En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande
variabeldata
Examensarbete i Publiceringsteknik
Ida Lundin
[email protected]
Examinator: Nils Enlund
Handledare: Christer Lie, Institutionen
för Grafisk teknik och medieteknik,
KTH
Uppdragsgivare: Framkom
verksamhetsutveckling AB
Handledare: Christian Persson, Framkom
Verksamhetsutveckling AB
Elanders Digitaltryck AB
Förord
Framkom Verksamhetsutveckling har varit uppdragsgivare för examensarbetet. De
har hjälpt mig med dator och ett rum under arbetet. På Framkom har jag också haft
min handledare, Christian Persson som har kommit med hjälp och råd då jag har haft
funderingar kring examensarbetet.
Jag vill också tacka Elanders Digitaltryck AB, i Göteborg, för att de gett mig
möjlighet att besöka dem samt intervjua personal och jag vill rikta ett särskilt tack till:
Jimmy Lundbeck, VD, för att han nappade på min idé, Linda Martinsson för att hon
har arrangerat intervjuer m.m., Venke Fridlund för ”guidetur”. Vidare vill jag tacka
Arne Brorsson, försäljningschef, Joacim Eliasson, säljare, Sabina Andersson,
handläggare, Peter Magnusson, produktionschef, Fredrik Hellsing, preprintchef,
Andreas Olsson, tekniker, Per Agblad, tekniker och Reidun Agblad,
produktionsplanerare. Tack även till Emil Vesterberg, Hendrik Reinik, Lars
Andersson, Lisa Lindstedt, Lotta Brammesjö, Magnus Jönsson, Maria Björk, Marita
Sandell och Sofia Larsson.
Jag vill också tacka Anna Johansson, Volvia.
Sammanfattning
Då Xerox och Indigo introducerade sina första digitalpressar i färg på Drupa-mässan
1995, möttes de med avvaktan. Den grafiska branschen hade genomgått stora
förändringar på grund av den tekniska utvecklingen. Branschen var inte mogen för
digitaltryck. Digitalpressarna jämfördes också med offsettryckpressar vilket inte var så
positivt för digitalpressarna. De första digitalpressarna producerade trycksaker som var
dyra att framställa och var av dålig kvalitet.
Idag finns det många leverantörer av digitalpressar. Även stora företag har satsat på
utveckling av programvara och digitalpressar. Det tyder på att digitaltryck har en
framtid. En annan viktig aspekt är att man börjar inse att det finns unika affärsmöjligheter för digitaltryck, att det inte bara är ett komplement till offsettryck.
Digitaltryck lämpar sig bra för manualer, små upplagor av böcker, kataloger etc. Det är
också möjligt att trycka endast den mängd som behövs, vilket spar lagerkostnader.
En avgörande skillnad med digitaltryck är möjligheten att använda variabeldata i ett
dokument. Det innebär att varje dokument kan göras unikt. Trycksaker producerade
med variabeldata kan användas i form av individanpassade erbjudanden till en kund. Det
kan också utnyttjas för att exempelvis producera en manual som är anpassad efter en
produkt. För att dokument producerade med variabeldata skall kunna användas
betydligt mer, krävs enhetliga standarder, vilket flera organisationer som PODi, The
Digital Printing initiative och CGATS, Committee for Graphic Arts Technology
Standards, arbetar för. Det krävs också kunskaper i marknadsföring.
Elanders Digitaltryck AB producerar trycksaker med digitaltryck. Det är vanliga trycksaker, utan variabeldata, exempelvis böcker och kataloger men också manualer som är
produktifierade, anpassade efter produkten. De kan också trycka trycksaker med
variabeldata. Ett exempel på det är brev från försäkringsbolaget Volvia. Intervjuer och
besök har gett mig insikt i vikten av att aktivt arbeta med att söka upp kunder. Det är
också viktigt att ha en bra produktion, uppbyggt på rutiner och som stöds av ett bra
produktionssystem.
A study of the production flow for digital printing
- Static printed products and printed products with variable
data
Abstract
When Xerox and Indigo introduced their first digital colour printers at the Drupa
exhibition in 1995 they where seen with awaiting. The printing industry had gone
through big changes due to technical development. The industry wasn’t ready for digital
printing. The digital printers were also compared with offset printers, that weren’t good
for the development of digital printing. The first digital printers produced printed
products which were expensive and of bad quality.
Today there are several suppliers of digital printers. Even big companies, like
Heidelberg, have invested in development of software and digital printers. This indicates
that digital printing has a future. Another important aspect is that digital printing
companies starts to realise that there are unique business opportunities for digital
printing, that it isn’t a complement for offset printing. Digital printing is very suitable
for manuals, small editions of books, catalogues etc. It’s also possible to print what is
needed at the moment.
An important difference between digital printing and other printing techniques is the
possibility to use variable data in a document. That means that every document can be
unique. Printed products containing variable data can be used for individualized offers
for a customer. It can also be used for example manuals, which are adjusted to the
product. To get printed products with variable data more common, uniform standards
are important, several organisations like PODi, The Digital Printing initiative, and
CGATS, Committee for Graphic Arts technology Standards, are working for uniform
standards. Variable data printing also requires knowledge about marketing.
Elanders Digitaltryck AB produces printed products with digital printing. It’s static
printed products, for example books and catalogues. They also produce manuals that
are adjusted to the product and other products with variable data. For example letters
from the insurance company Volvia. Interviews and visits have made me understand the
importance of working hard to find prospects and make them clients. It’s also important
to have a well-functioning production with routines supported by a workflow system.
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Innehållsförteckning
1
Inledning............................................................................................................................................3
1.1 Syfte .........................................................................................................................................3
1.2 Problemformulering ..............................................................................................................4
1.3 Metod ......................................................................................................................................4
1.4 Avgränsningar ........................................................................................................................4
1.5 Uppdragsgivare ......................................................................................................................5
DEL I
2
Digitaltryck ........................................................................................................................................6
2.1 Digitalpressen, fördelar och nackdelar ...............................................................................6
2.2 Produktion av trycksaker med digitalpress ........................................................................7
2.3 Programvara för produktion av digitaltryck ......................................................................8
2.4 Så fungerar digitalpressen.....................................................................................................8
2.5 Digitaltryckpressleverantörer på marknaden ...................................................................10
2.5.1
Xerox.....................................................................................................................10
2.5.2
Xeikon ...................................................................................................................10
2.5.3
Indigo ....................................................................................................................11
2.5.4
Canon ....................................................................................................................11
2.5.5
Heidelberg.............................................................................................................11
2.5.6
Océ.........................................................................................................................12
2.5.7
IBM........................................................................................................................12
2.5.8
MAN Roland........................................................................................................12
2.5.9
Mgi .........................................................................................................................12
2.5.10 Ricoh......................................................................................................................12
2.6 Papper ...................................................................................................................................13
2.7 Efterbehandling ...................................................................................................................13
2.8 Kostnad för att skapa tryck................................................................................................14
2.8.1
Kalkylprogram......................................................................................................14
2.9 CRM – Customer Relationship Management..................................................................15
DEL II
3
Variabeldata.....................................................................................................................................16
3.1 One-to-One marketing – ett steg mot individanpassade trycksaker............................16
3.1.1
Bakgrund till One-to-One marketing ...............................................................16
3.1.2
Vad innebär One-to-One marketing?...............................................................16
3.1.3
Förbereda införandet av One-to-One marketing ...........................................17
3.1.4
Börja tillämpa One-to-One marketing .............................................................18
3.2 Datamining ...........................................................................................................................20
3.2.1
Hitta olika typer av data......................................................................................20
3.2.2
Metoder för datamining......................................................................................21
3.3 Digitaltryck med variabeldata ............................................................................................23
3.4 Arbetet med att skapa ett individanpassat utskick..........................................................24
3.5 Mjukvara och standarder ....................................................................................................24
3.5.1
PPML - Personalized Print Markup Language................................................25
3.5.2
VDX - Variable Data Exchange........................................................................25
3.5.3
Programvaror på marknaden .............................................................................26
3.5.3.1
PrintShop Mail.................................................................................26
1
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
3.6
Ida Lundin
3.5.3.2
Personalizer-X .................................................................................26
3.5.3.3
DesignMerge....................................................................................27
3.5.3.4
Yours Truly Personalization/ Indigo Yours Truly.....................27
3.5.3.5
Data Link XT...................................................................................28
3.5.3.6
Opus..................................................................................................28
PUL – Personuppgiftslagen ...............................................................................................28
DEL III
4
Elanders AB ....................................................................................................................................30
4.1 Master Vendor .....................................................................................................................30
4.2 Elanders Digitaltryck AB....................................................................................................31
4.2.1
Produktion............................................................................................................31
4.2.2
Elanders Digitaltryck – så ser verksamheten ut ..............................................31
4.2.3
Workflow-systemet..............................................................................................32
4.2.4
Säljprocess - att sälja digitaltryck .......................................................................33
4.2.5
Handläggning av order........................................................................................35
4.2.6
Preprintavdelningen ............................................................................................37
4.2.6.1
Preprintpersonalens arbetsdag ......................................................38
4.2.7
Tryckning ..............................................................................................................39
4.2.7.1
Operatörernas arbetsdag ................................................................41
4.2.8
Efterbehandling ...................................................................................................41
4.2.9
Distribution ..........................................................................................................41
4.2.10 Variabeltryck.........................................................................................................42
4.2.10.1 Att sälja trycksaker med variabeldata ...........................................43
4.2.10.2 Volvia ................................................................................................43
4.2.10.3 Fordonsindustrin.............................................................................44
4.2.11 Framtiden för Elanders Digitaltryck.................................................................44
4.2.11.1 Framtid för digitaltryck ..................................................................45
4.2.11.2 Framtid för variabeldata.................................................................45
5
Diskussion .......................................................................................................................................47
5.1 Digitaltryck ...........................................................................................................................47
5.2 Variabeldata ..........................................................................................................................49
5.3 Elanders Digitaltryck AB....................................................................................................51
6
Slutsats .............................................................................................................................................54
6.1 Digitaltryck ...........................................................................................................................54
6.2 Variabeldata ..........................................................................................................................54
6.3 Elanders Digitaltryck...........................................................................................................55
7
Referenser........................................................................................................................................56
8
Ordlista ............................................................................................................................................59
9
Bilagor
Bilaga 1, Master Vendor
2
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
1 Inledning
Tretton år efter introduktionen av digitaltryck i färg, ses det fortfarande som något
stort inom tryckeribranschen som snart skall slå igenom. Leverantörer av utrustning
för digitaltryck är dock entusiastiska och kämpar om marknadsandelar. Det är dock
inte lika lätt att få trycksaksköpare att välja digitaltryck. [6]
Digitaltryck innebär att man kan skapa en trycksak utan att först framställa en
tryckplåt. På marknaden finns idag digitaltryckpressar med varierande tekniska
lösningar.
Digitaltrycket är lämpligt för kortare upplagor som skall produceras snabbt. Det kan
vara exempelvis manualer, böcker eller kataloger. Det som gör digitaltrycket unikt är
möjligheten att använda variabeldata, att kunna byta ut information så att varje
tryckt exemplar blir unikt. Det finns en hel del användningsområden för digitaltryck
med variabeldata. Det kan vara inom marknadsföring, brev från banker,
försäkringsbolag och liknande. De dokument som skapas kan antingen vara individanpassade, anpassade till en person, eller produktifierade, anpassade till en produkt.
Det kan exempelvis vara en manual som bara innehåller information om produkten
på det språk, som talas i det land där produkten skall säljas. En manual för till
exempel en SAAB 95, som skall säljas i Spanien, skrivs på spanska och anpassas
efter bilmodellen och dess utrustning.
Att skapa trycksaker med variabeldata kräver ett nytt sätt att tänka och ett nytt
arbetsflöde. Det krävs också speciell programvara för att skapa dessa trycksaker.
Trots att organisationer som PODi, the Digital Printing initiative, och
digitalpressleverantörer har arbetat för en ökad produktion av trycksaker med
variabeldata har ökningen av dessa inte gått så fort som önskat.
1.1 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att ge en övergripande bild av hur produktionen
av trycksaker, skapade med digitaltryck, ser ut idag. Vilka olika alternativ som finns
på marknaden i form av programvaror och utrustning. Till vilka olika tillämpningar
används digitaltryck och hur framtiden ser ut.
Syftet är också att ge en bild av hur produktionen av dokument med variabeldata
fungerar. Vilka programvaror som finns på marknaden och hur utvecklingen ter sig.
Vilket tänkande, som krävs för att skapa ett dokument med variabeldata, samt vilka
nya rutiner som krävs på ett digitaltryckarföretag. Vilka problem som finns och hur
man försöker lösa dessa. Men också vad som krävs för att få fler företag att använda
sig av individanpassade dokument i till exempel reklamsyfte.
I examensarbetet ingår också en djupare studie hos ett företag, Elanders Digitaltryck
AB. Här har personal intervjuats för att få en bild av hur produktionen av digitaltryck ser ut i verkligheten. Elanders Digitaltryck är ett förhållandevis stort företag
inom digitaltryck. De har möjlighet att göra komplicerade individanpassade och
produktifierade trycksakslösningar. Det är också ett företag inom digitaltryck, som
går bra ekonomiskt. I min kartläggning av företaget hoppas jag också kunna komma
med förslag på förbättringar, som om möjligt skulle kunna bidra till en effektivare
3
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
produktion. Men också ge företaget möjlighet att få en bild av hur någon utanför
företaget, uppfattar företaget.
1.2 Problemformulering
Det finns många intressanta frågor som jag vill behandla och försöka besvara:
• Vilken utrustning och programvara behövs för att skapa trycksaker med
digitaltryck och trycksaker innehållandes variabeldata?
• Hur ser flödet ut för att producera trycksaker med digitaltryck.
• Hur ser flödet ut då digitaltryck och variabeldata används för att skapa
personifierade och produktifierade trycksaker?
• Hur skapas en kundkontakt och hur behåller man en kund?
• Vilken kunskap om kunderna krävs det att ett företag har, för att de skall
kunna skicka en individanpassad trycksak riktad till en kund?
• Är det egentligen meningsfullt att anpassa information till en individ?
• Vilka problem finns i produktionen av trycksaker skapade med digitaltryck?
1.3 Metod
Rapporten är uppdelad i tre delar. De två första delarna är baserade på fakta från
böcker, tidningsartiklar, Internet samt uppsatser skrivna av andra studenter och
rapporter från företag och organisationer. Det innebär att jag skapar mig en
uppfattning om hur det borde gå till vid produktion av digitaltryck. I den tredje
delen redogör jag för Elanders Digitaltryck AB och deras produktion.
I den första delen behandlas digitaltryck allmänt, och frågor om vad digitaltryck
egentligen är, vilken utrustning och programvara som används idag. I den första
delen tas också ekonomifrågor upp, vilka kostnader ett digitaltryckarföretag har för
sin produktion.
I den andra delen är fokuseringen lagd på digitaltryck med variabeldata. Här tas
också marknadsföring upp, samt olika tekniker för att finna information i databaser,
vilket är viktigt vid skapandet av trycksaker med variabeldata. Här finns också
information om mjukvara och standarder samt arbetssättet för att skapa dokument
med variabeldata.
Den tredje delen av rapporten behandlar företaget Elanders Digitaltryck AB, som
både producerar trycksaker med variabeldata och trycksaker utan variabeldata. Här
har jag genom besök och intervjuer skapat en uppfattning av hur produktionen ser
ut i ”verkligheten” och beskrivit denna i rapporten. På företaget förkommer ordet
”printa” mer än orden ”trycka med en digitalpress”. Det är inte för att skapa
förvirring som, i den tredje delen av rapporten, ordet ”printa” används.
Sist i rapporten finns det en diskussion där de tre delarna diskuteras. Därefter
kommer en kort slutsats. Det ges också rekommendationer på vad som är viktigt att
tänka på i framtiden för Elanders Digitaltryck.
1.4 Avgränsningar
Jag har i mitt arbete valt att få en övergripande bild av produktionen av digitaltryck
med och utan variabeldata. Att gå in i varje liten detalj, när det gäller utrustning eller
4
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
programvara, skulle resultera i en gigantisk rapport. Istället är arbetet inriktat på att
skapa en helhetsbild av vad digitaltryck innebär, vilka tillämpningar som är viktigast
och hur produktionen kan se ut. Exempelvis är färghantering och sådant kopplat till
färghantering, till exempel ICC-profiler, för digitaltryck, helt utelämnat.
Längst bak i rapporten finns också en ordlista där en del förkortningar och ord, som
förekommer i rapporten, finns förklarade.
1.5 Uppdragsgivare
Examensarbetet har utförts på uppdrag av Framkom Verksamhetsutveckling AB
och i samarbete med Elanders Digitaltryck AB i Göteborg.
5
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
2 Digitaltryck
Tendensen för trycksaker är att stora upplagor minskar medan små upplagor ökar.
En annan tendens är också att trycksakerna skall levereras fort. [8]
De första digitala färgtryckpressarna kom i mitten på 90-talet, men digitalpressar
eller skrivare för svartvita utskrifter har dock funnits betydligt längre. Svartvit
utskrift var dock något som kopieringsföretag, ”copyshops”, höll på med.
När de första digitala färgpressarna kom, så höll den grafiska branschen som bäst på
att anpassa sig till att inte längre använda film för att göra plåt, till exempel
nymodigheter som ”computer-to-plate”. När de två oberoende företagen Indigo och
Xeikon lanserade sina första digitala färgtryckpressar på Drupa 1995, bemöttes de
med skepsis. För att övertyga den grafiska branschen om digitalpressens fördelar,
har det sedan dess hållits ett stort antal seminarier och mässor. Det är först under de
senaste åren som utvecklingen har gått framåt och som branschen börjar ta en
riktning. Det har skett tekniska framsteg där leverantörerna har tagit tillvara digitaltryckarföretagens erfarenheter. Grafiska företag börjar också inse att digitaltrycket
skapar nya affärsmöjligheter, att det inte bara är ytterligare ett sätt att trycka. Idag så
står digitalt färgtryck för ungefär en procent av det totala färgtrycket. [5]
De två pionjärerna, Xeikon och Indigo, lade ned stora summor på att utveckla sina
tekniska lösningar, men de valde olika vägar för att få ut sin teknik. Xeikon skrev
avtal med andra printer-, press- och prepressleverantörer för att de företagen skulle
använda Xeikons teknik. Agfa, Xerox och IBM var först med att skapa sina egna
drivsystem och bygga egna skal till digitalpressarna. Under 2000 tog MAN Roland
över Agfas avtal och lanserade sin egen digitalpresslinje. Indigo behöll sin tekniska
lösning för sig själva. Länge var dock Xeikon och Indigo de enda leverantörerna för
digitala tryckpressar.
Nu har även den stora tryckpressjätten Heidelberg, tillsammans med Kodak,
utvecklat digitalpressen NexPress. Xerox försöker också ta marknadsandelar med
sin Xerox iGen3. Detta är två stora företag med helt olika ursprung, Heidelberg från
den traditionella grafiska branschen och Xerox från ”copy-shop”-branschen. [5]
2.1 Digitalpressen, fördelar och nackdelar
Om man jämför digitaltryck med exempelvis offset, tar en digitalpress bort flera steg
från den traditionella trycksaksproduktionen. Filer från datorn skickas direkt till den
digitala pressen, där det som skall tryckas exponeras på en metalltrumma i
tryckenheten. Trummorna i digitala pressar kan exponeras om under pågående
tryckning, vilket innebär att varje tryckt sida kan få ett eget utseende och bli
individanpassad eller produktifierad. [35]
Fördelar med en digitalpress:
• Det är möjligt att med kort varsel framställa trycksaker. [21]
• Det är möjligt att producera endast den mängd som för tillfället behövs. [21]
• Ger trycksaker med bra kvalitet i en liten upplaga. [21]
• Det är möjligt att göra varje trycksak anpassad efter en individ eller en
produkt. [21]
6
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
•
•
•
•
Ida Lundin
Kortare förberedelsetid jämfört med förberedelserna som krävs för att
trycka med offsetteknik. Då ingen plåt behöver framställas vid produktion
av digitaltryck. [35]
Färre personer behövs för att producera en trycksak med en digitalpress, då
steg, som finns vid offset, inte finns vid produktion av digitaltryck. [35]
Digitalpressen har den stora fördelen att arbeten kan sparas för att tryckas
vid ett senare tillfälle utan att det krävs mycket utrymme. [36]
Lagerkostnader kan för det företag eller organisation, som beställt
trycksaken, minska eftersom det är möjligt att trycka den mängd som för
tillfället behövs. Genom att inte heller ha ett lager av trycksaker finns det
ingen risk att materialet blir inaktuellt. [21]
Nackdelar med en digitalpress:
• Rent kvalitetsmässigt är digitaltryck något sämre, om man exempelvis jämför
med offsettryck. Det är heltäckande ytor med mörk färg, som kan bli randiga
i pressar där toner används. Anledningen är att den elektroniska laddningen
inte blir jämnt fördelad, vilket i sin tur innebär att tonerpartiklarna inte blir
jämnt fördelade. Detta gäller främst på tjockare papper, som inte laddas lika
bra som ett tunnare. [35] Digitalpressarna utvecklas hela tiden och
skillnaderna minskar, för ett otränat öga är det idag svårt att avgöra om en
trycksak är tryckt med digitaltryck eller offsettryck. [8]
• Digitaltryck blir också ett dyrt alternativ om man kommer över ungefär 2000
exemplar (det skiljer sig från olika digitalpressar). Då blir kostnaden per
trycksak mycket dyrare än om en annan tryckmetod, exempelvis offset, väljs.
