram till ditt svar.
Vilket av de tre sätten att avgöra om det var rätt respektive fel väger tyngst
för just dig?
Regeletik eller pliktetik
•
Någon som resonerar enligt regeletiken menar att rätt val avgörs av de
regler som finns.
•
Handlingen och inte resultatet är det som bedöms
•
Exempelvis: ”De tio budorden” eller den ”gyllene regeln” är sådant som följs.
•
Religioner är oftast regeletiska.
•
Ex. på regeletiska regler: ”Du ska inte döda” finns även utanför religionen.
Du ska inte döda oavsett resultaten. ”Behandla andra som du själv vill bli
behandlad”. ”Du ska inte stjäla”.
Tio guds bud – judendom och kristendom
Jesu predikningar – kristendom
Levnadsreglerna – Buddhismen
Modern lagstiftning
Exempel på regeletik
•
Filosofen Immanuel Kant (1724-1804)
•
Man kan inte grunda vad som är rätt och fel på människors önskningar och
behov, som utilitarismen gör. Eftersom vi blir lyckliga av olika saker så kan
utilitarismen medföra att en och samma handling kan vara rätt i en
situation och omoralisk i en annan ex. ”Du ska inte döda”.
•
En handling måste vara etisk rätt oavsett vem som utför den.
•
Vi bör tänka. ”Handla alltid så att maximen för din handling skulle kunna
upphöjas till allmän lag!”. Detta kallade Kant för ”det kategoriska
imperativet” eftersom det är en uppmaning (imperativ) som gäller för alla
utan undantag (kategoriskt).
•
Med maxim menas den regel eller princip som handlingen är ett exempel på.
Ex. om du tycker det är fel att ta något från en affär, är det stöld som är
regeln (maximen) som du tycker ska vara upphöjd till allmän lag. Om du
inte tycker andra ska stjäla ska du inte heller göra det själv.
Konsekvensetik
•
Handla så att resultatet blir bäst
•
En handling är rätt endast om den leder till bättre konsekvenser än någon
annan handling personen kan välja
•
Resultatet och inte handlingen bedöms
•
Gör så att de förväntade konsekvenserna blir så bra som möjligt
•
Resonerar man konsekvensetiskt kan det alltså vara okej att döda en
människa om det är bra för den större massan
•
Den kändaste konsekvensetiken kallas för Utilitarism och grundades av
Jeremy Bentham (1748-1832). ”Största möjliga lycka för största möjliga
antal”. ”För så många som möjligt” innebär att den är universalistisk och
eftersom det inte bara är människor som kan uppleva lycka och lidande så
anser många utilitarister att även djur kan innefattas.
Sinnelagsetik
•
Handla utifrån ditt samvete och försök göra gott.
•
Syftet (avsikten) med din handling avgör om den är rätt. ”Det är tanken som
räknas”.
•
Ser bara till avsikterna och inte konsekvenserna. ”Det känns rätt”
•
Ens inställning till medmänniskan är avgörande. Om handlingen utförs för
att man vill väl så är det alltid rätt, även om konsekvenserna sedan visar sig
bli katastrofala.
Vad är gott och för vem?
Om vi säger att något är moraliskt gott betyder det att vi värderar något som
positivt, till exempel att det är gott och positivt att göra andra lyckliga. Lycka är
för många något gott och dess motsats lidande något ont vi vill undvika
Det finns tre olika svar på ”för vem?”
•
Egoister anser att man ska tänka på sig själv i första hand. Hänsyn till andra
behöver man bara visa om det gynnar en själv
•
Altruister tänker tvärtom, de anser att man endast ska tänka på andra och inte
sig själv.
•
Universalister slutligen anser att man ska tänka på andra och sig själv. Vilka de
andra är finns det olika uppfattning om. En del altruister och universalister
hävdar att det endast gäller människor medan andra anser att det även gäller
vissa djur eller allt levande.
•
Fundera över: Hur resonerar en konsekvensetisk egoist? Hur resonerar en
regeletisk altruist?
Finns Gud? Personlig Gud eller en slags kraft? Eller inget
av det?
•
a-thos (grek) = ingen Gud. Är man ateist förnekar man att det finns något
gudomligt. Ett absolut ställningstagande.
•
agnostos (grek) = inte veta. Är man agnostiker säger man helt enkelt att man
inte vet. Detta är alltså inte ett absolut förnekande av det gudomligas existens.
Sekulärt samhälle
•
Alla medborgare har rätt att utöva sin livsåskådning, ensamma eller i grupp,
under förutsättning att detta inte kommer i konflikt med andras rättigheter.
•
Ingen medborgare tvingas följa eller tillhöra en viss kulturell sedvänja eller livsåskådning.
Är man humanist betyder det att man förlitar sig på den mänskliga förmågan.
Detta går att förena med både ateism och agnosticism.
Är man marxist sätter man den mänskliga förmågan i centrum precis som
humanisterna gör. Skillnaden är att marxister lägger fokus på den kraft som finns
i kollektivet mer än i den enskilda individen.
