DNA som bevis – en sammanställning av domar Promemoria RättsPM 2008:5 Utvecklingscentrum Göteborg Februari 2008 Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................................3 Syfte och metod ....................................................................................3 1 DNA som bevisning ...............................................................................4 1.1 Allmänt.........................................................................................4 1.2 DNA inom kriminaltekniken ........................................................4 1.3 Analysmetoder ..............................................................................5 2 Kroppsbesiktning för tagande av DNA...................................................6 2.1 Allmänt.........................................................................................6 2.2 Aktuella lagregler ..........................................................................6 2.3 Riksåklagarens riktlinjer ................................................................8 3 Praxis .....................................................................................................9 3.1 NJA 2003 s. 591 ...........................................................................9 4 Domstolarnas bedömning av DNA som bevisning ...............................13 4.1 Allmänt.......................................................................................13 4.2 Stöld och grov stöld ....................................................................13 4.3 Rån och grovt rån........................................................................31 4.4 Tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande ..............34 4.5 Sexualbrott .................................................................................36 4.6 Övriga brott ................................................................................38 5 Sammanfattning av domsmaterialet .....................................................40 5.1 Allmänt.......................................................................................40 5.2 Sammanblandning av spår och kontaminering.............................40 5.3 Nära släkting ...............................................................................40 5.4 DNA-spårets koppling till gärningsmannen.................................40 6 Slutsatser..............................................................................................42 6.1 Bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt...............................42 6.2 Alla relevanta förundersökningsåtgärder måste vidtas .................42 7 Statistik ................................................................................................44 7.1 Omfattning .................................................................................44 7.2 Träffar.........................................................................................44 7.3 Träffar senaste månaden..............................................................44 8 SKL:s utlåtandeskala ............................................................................45 9 Träffrapporter ......................................................................................46 10 Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2008:1 ...................................................50 3 Inledning Kriminaltekniken genomgår en ständig utveckling och det kommer hela tiden fram nya metoder. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är teknisk bevisning och utvecklingen av denna mycket värdefull och bidrar till hållbara domslut. Under senare år har DNA-tekniken utvecklats alltmer och i många fall kommit att bli ett viktigt bevismedel i domstol. DNA-prover från skäligen misstänkta har tagits sedan flera år. Den 1 januari 2006 utvidgades möjligheterna att besluta om kroppsbesiktning för tagande av DNA-prov. Utvidgningen innebär bl. a. att det är möjligt dels att regelmässigt ta DNA-prov på den som är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelse kan följa dels att i vissa fall ta DNA-prov även på annan än misstänkt, se nedan om aktuella lagregler. Den DNA-profil