[1]
• Vissa papper och papper med viss ytbehandling klarar inte den värme och
det mekaniska slitage papperet utsätts för i en del digitalpressar. Digitaltryck
har då nackdelen att det bara är möjligt att använda ett begränsat urval av
papper. [1]
• Storleken på papperet som kan används i en digitalpress är begränsat. [1]
2.2 Produktion av trycksaker med digitalpress
Arbetsgången för att skapa en trycksak med en digitalpress är mindre invecklad,
då inga tryckplåtar behöver framställas. Här kommer en kort förklaring på
produktionsflödet, (se fig.1) mer ingående förklaring av utrustning och program
som krävs kommer i efterföljande kapitel.
Först och främst måste man ha en idé, om vad det är som skall produceras. Det
kan vara en bok, som skall tryckas i en liten upplaga, en broschyr, ett
produktblad eller liknande. När innehållet är bestämt gör trycksaksbeställaren
layouten och skickar sedan filen till företaget som skall trycka filen.
Digitalpressföretaget förbereder då filen för tryck genom att se till att filen är
korrekt, att alla fonter är med, samt lägga till skärmärken, som är till hjälp vid
tryckningen och i efterbehandlingen. Filen rippas, vilket innebär att filen
överförs till en bild bestående av raster. Det måste göras för att filen skall kunna
tryckas. Tryckning sker och därefter finns det möjlighet för olika
efterbehandling före distribution. [35]
Idé
Layout
Förbereda fil
för tryck
Rippning &
Tryck
Efterbehandling
Distribution
Fig. 1 Arbetsgång för digitaltryck [35]
7
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
2.3 Programvara för produktion av digitaltryck
De layoutprogram, som oftast används, är Quark Xpress och Adobe Pagemaker. De
används för att foga samman text, illustrationer och bilder till färdiga sidor.
Programmen är baserade på sidbeskrivningsspråket PostScript. Även andra vanliga
program, som Adobe Framemaker och Adobe Illustrator, är baserade på PostScript
och dessa används också för att framställa dokument för tryckning.
För att kunna trycka i en digitalpress, är det nödvändigt att överföra sidorna i filen
till bilder bestående av raster. Det görs med en rip, Raster Image Processor. Filen
översätts först till PostScriptkod och då skapas en PostScriptfil som skickas med
hjälp av en PostScriptskrivarrutin till en utskriftsenhet som rippar filen. [3] Rippen
beräknar rasterpunkterna och filen kan sedan tryckas i digitalpressen. [1] Rippen
består av två huvuddelar, en PostScripttolk och en rasterbildsprocessor. Tolken tar
emot och översätter PostScriptinformation varefter rasterbildprocessorn skapar en
bitkarta på varje separation av sidan.
Det finns två typer av rippar: hårdvarurippar och mjukvarurippar. Hårdvarurippar är
datorer speciellt konstruerade för att rippa och mjukvarurippar är ett program som
läggs på en standarddator. Hårdvarurippar är oftast snabbare än mjukvarurippar
medan mjukvarurippar är mer flexibla, då de lättare kan bytas ut.
Ju mer komplex en sida är desto längre tid tar beräkningarna och därmed ripptiden.
Det finns inget klart samband mellan ripptid och filstorlek. En stor fil tar generellt
längre tid att rippa, men det är komplexiteten hos filen som är det mest avgörande.
En komplex fil innehåller många olika fonter, komplicerade illustrationer med flera
lager information, bilder som inte är beskurna i ett bildbehandlingsprogram utan i
layoutprogrammet etc. En sådan fil kan ta lång tid att rippa även om den inte är så
stor.
Det finns tre olika versioner av PostScript, som utvecklats ur samma grund. I PostScript 3 har man fokuserat på att utveckla delar av programmen, dels optimering av
rippningen av PostScriptfiler och dels anpassningar till Internet. När man rippar i
PostScript 3 bearbetas varje objekt i PostScript-filen för sig, för att öka hastigheten.
PDF-formatet utnyttjas även vid rippningen och det har gjort det möjligt att
processa varje sida för sig, då formatet skapar ett sidoberoende, vilket gör att det
inte är nödvändigt att processa hela filen i ett svep. Med PostScript 3-rippar är det
också möjligt att rippa PDF-filer utan att de först görs om till PostScript.
PDF-formatet är också vanligt, i den grafiska branschen, vilket har den stora
fördelen att det är plattformsoberoende. Runt filformatet PDF finns flera program,
Acrobat Reader, för att läsa filen, Acrobat Destiller för att skapa filen, samt Acrobat
Exchange, för redigering. Det finns också en rad plug-ins till programmen för att
kunna arbeta med PDF-filen. Sidorna i en PDF-fil är också oberoende av varandra.
PDF-formatet har också den fördelen att en PDF-fil inte blir så stor, vilket är bra då
man vill överföra filer. [3]
2.4 Så fungerar digitalpressen
De olika tryckpresstillverkarna har skapat olika tekniska lösningar på digitalpressarna
och det som skiljer dem åt är framförallt sättningstekniken.
8
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Den vanligaste tekniken i en digitalpress är elektrofotografisk, eller xerografisk. Det
innebär att en trumma försedd med ett ytskikt av ett fotoelektriskt material laddas.
Det fotoelektriska materialet exponeras med olika mängd ljus från en laser (se fig. 2)
eller en LED-enhet (se fig. 3). Där ljuset träffar trumman blir ytmaterialet bärande
och det är så tryckbilden uppkommer. Laddad toner eller färg dras sedan till de
exponerade eller de oexponerade delarna av trumman.
De olika digitalpressarna har också olika teknik för att överföra tonern eller färgen
till papperet. Ofta finns det någon form av mellanmedium, som kallas duk, men
ibland förs bilden direkt från trumman till papperet. Det är också olika teknik för
hur mycket färg som överförs på papperet, man skiljer på single- och multiplepassteknik. Med singlepasstekniken förs alla färgtoner på papperet på en gång.
Multiplepasstekniken innebär att en färgtoner i taget överförs till papperet.
Den toner eller färg som används i en digitalpress, är anpassad efter tryckpressen.
Ofta finns det inte något annat alternativ till digitalpressleverantörens toner eller
färg, för att processen skall fungera. De flesta digitala tryckpressar använder toner i
form av pulver, med olika storlek på partiklarna. Det finns dock undantag, Indigo
och Heidelberg använder flytande färg, vilket ger dem möjlighet att trycka på ett
större urval av papper och även plastmaterial.
I de nyare digitalpressarna finns det möjlighet till duplextryckning, vilket innebär att
man trycker på båda sidor av papperet samtidigt. Det finns andra lösningar för att
trycka på båda sidorna, antingen genom att ha två maskiner efter varandra eller
genom att vända på papperet i maskinen för att sedan trycka på andra sidan. [5]
Canon, Xerox och Kodak har, i sina digitalpressar, en digitalt styrd
laserstråle (se fig. 2) som reflekteras ur ett roterande prisma och
laddar upp delar av trumman. Tonerpulvret dras sedan till de
laddade delarna av trumman och tonern överförs sedan till
papperet när trumman roterar över papperet. Trumman roterar ett
varv för varje färg och partiklarna i tonern binds temporärt till
papperet med elektricitet. Tonern fästs slutligen på papperet med
värme eller hårt tryck. [35]
Agfas Chromapress (även vissa modeller av Xeikon och IBM)
använder en liknande teknik och är baserat på en elektrofotografisk
process snarlik laserskrift. Där exponerar en LED-matris (se fig. 3)
den fotoledande trumman till olika nivåer av ljus och bildar därmed
ledande ytor på trumman. Tonerpartiklar dras till dessa ytor och
skapar en bild, som sedan överförs till papperet. Trumman laddas
om för varje varv, vilket innebär att varje ark kan bli unikt. Slutligen
fästs tonern vid papperet med hjälp av en uppvärmningsenhet. [35]
Fig. 2 Laserstråle [35
Fig 3 LED-matris [35]
Hos Indigos modeller sprutas laddad färg mot plåten och fäster på ytor med motsatt
laddning. I likhet med traditionella offsetpressar överför plåten bilden till en
gummivals som sedan överför bilden till papperet. Detta gör att färgen emulgerar in
i papperet ungefär som vid vanlig offset. Det innebär också att man inte behöver
någon fixeringsenhet som med värme fäster färgen på papperet. [35]
Det finns även andra lösningar på tryckteknik, där bläckstråle är den främsta, den
sliter mindre på papperet, då ingen värme används i processen. Den tekniken
9
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
används främst i industriproduktion. För framställning av blanketter och liknande,
där det inte ställs krav på hög bildkvalitet, men där det är viktigt att det går fort att
producera trycksaken. Det finns också bläckstråleprintrar för storformatsutskrifter.
Här är bildkvaliteten hög men skrivaren är tyvärr långsam.
Digitala tryckpressar finns både med arkmatat och rullmatat papper. De arkmatade
digitalpressarna används främst på civiltryckerier och prepressföretag, medan
rullpressarna är vanligare vid produktion för industrin. Arkpressen har en något
snabbare uppstart än vad en rullpress har. Det gör att en arkmatad digitalpress lämpar
sig mer för kortare upplagor medan en rullmatad digitalpress är mer användbar för
stora upplagor.
Océ har en teknik som bygger på att använda magnetism för att få fram en tryckbild.
Det görs genom att skapa en magnetisk bild med magnetisk toner. Océs digitalpressverk har också sju färger; cyan, magenta, gul, svart samt rött, grönt och blått. [5]
2.5 Digitaltryckpressleverantörer på marknaden
Digitaltryck spås en lysande framtid och det är intressant för maskinleverantörerna.
De stora tryckpresstillverkarna satsar på utveckling av digitala tryckpressar. [8]
Utvecklingen går fort och det finns idag digitalpressar med en helt annan kapacitet
än de som såldes så sent som för tre år sedan. [10]
2.5.1 Xerox
Xerox dominerar bland printrar på svartvitsidan och producerar för denna två serier.
Docutech för vanligt tryck och Docuprint för variabeltryck. [8] Xeroxs maskiner har
elektrofotografisk teknik och tonern överförs på papperet direkt från trumman.
Xerox digitalpressar:
• Docutech finns i olika konfigurationer och snabbheter, där vissa har
extrafinesser som limbindning. [5]
• Docucolor 2045 och 2060 som motsvarar två hastigheter, 45 A4/min eller
60 A4/min.
• Xeroxs nya digitala tryckpress i färg, iGen3, klarar 100 A4/min. [8]
2.5.2 Xeikon
Xeikon är en belgisk digitalpresstillverkare. I början såldes deras maskiner under
Agfa och hette då Chromapress. Företaget har haft ekonomiska bekymmer men en
lösning på problemen är nära då Xeikon har lovats stöd från Agfa och MAN
Roland. Xeikon använder en egen utvecklad teknik och exponeringen sker via ett
bälte, istället för en trumma, som överför tonern till papperet. [5]
Xeikons digitalpressar:
• DCP 320 samt DCP 500 P, två rullmatade maskiner med pappersbredd på
32 respektive 50 cm. Dessa maskiner kan fås antingen med singlex,
(enkelsidigt tryck) eller duplex (dubbelsidigt tryck). [8]
• CSP 320 D, visades på DRUPA 2000 men har blivit försenad på grund av
problem. Den har dubbla tryckverk som nästan är ett måste för att få
tillförlitliga variabeltryck på bägge sidor. [8] CSP 320 D är arkmatad [5] och
klarar 960 dubbelsidiga A4/h. [8]
10
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
2.5.3 Indigo
Indigo var en av pionjärerna inom digitaltryck. Företaget har dock blivit uppköpt
och tillhör nu Hewlett Packard, som satsar på att vinna marknadsandelar som
leverantör. Indigo har en hel del olika digitalpressar att erbjuda sina kunder. [10]
Indigo använder sig av en teknik som påminner om offset. De har flytande färg som
överförs till en gummivals för att sedan tryckas på pappret. Det gör det möjligt att
använda tunna papper och även andra material. Indigos digitalpressar trycker med
upp till 230 linjers raster, standarden är 180. Digitalpressarna är också Pantonecertifierade med sex eller sju färger per verk. Indigo har nya pressar på väg ut på
marknaden, till exempel en digitalpress för 50*70 ark.
Indigos Digitalpressar:
• Publisher 4000 och Publisher 8000, digitalpressarna har en maxhastighet på
272 A4/min med fullt variabeltryck.
• HP Indigo press 1000 och HP Indigo press 3000, kan användas för tryck i
flera färger eller en färg. [8]
• E-print Pro, Platinum, Ultrastream, Publisher är andra modeller. [5]
2.5.4 Canon
Canon var först med digitaltryck i färg och de levererade 1989 den första CLC –
(Color Laser Copier) kopiatorn med rip. Canon har idag flera tusen maskiner i drift.
[21] Canon använder också en egen teknik för tryckprocessen och hur tonern
överförs från trumman till papperet. [5]
Canons Digitalpressar:
• Canons senaste och snabbaste maskiner är CLC 5000 (50 A4/min) och CLC
1100-serierna är. CLC-pressarna har också den fördelen att de kan användas
för färgkopiering.
• Canon har svartvita maskiner: IR 110 (110 A4/min) och IR 8500 (85
ark/min) är
2.5.5 Heidelberg
Företaget har trots sin ledande ställning inom offsettryck satsat mycket på digitaltryck. [9] Heidelberg, Canon och IBM säljer en digitaltryckpress för svartvittryck,
som har utvecklats av Heidelberg och Kodak, under olika namn till olika marknader.
Maskinen är moduluppbyggd och den kan kompletteras med olika alternativ för
efterbehandling. I efterbehandlingsprocessen används sugluftsplockning och det är
även möjligt att blada in ark bland de nytryckta. [7]
Heidelbergs digitalpressar:
• Digimaster (Tillverkas av Kodak och säljs även under namnen Canon och
IBM)
• NexPress 2100 har utvecklats och tillverkats i samarbete med Kodak. Det är
en kraftfull, stor och dyr maskin. Pulvertonern, som används, är så
finfördelad att den upplevs som en vätska. Maskinen har en inbyggd
pappersvändare vilket gör att den kan trycka på båda sidor. Med den
maskinen, påstår sig Heidelberg kunna konkurrera med offset i upplagor upp
till 2000 exemplar. [5]
11
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
2.5.6 Océ
Océ har utvecklat maskiner för två marknader; dels för exempelvis banker och
liknande som trycker kontoutdrag etc. dels för den grafiska marknaden, där större
trycksaker, produceras exempelvis böcker och manualer. [8] Dessa maskiner är
kända för att vara robusta och flexibla. [10]
Océs digitalpressar:
• Pagestream, 1000 A4/min, 240-300 dpi. Svart/vit.
• Demandstream, för större arbeten som trycks ”on-demand”, alltså för den
grafiska branschen. Svart/vit. [8]
På färgsidan har Océ CPS 700, vilken har en Océ-utvecklad teknik där upp till sju
färger kan användas och de läggs på papperet en i taget. Det gör att det inte krävs så
mycket toner vid tryckningen. Digitalpressen använder inte heller värme för att fästa
tonern på papperet, vilket i sin tur minskar slitaget på papperet. Upplösningen är
maximalt 400x1600 dpi och hastigheten är 25 sidor/minut vid både simplex och
duplex. Océ CPS 700 kan samtidigt som den trycker, även läsa in text eller bild och
rippa. [10]
2.5.7 IBM
IBM är ett av flera företag, som använder digtaltryckteknik från Xeikon. IBM:s
maskiner har sitt eget ”skal” och egen mjukvara för arbetsflödet. Det är elektrofotografisk teknik, som används och tonern överförs från trumman till papperet.
IBM:s digitalpressar
• Infoprint Color 130 och Infoprint Color 130 +, 130 A4-sidor/minut. [5]
2.5.8 MAN Roland
Även MAN Roland använder Xeikons lösning för tryckprocessen. Tonern överförs
via ett bälte, istället för trumma, till papperet.
MAN Rolands digitalpressar:
• Dicopage, en arkmatad digitalpress med en kapacitet av 960 A4/h.
• Dicopress och Dickopack, rullmatade. De har en kapacitet på 3900 A4/h. [5]
2.5.9 Mgi
Företagets digitala tryckpressar är långsamma, men dessa klarar att hålla hastigheten
även då man trycker på tjockt papper. Den digitala pressen är moduluppbyggd,
vilket gör att man kan bygga en enhet som klarar sex A4/min. Rippen kan driva fyra
skrivare. En fördel är att man kan mata in antingen ark eller använda papper på rulle.
[8]
2.5.10 Ricoh
Ricoh var först med digitala kopiatorer, där de är marknadsledande.
Ricohs digitalpress:
• Ricoh AF 1105, svartvit produktionsskrivare som klarar 105 A4/min. [8]
12
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
2.6 Papper
I digitaltryckprocessen utsätts papperet för mycket slitage och det ställer nya krav på
papperet och papperets ytbehandling. Beroende på vilken teknik som används i
digitalpressen kommer papperet att utsättas för olika grad av uppvärmning,
uppladdning, avladdning och nedkylning. En vanlig följd av detta är att papperet kan
krympa och torka ut, då kan papperet behöva återfuktas för att få rätt fukthalt.
Beroende på att tekniken skiljer sig så mycket åt för de olika digitalpressleverantörerna är det svårt att rekommendera ett generellt papper för digitaltryck,
utan det blir snarare att rekommendera papper för de olika digitalpressarna. Det
ställs högre krav på det papper som skall användas i en färgdigitalpress än det
papper som används i en digitalpress för svart tryck. Papper för arkmatade maskiner
är dessutom mer känsligt än för rullmatade.
Formatet är en viktig aspekt och papperet bör levereras i den storlek som det är
avsett för i digitaltryckpressen. Fuktighetsgraden är också viktig och därför bör
digitalpapper packas i täta omslag så att fukthalten inte blir för hög eller låg.
Fukthalten är viktig för att papperet skall kunna laddas så att tonern sitter kvar ända
tills den har smälts fast på papperet i fixeringsenheten. [7]
2.7 Efterbehandling
Då färgen vid digitaltryck i de flesta fall, beroende på teknisk lösning, hamnar
ovanpå papperet blir färgen mer känslig för nötning och beröring. Papperet kommer
att utsättas för olika grad av uppvärmning, uppladdning, avladdning och nedkylning,
vilket sliter på papperet. Om papperet falsas, direkt efter att papperet gått igenom
printern, kan färgen och i värsta fall papperet knäckas. Det kan även vara svårt att
laminera ett digitaltryckt ark, på grund av att färgen fäster på ytan av papperet och
inte tränger in i papperet som vid offsettryck.
Detta har inneburit att tillverkarna av maskiner för efterbehandling har fått komma
med nya lösningar då maskinerna skall användas till digitaltryck. Ett exempel kan
vara att använda luft för att flytta papperet i maskinen, för att minska mekanisk
slitning.
Det finns idag efterbehandlingsutrustning, som är framtagen och anpassad till
digitaltryck. Engelska företaget Morgana har tagit fram en kompakt bigningsmaskin
med en relativ hög kapacitet. Papperet skadas inte då bigningsmaskinen har ett
luftmatat system.
Duplo är en japansk tillverkare av utrustning för efterbehandling. Deras Docucutter
kan biga och skära och det finns möjlighet att programmera den skärning och
bigning som önskas. Docucuttern är bra till att bland annat skära visitkort. Det är
också möjligt att i ett streck utföra olika typer av bigning och skärning genom att
märka trycksakerna med streckkoder.
Horizon är en annan japansk tillverkare, som bland deras efterbehandlingsmaskiner
har en som kan användas både online, i direkt anslutning till tryckningen, till
digitalpressen Xerox Docutec, eller offline. [7]
13
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
2.8 Kostnad för att skapa tryck
Det är ingen lätt uppgift att svara på vad ett tryckjobb egentligen kostar och vilket
pris som digitaltryckaren slutligen skall debitera kunden. Det finns en mängd
faktorer att ta hänsyn till för att avgöra den faktiska kostnaden för ett tryck.
Hur många tryckta A4 är det möjligt att budgetera för under ett år? Om en
tryckpress är bemannad och kan användas 2000 h/år, kan man räkna med att
tryckpressen producerar tryck 75 % av den tiden (det går åt tid till att få igång
digitalpressen mellan tryckjobb, digitalpressen står också still på grund av fel), alltså
fås 1500 h som det är möjligt att ta betalt för. Det är då möjligt att räkna med att
man verkligen kan ta betalt för 80 % av dessa 1500 h, vilket är 1200 h. Räknar man
med att tryckpressen klarar ungefär (beroende på modell) 4000 A4/h så fås
1200*4000 = 4 800 000 A4/år som det är möjligt att ta betalt för. Detta blir då en
siffra att utgå ifrån vid budgetering och man måste då sätta ett pris som täcker
kostnaden för produktion samt övriga kostnader som företaget har.
Ett tryckjobb kräver förberedelse i form av prepress, där prepresspersonal gör i
ordning filer så att dessa skall kunna tryckas i digitalpressen. Filerna fås av kunden
och beroende på hur komplicerad tryckningen är, (det är kanske ett dokument med
variabeldata som skall tryckas), tar det olika lång tid att förbereda filen. Det händer
att fel upptäcks som kräver att filen skickas tillbaka till kunden för att rättas till. Här
finns det kostnader för personal, utrustning och den lokal som används.
