1/2
Tankesmedja för friluftsliv 2016
Anteckningar från workshop 5. KOMPIS – Tillsammans planerar vi havet!
Arrangör: Havs- och vattenmyndigheten.
Workshopledare: Christina Hallström och Johanna Egerup
Syftet med workshopen
Syftet med workshopen var att diskutera kommunernas perspektiv på
havsplanering för att ta med i det nationella havsplaneringsarbetet och vad
kommunerna tjänar på att planera i havet.
Upplägg
- Havs- och vattenmyndigheten informerade om havsplaneringen utifrån
perspektivet hur möter den kommunala planeringen av havet den statliga
havsplaneringen.
-
Lo Lennartsson från Gävle kommun presenterade kommunens arbete och
erfarenheter med att översiktsplanera i havet. Perspektiv utifrån vilka
möjligheter och svårigheter ser kommunen.
-
Gruppövning för att identifiera vilka möjligheter och svårigheter som finns
för kommunen att planera i havet.
-
Diskussion och slutsatser från gruppövningen.
-
Havs- och vattenmyndigheten informerade om KOMPIS-bidraget.
Resultat från gruppövning
Gruppövningens frågeställning: Vilka möjligheter och vilka svårigheter anser du
det finns för kommunen att planera i havet?
Möjligheter med att planera i havet
-
Driva på mellankommunala samverkan då havet går över
kommungränserna.
-
Kommunpolitiker förstår sig på planering och planeringsfrågor. Genom att
driva planering i havet kan övriga havsmiljöfrågor också lyftas som annars
är svårt att få gehör för bland politiker, till exempel havsmiljödirektivet,
vattendirektivet och miljökvalitetsmålen.
-
Avvägning av riksintressen förenklas.
-
Förutsättningar för utvecklingen i havet tydliggörs. Kan ge
konkurrensfördelar till exempel hamnutbyggnad – om kommunen tydliggör
denna satsning finns en större attraktivitet för sjöfarten.
-
Strukturera kommunens syn på användningen av vattnet och havet.
-
Bättre använda de resurser som finns i havet.
2/2
-
Den statliga planeringen och dess möjlighet till att delta och samverka
med kommuner och sektorer ger en bättre förutsättning för planeringen av
havet för den enskilda kommunen.
Svårigheter med att planera i havet
-
Brist på kunskapsunderlag, till exempel inventeringar i havet.
-
Brist på kompetens i små kommuner.
-
Avsaknad av politiks vilja – lättare fokus land.
-
Samordning av många planer och processer. Vad ska kommunen
egentligen prioritera? Åtgärdsprogram för havet, åtgärdsprogram för
vatten, riksintressen med mera.
-
Många intressen i kusten på samma yta – svårighet för enskilda
kommuner att göra avväganden.
-
Planeringen av havet är beroende av andra myndigheter och deras
intressen och avvägningar.
-
Svårt att veta vad som förväntas och hur stor påverkan man som kommun
har.
-
Saknar någon att bolla idéer med – vill ha någon ansvarig myndighet att
diskutera med om vad som gäller för kommunal planering i havet.
Diskussion och reflektioner
Med fokus på svårigheterna fördes en diskussion om hur den statliga
havsplaneringen skulle kunna användas för att minska svårigheterna för den
kommunala planeringen i havet. Även andra reflektioner kring den fortsatta
planeringen kom upp.
-
Havsplaneringen kan underlättas genom att sammanställa och
tillgängliggöra befintligt underlag som även kommunerna kan använda.
-
Tydligare ansvarsfördelning behövs – vem ska kommuner vända sig till
när gäller vägledning och frågor kring planeringen av deras hav.
-
Vad händer med den kommunala översiktsplanen och dess avvägningar
när den statliga planen beslutats? Kan detta tydliggöras nu så kommer
nog fler kommuner vilja/se nyttan av att planera sitt hav.
-
Vilket ansvar har Havs- och vattenmyndigheten att driva den kommunala
planeringen? Vad händer med den statliga havsplanen om det är tomt och
oplanerat längs med kusten?
