Första världskriget
- Bakomliggande konflikter och viktiga aktörer
Viktiga bakomliggande konflikter
•
•
•
•
•
Nationalismen
Imperialismen
Effekter av det nya industrisamhället
Allianserna
Brister i diplomati och avsaknad av
internationella organisationer, typ FN
• Underskattande av faran och effekterna av
ett storkrig
Nationalismen
• Under 1800-talet tar den moderna nationalismen form.
• Två huvudinriktningar: medborgarnationalism och
etnonationalism.
• Medborgarnationalism: betonar en gemensam idé och
gemensamma ideal, detta är det som förenar – typexempel:
Frankrike, USA
• Etnonationalism (av etnicitet): betonar gemensamt kulturellt
ursprung och social samhörighet: typexempel: Tyskland,
Italien
• En tredje inriktning blir aldrig lika stor: pannationalismen.
Typexempel: Panslavism, Pangermanism, Skandinavism
VIKTIGT!!!
• Hur kan nationalismen användas i politiskt
syfte?
• Vilka kan ha sett nationalismen som en
möjlighet och vilka kan ha sett den som ett
hot?
• Viktiga händelser: Tysklands enande 1871
Italiens enande
”Dagens stora frågor kommer inte att avgöras genom tal
och majoritetsbeslut, utan genom blod och järn.”
Tyskland enas
• Arkitekten bakom Tysklands enande är Otto von
Bismarck, ministerpresident i den största tyska staten,
Preussen. Hans mål är att utesluta Österrike ur den
enade tyska staten.
• Genom att skickligt provocera fram och vinna 3 krig
sluter alla tyska stater upp bakom Preussen.
• 1864 – krig mot Danmark.
• 1866 – krig mot Österrike
• 1871-71 krig mot Frankrike
• 1871 utropas kejsarriket Tyskland i spegelsalen i
Versailles.
• Bismarck tvingar Frankrike att betala ett stort
krigsskadestånd och att avstå territoriet AlsaceLorraine (Elsass – Lothringen). Frankrike
kommer därefter att söka ta revansch.
Folkgrupper i Österrike-Ungern
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tyskar: 24%
Ungrare:20%
Tjecker: 13%
Polacker: 10%
Rutener (Ukrainare): 8%
Rumäner: 6%
Kroater: 5%
Slovaker: 4%
Serber: 4%
Slovener: 3%
Italienare: 3%
Andra länder med stora minoritetsgrupper
• Tyskland: polacker, danskar, fransmän
• Osmanska riket (Turkiet): kurder, armenier,
greker, araber
• Ryssland: polacker, finnar, balter, kaukasier
Den nya imperialismen
• 1800-talets imperialism bidrar till nya konflikter
mellan de europeiska stormakterna, flera krig är
nära.
Motiv till och följder av imperialismen
• Ekonomiska motiv –
råvaror, nya marknader,
hinna före konkurrenter
• Status
• Strategiska motiv (t.ex.
militärbaser)
• Inrikespolitiska motiv –
inrikes problem kan avledas
med offensiv imperialism
• Ideologi – tekniskt bättre
utvecklade länder hade rätt
att skaffa sig kolonier i
underutvecklade områden
•
•
•
•
•
Stora ekonomiska vinster
Stormaktsrivalitet
Rasism
Intresse för andra kulturer
Många negativa följder för
de koloniserade områdena,
t.ex. onaturliga gränser (t.ex.
Afrika), ensidig ekonomisk
struktur, nya sociala
skillnader.
• Positivt – viss modernisering,
bättre tillgång till utbildning
och sjukvård.
Viktiga förutsättningar för det moderna industrisamhällets framväxt –
tekniska framsteg
• Uppfinningen av den elektriska generatorn under 1800talets första hälft möjliggör modern elproduktion
• I mitten av 1800-talet lär man sig att utvinna fotogen ur
olja.
• Alfred Nobel uppfinner dynamiten på 1860-talet.
• I slutet av 1800-talet utvinns för första gången bensin, en
förutsättning för bilismen.
• Edison uppfinner glödlampan 1880 – revolution för
belysningstekniken
• Andra halvan av 1800-talet blir de stora järnvägsbyggenas
tid. Pacificjärnvägen och Transibiriska järnvägen anläggs.
• Daimler uppfinner den första användbara
förbränningsmotorn på 1880-talet. Automobiler börjar
tillverkas.
• Ford uppfinner det löpande bandet vid sekelskiftet.
• Massmedia och masskommunikation blir verklighet genom
telegraf (1830-tal), telefon (1870-tal) och trådlös telegraf
(1890-tal) som möjliggör radion.