Då själva tryckningen sker finns utgifter för personal, och vid mer komplicerade
tryckjobb så som variabeldata krävs mer övervakning för att det inte skall bli fel. Vid
tryckningen kostar tryckfärg och papper, det blir ofta en del pappersspill. Utöver
dessa kostnader blir det utgifter för maskinhyra, servicekostnader och för
reservdelar. Det blir också kostnader för den lokal där utrustningen står.
För efterbehandlingen finns det utgifter för personal samt för utrustning och
förbrukningsvaror, exempelvis lim, spiraler etc.
Det finns också en mängd andra kostnader som ett digitaltryckföretag har,
exempelvis för säljare, ett eventuellt säljkontor, handläggare och övrig administrativ
personal.
Då man skall bestämma pris måste hänsyn också tas till företagets affärsidé och
policy. Lovar man att vara det företag som säljer billigast tryck så borde man leva
upp till sitt löfte. [20]
2.8.1 Kalkylprogram
Alla företag i grafiska industrin behöver ett kalkylsystem för att kunna beräkna sina
kostnader och kunna lämna prisuppgift på olika jobb till kunder. Det kan tyckas att
personalen kan priserna utantill och har rutin för att göra offerter, men med ett
kalkyleringsprogram går det att göra offerter, för- och efterkalkyler på ett
affärsmässigt sätt.
Det finns idag kalkylsystem utvecklade speciellt för den grafiska branschen, det finns
många olika utformningar, med varierande gränssnitt, där en del program är mer
omfattade än andra. Det finns också kalkylsystem, där det går att få fram pris medan
14
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
kunden väntar i telefon, eller med inbyggt e-postprogram för att skicka offerter till
en kund.
Det är bra att ha ett system som är användarvänligt, det vill säga att det är enkelt och
lätt att lära sig och att personalen vill använda det. Annars är risken stor att ingen
använder programmet.
Förr gick kalkyleringen bara ut på en kostnadsbaserad prissättning, idag försöker
man även ta hänsyn till vilket värde tjänsten eller produkten ger kunden. [11]
2.9 CRM – Customer Relationship Management
Upplever kunden att företaget bryr sig om kunden och värdesätter denne är det
troligt att kunden även i framtiden vänder sig till företaget för att beställa trycksaker.
Att som digitaltryckarföretag visa intresse, komma ihåg vad som diskuterats vid
tidigare tillfälle samt hålla ordning på de beställningar kunden gjort, är mycket viktigt
för ett företag och dess framtid.
Ett verktyg för ett företag att hålla reda på kundrelationer är CRM – Customer
Relationship Management. Det finns olika definitioner på CRM, där vissa ser CRM
som ett datasystem, ett datasystem med kundinteraktioner eller som en hel
affärsstrategi. [15]
På ett företag vars affärsidé är att utveckla kundanalys, kundrelationer och kunddialog för att skapa långsiktiga och lönsamma relationer med stora kundgrupper, ser
man CRM som ett begrepp som identifierar, etablerar och utvecklar långvariga och
lönsamma kundrelationer. CRM är mer än ett IT-system eller en enskild reklamkampanj. Det är ett helhetssynsätt där man genom en kontinuerlig och lärande
process bygger upp kunskap om vilka kunder som är mest lönsamma. Vad som
skapar lojalitet, hur man kan få avhoppande kunder att vända tillbaka. Hur man på
bästa sätt kan utnyttja olika kommunikationskanaler samt hur verksamheten kan
utnyttjas för optimal kundnytta. För att få ordning på all information krävs ett
effektivt IT-stöd. För att lyckas med CRM-strategin måste IT-stödet ses som en del i
helheten där övergripande verksamhetsfrågor och den individuella kunddialogen är
lika viktiga områden. Det är viktigt att identifiera de kritiska punkterna i kundrelationen där den kan försvagas eller förstärkas, en sådan kritisk punkt kan vara
efter ett köp, när kunden är ny. Utifrån dessa system så skapas en systematiserad och
automatiserad personlig kommunikation för att kunna ge och få rätt information.
[31]
Poängen med ett CRM-system är att gränserna inom företaget rivs och att säljsidan
har tillgång till supportsidans information. CRM är den strategi ett företag tillämpar
för att skapa ordning och reda på kundrelationer. [13]
15
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
3 Variabeldata
Det som gör digitaltrycket unikt är möjligheten att använda variabeldata. Det kräver
dock ett nytt tankesätt både hos företaget som vill skapa trycksaken och hos det
grafiska företag som skall producera denna.
Det krävs också att information om den tänkta mottagaren finns tillgänglig. För att
hitta användbara data i en databas krävs det kunskaper om datamining och de olika
metoderna som kan användas. Det krävs också program för att koppla ihop layout
och databas.
3.1 One-to-One marketing – ett steg mot
individanpassade trycksaker
För att överhuvudtaget kunna producera trycksaker som är anpassade efter kunden
så krävs det kunskaper om kunden. One-to-One marketing är ett synsätt inom
marknadsföring som lämpar sig bra för företag som vill få mer kunskaper om sina
kunder. Individanpassade trycksaker kan sedan bli en mycket viktig del inom den
strategi företaget tillämpar utifrån One-to-One marketing.
Vad är då skillnaden mellan One-to-One marketing och CRM?
”Jag ser 121 (One-to-One marketing) som filosofin och förhållningssättet, där ingår
CRM som den verksamhet som ur ett företagsperspektiv strävar efter att organisera
kundrelationer på ett lönsamt sätt, med hjälp av datalager (datawarehousing mm). CRMbegreppet kommer från databranschen, inte från tänkare inom marknadsföring”,
menar Ola Feurst. [39]
3.1.1 Bakgrund till One-to-One marketing
Begreppet One-to-One marketing lanserades första gången 1993 i boken “The Oneto-One Future” av Don Peppers och Martha Rogers. Fram till dess hade marknadsföring handlat om att nå ut och informera en kund om en speciell produkt, sälja och
efter en lyckad affär avsluta relationen till kunden. Det har inte funnits plats för
anpassning till enskilda individer av tjänster eller produkter. För att urskilja grupper
har man försökt att rikta in sig mot sociodemografiska segment av kunder genom att
ta hjälp av uppgifter från databaser. Det antas då att dessa kunder har liknande
intressen på grund av att de bor i ett visst område, är lika gamla och har ungefär lika
stor årsinkomst. Men det handlar återigen om försäljning på kort sikt och att
kunderna i segmentet behandlas lika.
3.1.2 Vad innebär One-to-One marketing?
One-to-one marketing handlar inte primärt om att lära kunden om en produkt och
inte heller att få kunden att köpa en vara så fort som möjligt. Här strävas det efter
att särskilja varje kund och se till dennes intresse. Det bygger på en relation där
kunden får berätta för företaget om sina behov av produkter och tjänster. Utifrån
det kan dessa varor eller tjänster produceras för kundens räkning. En mycket viktig
del i relationen är att företaget kommer ihåg vad som sagts. Kunden ska inte behöva
tala om vad som har bestämts tidigare.
16
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
3.1.3 Förbereda införandet av One-to-One marketing
För ett företag är det bättre att vara den viktigaste partnern för några kunder än att
vara en liten leverantör hos många kunder. Det är svårare för en kund att bryta med
en stor leverantör, det är kostsamt och tidskrävande att involvera ett eller flera nya
företag.
När man börjar arbetet med One-to-One marketing är det värt att fundera på en del
faktorer, för att avgöra vilka kunder det, i en begynnelsefas, är viktigt att satsa på. En
aspekt är livstidsvärde, en beräkning av en kunds samtliga intäkter och kostnader
under relationens återstående tid. Ett exempel på livstidsvärde kan vara: Jag handlar
på Ica för 3000 kr/månad i 10 år = 360 000 kr. En viktig aspekt blir då för ett
företag att se hur en kunds livstidsvärde kan öka.
Frågor att beakta när det gäller livstidsvärde:
• Sedan när är kunden kund hos oss?
• Hur mycket blir det totalt i försäljningsvärde?
• Hur troligt är det att kunden köper av oss nästa gång?
• Hur många år återstår av relationen?
• Vilket potentiellt livstidsvärde har en kund som kommer för första gången?
• Vilket är en kunds strategiska värde? Där görs en samlad bedömning av
kundens idéer till produktförbättringar, samarbetsvilja och engagemang,
referensvärde (trovärdig och villig referens), kundtillväxt etc.
• Hur kan livstidsvärdet öka?
Det finns också anledning att identifiera de Mest Värdefulla Kunderna (MVK), som
står för den största delen av vinsten. Om det finns kunder som är mer lönsamma än
andra och om man har kunder med olika behov av produkter och tjänster finns det
klara motiv till att börja tillämpa One-to-One marketing.
För att avgöra värdet hos kundrelationen, Mest Värdefull Kund Relation (MVKR)
kan man betrakta följande punkter:
Återköp och varaktighet:
En kund som återkommer över en längre tid genererar såväl information som
intäkter. Ju längre tid kunden varit kund och ju fler köp som gjorts, desto större
sannolikhet att kunden kommer att stanna. Den kund som visar ett regelbundet
inköpsmönster är lättare att lära känna och är troligen mer trogen än den kund som
köper intensivt under oregelbundna perioder. Kundens ålder har också relevans för
bedömning av relationens totala livstid.
Kundandel:
Kundandelen anger hur stor del av kundens tid, sympati, vana eller plånbok ett
företag har. Hur stor kundandelen är säger mycket om kunden, det kan betyda att
kunden är nöjd och väljer att ha företaget som leverantör till många produkter och
tjänster. Det kan också betyda att kunden egentligen skulle vilja anlita ett annat
företag men att det är för arbetsamt.
17
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Lönsamhet:
Lönsamheten definieras som kundrelationens intäkter minus kostnaderna för
exempelvis dialog. En kundrelation som visar ökande lönsamhet är särskilt värdefull.
Kunskap om sina och andras preferenser:
Den kund som känner tillit till sitt val och vet vad hon vill ha och dessutom känner
till hur andra vill ha det, är värdefull för företaget. Kunden visar att den har gjort ett
medvetet val och kommer troligen att fortsätta relationen så länge företaget lever
upp till förväntningarna.
Relationsengagemang:
Hur engagerad är kunden egentligen? En kund som är engagerad i dialogen och
kommer med egna förslag, kommer troligen att stanna som kund om företaget
lyssnar.
Referensvärde:
I vilken grad kan kunden påverka andra så att de också blir kunder i företaget? Den
som rekommenderar ett företag stannar själv som kund.
Detta leder till att fundera över begreppet lojalitet. Hur kan man mäta hur lojal en
kund är? Ett exempel är lojalitetsstegen, där den lägsta nivån på lojalitet benämns
prospect, någon vill kanske handla av företaget. När köpet genomförts är personen
en kund, vid flera köp, betecknas kunden som klient. Det följande steget är
supporter, en återkommande kund med en engagerad relation till företaget, därefter
ambassadör. Kunden rekommenderar företaget till andra. Slutligen finns partner,
kunden är delaktig i produktutvecklingen, kund och leverantör har ömsesidig nytta
av varandra. Idén med stegen är att identifiera var kunderna står och att sedan arbeta
för att kunden skall ta steg uppåt. En lojalitet får aldrig bli påtvingad, exempelvis att
”handlar du hos mig får du återbäring”. Det finns självklart marknader där alla har
någon form av lojalitetsprogram (kundkort med bonus) och det blir då svårt att vara
det företag som inte har ett program. Men det viktigaste att tänka på är att företaget
skall förtjäna lojalitet från kunden.
3.1.4 Börja tillämpa One-to-One marketing
För att bygga upp en marknadsföring som bygger på One-to-One marketing kan
man dela upp arbetsgången i fyra steg.
Första steget, Identifiering:
Identifiera dina kunder, bygg upp ett system så att företaget vet vem kunden är.
Satsa inte på de kunder som inte har köpt produkter eller tjänster på länge utan satsa
på lönsamma kunder. Kundens värde är avgörande för hur mycket man skall satsa
på kunden.
Exempel på identifieringsaktiviteter:
• Identifiera de bästa kunderna
• Ta fram värdefulla kunder som har klagat mer än en gång under året och
bevaka dem särskilt.
• Ta fram värdefulla kunder som har minskat sina inköp kraftigt och bevaka
dem.
• Identifiera de som är olönsamma och minska exempelvis utskick till dem.
18
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
•
•
Ida Lundin
Identifiera garantihandlingar, klagomål etc.
Bestäm prospect för nästa år.
Gör en grov indelning av kunderna i tre grupper. Basera indelningen på försäljning
eller antalet år kunden funnits som kund. Minska marknadsföringskostnaderna i den
sämsta gruppen och öka för dem i den bästa gruppen.
Andra steget, Samtal:
Organisera företaget för en lärande relation, dels rent tekniskt, men också rent
psykologiskt. Lägg en del av marknadsföringsbudgeten för att lära sig mer om
kunderna. Samla uppgifter om varje kund och försök lära hur kunden fungerar.
Kunden kommer att vilja medverka så länge det inte känns meningslöst och kunden
upplever att tid slösas bort. Ta reda på hur kunden vill bli kontaktad, är det via
möten, e-post eller telefonsamtal. Ha även icke-säljande samtal, då dessa ger
värdefull information om kunden.
Exempel på samtalsaktiviteter:
• Förvarna kunden om att viss information kommer att samlas in och
användas.
• Lova och håll sekretess.
• Erbjud insyn, där kunden ges möjlighet att ta bort information.
• Utse en kontaktperson.
• Se till så att kunden inte blir överöst av onödig information.
• Låt alla samtal och kontakter spegla tidigare samtal.
Klagomål är viktigt, se till att lyssna på kunden och utifrån det förbättra produkten.
Gör det lätt för kunden att klaga eller komma med förslag och var noga med att
höra av sig till kunden efter det att problemet har åtgärdats. Visa att kundens åsikter
är viktiga.
Tredje steget, Minne:
Samtalen med kunden är inte något värdefullt om ingen minns vad som sagts. Samla
alla data om kunden, både elektroniska spår som kunden lämnar efter köp och dels
dialogdata, skanna in brev och liknande och lägg in det i databasen tillsammans med
transaktionsdata. Alla på företaget som är delaktiga i kunden skall lätt kunna ta del
av informationsutbytet. Sättet att lagra information skall underlätta för både kunden
och företaget. Motivera för kunden varför informationen skall lagras och gör det
möjligt för kunden att påverka vad som sparas om kunden.
Fjärde steget, Anpassning:
Anpassa erbjudandet till kunden så att det bygger på tidigare dialog. Tillverka och
leverera den individuellt anpassade produkten till din kund. Det är det klart
jobbigaste steget men det kan ge en stor konkurrensfördel.
Exempel på anpassningsaktiviteter:
• Anpassa brev och erbjudanden till individen.
• Fyll i formulär, garantipapper och liknande till kunden.
• Fråga hur ofta kunden vill höra från sin leverantör.
• Fråga vilket medium kunden föredrar att bli kontaktad igenom.
19
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
•
•
Ida Lundin
Undersök om det finns något som företaget kan göra bättre för kunden.
Anpassa fakturering, bruksanvisningar, förpackningar kundservice och
produkter. [2]
Då ett företag gått igenom alla steg finns det nu stora kunskaper om kunden. Det
gör det möjligt för företaget att skapa trycksaker med variabeldata för att skicka ut
till kunden, som en del i anpassningsaktiviteter. På dessa trycksaker kan det finnas
erbjudande om sådant som kunden borde vilja köpa eller information, till exempel
om den försäkring kunden har.
3.2 Datamining
För att ett företag skall kunna skapa individuellt anpassade utskick till sina kunder är
det viktigt att rätt information används. Genom att använda sin databas och de
verktyg som finns för att hitta information kan man skapa en effektiv
kommunikation med varje enskild kund. En analys av data gör det möjligt att se
mönster och tendenser hos kunden. Många företag har samlat mycket data om sina
kunder, men ofta i olika databaser i olika format.
Ett viktigt verktyg är datamining, det vill säga en komplicerad extraktionsprocess för
att hitta dold och tidigare okänd kunskap ur en större datamängd. Datamining ingår
som del av en process som kallas Knowledge Discovery in Databases (KDD), där
det förutom datamining ingår andra processer vilka är sammanlänkade. [16] En
ytterligare definition på datamining är: ”Datamining är en teknik för att analysera
detaljerade data och ur dessa extrahera och presentera funktionell, dold och ny
information i syfte att lösa ett affärsproblem” [24].
Men för att kunna hitta information i data genom datamining måste alla data, samlas
på ett ställe, i ett datalager. [24] Datalager används till skillnad från vanliga databaser
enbart för att söka efter och analysera data. [33] Där ska det också finnas historisk
data, om sådant som har inträffat tidigare, detta för att kunna se och förutsäga
trender. [12] Dessa data brukar inte finnas i de databaser som används på ett företag
eftersom det gör databasen för stor och otymplig. En annan mycket viktig del för att
kunna analysera data är att se till att inte samma information finns på fler ställen i
datalagret. [16] Ibland kan det också behöva fyllas på med data där det är luckor i
datalagret.
Datamining skall vara ett verktyg för att finna information som kan användas som
underlag vid företags strategiska och taktiska beslut. [33] Huvudskälet till att
datamining har blivit intressant är att det helt enkelt kan ge ökad lönsamhet. [23]
3.2.1 Hitta olika typer av data
Det finns fyra olika typer av kunskap som kan fås genom en KDD-process. Ytlig,
flerdimensionell, gömd samt djup kunskap.
Ytlig kunskap fås genom att använda olika frågeverktyg, som exempelvis SQL,
Structured Query Language. För att få ut något vettigt ur databasen är det
nödvändigt att veta hur databasen ser ut, det vill säga veta vad kolumner och tabeller
heter. Här får man veta sådant som är uttalat i frågorna.
20
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Flerdimensionell kunskap kan fås genom att utnyttja OLAP, Online Analytic
Processing Tools. Idén med OLAP är att visualisera datamängden som kuber av
data, varje sida i en kub representerar således en tvådimensionell bild av data. Det
kan exempelvis vara försäljningen över tid eller försäljningen i flera regioner. OLAP
har den fördelen att det inte krävs så stora kunskaper om hur databasen är uppbyggd
för att hitta information.
Gömd kunskap kan tas fram genom att använda algoritmer som ser mönster och
samband. Djup kunskap kan fås ur en databas då man vet var man ska leta efter den.
Den djupa kunskapen är vanligen ett resultat av att ha letat i ett mycket begränsat
område av databasen. [16]
3.2.2 Metoder för datamining
Datamining är ingen enskild metod eller teknik utan istället ett begrepp som
sammanfattar olika sätt att få fram information i stora datamängder. Det finns en
mängd olika metoder för datamining och innan en metod väljs är det bra att ta
hänsyn till faktorer så som indatas egenskaper, önskvärd kvalitet på utdata samt
vilken datorkapacitet algoritmen kräver. Indatas egenskaper, exempelvis hur många
poster som skall hanteras, samt kvalitet på utdata har att göra med hur stor
möjligheten är att förstå det uppkomna resultatet. En del metoder talar nämligen
inte om hur en viss slutsats skapats. [16]
Här nedan följer ett antal olika metoder som kan användas vid datamining:
• Expertsystem bygger på en form av artificiell intelligens och kan användas
som en metod inom datamining. Systemet består av ett antal regler och fakta
som bygger på kunskap inom ett begränsat område där det kan agera som en
expert. Regler sätts genom if-satser och systemet kan också skapa nya regler.
Exempelvis: If A then B, If (B or C) then D så kan systemet själv sätta
regeln If A then D. De grundläggande reglerna måste programmeras för
hand vilket kan vara tidskrävande. Problemet med metoden är att kunna
översätta en experts agerande till en datalogisk process om det blir mycket
komplext. Det bygger också på att villkor antingen är sanna eller falska vilket
inte lämnar utrymme för det som finns där emellan. Systemet kan också vara
svårt att bygga ut eftersom det kan ge regler som motsäger varandra. Ett sätt
att hantera gråzoner är att använda sig av fuzzy expertsystem, här kan
villkoren vara troligtvis sanna, kanske sanna eller osannolika. [16]
•
I beslutsträd används klassificeringar för att göra förutsägelser och dra
slutsatser. Vill man försöka förutsäga en kunds beteende är det en fördel att
veta vilken grupp personen tillhör och vilket beteende som förväntas inom
denna grupp. Olika attribut i databasen används för att avgöra vilket
beteende hos en kund som är mest troligt. Fördelen med beslutsträd är att
de kan byggas relativt snabbt och automatiskt. Nackdelen är att det kan bli
svårt att greppa om det blir stora hierarkiska modeller, då det finns mycket
data att utgå ifrån. [16]
•
K-nearest neighbor är en metod som går ut på att finna likheter mellan olika
objekt. Grundfilosofin är att varje objekt beter sig som sina grannar, det vill
säga dem med liknande egenskaper. En nackdel med metoden är att den kan
21
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
vara tidsödande att använda om datamängden är stor med många attribut.
[16]
•
I en databas med stora mängder data är det möjligt att göra associationer
mellan olika attribut. Exempelvis kan det vara att 90 % av alla som äger en
kombibil också har barn eller hund. Den här metoden är bra att använda då
det finns en idé om vad man vill hitta i databasen. [16]
•
Neutrala nätverk är en maskininlärande metod som också bygger på
artificiell intelligens. Neutrala nätverk skapar kunskap utifrån en mall av
insamlad data. Tanken är att neutrala nätverk skall lära sig av mönster och
samband som finns i de data de bearbetar. Ett neutralt nätverk byggs först
upp av noder i olika lager som är kopplade till varandra via viktade synapser.