som man får genom kriminaltekniska analyser registreras i DNA-registret, utredningsregistret eller i spårregistret. I DNA-registret finns profiler från dem som dömts till annan påföljd än enbart böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. I utredningsregistret registreras DNA-profiler på dem som är skäligen misstänkta för brott som kan medföra fängelse. I spårregistret registreras DNA-profiler från olika brottsplatser. Syfte och metod Syftet med denna promemoria är att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer. Syftet är inte att granska enskilda domar utan är istället utifrån ett helhetsperspektiv att klarlägga vilka problem DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Syftet är även att sprida denna kunskap inom åklagarorganisationen men också att återrapportera vad som framkommit till polisen och SKL för att i framtiden kunna förbättra förundersökningarnas kvalitet. Återrapportering är inte minst viktig med hänsyn till att DNA-bevisning är vanligast förekommande vid s.k. mängdbrott där polisen är förundersökningsledare. Granskningen av domstolarnas bevisvärdering grundas på slumpvis insamlade domar. De insamlade domarna har meddelats av tingsrätt och hovrätt. Det har inte skett någon avgränsning med hänsyn till brottstyp. De domar som samlats in har varit sådana där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Antalet domar uppgår till 84 och antalet åtalspunkter till 112. Domarna avser både bifallna och ogillade åtal. Insamlandet har gått till på så sätt att landets åklagare i olika sammanhang har uppmanats att till Utvecklingscentrum Göteborg sända in domar som faller in under beskrivningen ovan. Det är klart att inte samtliga domar där DNA haft betydelse som bevisning omfattas av denna granskning. Syftet är inte heller att få fram något statistiskt säkert resultat utan istället försöka se vilka bedömningar som görs i olika fall och vilka problem åklagaren kan möta i samband med DNA-bevisning. 4 1 DNA som bevisning 1.1 Allmänt1 DNA (Deoxyribo Nucleic Acid) är den kemiska beteckningen på människans arvsmassa. DNA finns i alla cellkärnor i människokroppen samt i mitokondrierna, vilka är cellorganeller som sköter cellernas energiförsörjning. Arvsmassan är fördelad på 46 delar eller kromosomer. En människa ärver hälften av det kärnbärande DNA: t (kromosomer) från modern och hälften från fadern. DNA-molekylen består av två sammanbundna strängar med fyra olika kvävebaser, eller nukleotider. De fyra olika kvävebaserna är adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). Ett A i den ena strängen motsvaras alltid av ett T i den andra och ett C motsvaras alltid av ett G. De två strängarna vrider sig runt varandra. De brukar därför benämnas DNA-spriral, DNA-helix eller dubbelspiral. Den arvsmassa som varje människa bär på består av ca tre miljarder baspar. Enkelt uttryckt kan kombinationen av basparens ordningsföljd längs DNAmolekylen förklaras utgöra grunden för de olika egenskaperna. Med nuvarande kunskap är det endast en liten del av arvsmassan som bär på information. Kromosomerna finns i cellens kärna och kallas därför för kärnbundet DNA (kärn- DNA). Varje människa har samma uppsättning DNA oavsett varifrån i kroppen en cellkärna kommer. Varje människas uppsättning av DNA är unik med undantag av enäggstvillingar. Det går alltså inte med hjälp av DNA att skilja enäggstvillingar åt. Enäggstvillingar kan dock kriminaltekniskt skiljas åt med hjälp av fingeravtryck. 1.2 DNA inom kriminaltekniken2 DNA som bevisning inom kriminaltekniken uppmärksammades första gången i mitten på 1980-talet. Första gången som DNA-tekniken användes i Sverige var i ett våldtäktsfall under 1989. I det fallet kunde man med mycket hög sannolikhet binda en person till ett biologiskt spår. Den analys som då gjordes skedde i England och krävde betydligt större spårmängder än som krävs idag. De första helsvenska analyserna utfördes 1991. Sedan dess har tekniken och analysmetoderna utvecklats i en mycket hög hastighet. 1 2 Tio år med DNA, SKL Rapport 2005:02 A.a. sid. 11. 