• Billigt tidningspapper av god kvalitet och utbredd
läskunnighet innebär tidningar i massupplagor från slutet
av 1800-talet.
Effekter av det moderna industrisamhället
• Urbanisering. Nya industricentra växer fram i nästan alla
europeiska länder. Inflyttning från landsbygden.
• Hårda arbetsvillkor för industriarbetare, långa arbetstider,
låg lön, otrygg anställning, dåliga bostäder. Klassklyftorna
märkbara.
• Utbildningsnivån höjs successivt, liksom politisk
medvetenhet.
• Den hela tiden växande gruppen industriarbetare och den
köpstarkare medelklassen blir allt viktigare brickor i det
politiska spelet.
Kapprustning och militärt tänkande
• Möjligheten till relativt billig
massproduktion i kombination med
vinstintressen, imperialism, aggressiv
nationalism och misstänksamhet gör att
vapenproduktionen accelererar till
kapprustning.
• Särskilt drivande är Tyskland och
Storbritannien, men även Frankrike.
Utbyggnaden av det europeiska järnvägsnätet under 1800-talet
är något som militära strateger tar fasta på;
- man börjar planera för ett snabbt krig. Snabba
truppförflyttningar kräver detaljerad planering, detaljerade
generalplaner för ev. krig utarbetas.
Under 1800-talets andra del inrättar de ledande europeiska
makterna också krigshögskolor, där en militär elit utbildas och
där realistiska krigsspel blir en del av utbildningen.
Preussen /Tyskland blir modellen som alla kopierar.
1904 hade i princip alla europeiska arméer hemliga militära
planer i händelse av ett krig. Mest känd är Schlieffenplanen.
Schlieffenplanen
Allianserna
Allianssystemet skapades ursprungligen av Bismarck efter
Tysklands enande 1871. Avsikten var att förhindra ett franskt
revanschkrig mot Tyskland. Bismarck band samman Tyskland,
Österrike-Ungern och Ryssland i allians.
Under slutet av 1800-talet växer motsättningarna mellan
Ryssland och Österrike-Ungern,
3-stats alliansen går inte att hålla ihop.
Bismarck förhandlar fram ett separat icke-angreppsavtal med Ryssland,
samtidigt som han vidtar skyddsåtgärder mot den växande ryska
spannmålsexporten och försvårar för ryska företag att ta lån i tyska banker .
Efter Bismarcks avgång 1890, låter den unge kejsaren Wilhelm II bli att
förnya avtalet med Ryssland. Han ser det som omöjligt att vara allierad
med både Österrike och Ryssland, risken är då att Tyskland förlorar stöd
från båda, menar han. Wilhelm II:s mål är att göra Tyskland till en ledande
världsmakt, särskilt vikt fäster han vid flottan som nu snabbt byggs ut, vilket
oroar Storbritannien.
Ryssland närmar sig nu Frankrike, två alliansblock tar form.
Storbritannien och Frankrike når en uppgörelse om Afrika 1904, om Asien
med Japan 1902 och slutligen även med Ryssland 1907.
Den tysk-österrikiska alliansen kommer även att inkludera Italien.
Vägen till krigsutbrottet
• 1912 utbryter krig på Balkan. Det försvagade
osmanska riket (Turkiet) attackeras av Serbien,
Montenegro, Grekland och Bulgarien, som vill
bryta loss europeiska delar av riket. Bulgarien är
missnöjt med fredsuppgörelsen och startar 1913
ett nytt krig – det andra balkankriget. Särskilt i
Serbien är nationalismen stark, landet har genom
Balkankrigen fördubblat sin yta. Det största hindret
från att samla alla serber i en stat är ÖsterrikeUngern som kontrollerar Bosnien, där många
serber bor. Från Serbien sprids propaganda mot
dubbelmonarkin
• Den 28/6 1914 mördas Österrikes tronföljare Franz Ferdinand
i ett attentat i Sarajevo. Attentatsmannen tillhör den serbiska
terroristgruppen Svarta Handen.
• Serbien anklagas av Österrike-Ungern som ställer hårda krav
på landet. Tysklands kejsare, Wilhelm II skickar en s.k.
blankocheck där Österrike ges fria händer mot Serbien.
• Österrike-Ungern skickar ett ultimatum till Serbien, som
landet knappast kan uppfylla, Ryssland har givit Serbien sitt
stöd.
• I månadsskiftet juli-augusti bryter kriget ut (Svarta veckan)
Viktigt att veta/fundera på
• Vilken typ av krig blev Första Världskriget och
varför blev inte kriget som man tänkt sig?
• Varför förlorade Centralmakterna kriget?
• Hur finansierades kriget?
• Hur påverkades Europa av kriget?