Neutrala nätverk används med fördel då det finns mycket historisk data att
utgå ifrån och de är ideala att använda för förutsägelser eller indelningar. De
kan hantera vilseledande data, då det finns onormala avvikelser i databasen.
En stor nackdel är att den här metoden bara ger ett svar utan att motivera
detta. [16]
•
Genetiska algoritmer bygger på biologiska mekanismer för naturligt urval
och överlevnad av de bäst anpassade. Man börjar med att koda potentiella
lösningar som binära strängar. Dessa tilldelas först slumpmässiga
sannolikheter för att överleva. Därefter korsas dessa lösningar och
producerar en ny generation lösningar vars förmåga att överleva mäts utifrån
hur bra de lyckas ge det optimala resultatet för det problem som skall lösas.
Ju högre sannolikhet för överlevnad en lösning har desto fler i nästa
generation ärver dess egenskaper. Genetiska algoritmer är alltså bra på att
finna optimala lösningar av givna problem. Svårigheten ligger i att kunna
utvärdera vad som är en bra lösning i varje steg, det vill säga hur optimalt
resultat skall värderas och poängsättas. Genetiska algoritmer är bra för att
finna nya lösningar på ett problem samt att ge flera alternativa lösningar.
Metoden är dock inte alltid så lätt att förstå, eftersom det inte är självklart
hur en viss lösning har skapats. [16]
De olika metoderna lämpar sig olika bra beroende på vad man vill ha ut av
uppgifterna i en databas. Det finns grovt sett tre olika användningsområden till vilka
metoderna tillämpas på databasen; de tre är kunskapskrävande uppgifter (kunskap
behövs för att kunna bygga upp regler till en komplicerad process), klassificering och
problemlösning. Det är ofta vanligt att man använder sig av flera metoder för att nå
ett bra resultat. [16]
Med en datamining som är korrekt utförd kan lönsamheten för ett företag ökas genom att bland
annat:
• Minska kostnaderna för utskick då man plockar ut rätt kunder att skicka
information till.
• Man kan hitta de lönsamma kunderna.
• Hitta olönsamma kunder.
Genom att man har hittar de mest lönsamma kunderna, med hjälp av One-to-One
marketing, kan man arbeta för att öka deras lojalitet. [23]
22
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
3.3 Digitaltryck med variabeldata
Digitaltryck med variabeldata är den enda metod som kan tillämpas, för att skapa
individanpassade dokument. Ett individanpassat dokument kan ha alltifrån att
endast adressen, till att varje text- och bildelement, är anpassat efter mottagaren.
Genom att använda individanpassade dokument fås, om utskicket lyckas, en ökad
svarsfrekvens. En ökad svarsfrekvens innebär ett intresse från fler kunder vilket kan
leda till att fler kunder genomför ett köp. Vid ett vanligt direktutskick av exempelvis
reklam, utan någon form av individanpassning brukar svarsfrekvensen ligga på runt
1-2 %. För ett individanpassat utskick brukar siffran ligga på runt 10-20 %. Så även
om det kostar mer att framställa ett individanpassat dokument, så blir kostnaden,
om man tar hänsyn till svarsfrekvensen, lägre än då ett vanligt reklamutskick
används. [9]
Olika grad av individanpassning:
• Den enklaste formen av individanpassning innebär att namn, adress och
eventuellt ett: ”Hej <namn>” skiljer sig från varje person. Det här är inte
speciellt komplicerat.
• I ett ytterligare steg anpassas mer specifika erbjudanden till olika grupper av
kunder. Namn och adress skiljer sig på varje dokument, men alla kunder i en
kundgrupp får samma erbjudande.
• Vid full anpassning efter individen är varje dokument helt utformat efter
mottagaren. Varje utskick är unikt, med olika text och bild till samtliga
mottagare. [1]
Ett sätt att beräkna graden av individanpassning är att ta antalet versioner och
dividera med antalet kopior. Är graden av individanpassning 100 % är antalet
versioner lika med antalet kopior. [18]
Idag är de flesta brev som är individanpassade, i Sverige, brev från banker, telefonbolag, elbolag och försäkringsbrev etc. Breven är unika för varje mottagare, men de
är ganska vanliga så vi tänker inte på att det är så. Även brev som kommer från
företag där man har ett medlemskort, kan vara individanpassade. I många av dessa
erbjudanden är grundlayouten till utskicket tryckt med offset och den övriga texten
trycks med hjälp av en digitalpress. Från exempelvis din ICA-handlare får du, om
ICA-kortet registreras vid ett köp, erbjudanden, som grundar sig på hur mycket du
handlat för under en period. Här är namn och adress unika i varje brev, men flera
personer får samma erbjudande och brev från ICA-handlaren för att de har handlat
för en speciell summa. [14]
I USA har man gått ett steg längre och individanpassade brev är vanliga i marknadsföringssyfte. Det är dock inte bara att helt okritiskt försöka ta efter hur
individanpassning används i USA, då USA och Europa skiljer sig kulturellt. [18]
Digitaltryck med variabeldata kostar mer att framställa, det krävs också ett nytt
arbetssätt för att framställa dokumenten och framförallt mer kunskap inom
marknadsföring. Meningen med ett individanpassat trycksak är att nå de kunder som
man verkligen vill nå. Det är ingen idé att skicka erbjudande om exempelvis en
bilförsäkring till någon som inte har en bil, det är bortkastade pengar. Det är här
databasen spelar en viktig roll, här ska det finnas sådana uppgifter som gör att det
går att hitta möjliga prospects, blivande kunder. [1]
23
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
En annan möjlighet med variabeldata är att skapa trycksaker som är anpassade efter
en produkt. Det kan vara en manual till en bil, där innehållet i manualen är anpassat
efter bilen. Manualen är också anpassad så att den är skriven på det språk som talas i
det land där bilen köps. Manualen är inte anpassad efter en individ utan efter en
produkt och här är ordet produktifierad mer lämplig än individanpassad. Grunden
för att kunna skapa både individanpassade och produktifierade trycksaker är att ha
information i en databas.
3.4 Arbetet med att skapa ett individanpassat utskick
Ett arbetsflöde för att skapa ett individualiserat dokument, innehåller fler steg än vad
som krävs vid framställningen av en vanlig trycksak, utan variabeldata.
Till att börja med krävs en genomarbetad idé? Varför man skall använda sig av
ett individanpassat utskick? Vem vill man nå och vad hoppas man kunna
uppnå med sitt utskick?
Därefter är det nödvändigt att gå igenom ett antal steg (se fig. 4) för att skapa
ett individanpassat dokument. [1]
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Insamling av data från en eller flera databaser, som organiseras i en
databas.
Ställa upp mål för projektet, bestämma hur pass individanpassat
brevet skall vara. Vilket resultat önskas av utskicket?
Göra layouten för det individanpassade brevet.
Gå igenom databasen, så att de uppgifter som finns där är aktuella
för ändamålet.
Länka data från databasen till layouten och göra i ordning filen så
att den kan tryckas.
Göra provtryck eller se via skärmen att de individualiserade
dokumenten är korrekt.
Rippa filen och trycka den i en digitalpress.
Efterbehandling.
Distribution och uppföljning, att undersöka svarsfrekvens samt
förbereda för kommande utskick, som eventuellt följer upp
svarsformulären.
Idé
Mål med
utskick
Datainsamling
Grundlayout
Databasbearbetning
Länka layout
med databas
Provtryck
Rippning &
Tryck
Efterbehandling
Distribution &
Uppföljning
Fig.4 Arbetsflöde för tryck med variabeldata [1]
3.5 Mjukvara och standarder
För att skapa tryck med variabeldata måste en layout, kopplas ihop med data från en
databas. Det görs med speciell programvara. Det har inte funnits någon enhetlig
standard för att koppla ihop dokument och databas samt trycka dessa dokument. I
frånvaro av en enhetlig standard har många digitaltryckare skapat sin egen lösning.
24
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Det har lett till en mängd oförenliga lösningar med olika filformat: Vad som är
möjligt i ett system är ofta inte möjlig i ett annat. [14]
Ett annat problem har varit att rippa dokument med variabeldata. Då en statisk
trycksak, utan variabeldata, skall tryckas i en digitalpress rippas den en gång. Då
variabeldata används blir varje sida unik vilket gör det problematiskt vid rippningen,
som blir tids- och minneskrävande. Att det är ett problem beror på att hela sidor är
det minsta element som de flesta rippar och digitalpressar hanterar, inte delar av en
sida. [33] Ett viktigt steg har därför varit att utveckla teknik som gör att
återkommande delar i dokumentet rippas endast en gång. [29]
3.5.1 PPML - Personalized Print Markup Language
För att utvecklingen av digitaltryck med variabeldata skulle gå framåt insåg
leverantörer och intresseföreningar inom den grafiska industrin, att det krävdes en
standardiserad metod. En metod för att trycka sidor med återkommande delar och
för varje sida unika delar.
PODi, The Digital Printing Initiative, bestämde 1999 att utveckla en specifikation
för ett nytt industristandardiserat utskriftsspråk. [22] Syftet var att skapa en metod
för att snabbare trycka dokument som innehåller återkommande text eller bild och
variabla fält. Lösningen blev ett språk, PPML, Personalized Print Markup Language.
[26] Ett språk där existerande element kan kombineras ihop till sidor. [29] PPML
använder XML, eXtensible Markup Language, som syntaxbas vilket givit PPML
likheter med många webbaserade applikationer. PPML är dock inget sidbeskrivningsspråk utan ett språk där metadata till innehållet anges, metadata skiljs
alltså från innehållet. [26]
Tack vare PPML kan text- och grafikelement lagras och återanvändas efter behov.
Detta eliminerar att samma text- eller grafikelement rippas flera gånger. PPML gör
att digitalpressen inte längre använder sidor som minsta byggsten, utan istället de
element som en sida består av. PPML länkar referenser till dessa element, vars
innehåll finns i andra filer, via URL:er (Universal Resourse Locator). Innehållet finns
i filer som kan vara på en mängd olika format, PostScript, PDF, TIFF, JFIF, PCL
och AFP (för förklaring av fortkortningarna, se ordlistan). [20] Digitalpressen tar
emot de element som den behöver under tryckningen för att skapa en viss sida, men
vissa element kan också lagras i minnet i digitalpressen, vilket gör att tryckprocessen
kan påskyndas ytterligare. [29]
3.5.2 VDX - Variable Data Exchange
VDX, Variable Data Exchange, möjliggör snabbare variabeltryckning till lägre
kostnader genom betydligt snabbare och enklare rippning.[17]
VDX är en standard som har utvecklas av Committee for Graphic Arts Technology
Standards (CGATS) i USA och som har godkänts av ANSI och ISO. VDX är
analogt med PDF-standarden, men ger möjlighet att enkelt representera och referera
det statiska och det variabla innehållet i ett dokument med hjälp av PPML. VDX
utgörs av, förutom av PPML, även av ICC-profiler, JDF-specifikationen och PDFformatet. [28] VDX gör det möjligt att skapa inte alltför komplexa dokument med
variabeldata. Förhoppningen med VDX-standarden är att tryckandet av dokument
med variabeldata skall bli enklare. Man hoppas också att uppdelningen mellan
skapandet och tryckandet av en trycksak med variabeldata skall kunna ändras, så att
25
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
exempelvis en reklambyrå kan koppla ihop ett dokument med en databas och
därefter skicka materialet till tryck [19]. Idag gör digitaltryckarföretaget det mesta av
arbetet inför en tryckning av ett dokument med variabeldata [29], vilket beror på att
det idag är vanligt att varje tryckeri har sin egen lösning för att skapa dessa
dokument. [14]
3.5.3 Programvaror på marknaden
De flesta programvaror som finns på marknaden idag är de olika digitalpresstillverkarnas egna lösningar för att skapa dokument med variabeldata. Några av dem
stödjer dock den öppna standarden PPML/VDX.
Program för att skapa individanpassade trycksaker kan delas in i fyra kategorier:
• Mail Merge, den allra enklaste formen. Adresser länkas ihop med ett färdigt
dokument. Den här formen har funnits länge.
• Fristående program, som inte är kopplade till någon speciell applikation.
PrintShop Mail och Xeikon Private-I är några exempel.
• Plugins till Quark Xpress, till exempel Agfas Personalizer-X och Scitex.
• Omfattande programvara som är lite mer komplex än de ovanstående, men
som ger möjlighet att skapa komplicerade personifierade dokument. Ett
exempel på programvara är Opus. [1]
3.5.3.1 PrintShop Mail
Med hjälp av PrintShop Mail är det möjligt att koppla ihop en databas med en
layout, gjord i nästan vilket program som helst, och sedan koppla dem till en
PostScriptrip för att sedan trycka dokumentet med en PostScriptprinter.
Möjliga format på databaser:
Dbase (.dbf), MS FoxPro (.dbf), Paradox (.db), MS Excel (.xsl), ASCII –vissa
dokument (.txt, .csv), Microsoft Word, ODBC support (SQL, etc.)
Möjliga layoutprogram:
Adobe Pagemaker, Adobe Illustrator, Adobe InDesign, Corel, Creo VPS, Quark
Xpress, Fiery FreeForm
Möjlig rip:
Optimzed PostScript, Standard PostScript, Copypage, Fiery FreeForm2, PPML,
PrintStreamer
Genom att ”dra-och-släppa” olika fält från databasen i dokumentlayouten skapar
programmet en länk mellan databasen och layoutdokumentet. Den statiska delen av
dokumentet rippas bara en gång medan variabeldata skickas till rippen under
tryckningens gång.
Fördelen med PrintShopMail är den stora kombinationsmöjligheten mellan
databaser och layoutprogram. [30]
3.5.3.2 Personalizer-X
Pesonalizer-X är en plugin till layoutprogrammet Quark Xpress. Det finns olika
varianter av Personalizer-X för olika arbetsflöden. Arbetsgången för de olika
26
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
varianterna är detsamma och de som skiljer dem åt är hur filerna sparas beroende på
vilken rip som används.
Först skapas en databas där data som skall kopplas ihop med Quark Xpressdokumentet finns. Databasen måste vara en datafil med ASCII-teckenuppsättning.
Med hjälp av Personalizer-X så kopplas Quark Xpress-dokumentet och databasen
ihop som virtuella fält. Slutligen så sparas Quark Xpress-dokumentet och databasen
i det filformat som lämpar sig. [32]
PPML/VDX Arbetsflöde:
PPML/VDX är en PDF-baserad öppen ANSII-standard för tryck med variabeldata.
Standarden specificerar ett sätt att använda data i PPML- och PDF-format för
utbytet eller identifieringen av element som används. PPML/VDX är bra på så sätt
att rippningen förenklas och att tryckningen inte blir lidande av att dokument inte är
rippat. Då länkningen mellan dokument och databas är klar sparas dokumentet och
de variabla dataobjekten som PPML/VDX-filer. [32]
PPML Arbetsflöde:
Då dokumentet och databasen är hoplänkade sparas Quark XPress dokumentet som
en PPML-fil och de variabla dataelementen som en prolog-fil. Filerna rippas sedan i
PPML-rippen som skapar PostScriptfiler. [32]
IntelliStream arbetsflöde:
IntelliStream har den fördelen att det är möjligt att skapa långa dokument med
mycket variabeldata. När dokumentet är hoplänkat med databasen sparas Quark
XPress-dokumentet som en PostScriptfil och de variabla dataelementen som en
PostScriptversion av variabla datafiler. [32]
3.5.3.3 DesignMerge
DesignMerge är även det en applikation till Quark XPress. Med DesignMerge kan
man, enkelt beskrivet, markera de fält i Quark XPress-dokumentet som skall
innehålla variabeldata. Dessa fält kopplas sedan till databasen och hela processen blir
databasdriven. Precis som med Personalizer-X ges det möjlighet att spara
dokumentet i olika filformat för att passa den printer eller digitalpress som används
för att trycka dokumenten. [32]
3.5.3.4 Yours Truly Personalization/ Indigo Yours Truly
Yours Truly Personalization används tillsammans med Quark Xpress. Programmet
har utvecklats för att användas tillsammans med Indigos digitalpressar. I Quark
Xpress markeras fält som skall innehålla variabeldata och dessa fält redigeras sedan
med hjälp av Yours Truly.
Programmet skapar ett antal olika filer:
• Arbetsfilen innehåller information om antalet dokument, sidornas storlekar,
antalet färger etc.
• Sidfilen innehåller information om varje sida som skall tryckas samt
information om variabeldata och var den förekommer på varje sida.
• Variabeldatafilen specificerar alla variabeldataelement och länkar dessa till
sidfilen.
27
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
•
Ida Lundin
Variabeldataelementfilerna innehåller all variabeldata och en fil för varje sida
skapas. [1]
3.5.3.5 Data Link XT
DataLink gör det möjligt att placera variabeldatafält i ett dokument skapat med
Quark XPress. Variabelfälten innehåller då referenser till fält i en databas. Ändras
informationen i databasen kommer motsvarande data att ändras i det tillhörande
Quark XPress-dokument. Det är möjligt att definiera alla textfält som variabelfält,
vilket kan användas för att exempelvis enkelt kunna byta språk i dokumentet. Det
finns ingen begränsning för hur många textfält som sätts som variabelfält. Data Link
är smidigt att använda för att exempelvis producera kataloger, behöver information
om produkter ändras räcker det att göra det i databasen. [32]
3.5.3.6 Opus
Opus har utvecklats av företaget Elixir och bygger på IBM:s språk AFP. Opus är ett
mycket flexibelt program för att skapa och producera dokument med variabeldata.
Med Opus finns också möjlighet att skapa individanpassade erbjudanden som kan
skickas via e-post. Det är ett kraftfullt program och det gör att det inte finns någon
begränsning i hur mycket variabeldata som får förekomma i ett dokument.
Opus är också en programvara som är plattformsoberoende och de dokument som
skapats kan vara av olika format, AFP, Xerox Metacode, PostScript, PCL, PDF,
HTML samt VIPP. [25]
3.6 PUL – Personuppgiftslagen
Då individanpassade dokument skapas används information från databaser och det
finns lagar som styr den information som får finnas i en databas. Personuppgiftslagen hindrar alltför närgången kartläggning av individen vilket kan vara ett hinder
då man vill skapa ett individanpassat dokument.
Personuppgiftslagen trädde i kraft 24 oktober, 1998, och syftar till att hindra att den
personliga integriteten kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen bygger
på regler som har beslutats inom EU.
Bakgrunden till lagen är att det har blivit lättare och billigare att lagra information
digitalt samt att sprida den vidare. Det har också blivit en ökad medvetenhet om att
fler uppgifter finns tillgängliga på allt fler ställen. Utvecklingen har medfört att
tekniken kan användas på ett sådant sätt att det medför ett oacceptabelt ingrepp i
den personliga integriteten. Den enskilde har då rätt att av samhället få skydd mot
sådana integritetskränkningar. Samtidigt måste man beakta andra grundläggande
demokratiska rättigheter så som informationsfrihet och yttrandefrihet. Lagstiftningen får inte heller hindra användningen av ny teknik.
All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysik person som
är i livet är personuppgifter. Personuppgiftslagen gäller för behandling av
personuppgifter som helt eller delvis görs med hjälp av datorer. Lagen gäller inte för
behandling av personuppgifter som en fysisk person utför i en privat verksamhet.
Det innebär att enskilda, för privat bruk, kan skriva dagbok eller ha bekantas
adresser på sin dator.
28
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Behandling av personuppgifter innebär, insamling, registrering, lagring, bearbetning,
utlämning, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller
samkörning. Löpande text som innehåller personuppgifter omfattas av lagen.
Personuppgifterna får bara behandlas för särskilt, uttryckligt angivna ändamål och
om den registrerade har gett sitt samtycke till behandlingen. Samtycket kan vara
antingen muntligt eller skriftligt. Personuppgifter kan också behandlas då det är
nödvändigt, exempelvis vid avtal, för att den personuppgiftsansvarige skall kunna
fullgöra en rättslig skyldighet. Om det i en annan lag eller förordning finns
bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen, så gäller dessa istället.
Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung,
politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt
uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Det här förbudet gäller inte då den
registrerade har gett sitt samtycke eller på annat sätt offentliggör uppgifter. Vidare
gäller det inte heller inom ideella organisationer eller inom hälso- och sjukvård. [34]
Det finns också andra lagar som kan styra skapandet av ett dokument med
variabeldata om det används i reklamsyfte som ett individanpassat dokument.
Marknadsföringslagen säger att det måste framgå att det är reklam, även om det är
ett reklamutskick som ser ut att vara ett personligt brev. Man får inte heller rikta
reklam mot barn som är under 16 år. [27]
29
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
4 Elanders AB
Under hösten har jag intervjuat flera anställda vid Elanders Digitaltryck AB. Syftet
med intervjuerna har varit att se hur produktionen av digitaltryck och digitaltryck
med variabeldata går till på ett företag. Hittills i rapporten har jag enbart gett er en
bild av hur produktionen av digitaltryck och digitaltryck med variabeldata skulle
kunna se ut.
