Senast uppdaterad 2012-08-01
Naturkunskap 1a1
Behov och resurser
Lärarhandledning gällande sidorna 7-35
Capensis
Förlag AB
Behov och resurser
Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet:
·
Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och
ekosystemens bärkraft.
·
Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter
och jämställdhet.
·
Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt
etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
·
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur
man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
·
Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att
kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Förslag på laborationer. Fördjupningsuppgifter finns i bilaga
·
Ekologiskt fotavtryck
·
Lavar och luftmiljö
·
Mineral och bergarter
·
Naturvetenskapliga begrepp
·
Pendeln: ett exempel på naturvetenskapligt arbetssätt
http://www.capensis.se/Nk1a1/Nk1a1Material.html
5
6
1.1.
Mål
·
·
·
·
Naturens resurser: Sid 7-10
Förstå samband mellan människors livsstil och förbrukning av resurser
Kunskap om vilka de viktigaste resurserna är
Förstå skillnaden mellan ändliga och förnybara resurser
Peka mot möjliga vägar att nå ett hållbart samhälle
Begrepp
Resurser, levnadsstandard, kretslopp, återvinning, ekosystemtjänst
Bilder
·
Världens befolkning
·
Förorenad luft i Beijing
·
Lavar som indikatorer på dålig luft
·Avfallstrappan
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 1, 2, 3, 4
miljarder invånare
10
Världens befolkning under 2000 år
?
2046
2027
8
2011
1999
6
1987
1975
4
1960
1927
2
0
200 miljoner
1
275 miljoner
500
1000
Hantering av avfall
2. Återanvända
produkter
1. Undvika slöseri
loppmarknad
450 miljoner
1500
5. Lagra
3. Återvinna
material
glasåtervinning
4. Utvinna
energi
trä blir till flis
kvicksilver
slutförvaras
1804
2000
1.2.
Mål
·
·
·
·
Senast uppdaterad 2012-08-01
Miljöhistoria del 1: Sid 11-14
Insikt om att miljöpåverkan inte är något nytt
Förstå hur städer ökar påverkan genom intensivare utnyttjande av resurser
Förstå hur skogsekosystem påverkas av att människors samhällen expanderar
Insikt i att jordbruk kan bedrivas på ett sätt som inte är hållbart
Begrepp
Erosion, avverkning, försaltning
Bilder
·
Milstolpar i människans historia
·
Försvunnen skog i Grekland
·Aralsjön
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 6, 7, 8, 9, 12
Samhälle av Jägare och Samlare
Bondesamhälle
Eld börjar användas
10 000 000
Homo habilis
Konstbevattning
Homo neanderthalensis
Kärnenergi
Konstgödning
Jordbruk
Homo erectus
Ursprunglig
Hominid
Industrisamhälle
Järnväg
Verktyg börjar användas
Metaller
Bilar
Persondator
Förbränningsmotor
Flygplan
Homo sapiens
1 000 000
100 000
10 000
1 000
År sedan
Aralsjön torkar ut
Aralsjöns tillflöden Amu-Darja och Syr-Darja har sedan 1960 -talet använts för bevattning. Eftersom Aralsjön ligger i
ett mycket torrt område torkar sjön ut och kan vara helt borta ungefär år 2020. Jämför bilden av Aralsjön med utseendet
i en kartbok så ser du hur mycket större sjön har varit. Bilderna är från åren 2000, 2006 och 2011. (Foto: NASA)
100
Nu
7
8
1.3.
Miljöhistoria del 2: Sid 15-17
Mål
·
·
·
·
Förstå grundläggande skillnader mellan ett jordbrukarsamhälle och ett industrisamhälle
Inse sambans mellan konsumtion och användning av resurser
Ha kunskap om metoder för att öka livsmedelsproduktionen
Förstå vad globalisering är och vilka positiva och negativa följder den kan få
Begrepp
Globalisering, ogräs, gröna revolutionen, växtförädling, monokultur, avkastning
Bilder
·
Ökad produktion av livsmedel
·
Indiens gröna revolution
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 10, 11
Diskussionsuppgifter: 2, 3
Indiens gröna revolution
egen produktion
Spannmål
(miljoner ton)
Befolkning
(miljoner)
befolkning i Indien
1 000
överskott/underskott
(lager eller import)
200
150
800
600
100
50
-4,8
1950
-8,4
1960
-7,5
1970
+14,7
1980
+20,5
1990
överskott/underskott (miljoner ton)
+40
2000
400
200
1.4.
Mål
·
·
·
·
·
Senast uppdaterad 2012-08-01
Sårbarhet och bärkraft: Sid 18-19
Förstå vad som påverkar samhällets sårbarhet
Insikt om att det finns gränser för miljöns bärkraft
Hur bärkraften kan öka eller minska
Ha kunskap om orättvisor när det gäller fördelning av jordens resurser
Förstå hur våra val av livsstil inverkar på möjligheterna att uppnå ett hållbart samhälle
Begrepp
Hållbar utveckling, ekologiskt fotavtryck, bärkraft, sårbarhet
Bilder
·
Planetens bärkraft
·
Köttätare behöver en större jord
Uppgifter
Diskussionsuppgifter: 1, 4
Planetens bärkraft
miljoner
10 000
? miljarder
Miljöns bärkraft i
industrisamhälle
1 000
100
10 miljoner
Miljöns bärkraft i
jägare- och samlaresamhälle
10
100 000 år
100 000 f.kr
Spannmål
Fågelkött
Griskött
Nötkött
Jämförelse mellan den
areal som krävs för
framställning av
ett kg spannmål
och ett kg kött av
olika typ
300 miljoner
Miljöns bärkraft i
enkelt bondesamhälle
10 000 år
9 000 f.kr
1000 år
år 1000
år 1900
100 år
år 2000
9
10
1.5.