5 1.3 Analysmetoder3 PCR-metoden (Den vanligaste analysmetoden4) En DNA-analys av ett tillvarataget biologiskt spår sker genom utvinning och rening av DNA, mängdbestämning, kopiering samt separation och utläsning. Utvinning och rening kan ske på flera olika sätt beroende på vilken typ av spår det handlar om och på spårets kvalitet. I korthet går det ut på att spåret löses upp och DNA utvinns från cellkärnorna samt att ev. föroreningar tvättas bort. För att kunna få ett tillförlitligt resultat krävs idag ca 70-100 celler med DNA. Därefter sker kopiering. PCR (polymerase chain reaction) är en kopieringsmetod som innebär att valda delar av arvsmassan, i detta fall de tio STR-områdena (short tandem repeats) och området för könsbestämning (amelogenin) kopieras. Kopieringen sker 28 gånger och för varje kopiering fördubblas antalet DNA-molekyler i de utvalda områdena. Metoden liknar kroppens egen DNA-process vid celldelning och noggrannheten är total vilket gör den användbar inom kriminaltekniken. Efter kopiering separeras de olika DNA-fragmenten åt storleksmässigt vilket sker med hjälp av en kurva. Det är topparnas placering som är intressant. Längden anger kvaliteten. Topparna utläses och omvandlas sedan genom ett dataprogram till en sifferkombination som blir själva DNA-profilen. Det är sifferkombinationen som sedan registreras i de olika registren. Mitokondriellt DNA (mtDNA) Vissa biologiska spår innehåller mycket små mängder kärnbundet DNA, t.ex. spontant avlossade hårstrån, ben eller tänder som legat nedgrävda många år eller delvis förruttnade likdelar. I spåren kan det dock finnas en annan typ av DNA kallat mtDNA. MtDNA finns i cellernas cytoplasma. I varje mitokondrie finns det flera kopior av detta DNA och det finns många mitokondrier per cell vilket leder till att det är möjligt att analysera små och dåliga spår. MtDNA-analys är en specialanalys och används främst vid grova brott som t. ex. mord. Bevisvärdet av en mtDNA-analys är lägre än för ett vanligt DNAresultat eftersom mtDNA inte är unikt då det ärvs från modern till barnen och från döttrar till deras barn osv. LCN-analys (Low copy number) LCN-metoden används vid mycket små spårmängder, t. ex. spår på en armbandsklocka eller glasögon som en viss person använt under en längre tid. Det kan räcka med 1/10 av ett normalt DNA-spår för att få fram en profil. 3 Se bl. a. SKL:s hemsida; www.skl.polisen.se En bra och informativ beskrivning av metoden finns i tidningen Kriminalteknik nr 1 år 2005 (se särtryck som finns på SKL:s hemsida). 4 6 Även denna metod är en specialanalys som används i första hand vid grova brott där vanlig DNA-analys inte räcker till. Med hänsyn till att det rör sig om mycket små spårmängder är kontaminationsrisken hög och resultatvärderingen är komplicerad vilket leder till att bevisvärdet blir lägre än vid en normal DNA-analys. 2 Kroppsbesiktning för tagande av DNA 2.1 Allmänt Tagande av DNA-prov omfattas av reglerna om kroppsbesiktning i 28 kap. i rättegångsbalken. Med kroppsbesiktning avses enligt 28 kap. 12 § andra stycket rättegångsbalken undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning är ett tvångsmedel som får användas endast under vissa angivna förutsättningar. 2.2 Aktuella lagregler Den 1 januari 2006 utvidgades möjligheterna att besluta om tagande DNAprov. Tidigare var möjligheten att ta DNA-prov begränsad bl.a. till att avse vissa angivna brott om brottet kunde leda till fängelse mer än två år. De nya reglerna innebär bl. a. att det är möjligt dels att regelmässigt ta DNAprov på den som är skäligen misstänkt, dels att – i vissa fall - ta DNA-prov även på annan än misstänkt. Motiven till ändringarna finns i Ds 2004:35 Genetiska fingeravtryck och prop. 2005/06:29 Utvidgad användning av DNAtekniken inom brottsbekämpning m.m. Åklagarmyndigheten har kommenterat den nya lagstiftningen i RättsPM 2006:7 DNA-prov för registrering (se även Riksåklagarens beslut den 24 maj 2007 i ett tillsynsärende avseende s.k. registertopsning av ungdomar (ÅM-A 2006/2090)). I prop. 2005/06:29 sid. 19 ff anförde regeringen att brottsligheten – även mängdbrottslighet såsom snatteri, stöld och tillgrepp av fortskaffningsmedel – medför lidande för enskilda och orsakar såväl samhället som enskilda stora kostnader. Redan detta gör det givetvis angeläget att brottsligheten kan klaras upp så