Elanders AB grundades 1908 och den primära affärsverksamheten har sedan dess
varit produktion av trycksaker. Tidigare var det långa ledtider och mycket svårt att
kunna ändra någonting i en trycksak då den väl börjat producerats. Idag ser det
annorlunda ut, det finns helt annan teknik att tillgå, databaser, systemlösningar och
IT. Det har gjort det möjligt med korta ledtider och flexibilitet i produktionen.
Elanders strävar idag efter att utveckla helhetslösningar för kunden. Allt större del
av värdet för kunden skapas genom tjänster och en allt mindre del, även om den
fortfarande är viktig, av själva trycksaken.
Elanders är idag uppdelat i två affärsområden, Infoprint och Infologistics. Infoprint
omfattar katalog- (stora upplagor på tunt papper, t.ex. telefonkataloger) och
tidskriftverksamhet. Infologistics är i sin tur uppdelat i affärsområden, de olika
regionerna öst, väst och syd. Målet är att varje region skall ha ett Infomediahus, som
under ett koncept kallat Master Vendor, skall erbjuda de tjänster som kunden kan
tänkas vilja ha. Affärsområdet Infologistics täcker alla delar av publiceringskedjan
och det innebär att det är möjligt att leverera helhetslösningar. Exempel på lösningar
kan vara system för e-handel, databaspublicering, digital arkivering, digitaltryck och
distribution etc. För att en total helhetslösning skall kunna skapas kan Infologistics
även stå till tjänst med till exempel översättning, redaktörstjänster och design. [37]
Elanders Affärsidé: ”Genom att kombinera avancerad informationsteknologi med
kvalificerad grafisk kompetens ska vi skapa betydande mervärden för våra uppdragsgivare.” [37]
Affärsidén fokuserar på kombination och mervärden, där mervärdet skapas för
kunden genom att kunden kan minska antalet leverantörer för sin publicering.
Elanders arbetar för att skapa helhetslösningar för kunden, med kunden i fokus. [37]
4.1 Master Vendor
Tanken med Master Vendor (Master Vendor betyder huvudentreprenör) är att det
inte skall spela någon roll hos vilket Elandersföretag en kund ber om en lösning på
sitt problem, som kund skall man alltid få tillgång till helheten. I praktiken består
Master Vendor av en rad tjänster där de olika företagen inom Elanders kan erbjuda
delar av dessa. För kunden innebär det att alltid kunna få tillgång till alla tjänster
inom Elanders via en säljare. För Elanders innebär detta att man får en bra kontroll
över kundens behov av informationshantering.
Master Vendor är tänkt att ge kortare ledtider, flexibilitet, kostnadseffektivitet,
utnyttjande av resurser och miljövinster, allt detta skall leda till ökade intäkter för
Elanders och mindre kostnader för kunden. Det ska uppnås genom att tillhandahålla
30
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
kunden rätt media, version, språk, upplaga, tid, kvalitet, plats och pris. [38] (Se bilaga
1, för alla delar i Master Vendor.)
4.2 Elanders Digitaltryck AB
Elanders Digitaltryck AB är ett företag inom Elanders AB som tillhör området
Infologistics och region väst. Företaget började producera digitaltryck 1981-1982.
Idag har företaget drygt 70 anställda och arbetet är uppdelad i skift, vilket innebär att
de producerar digitaltryck i stort sett dygnet runt.
Elanders Digitaltryck har vuxit genom att man bland annat köpt upp en
fordonstillverkares printavdelning, vilket har medfört att tillverkaren idag är en stor
kund. Många av dem som arbetar på Elanders Digitaltryck har också tidigare arbetat
hos fordonsindustrin. Den digitaltrycksproduktion som tidigare fanns på Elanders
Novum har flyttat och är nu en del av Elanders Digitaltryck.
Elanders Digitaltryck har filialer runt om i Göteborg. Dessa filialer finns i Lundby,
där finns det två arkmaskiner och en färgmaskin. Mycket av det tryckjobb som
utförs där är ren kopiering åt industrin. Vidare finns det en filial i Angered, och
slutligen ett kontor på Postgatan i centrala Göteborg som sköter en del arbeten åt
företag i Göteborg samt arbeten åt privatpersoner.
4.2.1 Produktion
Av de tryckjobb som utförs på Elanders Digitaltryck, är en stor del av tryckjobben
relaterade till fordonsindustrin. Bland annat produceras förarmanualer till olika
fordonstillverkare. Det är också trycksaker som exempelvis kundenkäter, som
kunden får antingen vid reparation eller vid köp av ett fordon. Det är också arbetsinstruktioner som skall skrivas ut till ”det löpande bandet”.
Elanders Digitaltryck trycker också individanpassade försäkringsbrev till försäkringsbolaget Volvia, som de skickar ut till sina kunder. Elanders Digitaltryck producerar
även trycksaker där variabeldata ingår, till andra stora företag i Sverige. Det finns
också möjlighet att trycka böcker i små upplagor, print-on-demand, produktblad,
broschyrer samt manualer. Det finns också möjlighet att via webben beställa
visitkort.
4.2.2 Elanders Digitaltryck – så ser verksamheten ut
Elanders Digitaltryck har sin stora produktion i Arendals industriområde, där finns
också VD och administrativ personal (se fig. 5, sid. 32). Där arbetar också ett antal
säljare under en säljchef. Deras arbete innebär att söka upp nya kunder, prospects,
och vårda den kundstock som finns.
Vidare finns det en preprintavdelning (även kallad prepare bland de anställda) som
arbetar med att göra i ordning filer för produktion. På preprintavdelningen finns
också ett antal handläggare som planerar hur arbeten skall utföras och de har också
kontakt med kunden under produktionen om det skulle vara problem med
exempelvis en fil. Vidare finns ett antal tekniker som bland annat ansvarar för att
göra i ordning filer som skall användas för individanpassat tryck. På preprintavdelningen finns också en preprintchef som dels har personalansvar, men också
uppgiften att utveckla och effektivisera arbetsgången på preprintavdelningen. Det
31
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
kan vara att leta efter nya programvaror som kan underlätta arbetet och skapa
rutiner.
Hjärtat i verksamheten är de digitalpressar, printrar, som finns och de handhas av
operatörer som gör i ordning printern för tryck och sedan övervakar printningen.
Produktionsplanerarna leder operatörernas arbete. Det finns vidare en produktionschef som ansvarar för att produktionen flyter, att produktionen förbättras och ökar,
ser över rutiner samt tittar på ny möjlig utrustning.
Elanders Digitaltryck AB
VD
Administration
Försäljning
Säljchef
Platschef
Preprintavdelning
Printavdelning
Preprintchef
Handläggare
Tekniker
Preprintpersonl
Säljare
Efterbehandling
Produktionschef
Produktionsplanerare
Operatörer
Produktionsplanerare
Efterbehandlingspersonal
Fig. 5 Organisation, Elanders Digitaltryck
Det finns också en avdelning för efterbehandling, där man kan limbinda, falsa, häfta,
wire-o-binda (med spiral) och stansa ut, plocka i iläggsblad samt plasta. På grund av
platsbrist på efterbehandlingsavdelningen, är möjligheterna för att exempelvis plocka
ihop många produkter inte så stora. Produktionsplaneraren leder även arbetet på
efterbehandlingsavdelningen.
4.2.3 Workflow-systemet
På Elanders Digitaltryck används ett system som internt benämns workflowsystemet eller workflown. Den är mycket viktig för deras produktion och det är här
32
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
all information om ordrarna finns. Här kommer en förklaring av hur systemet
fungerar eftersom det är en viktig del av de olika produktionsavdelningar som
kommer att beskrivas nedan.
I workflow-systemet, finns all information som de anställda behöver för att kunna
förbereda filen för printning, printa filen, efterbehandla trycksaken och slutligen
distribuera enligt kundens önskemål. Handläggaren lägger ut den fil som skall
användas på en server och skriver in en arbetsbeskrivning för tryckjobbet, där
information om antal exemplar, papperssort, storlek på trycksaken etc. står. Varje
tryckjobb får sin unika identifikation med ett ordernummer. Med hjälp av workflowsystemet kan man sedan skriva ut orderbeskrivningar som ges till den som skall
handha filen på antingen preprintavdelningen eller den operatör som skall printa
jobbet. Kunden får också en följesedel, som då den genereras i workflow-systemet,
alltid har samma utseende.
Workflow-systemet har används ett tag och de anställda har arbetat upp rutiner för
att det som skrivs in i systemet skall förstås av alla. Det finns lathundar för att skriva
in en order av ett tryckjobb på rätt sätt, så att ingenting missas och så att alla som
arbetar med ordern förstår vad som skall göras. Dessa lathundar är anpassade efter
hur de som arbetar på preprintavdelningen, operatörerna och de som arbetar med
efterbehandlingen vill ha det. När handläggaren har skrivit in arbetet så kan de olika
avdelningarna påbörja sitt arbete.
Då en avdelning är färdig med sin del av arbetet så markerar de att de är klara,
skriver in en fakturanotering, som används som underlag då fakturan skall skrivas,
samt om det har varit något problem med arbetet. När varje avdelning är klar med
sin uppgift så öppnar de upp för nästa avdelning att ta vid. Exempelvis så kan man
inte printa ett arbete om inte preprintpersonalen har markerat att filen är förberedd.
Är ett arbete försenat, det vill säga att en avdelning inte markerat att de är färdiga
med sitt arbete, kommer just den ordern att lysa rött. Den dag då tryckjobbet skall
handhas på de olika stationerna, på exempelvis preprint, så kommer ordern att lysa
orange. En order som är klar att förberedas för tryck eller printas lyser gul.
4.2.4 Säljprocess - att sälja digitaltryck
På Elanders finns det ett antal säljare som arbetar med att hålla kontakt med
befintliga kunder och att aktivt hitta nya kunder, prospects. Att hitta nya möjliga
kunder är ett uppsökande arbete och ett viktigt verktyg i jakten på att hitta kunder är
bland annat Internet. Där finns tjänster, där det går att göra sökningar, till exempel
söka på företag i Göteborg med mer än 250 personer anställda, företag som kanske
skulle kunna utgöra en ny kund.
På Elanders Digitaltryck använder säljarna ett program, ett säljstöd, som heter
”Kontakt” där de skriver in viktiga fakta om kunden och vad som diskuterats under
ett möte eller ett telefonsamtal. Alla säljare har tillgång till allt som står i Kontakt,
vilket då fungerar som ett CRM-system. Vidare har alla säljarna ett möte i veckan
där de diskuterar veckans arbete och vilka kunder som kontaktas och vad det har
resulterat i.
33
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Rent generellt krävs det ganska mycket arbete för att få en kund. Det tar lång tid att
arbeta in sig hos en ny kund, vilket innebär att tålamod är en bra egenskap hos en
säljare. Det är vanligt att det inte ger en order första gången en säljare tar kontakt
med en möjlig kund och säljaren kan därför be att få återkomma om exempelvis sex
månader och då är de uppgifter som finns sparade i Kontakt viktiga. Att som säljare
återkomma inom den utlovade tiden kan ofta innebära ett litet övertag, säljaren visar
återigen sitt intresse för den möjliga kunden. Denne får den här gången kanske svårt
att säga nej till ett kundbesök.
Kontakt används självklart också för att spara information om redan etablerade
kunder. Kontakten med etablerade kunder är också mycket viktig och den bibehålls
genom besök och telefonsamtal. Då en färdig produkt levererats till kunden är det
också vanligt att säljaren hör av sig till kunden för att få veta om denne är nöjd eller
om det har varit någonting under produktionen som kunden inte är nöjd med och
varför. Säljarna brukar också höra av sig till en kund som beställer återkommande
trycksaker när det bör vara dags för nästa beställning.
Arbetet som säljare innebär mycket telefonsamtal och besök hos kunder och
prospects. Vid ett kundbesök försöker man som säljare att få en allmän uppfattning
om företaget och dess eventuella behov av digitaltryck, för att sedan försöka sälja in
digitaltryck eller någon annan av Elanders tjänster. Då Elanders arbetar med Master
Vendor-konceptet, innebär det att säljarna även kan erbjuda tjänster och produkter
från ett annat Elandersbolag. Det är en stor styrka för Elanders olika företag att de
har möjlighet att erbjuda kunden även sådant som just det Elanders-företag som de
jobbar hos inte kan producera. Om en säljare på Elanders Digitaltryck inte lyckas
locka kunden att köpa en produkt som är tryckt digitalt, finns det möjlighet att
erbjuda kunden exempelvis offsettryck på ett annat bolag inom Elanders. Så kan det
vara om det visar sig att kundens önskemål inte är lämpligt för digitaltryck, att
exempelvis upplagan av det som skall tryckas är för stor. Detta innebär att en säljare
från Elanders digitaltryck inte behöver tacka för sig när denne upptäcker att ett
digitaltryck inte passar kunden. Det här leder förhoppningsvis till att kunden stannar
inom Elanders. Det är ju också mycket möjligt att kunden vid ett senare tillfälle har
behov av att trycka digitalt och det är då mycket möjligt att kunden vänder sig till
Elanders Digitaltryck. Att utnyttja Master Vendor är en möjlighet att producera en
trycksak där den är bäst lämpad att produceras, det vill säga till bästa pris. Förutom
de olika koncepten i Master Vendor finns det också möjlighet för en säljare att
erbjuda en kund att via webben beställa exempelvis visitkort.
Så varför skall en kund välja Elanders Digitaltryck? Den säljare jag intervjuade
menade att Elanders stora styrka är bredden. De har möjlighet att erbjuda kunden
många olika lösningar utan att det blir dyrare för kunden, eftersom man använder
andra Elanders-bolag för de lösningar man inte själv klarar av. Det blir ett utbyte av
tjänster inom Elanders. Elanders Digitaltryck har också en lång erfarenhet av
digitaltryck och har arbetat upp ett effektivt system för produktionen.
De stora fördelarna med digitaltryck är främst att det är flexibelt. En viktig aspekt är
att du som kund kan trycka just det antal av en trycksak som behövs för tillfället.
Det innebär att trycksaken inte behöver bli omodern och att den inte behöver ta
upp plats i ett lager. Det är lätt att exempelvis en produktkatalog blir omodern och
att det är inaktuella uppgifter som skickas ut till kunden. I och med att inga plåtar
behövs för tryckprocessen är det enkelt att uppdatera filen och på så vis alltid ha
34
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
färsk information. Det är en ganska vanlig företeelse att kunden tror att en trycksak
måste produceras i ett visst antal tusen exemplar. Med digitaltryck kan kunden välja
att köpa ett visst antal exemplar av en trycksak, exempelvis 250. Det innebär att man
inte behöver betala för exemplar av trycksaken som ändå inte kommer att användas
och det behöver inte heller gå åt lagerutrymme för överblivna trycksaker.
En vanlig fördom som säljarna stöter på är att en trycksak, tryckt digitalt, är av dålig
kvalitet. Den fördomen kommer ofta av att kunden sett trycksaker producerade i en
äldre digitalpress och också på vilka förväntningar kunden har av en digitaltryckt
trycksak. Oftast brukar kunden ändra uppfattning då säljaren visar exempel på
trycksaker som producerats i en modern digitalpress.
När kunden bestämt sig för att anlita Elanders Digitaltryck för att producera en
trycksak, så lämnas kunden över till en handläggare. Det är sedan handläggaren som
sköter den vidare kontakten med kunden för just den trycksaken. Handläggaren tar
hand om ordern och lägger in den i workflowsystemet. Säljaren har möjlighet att gå
in där och titta om kunden kontaktar säljaren med frågor, säljaren brukar också prata
med den handläggare som tar hand om ordern, om kunden undrar någonting.
4.2.5 Handläggning av order
På Elanders Digitaltryck finns ett antal handläggare som sitter på preprintavdelningen. Deras arbete är att planera in tryckjobbet och se till så att de kan
färdigställa produkten på avtalad tid. Handläggaren har också mycket kontakt med
kunden, via telefon eller e-post, lite beroende på relationen med kunden.
Handläggaren kontaktar kunden om det exempelvis är problem med den fil där det
material som skall tryckas finns, om arbetet blir försenat eller om de inte har fått
tillbaka ett korrektur. Det är också en handläggare som skriver fakturan som skickas
till kunden.
Handläggarna har hand om ett visst antal kunder och har en handläggare haft hand
om en kund så brukar det vara samma handläggare som får ta hand om den kunden
nästa gång kunden vill ha någonting tryckt. Det händer att handläggarna kan hjälpa
varandra med att registrera ordrar i workflow-systemet, men kontakten med kunden
sköts alltid av samma handläggare. De anser att kunden får en trygghet genom att
denne får prata med samma handläggare. Handläggaren känner ju också till kundens
önskemål och kan snabbare hjälpa kunden med det nya tryckjobbet.
En ny kund och order delas ofta ut av den som är preprintansvarig till någon av
handläggarna, men det händer också att den säljare som fått in ordern själv pratar
med en handläggare om ordern. Säljaren vill oftast veta vilken handläggare som skall
ta hand om tryckjobbet, för att inte förlora kontrollen.
Ordern läggs sedan in i workflow-systemet av handläggaren och det arbetet kan gå
fort eller ta lite längre tid. Ibland kan det vara så att det behövs kompletterande
uppgifter från en kund, då information för att kunna utföra tryckjobbet korrekt
saknas, och då får handläggaren kontakta kunden. Handläggaren bestämmer också
på vilken digitalpress som tryckjobbet skall läggas och lägger in det i workflowsystemet.
35
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Handläggaren får materialet av kunden via FTP (File Transfer Protocol), e-post, zipskiva eller cd-skiva, det vanligaste är dock FTP eller via e-post. Handläggaren lägger
sedan ut filen så att den som skall förbereda filen kommer åt den. Handläggarens
uppgift är också att planera in arbetet så att trycksaken hinner bli klar på utsatt tid.
Man brukar räkna med att ett tryckjobb tar fem arbetsdagar, ungefär en dag på varje
instans. En dag på preprint, en dag på printavdelningen, en dag för efterbehandling
och sedan transport. Ibland skall materialet skickas på korrektur, vilket tar ytterligare
någon dag. Men det finns också möjlighet att ta ”panikordrar” om det finns plats i
produktionen. Då går det, under förutsättning att filen innehåller allt som behövs
för att den skall kunna printas, att göra klart tryckjobbet på en dag.
De arbeten som är klara att tas itu med läggs i korgar inne på preprintavdelningen.
Där går sedan preprintpersonalen och hämtar de ordrar som är färdiga och börjar
förbereda filen för tryck. Tryckjobben sorteras efter datumordning i korgen, vilket
innebär att det arbete som är mest brådskande hamnar överst i korgen. Det finns
också en korg där arbeten som är skickade på korrektur läggs. Ibland delar
handläggaren direkt ut arbetsuppgifter till preprintpersonalen om det är riktigt
bråttom.
Behövs det något ovanligt papper, eller att det kommer att gå åt extra mycket av
”huspapperet”, som vanligtvis används, kan handläggaren lägga det som en särskild
instans i workflowsystemet. Det innebär att den som är lageransvarig måste beställa
hem papperet och bocka av att det är gjort innan printavdelningen kan ta vid och
trycka. Det får inte vara så att produktionen stannar för att det inte finns papper i
lagret.
Varje morgon hålls ett möte inne på preprintavdelningen för att höra efter om
arbetet flyter på enligt planeringen. Varför ett arbete lyser rött i workflow-systemet
osv. Det är för att stämma av inför nästa möte, då handläggare samt produktionsplanerare träffas för att diskutera produktionen. Här kan handläggarna ta upp nya
ordrar och man kan planera in dessa i produktionen. Ofta har handläggaren redan
innan mötet tittat i workflowsystemet på vilken printer tryckjobbet kan placeras och
när. På det mötet går de också igenom om planeringen, om samtliga avdelningar har
hunnit göra det de skall samt om det är några problem med exempelvis en printer.
Är det arbeten som inte håller tidplaneringen diskuteras också hur prioriteringar
skall göras. Det är handläggarens uppgift att prata med kunden om ett arbete blir
försenat. Men ofta har handläggaren planerat så att en försening av ett arbete inte
innebär en större katastrof, då man har lite tid till godo i planeringen innan
tryckjobbet skall levereras till kunden. Handläggaren håller reda på vilka arbeten som
skall prioriteras före andra då prioriteringar måste göras. Ett exempel på prioritering
kan vara att ta ett arbete som kräver mer komplicerad efterbehandling före ett arbete
som knappt kräver någon efterbehandling alls. Skulle det vara så att det inte finns
plats och tid så kan en handläggare lägga ut arbetet på något annat företag inom
Elanders-koncernen.
Handläggaren har oftast informationen om kunden ”i huvudet”, händer det något
ovanligt eller någonting som är så viktigt att det behöver skrivas ned, används
workflow-systemet, i samband med orderbeskrivningen.
Handläggarens uppgift är också att skriva fakturor till kunden. Detta görs när arbetet
är färdigt och det finns uppgifter om hur mycket tid som lagts ned på arbetet inne
36
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
på preprintavdeningen, vid printningen och vid efterbehandlingen. Det man tar
betalt för är hanteringen av filen, kostnad per timme, startkostnader i printningen,
klickkostnader, efterbehandling och slutligen transport. Även material tas med på
fakturan och har trycksaken kuverterats, som inte kan göras i huset, så får
handläggaren ta reda på kostnaden för det och sedan lägga till det på fakturan.