Mål
·
·
·
Naturvetenskap: Sid 20-21
Att få ökade kunskaper om naturvetenskapliga arbetsmetoder
Att få ökade kunskaper om ett naturvetenskapligt förhållningssätt
Att lära sig att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden
Begrepp
Naturvetenskap, observation, hypotes, teori, felkälla, definition, pseudovetenskap
Bilder
·Spöket
·
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 13, 14, 15
Diskussionsuppgifter: 7
1.6.
Mål
·
·
·
Senast uppdaterad 2012-08-01
Jordens utveckling och litosfären: Sid 22-23
Att känna till hur jorden med dess grundämnen har uppkommit
Att känna till jordens delar med ämnen i fast form, vätskeform och gasform
Att kunna något om jordskorpan och litosfärens plattor
Begrepp
Big bang, fusion, supernova, atmosfär, hydrosfär, litosfärplatta, biosfär, jordskorpa, magma, mantel, tsunami, jordskalv
Bilder
·Planetsystemet
·
Jorden i genomskärning
·
Litosfärens plattor
·
Litosfärplattornas rörelser
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 16, 17, 18, 22, 23
Diskussionsuppgifter:
(
Merkurius
Venus
Jorden
Mars
Saturnus
Jupiter
Uranus
Neptunus
Pluto
)
Solen
Relativt avstånd till solen
Jupiter
Vulkaner
Bergskedja under
bildning
Kontinental litosfärplatta
Djuphavsgrav
Oceanrygg
Oceanisk litosfärplatta
Strömmar i manteln
Oceanisk litosfärplatta
Saturnus
Uranus
Neptunus
Pluto
11
12
1.7.
Mål
·
·
·
·
·
Hydrosfären och atmosfären: Sid 24-27
Känna till vattnets kretslopp och betydelsen av olika naturliga förråd av sötvatten
Kunna ge exempel på hur problem med vattenförsörjning kan uppstå
Känna till atmosfärens viktigaste beståndsdelar och hur den har ändrats under jordens historia
Känna till de viktigaste klimattyperna och vad som påverkar klimatet i Sverige
Känna till något om klimatets växlingar
Begrepp
Troposfär, avdunstning, kondensation, ytvatten, markvatten, grundvatten, glaciär, tempererat klimat, ozonskikt
Bilder
·
Jordens vatten
·
Vattnets kretslopp
·
Vatten för sommaren
·
Vattenförsörjning i Mongoliet
·
Atmosfärens skikt
·
Klimatet har varierat
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 19, 20
Diskussionsuppgifter:
CO2 (ppm)
400
380
360
340
320
300
280
260
240
220
200
180
160
°C
Koldioxidhalt
400 000
Värmeperiod
Värmeperiod
Värmeperiod
+12
+10
+8
+6
+4
+2
Temperaturskillnad
jämfört med nutid
0
Istid
Istid
300 000
Istid
200 000
-2
-4
-6
-8
-10
Istid
100 000
0
Förändring av
medeltemperatur
+ 10 ˚C
- 10 ˚C
1.8.
Mål
·
·
·
Berggrunden och marken: Sid 28-30
Senast uppdaterad 2012-08-01
Att förstå betydelsen av mineral och bergarter, både som grund för ekosystem och som resurser för industrin
Att känna till något om uppkomsten av olika slags bergarter
Att känna till hur istider ger upphov till de lösa avlagringar som ligger ovanpå berggrunden
Begrepp
Mineral, bergart, malm, sediment, magmatisk bergart, metamorf bergart, sedimentär bergart
Bilder
·Bergkristall
·
Mineral i granit
·
Kalksten på Kinnekulle
·Ortoceratit
·
Bergarternas kretslopp
·Rullstensås
·Sandtag
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 24, 25, 26
Diskussionsuppgifter: 5
Sediment består av material som
lagras i allt tjockare skikt. Sådana
sedimentlager kan bestå av lera och
grus från vittrat berg. De kan även
bildas av skal från kräftdjur och
plankton som faller till botten.
Sediment av
plankton och
smådjur
Granit
Magmatiska
bergarter
Vittring
Kalksten
Högt tryck och
hög temperatur
Magma
Gnejs
Metamorfa bergarter
Sedimentära bergarter
Vittring
Högt tryck och
hög temperatur
Krita
Marmor
13
14
1.9.
Mål
·
·
·
Jordarter och jordmåner: Sid 31-33
Att känna till de vanligaste jordarterna i Sverige och något om deras egenskaper
Att känna till hur de vanligaste jordmånerna i Sverige har bildats
Att förstå varför jordmånsbildning är viktig för markens egenskaper och villkoren för växtligheten på en plats
Begrepp
Jordart, lera, morän, torv, jordmån, podsol, brunjord, förna, mull
Bilder
·
Barrskog på morän
·
Torv bildas i kallt klimat
·
Podsol och brunjord
·
Podsol under tallskog
·
Tunn jordmån på berg
Uppgifter
Instuderingsfrågor: 27, 28, 29, 30, 31
Diskussionsuppgifter: 6
Blekjord
Rostjord
Förna
Mull
Mineraljord
Mineraljord
Berg
Berg
Senast uppdaterad 2012-08-01
15
16
