Kort version
*
Ballongbil
• Hur långt kan du få ballongbilen att köra?
•
Varifrån kommer energin som får bilen att köra?
• Prova att själv bygga en ballongdriven bil.
Klimat-X, Klimatexperiment i skolan
Malmö miljöförvaltning i samarbete med
Malmö högskola, lärarutbildningen, fysik. Experimentutveckling: Mats Areskoug
1
030918
******
Mera om
Ballongbil
Syfte
Eleven får bekanta sig med energiomvandlingar från muskelenergi (lungorna) via lagrad
energi i tryckluft till rörelseenergi.
Kommentarer till experimenten
Den energimängd som lagras i tryckluften i ballongen är ca 10 J. Jämför gärna med att veva
fram 10 J (10 Ws) på vevgeneratorn i experimentet ”Veva så att lampan lyser”.
*** Övertrycket i en vanlig ballong är cirka p = 2500 Pa. Det är ganska
oberoende av hur mycket ballongen är uppblåst. Volymen på en fullt uppblåst
ballong är cirka V = 4 liter = 0,004 m3. Den lagrade potentiella energin kan
beräknas som
W = p ⋅V = 2500 ⋅ 0,004 J = 10 J
Tillämpningar
Bussar i stadstrafik slösar mycket energi genom att bromsa bort rörelseenergi vid varje
hållplats. Det finns bussar som bromsas genom att hjulen får driva en luftpump, som pumpar
tryckluft i en tank. Energin lagras medan bussen står stilla. När bussen skall starta får
tryckluften hjälpa till att driva bussen.
Denna utrustning behöver du
Ballongbil (från experimentmaterielfirma, t.ex. Zenit ab läromedel)
Litteratur
Areskoug, Mats, Miljöfysik. Energi och klimat. 1999. ISBN 91-44-01114-8. Energilära,
förutsättningar för solenergiutnyttjande, solfångare, solceller, vind- och
vattenenergi, värmepump, växthuseffekten mm behandlas. Många experiment
beskrivs.
Blegaa, S., Poulsen, E.: Energiströmme. Munksgaard, Köpenhamn 1992. ISBN 87-1610722-5
Energi, energi-transport, energiomvandlingar. En mängd vardagliga exempel
och utmärkta experiment. Gymnasienivå. På danska.
Boyle, G.: Renewable energy. Oxford University Press 1996. ISBN 0-19-856451-1.
Onfattande genomgång av principer och möjligheter för flödande energi.
Grundläggande högskolenivå.
Klimat-X, Klimatexperiment i skolan
Malmö miljöförvaltning i samarbete med
Malmö högskola, lärarutbildningen, fysik. Experimentutveckling: Mats Areskoug
2
030918
Energiläget 2002. Statens energimyndighet, STEM. Översikt, statistik och kommentarer om
energianvändning och energitillförsel i Sverige och världen. Gymnasie –
högskolenivå.
Även på nätet: http://www.stem.se/
Lenskjaer. T., Aagren Nielsen, J.: Krop &Energi. Gyldendal 1989. Gymnasiebok om kropp
och energi. Många bra experiment och exempel, även för yngre barn. På danska.
Weblänkar
http://www.sparkraft.nu/
Delegationen för energiförsörjning. Lösenord för undervisningsmaterial: släck!
(inklusive utropstecken). Här finns en stor mängd undervisningsmaterial för alla
åldrar, elevmaterial, lärarmaterial, experimentförslag, energilexikon mm.
Fungerar med Explorer, ej med Netscape.
http://www.stem.se/
Energimyndigheten. Under Förlaget finns en rad informativa artiklar. Framför
allt Energiläget 2002 (eller senare) ger översikt, statistik och kommentarer om
energiläget i Sverige och världen. Gymnasie – högskolenivå.
http://utbildning.lut.mah.se/areskoug/klimat-x/
Klimat-X, Malmö stad och Malmö högskola. Experiment, pedagogiskt program
och förslag till undervisningssekvenser mm. Elevmaterial och lärarmaterial.
Från 10 år.
Utbyggd webplats med ny adress kommer under 2003
http://skolernesenergiforum.dk/
Skolornas energiforum i Danmark. Tips om undervisningsaktiviteter,
solfångarbygge mm. Grundskola och gymnasium. På danska.
http://www.nrel.gov/education/resource.html
US National Renewable Energy Laboratory ger mycket information, tips om
undervisningsaktiviteter och länkar om förnyelsebar energi, mm. Grundskola –
högskola. På engelska.
http://www.crest.org/index.html
CREST, Center for renewable energy end sustainabel technology. Fyllig
information om förnybar energi. Gymnasie – högskolenivå. På engelska.
http://www.iclei.org/efacts/
The Energy Educators of Ontario. Artiklar om energi. Gymnasienivå. På
engelska.
Klimat-X, Klimatexperiment i skolan
Malmö miljöförvaltning i samarbete med
Malmö högskola, lärarutbildningen, fysik. Experimentutveckling: Mats Areskoug
3
030918