4.2.6 Preprintavdelningen
Elanders Digitaltryck arbetar nästan uteslutande för fordonsindustrin, men även
andra stora företag. De vanligaste datorerna på stora företag är i allmänhet PC, då
datorer, programvara samt kringutrustning är billigare än datorer och utrustning som
krävs för Macoperativsystem. Mac är annars den vanligaste datorn i grafisk
produktion. På grund av detta så arbetar preprintpersonalen nästan uteslutande med
datorer som har Windows som operativsystemet. De har dock två Mac-datorer för
att även kunna ta emot arbeten som har gjorts på Mac.
Då ny personal kommer till preprintavdelningen får de gå på en veckas introduktionsprogram för att lära sig rutiner, specifika programvaror som används på
Elanders Digitaltryck och lära känna arbetskamraterna. Det är tänkt att de
nyanställda skall kunna de vanligaste programvarorna som används inom den
grafiska industrin. Det ska alltid finnas minst två personer som kan varje
programvara. Är personal sjuk eller på semester så kan det ställa till problem, men
då finns det alltid andra Elandersbolag att ta hjälp av om kunskapen om ett program
inte finns på Elanders Digitaltryck.
På preprintavdelningen arbetar man med de vanligaste programmen som används
vid grafisk produktion, så som Indesign, Pagemaker, Framemaker, Photoshop,
Acrobat och Illustrator. De arbetar även aktivt för att kunden skall skicka färdiga
PDF-filer, för att preprintpersonalen, snabbt skall få en fil färdig för tryckning. Den
handpåläggning som behövs på PDF-filen är att lägga på skärmärken, utfall och
ibland lägga till typsnitt.
Det är inte bara filer som bearbetas på preprintavdelningen, det finns också
möjlighet att skanna. Idag skannas original av exempelvis kataloger från
fordonsindustrin, för att de skall kunnas sparas digitalt och printas.
När någon från preprintavdelningen bearbetat filen och gjort den färdig för tryck så
”bockar man av” av att preprintarbetet är klart. Skall materialet skickas på korrektur
är det den som har förberett filen som ser till att korrekturet hamnar hos kunden
och att filen sedan blir klar för tryck då kunden godkänt korrekturet. Ett vanligt
problem på preprintavdelningen är fonterna. Det är vanligt att kunden glömmer att
skicka med fonten eller fonterna till en fil. Ofta så har preprintavdelningen just den
fonten, men det innebär merarbete som då kunden blir lidande av, både tidsmässigt
och genom att det kostar då preprintpersonal måste arbeta mer med filen än tänkt.
Ibland kan ett dokument innehålla flera hundra olika fonter, vilket innebär mycket
arbete att kontrollera. Ett annat problem är fonter på sådana språk där det är svårt
att avgöra om dessa är korrekta eller inte, exempel på sådana språk är arabiska och
andra asiatiska språk. Dessutom kan det bli lite problem med asiatiska språk, då man
ofta skriver från höger till vänster. Dessa korrektur måste då ofta skickas till landet
ifråga för att kontrolleras, vilket tar tid. Självklart kan filen skickas elektroniskt, men
vad de ser på skärmen i det landet är ibland inte det som syns på skärmen på
37
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
preprintavdelningen. Det kan vara problem då rippen inte förstår fonten, men har
kunden gjort rätt och skickat med fonterna i filen ska det inte vara något problem.
Men fungerar det ändå inte får man be kunden göra om fonterna till bilder istället
vilket tar tid att rippa.
Färgstyrningen har varit lite av ett problem med den digitala rullmatade färgpressen,
då den inte kan ta RGB, utan filerna som skall tryckas måste konverteras från RGB
till CMYK. Det kan innebära mycket arbete och det är inte säkert att det blir som
det var tänkt. Det här har också gjort att det varit svårt att kalibrera efter ICCprofiler och det har lett till att trycket, färgmässigt, inte blir som det var tänkt. Nu
har man dock köpt in en ny arkmatad färgprinter, som kommer att vara lättare att
kalibrera efter ICC-profiler. Till den nya färgprintern har man också investerat i nya
bra skärmar för att de färger som syns på skärmen också skall bli de samma som i
den färdigtryckta produkten. Den gamla färgprintern kommer dock fortfarande att
användas, där det inte är så viktigt att färgen har ett exakt utseende, ”bara det blir
rött”, eftersom det är relativt billigt att producera färgtryck i den färgprintern.
På preprintavdelningen har man under det senaste halvåret gjort en del förändringar
för att underlätta arbetet. Det man har sett över är rutiner och det har gjorts en del
enkla men betydelsefulla förändringar. Det handlar om tydliga instruktioner för hur
filen skall bearbetas, exempelvis hur många skärmärken som skall finnas med. Vilket
i sin tur leder till att efterbehandlingen blir snyggare. Det kan till exempel handla om
instruktioner för att kunna lösa problem, så att den som arbetar med en fil ska veta
vad som skall göras för att åtgärda problemet. Ingen skall behöva fundera på hur
man skall göra för att arbeta vidare med en fil eller en printer. Alla små förändringar
har betydelse för att se till så att arbetet inte blir stillastående, det innebär att
Elanders Digitaltryck kan producera mer, förhoppningsvis få fler nöjda kunder och
en bättre kvalitet på de producerade trycksakerna.
Ett annat problem vid tryckning är att de rippar som finns inbyggda i printrarna inte
uppgraderas lika snabbt som den programvara som används av preprintpersonlen.
Det leder till att nya versioner av programvaran inte kan användas för att rippen inte
förstår innehållet i filen. Detta upplevs dock inte som något problem av
produktionsplaneraren, som leder arbetet med att printa tryckjobb.
Utvecklingen när det gäller programvaror är dock inte stor. Det är mer sättet att
arbeta, sättet att förbereda en fil för print, som förändras. Hur man ser på en fil och
exempelvis var man ska lägga till skärmmärken. Nu ska operatören veta exakt var
trycket hamnar på papperet och den som efterbehandlar ska veta exakt hur trycksaken skall beskäras.
4.2.6.1 Preprintpersonalens arbetsdag
När personalen kommer på morgonen brukar de se om det är något speciellt som
hänt under natten som de måste ta itu med. Annars så hämtar de ett arbete i korgen
och börjar bearbeta filen så att den skall bli klar för att printas. Är det ett arbete som
kräver kunskap om någon speciell programvara så delar handläggaren ut jobbet till
den som kan programmet.
När filen är klar och kan printas så läggs den på en server så att operatörerna
kommer åt filen. För att filen skall kunna printas sparas den som PostScript eller
PDF. Filen måste ibland också anpassas beroende på vilken printer den hamnar på.
38
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
De vanligaste problemen är att kunden inte har klart för sig vilket format trycksaken
skall ha, att fonter fattas, ibland är det problem med upplösning och gråskalor.
Dessa problem innebär att handläggaren måste kontakta kunden för ytterligare
information. Har kunden inte tidigare haft kontakt med ett tryckeri, så brukar det
oftast innebär att det saknas information i filen.
Övrigt upplever personalen att de hinner med sitt arbete bara de får filen de skall
bearbeta i god tid.
4.2.7 Tryckning
Under planeringsmötet, som hålls varje morgon, diskuteras nya jobb och där
planeras också hur tryckjobben skall fördelas på de olika printrarna. De avgörande
faktorerna som styr är att vissa printrar klarar av vissa storlekar på papperet och
vissa kvaliteter på papperet.
Operatörerna tittar efter i workflow-systemet vilka tryckjobb som är planerade för
dagen, vilka tider som gäller och när ett arbete skall vara klart. Även på
printeravdelningen finns det korgar vid printrarna med utskrifter av de arbeten som
skall utföras. Behöver det ändras, exempelvis att en printer har gått sönder så är det
produktionsplaneraren som får flytta på ett tryckjobb och prata med operatörerna så
att de vet vad de skall göra.
På Elanders Digitaltryck har de två digitalpressar i färg, en rullmatad och en arkmatad. Då den största delen av produktionen är för industrin har de mycket tryckjobb i svartvitt. För den sortens produktion har de tre rullprintrar och fyra
arkmatade printrar. Kvaliteten på digitaltryck har blivit bättre, när det gäller text så är
kvaliteten hög. När det handlar om bilder, där kvaliteten på bilden beror mycket på
gråskalor, så går utvecklingen också framåt.
Hur lång tid ett arbete tar att trycka beror på hur stort det är och det varierar mycket
inom digitaltryck. Det kan vara arbeten som tar alltifrån en kvart till att maskinen
spottar ut tryckta papper i timmar. För att hinna med alla tryckjobb så är framförhållning bra, att i god tid veta när ett arbete skall vara klart. Men det finns också
möjlighet att få igenom ett arbete samma dag som man fått filen. Det är ofta
tryckjobb som man har haft förut och som man känner till rutinerna på, som tas in
som ”panikjobb” om det önskas av kunden.
Att köra igång ett arbete på en printer tar inte lång tid. Behöver man däremot byta
papper på den rullmatade printern tar det lite längre tid att komma igång med
produktionen. De filer som skall printas skall ”stå i kö” rippade och klara.
Ibland går det dock inte så snabbt och smidigt att köra igång en printer och det kan
bero på osäkerhet hos operatören, på grund av otydliga instruktioner eller osäkerhet
i hur printern skall handhas. En anledning kan också vara att det är fel i filen eller på
printern.
Fel på printrarna och andra fel i produktionen skrivs ned i så kallade avvikelserapporter. Det ger en feedback på olika fel i produktionen och varje månad tillsätter
man en summa pengar för att åtgärda dessa fel och problem. Man beräknar också
hur mycket avvikelserna har kostat och det blir ett mätinstrument. Förhoppningsvis
39
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
skall ju summan minska varje månad och det är då ett kvitto på att de pengar man
satsat på avvikelserapporterna och åtgärderna verkligen ger någonting.
Pulsen i verksamheten är självklart de printrar som används för att producera
tryckjobb. För varje maskin håller man reda på dess verkningsgrad, alltså hur mycket
tryck som egentligen kommer ut ur maskinen. Den här verkningsgraden är något
som man ständigt arbetar med att förbättra. Det är inte heller helt lätt att beräkna
verkningsgraden då det utförs väldigt olika arbeten på maskinerna. En maskin som i
timmar trycker samma sak ger en högre verkningsgrad än den maskin som det har
printats många korta tryckjobb på, vilket innebär att printern blir stillastående då
tryckjobben byts. Det man strävar efter är ju naturligtvis att öka verkningsgraden för
alla maskiner, på vissa maskiner något mer än andra. En hög verkningsgrad är en
mix av flera faktorer, hur snabbt en operatör kan handha en maskin, att de inte
behöver stå och fundera på hur de skall lösa ett problem. Det handlar också om hur
snabbt man får service av en maskin då den gått sönder.
Det papper som vanligtvis används är ”huspapperet”, vitt papper, 70-240 gr/m2.
Det brukar inte vara problem med papperet, men det kan bli om det är extremt
väder, antingen väldigt torrt, varmt eller fuktigt. Ibland printas något tryckjobb på
ett papper som är förtryckt och det papperet kan ställa till problem i printern.
De operatörer som arbetar i produktionen har huvudansvaret för varsin maskin. Det
har inte alltid varit så, men idag så har man infört detta på både dag- och nattskift.
Anledning till att ha det så är att det ger operatörer som kan en maskin mycket
grundligt och att det skall leda till att man får igenom många tryckjobb. Då någon
operatör är sjuk brukar man hjälpas åt för att kunna uppehålla produktionen på den
printern som den operatören vanligtvis har hand om. Det blir lite mer arbete för de
operatörer som arbetar den dagen, men oftast så brukar man hinna med det som
skall göras utan att det krävs övertid.
För att produktionen skall vara igång så mycket som möjligt finns det, på plats i
printerhallen, servicetekniker. Då en printer går sönder försöker operatören, så gott
denne kan, åtgärda felet. Men klarar operatören inte av det så tillkallas någon av
serviceteknikerna.
Det finns idag ett antal maskinleverantörer, som har de maskiner som passar
Elanders Digitaltryck, som de väljer emellan varje gång de skall köpa in ny
utrustning. Den maskin som det i slutänden blir har inte bara att göra med hur
snabb printern är, utan faktorer som service, tillgängligheten på reservdelar och vad
produktionskostnaden är för maskinen, spelar en stor roll vid val av printrar och
annan utrustning. Idag är man förhållandevis nöjd med den utrustning som finns
även om man ibland önskar att det skulle gå fortare att få tag i reservdelar. Allra
helst vill man att det skall finnas reservdelar för i stort sett hela maskinen på plats,
allt för att hålla produktionen igång utan långa avbrott. Idag är det vanligt att
maskinleverantören, för att hålla sina kostnader nere, har ett stort lager med
reservdelar någonstans i Europa. Det leder till att det tar tid att få en reservdel till
Göteborg. För att driva en printer är den största kostnaden hyran eller leasingen på
maskinen. Papper och färg är inte stora kostnader i jämförelse.
Vad som är dyrast för Elanders Digitaltryck i produktionen beror helt på vad det är
för typ av tryckjobb. En tjock katalog där man i stort sett fått en färdig fil av kunden
40
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
då är inlagan dyrast. Är det ett tunt häfte så ligger vanligtvis den största kostnaden
på efterbehandlingen. Måste en fil bearbetas i flera timmar innan den är färdig för
tryck så ligger den största kostnaden i tidsåtgången hos preprint.
4.2.7.1 Operatörernas arbetsdag
Operatören tittar i workflow-systemet vilka arbeten som skall utföras, ibland får de
fortsätta på nattskiftets tryckjobb. Ibland finns det också akutjobb som man måste
ta itu med på en gång.
De vanligaste problemen som operatörerna stöter på är att printern krånglar, ibland
flera gånger per dag. Problemen brukar då oftast vara att printern trycker snett,
trycket blir dåligt, klipper fel, det blir fläckar på papperet, papperet trasslar sig eller
att printern ”tappar” ett jobb. Ett annat vanligt fel är att det är något med filen som
gör att det inte går att printa filen.
4.2.8 Efterbehandling
På Elanders Digitaltryck har man möjlighet att göra det mesta inom efterbehandling.
Begränsningen är utrymme och personal, på grund av det har man inte möjlighet att
exempelvis plocka ihop olika produkter, som kräver mycket fri yta. Det man kan
göra är limbindning, häfta, wire-o-bindning, stansning, falsning, plock samt
plastning. De som man inte kan göra läggs ut till andra Elanders-företag, exempelvis
kuvertering. Ibland händer det också att man lägger ut efterbehandling av den enkla
anledningen att man inte hinner med.
På efterbehandlingen arbetar man endast i dagskift, vilket innebär att de har en
ganska stor arbetsbörda då produktionen av trycksaker sker dygnet runt. Detta leder
till att efterbehandlingen ibland inte hinner med allt som skall göras under en dag.
Det gör att det vid dagens slut ofta finns en hel del röda fält i workflow-systemet för
efterbehandlingen. Ofta inses det att efterbehandlingen inte kommer att hinnas med
även innan det börjar lysa rött i workflow-systemet. Det är då
produktionsplanerarens uppgift att tala om vilka prioriteringar som skall göras.
Produktionsplaneraren har i sin tur då pratat med handläggarna för att få veta vilka
arbeten som kan vänta lite med efterbehandling.
Kunskapen hos personalen på efterbehandlingen är lite olika, alla kan inte göra alla
uppgifter, utan några kan limbinda, några kan häfta och en kan falsa. Det tar tid att
lära sig att göra limbindning. Det finns en anställd som bara ägnar sig år limbindning
och en som bara ägnar sig åt transporter. Den övriga personalen har ett varierande
arbete och får göra det som måste göras för stunden. Det är produktionsplaneraren
som går igenom med personalen vad de ska göra under dagen och vilka arbeten som
skall prioriteras vid förseningar.
Efterbehandlingen är fortfarande inne i en inkörningsfas men man hoppas att
arbetet snart ska gå mer av sig självt utan att produktionsledaren behöver gå in och
styra så mycket.
4.2.9 Distribution
Det finns en anställd på Elanders Digitaltryck som ägnar sig åt transporterna och ser
till att rätt trycksak skickas till rätt kund på överenskommen tid. Två gånger om
dagen kommer bud och hämtar färdigt material och levererar det inom Göteborg.
41
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Annars används ASG (en transportfirma) och vanlig post. Har kunden något
speciellt önskemål när det gäller distribution är det möjligt att uppfylla dessa.
4.2.10 Variabeltryck
På Elanders Digitaltryck finns det möjlighet att skapa trycksaker som innehåller
variabeldata. Det sköts av de tekniker som arbetar på preprintavdelningen, och de
använder ett program som heter Opus. Programmet är ganska invecklat att använda
men hittills har de inte stött på något problem med variabeldata som inte varit
möjligt att lösa med programmet.
Man har haft funderingar på att köpa in mer programvara, för att skapa trycksaker
med variabeldata. Visserligen är Opus något komplext att arbeta med men det är ett
kraftfullt program och de program som finns på marknaden har inte samma
kapacitet som Opus. Därför har man inte lagt ned pengar på ytterligare
programvara.
Då man nyligen har införskaffat en ny digitalfärgpress så ingick det ett program för
att använda variabeldata och det kommer att användas för produktion av trycksaker,
som inte innehåller så mycket variabeldata.
Är det ett enklare individanpassat dokument, med exempelvis en text och en namnteckning, så görs både layouten och kopplingen med databasen i Opus. Det kan
också vara så att de får ett färdigt brev i exempelvis word-format. Det plockas då in i
Opus och sedan läggs den variabeldata som skall ingå i dokumentet till. Då läggs
ingen tid alls på layouten. Det kan exempelvis vara en extern brevtext eller blankett
och några fält med variabeldata som läggs in. Är det däremot en mer avancerad
layout på brevet, görs layouten i ett annat program. Det blir då lättare att hålla
ordning på text och bild. Bilden plockas sedan in i Opus som bildbakgrund. Det är
mängden variabler som ingår i ett dokument som styr hur lång tid det tar att göra
iordning dokumentet. Tiden för att koppla ihop dokumentet med databasen tar inte
så lång tid i Opus. Vid mer komplicerade tryckjobb så skickas alltid korrektur till
kunden.
När dokumentet är färdigbearbetat så måste det rippas för att kunna printas.
Beroende på vilket filformat som används tar det olika lång tid att rippa. För svart
print används oftast filformatet AFP, som är lättrippat och snabbt. I princip så
skickas statisk data en gång och därefter variabeldata som text. Används istället
PostScript eller PDF, som är ett måste vid färg i dokumentet, blir det tungrott. Alla
sidor skickas kompletta, som de skall se ut, i PostScript. PDF-formatet är lite bättre
och lagrar statisk data en gång i filen men rippen översätter dock till kompletta sidor
vilket gör att PDF inte går fortare än PostScript. Är det statiska bilder i dokumentet
kan textdelen rippas för sig och bilderna för sig, och sedan kopplas ihop, då går det
relativt snabbt. AFP är tyvärr inte lika utvecklat för att klara av variabeldata i färg,
men utvecklingen av AFP är på gång.
Det har lett till att maskintillverkarna har skapat egna lösningar. Till den arkmatade
färgprintern används en ripp, där två filer, en med det statiska dokumentet och en
med variabeldata, kan rippas var för sig. Då dokumentet skall printas slås de två
filerna ihop genom ett script, där scriptspråket bygger på XML. På Elanders
Digitaltryck finns även en ny digitalpress i färg från Heidelberg, den har
42
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
programvara som stöder PPML, men tyvärr är standarden inte helt klar, vilket ledde
till att Heidelberg fick göra sin egen lösning för variabeldata. När filerna är rippade
och klara är det produktionsplaneraren som bestämmer var tryckjobbet skall printas.
Är det någonting som går fel i framställningen av dokument med variabeldata, så är
det oftast printrarna som krånglar. Det är då fel som uppstår även då vanliga jobb
printas, till exempel papperstrassel. Andra problem kan vara fel i indata, bilder eller
textblock som saknas, samt även saknade typsnitt.
Idag så är det en ganska liten del av alla tryckjobb som innehåller variabeldata. Det
är då oftast utskick från försäkringsbolag eller en marknadsundersökning.
4.2.10.1 Att sälja trycksaker med variabeldata
Individanpassade eller produktanpassade produkter kräver en annan typ av
försäljning. Det är inte en produkt som säljs utan en lösning på ett problem. Det är
då viktigt att kunden vet vad han vill ha ut av en individanpassad eller
produktanpassad trycksak. Det är också mycket viktigt att kunden känner sina
kunder för att lyckas med det individanpassade utskicket. För att lyckas med ett
utskick så krävs det en marknadsföringsstrategi som riktar in sig mot den enskilde
individen och att det finns tillförlitlig information om denne.
Är kunden intresserad av att ha variabeldata med i sin trycksak så är det enda
alternativet att använda sig av digitaltryck. Det är ju en stor konkurrensfördel
gentemot andra företag, till exempel kan offsettryckare inte alls konkurrera med
möjligheterna med variabeldata.
En säljare kan även här kontakta en möjlig kund och erbjuda tryck med variabeldata
som en bra lösning på deras utskick till kunder. När en säljare erbjuder variabeldata,
är responsen olika. En del är inte alls insatta i vad det innebär för företaget och
avböjer erbjudandet. Andra vet vad det innebär och har kanske också provat det. De
är medvetna om att det krävs mer arbete att göra ett individanpassat utskick. Även
om företaget vet vilka som skall få det individanpassade utskicket så krävs det ofta
att det skrivs olika texter för utskicken och att data plockas ut från en databas.
För att få en kund att beställa trycksaker med variabeldata, så krävs det mer arbete,
både från kunden och från Elanders Digitaltryck.