snart som möjligt. Till detta kommer att en stor del av alla brott begås av personer som redan tidigare har begått brott och att kriminaliteten har gått allt längre ned i åldrarna. Det är vanligt att ungdomar börjar med att begå snatteri och via tillgrepp av fortskaffningsmedel och inbrottsstölder går vidare till grövre kriminalitet. En högre uppklarningsprocent i fråga om mängdbrottslighet förbättrar möjligheterna att avbryta lagöverträdares brottskarriärer. En omfattande användning av DNA-tekniken bör också enligt förarbetena leda till att flera brott klaras upp och att uppklarningen sker snabbare. Ett väl utbyggt DNA-register som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i 7 landet skulle utgöra ett effektivt redskap i den brottsbekämpande verksamheten.5 För att det ska vara aktuellt med provtagning ska dock liksom vid annan kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken iakttas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att rena bagatellbrott, där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda provtagning på den misstänkte. I bedömningen av behovet av provtagning bör det även kunna vägas in att prov inte ska tas om det är onödigt. Enligt förarbetena är det exempelvis naturligt att prov inte tas om den enskilde redan är registrerad i DNA-registret eller om DNA-prov redan har tagits under utredningen av brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Det senare provet kommer då att användas vid eventuell registrering i DNA-registret.6 De olägenheter som uppkommer för den enskilde vid en provtagning framstår enligt förarbetena som begränsade då tagande av ett salivprov är ett förhållandevis harmlöst ingrepp. Olägenheten av att myndigheterna genom provtagningen får tillgång till biologiskt material är även den begränsad eftersom de DNA-prover som det här är fråga om används enbart för att ta fram DNAprofiler som kan utnyttjas enbart för identifiering.7 För att uppnå syftet med lagändringen krävs dock att DNA-registret och utredningsregistret byggs upp så snabbt som möjligt. Under den tid som möjligheten att ta DNA-prov funnits har inte registren vuxit i den omfattning som kunnat förväntas. Den 31 december 2007 fanns det 16 796 profiler registrerade i DNA-registret och 24 621 profiler registrerade i utredningsregistret. Under 2006 lagfördes enligt Brå 119 686 personer varav 24 192 dömdes till enbart böter, 39 203 strafförelades böter och 18 176 meddelades åtalsunderlåtelse. En slutsats av siffrorna är att betydligt fler personer borde finnas i registren. 28 kap. 12 § rättegångsbalken Stadgandet utgör portalparagrafen när det gäller tagande av DNA-prov. Den som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa får under vissa förutsättningar kroppsbesiktas för tagande av DNA-prov. De förutsättningar som avses i paragrafen är att analyssvaret behövs för utredning av det aktuella brottet eller enligt bestämmelserna i 12 a §. Även annan än misstänkt kan i vissa i 12 b § föreskrivna fall kroppsbesiktas för tagande av DNA-prov. För att kunna genomföra kroppsbesiktningen får kvarhållande ske upp till sex timmar eller om det finns synnerliga skäl ytterligare sex timmar. 28 kap. 12 a § rättegångsbalken Kroppsbesiktning för tagande av salivprov, s.k. registertopsning, får ske på den som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av 5 Prop. 2005/06:29 sid. 21 Prop. 2005/06:29 sid. 23. 7 Prop. 2005/06:29 sid. 20 6 8 analysen i det DNA-register eller utredningsregister som förs enligt polisdatalagen, se även Riksåklagarens riktlinjer (RåR 2008:1) nedan. 28 kap. 12 b § rättegångsbalken Lagrummet reglerar förutsättningar för kroppsbesiktning genom tagande av salivprov på annan än den som är skäligen misstänkt. Det kan t.ex. vara målsägande eller vittnen vars DNA man behöver känna till för att kunna avgöra vilka DNA-spår som avsatts av en gärningsman. Det gäller också en person som man med fog anser vara misstänkt även om misstankegraden inte når upp till skälig misstanke. Prov får inte tas slentrianmässigt. Det krävs därför att det finns synnerlig anledning att anta att ett prov är av betydelse för utredningen av brottet. Enligt förarbetena betyder det att det ska föreligga faktiska