Elanders digitaltryck har även själva gjort individanpassade utskick till kunder som
de har kontaktat. En säljare kan gå in via intranätet och välja någon av flera texter
och fylla i en kunds namn, en bild på sig samt välja sitt namn som underskrift. När
dokumentet godkänts skickas det automatiskt till print. Responsen på utskicken är
olika, vissa kan uppleva att det är lite påträngande medan andra tycker att det är ett
bra utskick.
4.2.10.2 Volvia
Volvia är ett försäkringsbolag som tillsammans med Elanders Digitaltryck
framställer ett individanpassat dokument som skickas till Volvias kunder. Det är ett
försäkringsbrev, där kunden tydligt på ena sidan av bladet får information om vilken
försäkring och eventuella tillägg kunden har. På en annan sida i utskicket får kunden
veta om ytterligare tillägg kunden skulle kunna ha i sin försäkring.
43
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Utvecklingen av brevet tog närmare ett år, det var flera testkörningar, av alla
tänkbara varianter av brevet, då det finns regelverk för de olika kundgrupperna. Det
ledde till många ändringar innan man var klar med slutversionen. Men Volvia
påpekar att det inte var något problem, det handlade mest om att byta tankesätt.
Breven har för Volvia inneburit ett smidigare arbetssätt för dem som ansvarar för
kommunikationen med kunderna. De nya breven gör det enklare att skapa regelverk
och texter till kunderna än tidigare. Kunden har fått ett enklare brev och det är
möjligt att vara flexiblare gentemot kunderna.
Databasen styrs av dagliga rutiner och man gör en planering för varje utskick. Varje
utskick är sedan uppdelad i olika målgrupper och ärenden. Databasen används även
av kundservice, där ett IT-system hämtar uppgifter som finns om en kund.
Volvia har följer alla de regler och riktlinjer som Personuppgiftslagen kräver och det
finns information om lagen på alla brev som går ut till kunderna. Förutom Personuppgiftslagen finns det även andra lagar som försäkringsbolaget måste följa,
exempelvis konsumentförsäkringslagen som bland annat styr när brev skall skickas
ut till kunden.
4.2.10.3 Fordonsindustrin
Varje vecka trycker Elanders digitaltrycken stor mängd manualer till fordon.
Manualerna är unika för varje fordon och språket är också anpassat efter det land
fordonet skall säljas i. På manualerna finns chassinummer. För att rätt manual skall
hamna på rätt ställe krävs det en genomtänkt produktionsprocess. För att hålla reda
på manualerna har man byggt en speciell ”hylla” där manualen läggs enligt ett visst
system under efterbehandling och paketering.
Det här har inneburit, för fordonstillverkaren, att de sparar mycket lagerutrymme,
manualerna trycks kontinuerligt. Då varje manual är anpassad till ett specifikt fordon
så har man också kunnat minska innehållet och ta bort överflödig information, vilket
har gjort manualerna mer behändiga. Det har gjort att mycket papper sparas, vilket
är miljövänligt. Genom att varje manual också lagras digitalt finns det möjlighet att i
upp till tio år kunna trycka en ny manual. I och med att manualen trycks digitalt
finns det också möjlighet att kunna ändra utan att det ställer till stora problem.
Det finns önskemål, bland annat från industrin, om att kunna trycka exempelvis
manualer där det finns blandat, både svart och färgtryck. Det kan vara att en viktig
komponent eller en varning trycks i en färg för att påvisa att det är viktigt. Det finns
idag ingen teknisk lösning som är gångbar prismässigt. Dessa manualer blir alldeles
för dyra att producera om de skulle produceras i en färgdigitalpress.
4.2.11 Framtiden för Elanders Digitaltryck
I slutet av 2003 kommer Elanders Digitaltryck tillsammans med andra Elandersföretag; Elanders Graphic Systems, Elanders Novum, Elanders Svenskt Tryck samt
Repronik, som tillhör region väst att flytta till ett stort ”Infomediahus”, ett nybyggt
hus i Mölnlycke. Det kommer att innebära förändringar för Elanders Digitaltryck.
44
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Idén med att ha alla företag i ett och samma hus är att sammanfoga de tjänster som
ingår i Master Vendor. Det kommer att underlätta både för företagen inom Elanders
region väst, Elanders Digitaltryck, och den kund som beställer en tjänst eller en
produkt av Elanders.
4.2.11.1 Framtid för digitaltryck
Av de intervjuade på Elanders Digitaltryck så tror samtliga på digitaltrycket och att
det har en framtid. Digitaltrycket kommer att ta marknadsandelar från offsettrycket.
Utvecklingen inom digitaltrycket går också fortfarande framåt, det händer mycket
inom digitaltryck. Printrarna eller de digitala tryckpressarna blir bättre, både
kvalitetsmässigt och genom att det blir lägre produktionskostnader, då speciellt
digitaltryck i färg. En lägre produktionskostnad gör ju också att den skärningspunkt
då offsettryck blir billigare än digitaltryck höjs. Det leder till att ett digitaltryckeri kan
ta lite större upplagor, men en vanlig uppfattning är att stora tryckjobb kommer att
minska och att det blir vanligare med små varierande upplagor. Man tror också att
små upplagor i färg kommer att öka.
En tillämpning av digitaltryck som många tror på är produktion av manualer. Dessa
manualer får också gärna vara unikt anpassade till en produkt. Det är fortfarande
viktigt för den som använder ett fordon att kunna läsa en manual på papper, inte på
en skärm. En förhoppning inför framtiden är också att kunna producera manualer
där det förkommer färg, exempelvis för att märka ut en viktig komponent eller en
varning, men att text och bild i övrigt är svartvitt.
Man tror också att det kommer att bli vanligare att utnyttja webben för att göra
beställningar av en produkt. Att man som kund loggar in på Elanders Digitaltrycks
webbsida och beställer 50 exemplar av en manual som finns lagrat digitalt, istället för
att ringa och beställa manualen. Det kan också vara att man via webben, web-toprint, skapar en trycksak, till exempel ett visitkort, genom att man fyller i det man
vill att det ska stå på visitkortet och beställer det antal man vill ha. Man klickar sedan
på OK och får ett korrektur på skärmen. Det är sedan möjligt att gå tillbaka och
ändra eller beställa. Detta är en tillämpning som kommer att öka i framtiden.
4.2.11.2 Framtid för variabeldata
Digitaltryck med variabeldata är ingen nyhet. Det finns idag inga begränsningar i
möjligheterna med variabeldata, om man ser till möjligheterna med layouten och
mängden variabeldata som kopplas ihop. Däremot tar det längre tid att framställa
dessa dokument och det kräver ett nytt tänkande. Dessa dokument kan också vara
tungrippade, beroende på filformat.
Åsikterna om digitaltryck med variabeldata är varierande bland dem jag har pratat
med på Elanders Digitaltryck. Det är alltifrån den som är ganska skeptisk och menar
att man måste vara försiktig och att det är lätt att man upplever att man blir kränkt
om man får ett riktat erbjudande hem i brevlådan. Det finns också den åsikten att
variabeldata kommer att öka i framtiden, men sakta. För att utskick med variabeldata
ska öka inom exempelvis marknadsföring av produkter krävs ett nytt tänkande. Det
tar tid att implementera nya idéer och det kommer också att krävas att företagen gör
investeringar, vilket kostar pengar. Det är en mognadsprocess för de företag, som
skulle kunna, med hjälp av variabeldata, skicka individanpassade utskick till sina
45
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
kunder. Dock upplever man ett ökat intresse för variabeldata. Vad som tros öka är
variabeldata i fullfärg, där inte bara text är variabelt utan även bilder. Ju mer
verktygen utvecklas för variabeldata, desto billigare kommer produktionen att bli.
Det kan betyda en lysande framtid för variabeldata i färg, det gäller bara att övertyga
kunden om att ett variabelt dokument i färg kommer att betala sig.
46
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
5 Diskussion
I diskussionen tar jag upp de tre delarna i min rapport var för sig. Det innebär att jag
först diskuterar digitaltryck och produktion av digitaltryck i allmänhet, för- och
nackdelar samt framtid. Därefter kommer en del som tar upp variabeldata, för- och
nackdelar och framtid. Sist tar jag upp mitt fallföretag, Elanders Digitaltryck där
diskuteras deras produktion och vad jag har fått veta av dem under mina besök och
intervjuer.
5.1 Digitaltryck
När digitaltryckpressar för färg kom så blev det ganska naturligt att det jämfördes
med offset. Det var många maskinleverantörer och ”gurus” inom digitaltryckvärlden
som trodde att digitaltrycket skulle slå igenom stort och ta stora andelar från
offsettrycket. Så har inte skett och det kan till viss del bero på denna ständiga
jämförelse med offsettryck. För jämför man med offset så är digitaltrycket dyrare
efter en viss brytpunkt, kvaliteten har alltid varit något sämre, och digitaltrycket
kräver ett speciellt papper och till digitalpressarna krävs det specialtillverkad toner.
Ser man på digitalpressen som jag just beskrev det, så borde de flesta tycka att
digitaltryck inte är något att ha. Självklart är det ibland svårt att undvika jämförelsen
med offsettryck och jag är medveten om att själv har gjort det på några ställen i min
rapport även om jag har försökt undvika det.
Digitaltrycket skall, anser jag, inte jämföras med offset utan för digitaltryckets bästa
och dess framtid bör man se det helt som en egen tryckteknik, vilket det också är.
Digitalpressen har en rad fördelar:
• Det är enkelt att trycka små upplagor.
• Ingen plåt behövs, vilket betyder mindre personal vid produktionen.
• Det går snabbt att trycka en fil, så snabbt att ett digitaltryckarföretag kan ha
möjlighet att leverera trycksaken samma dag som filen tas emot.
• Det är enkelt att trycka samma fil vid ett senare tillfälle.
• Det är möjligt att trycka en mindre mängd, vilket för ett företag innebär
aktuellt material samt minskade lagerkostnader. Det är innebär också att man
spar papper.
Arbetsgången för att skapa ett digitaltryck är tämligen enkel, i stort sett så kan en
PDF-fil skickas till ett digitaltryckarföretag. De gör i ordning filen så att den kan
tryckas digitalt genom att lägga till skärmärken och se så att ingenting i filen saknas,
exempelvis fonter. Därefter rippas filen och är klar för digitalpressen.
De två företag som började utveckla digitalpressarna gick tillväga på två sätt. Xeikon
skrev avtal med andra printer-, press- och prepressleverantörer för att de företagen
skulle använda Xeikons teknik. Agfa, Xerox samt IBM var först ut med att skapa
sina egna drivsystem och bygga egna skal till Xeikons digitalpressar. Den andra
pionjären Indigo, valde istället att utveckla tekniken och behålla den för sig själv.
Idag är Indigo, efter ekonomiska bekymmer, uppköpta av HP, Hewlet Packard.
Idag finns det en mängd stora företag som satsar på digitalpressar. Även
offsetföretaget Heidelberg vill vara med och slåss om marknadsandelar och har,
47
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
tillsammans med Kodak, utvecklat digitalpressar. Att stora företag, som annars varit
verksamma inom en annan del av den grafiska branschen, vill satsa på digitaltryck
tycker jag tyder på att digitaltrycket har en ljus framtid.
Digitalpressen blev en stor nyhet då det redan var viss oordning, på grund av den
snabba teknikutvecklingen, i den grafiska branschen. Flödet i den grafiska industrin
blev allt mer digitalt med exempelvis computer-to-plate och andra system som
började utvecklas och användas inom branschen. Jag menar att detta medförde att
det blev för mycket nytt för en bransch som stått relativt stilla i utvecklingen under
en längre tid. Företag investerade i en digitalpress för att det var senaste nytt utan att
tänka efter vilka användningsområden den var lämpad för.
Idag börjar man inse att det finns trycksaker som är mycket lämpade för att
produceras med digitaltryck; små upplagor av manualer, böcker och kataloger som
snabbt skall ut till en kund. Digitalpressarna utvecklas hela tiden vilket gör att
kapaciteten ökar och att kvaliteten på trycksakerna blir bättre. Ju mer utvecklingen
går framåt, desto billigare blir det också att producera trycksaker med digitaltryck.
För den som vill ägna sin affärsverksamhet till att producera trycksaker med digitaltryck, finns det en mängd digitalpressar att välja emellan. Alla maskinleverantörerna
anser nog att deras maskin är bäst. Men att investera i en digitalpress är inte något
som bör göras i en handvändning. Man bör fundera på vad som är bäst för
företaget, ta hänsyn till affärsidéer samt andra policys. Det finns digitalpressar med
arkmatning eller rullmatning. En arkmatad digitalpress gör snabba byten mellan jobb
möjligt, medan en rullmatad digitalpress är bättre vid större upplagor. Vidare bör
man också ta hänsyn till hur lätt det är att få tag på reservdelar samt vilken övrig
service maskinleverantören kan bidra med, innan man gör en investering.
Tryckprocessen i en digitalpress sliter mycket på papperet vilket gör att det papper
som skall användas måste hanteras varsamt. Vid alltför fuktigt eller torrt väder kan
detta ställa till problem. Då färgen, i de flesta fall, läggs på papperet och inte tränger
in i papperet kan det innebära problem vid efterbehandlingen, att papperet kan
spricka. Det gör att man också måste investera i efterbehandlingsutrustning som är
lämpad för digitaltryck.
En vanlig föreställning hos kunder, och i allmänhet, är att digitaltrycket är väldigt
snabbt och att det går mycket fort att producera en trycksak. Det är mycket ”printon-demand” och ”just-in-time”. Är filen korrekt, tar inte tryckprocessen lång tid.
Men skall trycksaken efterbehandlas så kan det stoppa upp. Viss typ av efterbehandling har man inte utvecklat snabba metoder för, utan de metoder som
används i offset används också för efterbehandling då trycksaken framställts med
digitaltryck. Exempelvis så går limbindningen av en bok inte fortare bara för att den
är tryckt med en digitalpress.
En annan viktig aspekt av digitaltrycket är att man kan få den upplaga som önskas,
vill ett företag ha 235 exemplar av en katalog så är det möjligt att beställa 235
exemplar. Men hur löser man det på digitaltryckarföretaget? För att kunna garantera
235 exemplar till kunden måste man antagligen trycka några fler exemplar. Det kan
ju vara så att någonting går fel vid antingen tryckprocessen eller i efterbehandlingen.
Det går ju inte att debitera kunden för dessa överexemplar (om man inte kommit
överens om det), men de kostar ju ändå att producera.
48
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Det som är hjärtat i produktionen är digitalpressarna, det material som kommer ut
här genererar tillsammans med förarbete av filen och efterbehandlingen företagets
inkomster. Det är en hel del kostnader för ett grafiskt företag, personal, utrustning,
lokaler, etc. Det finns metoder för att kalkylera hur mycket av det som faktiskt
kommer ut ur en digitalpress som det i slutänden är möjligt att ta betalt för. För att
kunna tjäna pengar krävs det en genomtänkt affärsidé samt en genomtänkt
produktion. Allt för att kunna utnyttja digitalpressen maximalt utan onödiga stopp
som beror på missförstånd. Missförstånden kan vara mellan kunden och företaget,
men också mellan de anställda på företaget. Missförstånd på företaget kan undvikas
genom rutiner och tydliga instruktioner för hur ett tryckjobb skall skötas. Ju större
ett företag är desto fler kunder finns det och då är det svårt att hålla reda på
uppgifter om kundens önskemål. Detta måste då skrivas ned så att alla som arbetar
på digitaltryckarföretaget förstår instruktionerna till tryckjobbet.
För att lyckas med digitaltryck tror jag att det är viktigt att satsa på kundkontakt. Det
finns många liknande företag som har ungefär samma lösning och vars tjänster
kostar ungefär lika mycket. Att aktivt arbeta för att locka kunder till sitt företag och
visa vad man kan åstadkomma är därför viktigt om man skall lyckas. När man väl
fått en kund är det viktigt att fortfarande visa ett intresse för kunden för att denne
förhoppningsvis skall komma tillbaka. Det är också viktigt att, då kunden beställt en
trycksak, företaget verkligen hör efter hur kunden vill ha jobbet för att undvika
missförstånd.
5.2 Variabeldata
Då det gäller variabeldata har branschen i många år trott att det kommer att slå
igenom. Visst är variabeldata en lösning där det, rätt utnyttjad, finns mycket pengar
att tjäna. För det är ett faktum att ett individanpassat erbjudande ger en högre
svarsfrekvens, vilket innebär ett intresse från kunden och att det kan leda till att köp
genomförs.
Det faktum att ett individanpassat utskick ger en högre svarsfrekvens och att det är
troligt att det kan leda till ett köp är också intressant för digitaltryckaren. Det ger
denne möjlighet att inte bara ta betalt för den produkt han skapat till sin kund utan
också det mervärde som en individanpassning innebär. Men hur övertygar man en
kund att betala mer? Det blir ju redan dyrare med det arbete som krävs för att skapa
det individanpassade dokumentet. Här gäller det för digitaltryckaren att kunna visa
att ett individanpassat utskick verkligen ger en högre svarsfrekvens. Men i dagsläget
är det svårt att med siffror kunna visa detta.
För att göra en trycksak innehållande variabeldata krävs det först en idé, där man, på
basis av vad man vet om en möjlig kund, har något att erbjuda. För att veta något
om kunden krävs det att man har någon form av databas, och också kunskapen att
hitta information bland alla data. Därefter måste det finnas en teknisk lösning. Hur
layouten kopplas ihop med databasen och hur dokumentet kan rippas och tryckas
utan att det tar för mycket tid.
En viktig del i skapandet av ett individanpassat dokument är att ha en databas. De
flesta företag har någon form av databas, problemet ligger i att hitta användbar
information. Datamining innebär en mängd olika tekniker för att hitta denna
information beroende på vad som söks. Ett vanligt frågespråk som SQL kan vara
49
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
användbart då databasens uppbyggnad är känd och man vet vad man vill ha ut av
databasen. Det finns andra tekniker att tillämpa för att hitta exempelvis likheter
mellan attribut i databasen eller för att söka i historisk data för att kunna se
tendenser. Vilken metod som slutligen väljs beror på hur databasen ser ut och vilken
typ av information man vill hitta.
En annan viktig aspekt av databasens innehåll, är att det styrs av personuppgiftslagen och andra lagar. Lagen är till för att måna om varje persons integritet och se till
så att personuppgifterna handhas på rätt sätt. Personuppgiftslagen säger också att
varje person har rätt att veta vilken information som finns i registret och också bli
borttagen från registret om så önskas.
Ett problem med individanpassade dokument har varit vem som skall ta initiativet
till att skapa en trycksak som innehåller variabeldata. Jag tror att många företag som
skulle kunna utnyttja variabeldata, inte är riktigt medvetna om de tekniska
möjligheter som finns. De tror att det är svårt och att det krävs mycket arbete. Det
krävs visserligen mer arbete, men finns det en idé och information om kunderna, så
är resten av arbetet som krävs inte svårt i jämförelse.
En annan aspekt är att ett företag inte vill ge sig i kast med att skicka ut
individanpassade erbjudanden för att det kan, från kundens sida, upplevas som
kränkande. Ett företag har information om mig, mina vanor och mitt arbete, och
utnyttjar det för att sälja eller göra reklam för en produkt. Det är också, tyvärr
ganska vanligt att en databas innehåller felaktiga eller gammal data. Ett erbjudande
baserat på felaktig data kan då få ödesdigra konsekvenser för företaget. En kund
som upplever sig ha blivit illa behandlad vill inte ha med företaget i fråga att göra i
framtiden.
Om man ser till den grafiska industrin så har bristen på standarder gjort att varje
företag i stort sett har sin egen lösning på att skapa trycksaker med variabeldata.
Organisationer som PODi och CGATS har arbetat med att utveckla en standard
som får stöd i nyare programvaror. Men det är kanske inte ett helt trivialt arbete att
få företag att börja tillämpa en ny standard om varje företag utvecklat sin egen
lösning för att skapa trycksaker med variabeldata. Särskilt inte om de är nöjda med
den lösning som åstadkommits. Men med öppna standarder är det möjligt för
digitaltryckarföretaget och det företaget som vill skapa det individanpassade
dokumentet att samarbeta på ett annat sätt. För att variabeldata skall öka i
omfattning borde det kanske också vara möjligt för företaget som beställer
trycksaken att själva konstruera layouten och ihopkopplingen med hjälp av de
plugins som finns till vanliga program som exempelvis Quark Xpress. För att sedan
skicka detta till ett digitaltryckarföretag som hjälper dem att trycka.
För att ett grafiskt företag skall kunna sälja trycksaker med variabeldata krävs det att
företaget har kunskap om hur man går till väga, så att de kan hjälpa företaget med
idéer och lösningar. Samt också berätta vad företaget kan vinna på ett
individanpassat utskick.
För att variabeldata skall öka tror jag också att det krävs att företag som lyckats med
individanpassade dokument berättar om sina erfarenheter. Det finns idag mängder
med sidor på Internet där det är möjligt att läsa om företag som lyckats med
individanpassade dokument. Tyvärr är det kanske inte alltid det man skulle vilka veta
50
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
som finns nämnt i dessa berättelser, utan mycket är hemligt för att det fortfarande
finns pengar att tjäna på det individanpassade utskicket.
En annan faktor som är viktig att ta hänsyn till är om vi faktiskt vill ha
individanpassade brev som kommer hem i brevlådan? Det kanske räcker bra med de
brev som kommer från banken eller elbolaget? Är det kränkande mot mig som
person att få ett erbjudande direkt riktat till mig? Det kanske är så att individanpassade erbjudande kanske inte passar vår kultur, vi vill kanske själva ta reda på
vad ett företag kan erbjuda oss?
5.3 Elanders Digitaltryck AB
Elanders Digitaltryck är ett företag inom den grafiska branschen som det faktiskt går
bra för. Vid ett av mina besök på företaget firade man att man nått sin största
månadsomsättning hittills.
Att det går bra för Elanders Digitaltryck tror jag beror på flera faktorer:
• De arbetar aktivt med försäljning:
Det innebär att företaget aktivt försöker hitta och bearbeta prospects, eventuella nya
kunder. Det görs genom telefonsamtal och besök hos kunderna. De arbetar också
med de kunder som redan finns hos Elanders Digitaltryck. Det finns många företag
inom digitaltryck som en kund kan vända sig till och det är viktigt för ett företag
inom digitaltryck att hitta kunden först. De kunder som en gång anlitat Elanders
Digitaltryck får också samma handläggare nästa gång de vill ha något tryckt, vilket
borde upplevas som positivt för kunden.
• Arbetar med de kunder som finns:
Det handlar om att klara av att uppfylla de önskemål som kunden har. Det krävs
planering för att göra en produktionsprocess som är så smidig som möjlig för
företaget och de anställda. Att kunna uppfylla kundens önskemål och helst lite till är
det som krävs för att vinna en kunds förtroende och förhoppningsvis kunna behålla
en kund. Elanders Digitaltryck är inte ett unikt företag i sig utan det finns självklart
konkurrenter. Hela den här processen att lyckas uppfylla kundens önskemål kan
självklart förbättras och det är något som det ständigt arbetas på.
• Master Vendor:
Konceptet gör att en säljare, om kunden inte är intresserad av digitaltryck, kan
erbjuda en annan möjlig lösning på kundens önskemål. Det leder förhoppningsvis
till att kunden i framtiden kontaktar Elanders Digitaltryck för hjälp med en trycksak
som skall tryckas digitalt.
• Workflow-systemet:
Workflow-systemet verkar, enligt min uppfattning, vara uppskattat bland
personalen. De utgör grunden för arbetsflödet och det används av alla som arbetar
där. Workflow-system verkar också hela tiden utvecklas efter önskemål från de
anställda. Men det har inte alltid fungerat bra och det har krävts mycket arbete, både
med att uppdatera workflow-systemet och att införa rutiner för att skriva in en
order.
51
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
• Rutiner:
För att få en effektiv produktion på alla avdelningar har man arbetat mycket med
rutiner. Det går ut på att man ska veta hur problem skall lösas och hur arbetsgången
för ett tryckjobb skall vara. Det ska inte behöva bli stopp i produktionen för att
ingen vet vad som skall hända härnäst.
• Ny personal från andra företag:
Elanders Digitaltryck har vuxit sig större på grund av hopslagningar med andra
företag. Det har gjort att även personalstyrkan vuxit, och för att arbetet skall fungera
smidigt är det viktigt att alla kommer snabbt in i rutiner och arbetssätt. Ny personal
bidrar också med nya idéer som kan föra företaget framåt.
Då Elanders Digitaltryck flyttar till det nya Infomediahuset kommer det att innebära
en del förändringar. Preprintavdelningen kommer att se annorlunda ut och efterbehandlingen kommer att bli större.
Återigen kommer flera företag att slås ihop och det innebär också att personal med
olika arbetsrutiner skall arbeta ihop. Det kommer att krävas att nya gemensamma
rutiner arbetas fram och det kan ta ett tag. Men man borde kunna utnyttja den
erfarenhet man har fått från den sammanslagning av personal som varit på Elanders
Digitaltryck. Helt enkelt borde man kunna undvika de misstag som antagligen gjorts
tidigare.
Det som idag är något av en flaskhals på Elanders Digitaltryck är efterbehandlingen.
Då digitalpressarna är igång i stort sett dygnet runt alla dagar så blir det mycket att
göra för efterbehandlingen som bara är igång dagtid. Det gör att det blir förseningar,
vilket innebär att arbeten måste prioriteras om. Det är arbetsamt för personalen,
både den som arbetar med efterbehandlingen, arbetet blir stressigt, och den som är
ansvarig för prioriteringarna, produktionsplaneraren. Detta kommer att bli
annorlunda då man flyttar till den nya byggnaden, där efterbehandlingen får en helt
annan kapacitet att klara av arbetet.
Flytten till ett nytt hus kan också innebära nya möjligheter för exempelvis
handläggarna. De har idag mestadels kontakt med kunden via telefon och e-post.
Det nya Infomediahuset ger möjlighet för kunder att, i större utsträckning än nu,
besöka företaget. Det ger då möjlighet för handläggarna att träffa de kunder som de
ofta pratar med, men inte träffar. Om jag anlitade ett digitaltryckarföretag och
pratade med en och samma handläggare ofta så skulle min relation till företaget bli
starkare om jag fick träffa min handläggare.
Av de böcker och tidningsartiklar jag har läst, så har jag förstått det som att då
variabeldatajobb trycks krävs mer övervakning av tryckprocessen. Övervakning
innebär att kontrollera att dokumenten blir korrekta. Men då jag pratat med personal
på Elanders Digitaltryck menar de att det är som att trycka ett vanligt tryckjobb,
utan variabeldata. Det behövs ingen speciell övervakning av tryckjobbet. Det är
positivt eftersom mer övervakning innebär mer personal, som kostar.
På Volvia innebar övergången till de nya individanpassade breven till en början ett
arbete med många testkörningar. Nu är det nya breven ett flexibelt sätt att
kommunicera med kunden. För Volvia innebär de ett smidigare arbetssätt, då texter
52
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
och regelverk är enklare att skapa till kunderna. Övergången innebar ett nytt
tankesätt för Volvia, men inga egentliga problem. Sammanfattningsvis har breven
fått positiva konsekvenser för såväl kund som Volvia.
På Elanders Digitaltryck har man nyligen installerat en ny digitalfärgpress. Den har
stöd för PPML, men på grund av att standarden inte är helt fastslagen så har
maskinleverantören sin egen lösning för att kunna hantera rippningen av ett
dokument med variabeldata. Det här innebär ju att man fortfarande har sin egen
lösning för att skapa digitaltryck med variabeldata. Arbetet med standarderna borde,
tycker jag, skyndas på för att de skall spridas och börja användas av
digitaltryckarföretagen.
53
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
6 Slutsats
Här följer en kort slutsats för vad jag tror att extra viktigt att fundera på för digitaltryck,
variabeldata och slutligen Elanders Digitaltryck.
6.1 Digitaltryck
Digitaltrycket har definitivt en framtid. Det finns en mängd tillämpningar där
digitaltrycket är lämpligt, vid exempelvis små upplagor av böcker, men också vid
tillverkning av manualer som skall innehålla viss information och kataloger som skall
vara aktuella. Men även en inbjudan i 350 exemplar kan tryckas med digitaltryck.
Det finns flera stora företag som är intresserade av digitaltryck och vill vara med och
slåss om marknadsandelar. Det innebär att pengar satsas på att utveckla maskiner
och kringutrustning.
6.2 Variabeldata
För att digitaltryck med variabeldata skall öka i omfattning tror jag att det krävs att
man funderar på två frågor:
•
Hur ska kommunikationsprocessen se ut mellan inblandade aktörer; vem
skall göra vad? Hur ska kunskapen hos digitaltryckarföretaget bli större så att
de kan hjälpa sina kunder?
Nya program och standarder gör det faktiskt möjligt för företag att skapa sina
individanpassade dokument själva, för att skicka filerna för tryck. Digitaltryckarföretaget bör då vara hjälpsamma och komma med råd för att få företagen att
våga satsa på individanpassade dokument.
•
Vilka metoder skall användas för att undersöka hur pass bra exempelvis ett
utskick med variabeldata är? Hur ska man mäta exempelvis svarsfrekvens
och om kunden efter att ha svarat genomför denne ett köp? Hur ska detta
användas för att kunna locka nya kunder att våga satsa på variabeldata?
Det behövs dokumentation dels för att locka nya kunder att satsa på dokument med
variabeldata, men också för att kunna ta betalt för det mervärde som ett
individanpassat dokument kan ge ett företag.
Men för att vi skall kunna vänja oss vid erbjudanden som är riktade till oss så krävs
det att individanpassade erbjudanden blir vanligare, för det finns en hel del områden
där det skulle kunna gynna oss.
Förslag på tillfällen då individanpassade utskick kan vara lämpligt:
• Om en person önskar få information om endast de fonder denne sparar i, till
exempel till pensionen. Funderar personen på att byta fonder så får denne
beställa den informationen. Detta spar både träd och brevbärarens knän.
• Om en kund tittar på exempelvis en ny bil så skulle en idé vara att skicka
information om bilen där det finns en bild på bilen i den färg och
information om den utrustning kunden önskar.
54
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
•
Ida Lundin
Då vi har givit ett företag vårt medgivande att skapa individanpassade
erbjudanden, genom att exempelvis skaffa ett kundkort. Att matbutiken där
jag handlar skickar erbjudanden som verkligen är anpassade till mig. Vet de
om att jag är student så kanske de ska ge mig rabatterbjudande på billiga
köttbullar, inte lite billigare oxfilé. Jag tror att det kommer att gynna
matbutiken, för även om de förlorar lite på de billigare köttbullarna så går jag
ju dit. Detta gäller även andra butiker med medlemskort.
6.3 Elanders Digitaltryck
För att lyckas i framtiden tror jag att följande aspekter är viktiga att ta hänsyn till och fundera på:
• Att se till att ha framförhållning, när det gäller tryckjobb. Det verkar vara en
viktig aspekt för att kunna göra ett bra jobb.
• Att fortsätta arbetet med att skapa rutiner för tryckjobben, så att arbetet går
smidigare och snabbare.
• Att i det nya Infomediahuset ge handläggare möjlighet att i större
utsträckning träffa de kunder de har att göra med. Jag tror att det skulle vara
roligt för handläggaren att träffa en person som de har mycket kontakt med.
Det stärker också kundens band till Elanders.
• Att försöka ge kunden tydliga instruktioner om hur en fil skall se ut, så att all
information som behövs för att göra ett tryckjobb finns med i den fil som
handläggaren får. Jag fick uppfattningen av att det ganska ofta fattades saker
i filen första gången kunden skickade en fil för tryck. Detta verkade dock bli
bättre efter några tryckjobb, kunden lärde sig. Det är självklart känsligt i
kontakten med en ny kund, men både kunden och Elanders Digitaltryck
vinner på att filen är rätt, eller nästan rätt, från början.
55
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
7 Referenser
Böcker
[1]
Broudy David & Romano Frank, 1999, Personalized & database printing, The
Complete guide. Gama, 1:a upplagan, Salem, NH, USA.
ISBN 0-041845-24-9
Frank Romano är något av en ”guru” inom digitaltryck och digitaltryck med variabeldata.
I boken redogör författarna för alla steg för att skapa personifierade dokument.
[2]
Feurst Ola, 1999, One-to-One marketing filosofi och metod.
Liber AB, upplaga 2:1, Malmö. ISBN 91-47-04456-X
Boken tar upp ett synsätt inom marknadsföring som handlar om en djupare relation med
kunden än vid traditionell marknadsföring. Detta kan vara en viktig del för ett företag som
vill skapa personifierade dokument till sina kunder.
[3]
Johansson Kaj, Lundberg Peter & Rydberg Robert, 1999, Grafisk Kokbok
Fälth & Hässler, 1:a upplagan,Värnamo. ISBN 91-7843-128-X
En ”uppslagsbok” för allt som har med den grafiska branschen att göra.
Tidskrifter
[4]
Bailey Martin, 2002,
Global Graphics Software, January 2002
[5]
Erlandsson Cecilia, 2002, ”På väg mot framtidens tryckteknik”
Aktuell Grafisk Information, mars 2002
[6]
Fleming Mark W., 2002,
The seybold Report, volume 2, number 11, 2002
[7]
Kjellberg Lars, 2002, ”Efterbehandling för digitaltryck”
Grafiskt Forum, nr 09, 2002
[8]
Kjellberg Lars, 2002, ”Digitala tryckpressar”,
Grafiskt Forum, nr 01-02, 2002
[9]
Rönnlund Veronica, 2002,
”Marknadsföringen –den grafiska branschens stora miss”
”Toppen av ett isberg med plats för miljoner”
Grafiskt forum, nr 01-02, 2002
[10]
Ward Noel, 2002, “The changing shape of digital color printing”
Electronic Publishing, september 2002
[11]
Widlund Ulrika, 2002, ”Sätt siffrorna i system”
Aktuell Grafisk Information, mars 2002
Rapporter/uppsatser
[12]
Björk Tobias, vt 2000, Datamining och Knowledge Discovery in Databases
Örebro Universitet, Institutionen för ekonomi, ADB och statistik
http://ibis.oru.se/oru/upload/Institutioner/Ekonomi%20statistik%20o
ch%20informatik/Dokument/Informatik/InformatikC/Temakurs/VT2
56
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
000/Data%20Mining%20och%20Knowledge%20Discovery%20in%20D
atabases.pdf
[13]
Campos Jaime, vt 2001, Dataminig & CRM,
Göteborgs Universitet, Institutionen för informatik.
http://www.viktoria.se/~klang/ehandelvt02/vt01/jcampos.pdf
[14]
Ericsson Maria & Lundin Ida, vt 2002, Personifierat tryck -En studie av hur
personifierat tryck används idag och vilka tekniker som finns för att trycka med
variabeldata.
Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för Medieteknik och Grafisk
produktion. Uppsats i högre kurs, publiceringsteknik.
[15]
Molander Pernilla & Sillén Sara, vt 2000, CRM och dess påverkan på
kundtillfredställelsen
Linköpings Universitet, Ekonomiska Institutionen, D-uppsats.
http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2001/iep/001/exjobb.pdf
[16]
Palm Fredrik & Sandlund Marlene, ht 2001, Datamining och visualisering,
Umeå Universitet, Institutionen för informatik, informatik C, C-uppsats
www.humlab.umu.se/exjobb/files/
Datamining_och_visualisering_uppsats.pdf
[17]
Romano Frank, The Allure and Reality of Variable-Data Printing
Häfte från Seybold-seminarium från San Fransisco, ht 2002
[18]
Welker, Carl B, vt 2001, Added-value analysis of four-color digital printing
The IIW Institute of Information management, Bortmund, Langenfled
http://www.iiw.de/IIWe/Focus/VIP-E/121stude.pdf
[19]
Variable Data Exchange - New Opportunities for Variable Data Printing,
http://www.nexpress.com/i/papers/VDP_English.pdf
[20]
What is the real cost?
http://www.nexpress.com/i/papers/NexPress2100_Cost_english.pdf
Elektroniska referenser
[21]
www.anro.com/commercial-printing-capabilities/digital.htm
Benefits of digital printing
Handlar om digitaltrycket och dess fördelar.
[22]
www.citationsoftware.com
[23]
www.cma.nu
[24]
www.crmnytt.com
[25]
Här kan man läsa om bl.a. upp PPML och VDX
Centrum för marknadsanalys
Information om CRM -Customer Relationship Management
www.elixir.com/products/opus.asp
Information om programvaran Opus
[26]
www.infoloom.com
[27]
www.marketlaw.se
Information om en mängd olika standarder
Konsultbyrån för marknadsrätt
57
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
[28]
[29]
Ida Lundin
www.nexpress.com
Nexpress sysslar med utrustning och lösningar för digitaltryck, med eller utan
variabledata, i färg.
www.ppml.info
PPML the new world standard
Beskriver PPML
[30]
www.printshopmail.com
[31]
http://www.stroede.com/crm_start.asp
CRM översikt m.m.
[32]
www.techno-design.com
[33]
http://i96biljo.island.liu.se/strox.html
Data Mining, lär känna din kund
Säljer programvara för produktion av dokument med variabeldata, bland annat
PrintShop Mail
Information om CRM -Customer Relationship Management
Säljer programvara för produktion av dokument med variabeldata, bland annat
Personalizer-X
En internetsida om datamining
Övrigt
[34]
[35]
[36]
[37]
[38]
Behandling av personuppgiftslagen, Information om personuppgiftslagen,
Regeringskansliet, Justitiedepartementet
En introduktion till: Digitalt tryck i färg, Agfa.
Agfa-Gevaert AB, Grafiska system, Box 6, 164 93 Kista
Digital roadmaps no. 4, Digital colour printing, Agfa
http://graphics.agfa.com/SupportData/WhitePaper/04_drm_dprint.pdf
Årsredovisningen, 2001, Elanders AB, www.elanders.se
Master Vendor-broschyr, Elanders AB
Personliga referenser
[39]
Ola Feurst, [email protected]
58
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
8 Ordlista
AFP = Advanced Function Protocol
ANSO/ISO = International Organization for Standardization, en europeisk organisation
som standardiserar uttryck, gränssnitt, teckenkoder m.m. ISO motsvaras i USA av ANSI.
ASCII-koden är t.ex. i USA en ANSI-standard men i Europa en ISO-standard.
ASCII = American Standard Code for Information Interchange. Uttalas aski. Det
vanligaste systemet för att representera bokstäver, siffror och andra tecken i
persondatorer. Varje tecken representeras med ett nummer. Äldre ASCII har ger
varje tecken ett nummer på sju bit, vilket ger 128 tecken, nyare ASCII, som är
vanligare, använder åtta bitar och har alltså plats med 256 tecken.
Bigning = En vikmarkering som underlättar falsning eller vikning av tjocka eller
styva papper.
CMYK = Cyan, Magenta, Yellow, Black.
Duplex = Trycker på båda sidor av ett ark samtidigt .
FTP = File Transfere Protocol, används för att överföra filer via Internet.
JDF-specifikation = Job Definition Format, en specifikation för arbetsflöde i den
grafiska branschen.
JFIF = JFIF är mer känt under förkortningen JPEG (Joint Photographic Experts
Group), som är ett filformat för bilder.
ICC-profil = Färgprofil som definierats av International Color Consortium och
som används för att korrekta färger ska användas på olika plattformar, enheter och
program. I programmen finns färghanteringsenheter som tolkar färgmodeller som
RGB och CMYK så att de används korrekt i programmen. ICC-profilerna lagras
sedan tillsammans med bildfilerna. För att färghanteringen ska fungera korrekt i
systemet bör man byta profiler varje gång man byter bildskärm eller skrivare.
Metadata = Data om data.
PCL = Printer Control Language, ett skrivarstyrningsspråk som används av
Hewlett-Packard i skrivare som LaserJet och DeskJet. Eftersom LaserJet är en så
spridd skrivare har PCL blivit en industristandard.
PPML = Personalized Print Markup Language, används för att förenkla rippning.
PostScript = Ett sidbeskrivningsspråk som ursprungligen togs fram av Adobe. Det
följer en öppen specifikation och implementeras i många laserskrivare. PostScript
har två direkta efterföljare i filformaten EPS (Encapsulated PostScript) och PDF.
RIP = Raster Image Processing, översätta koden som beskriver text och bild i en fil
till en bild bestående av raster, så att filinnehållet kan tryckas.
59
En studie av flödet vid produktion av digitaltryck
- Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata
Ida Lundin
Simplex = Trycka enbart på en sida.
RGB = Röd, grön, blå
TIFF = Tagged Image File Format, en standard för lagring av bilder
(pixeluppbyggda). Lagringsmetoden ger en komprimerad fil som tar mindre
utrymme än om den lagras på vanligt sätt. Ett filformat för bilder
VDX = Variable Data Exchange
VIPP = Variable Information Postscript Printware, ett system utvecklat av Xerox
för snabbare bearbetning av filer innehållande variabeldata.
60
9 Bilagor
Bilaga 1
De olika delarna i Master Vendor och tjänster som kunden kan få tillgång till [38]:
Projektledning
Projektgrupper för att leda en kunds arbete
Redaktörstjänster
Teknikinformatörer och redaktörer
Översättningar
Antingen med CAT-system, Computer Aided
System eller manuellt.
Bildproduktion
Produktfotografering, sprängskisser, röntgenbilder
etc.
Samma grundinformation kan tas tillvara på ur olika
mediasynvinklar. Resultatet kan vara en
kombination av trycksaker, webproduktion och
databashantering.
Elanders är medlem i IPN, (International printers
network) vars medlemmar är anslutna till varandra
genom ett intranät. Det gör att filer snabbt kan
skickas iväg och tryckas på plats. Elanders har
också ett avtal med IBM Printing Systems som gör
att Elanders kan erbjuda digitala print-on-demand
lösningar i 120 länder.
Publiceringssystem
Global Publishing
Kundsupport/
utbildning
Premedia
Offsettryck
Book-/ Print on
demand
Fulfilment
Distribution
E-handel
Webproduktion
För att säkerställa att uppdragsgivarna kan göra sin
informationsprodukt så rationellt och effektivt som
möjligt.
Scanning, bildretusch, orginalframställning och
eventuellt formgivning.
Traditionellt offsettryck med färgstyrning och ICCprofiler för god tryckkvalitet.
Digitaltryck används för att skapa trycksaker, från
några exemplar till uppemot ett antal hundra.
Packning av trycksaker och andra föremål i väskor,
boxar och liknande.
Packning, plastning, adressering, posthantering etc.
Lösningar för elektronisk handel via Internet.
I