omständigheter som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att uppnå det avsedda resultatet med åtgärden.8 Enligt lagrummets tredje stycke kan prov inte tas tvångsvis på den som är under 15 år. Stadgandet hindrar dock inte att prov tas om samtycke lämnas till åtgärden. Samtycke kan lämnas av barnet självt om det uppnått tillräcklig mognad eller av vårdnadshavare eller en särskild företrädare. Analysresultatet får endast användas i målet för de ändamål som provet togs. Det får inte jämföras med de uppgifter som finns registrerade i register som förs enligt polisdatalagen, dvs. DNA-, utrednings- och spårregistret. 28 kap. 13 § rättegångsbalken Beslut om registertopsning fattas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten, jfr 28 kap. 4 § rättegångsbalken. 2.3 Riksåklagarens riktlinjer Riksåklagaren beslutade den 14 februari 2008 om riktlinjer angående kroppsbesiktning genom tagande av salivprov, s.k. registertopsning (RåR 2008:1), se bilaga. Riktlinjerna ska tillämpas från och med den 1 mars 2008. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt om de lagliga förutsättningarna är uppfyllda. Den regeln gäller även unga misstänkta som är straffmyndiga. Registertopsning ska dock inte ske om det är fråga om bagatellartade förseelser, dvs. brott där påföljden förväntas bli enbart böter. En person misstänkt för brott som normalt medför böter kan dock vid vissa fall, t.ex. vid upprepade snatterier, registertopsas eftersom påföljden då kan bli annan än böter. Ett beslut om registertopsning fattas normalt på ett tidigt stadium av en förundersökning. Det kan då vara svårt att förutse vilken påföljd som slutligen kommer att bestämmas. En åklagare ska dock enligt riktlinjerna inte avstå från beslut om registertopsning enbart av den anledningen att påföljden kan 8 SOU 1995:47 s 298 och prop. 2005/06:29 s 39. 9 komma att bli böter på grund av straffnedsättningsregler eller att brottet kan komma att föranleda åtalsunderlåtelse. Registertopsning ska enligt riktlinjerna inte ske om den misstänktes DNAprofil redan finns registrerad om det inte föreligger särskilda skäl, t. ex. att det föreligger en misstanke om att fel person lämnat det registrerade provet. Registertopsning ska inte heller ske om DNA-prov tagits under utredningen av brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken, dvs. då det behövs för utredning om det brott som förundersökningen gäller. De flesta beslut om topsning fattas naturligt i samband med frihetsberövande. Frågan ska dock alltid övervägas under hela förundersökningen. Beslut om topsning kan fattas till den tidpunkt då rättegången om det brott som beslutet avser avslutats. 3 Praxis DNA som bevisning förekommer numera ofta i svenska domstolar. Trots detta finns det få refererade fall där huvudfrågan enbart har avgjorts genom en analys av DNA-bevisning. En anledning till detta är att DNA-bevisning ofta förekommer tillsammans med annan bevisning. Högsta domstolen har i ett vägledande fall, NJA 2003 s. 591, uttalat sig om bevisvärdet av resultatet av DNA-analys. 3.1 NJA 2003 s. 591 I målet väckte åklagaren åtal mot en person för bl.a. rån genom att han gemensamt och i samförstånd med andra personer medelst hot om våld som inneburit eller för de anställda i en uraffär framstått som trängande fara stulit klockor och kontanter till ett värde om 59 000 kr. Vid rånet krossades flera glasmontrar med klockor och i samband därmed såg en av de anställda att en av rånarna skar sig. Vid polisens platsundersökning anträffades blod dels på ett monterglas, dels på en glasbit på golvet. Blodet sändes till SKL för analys. I samband med en annan utredning där DNA-prov togs drygt ett år senare fick man träff mot person. Den misstänkte förnekade gärningen. Han uppgav att han inte kom ihåg vad han gjorde den aktuella dagen, men han hade inte deltagit i något rån. Han gjorde gällande att det blod som påträffats på monterglaset inte var hans, varför det måste ha begåtts något fel i samband med analysen. Tingsrättens bedömning Tingsrätten fann, med hänsyn till att en av målsägandena berättat att en rånare skar sig på monterglas och att blod hittades på glaset till en sönderslagen monter, att det saknades anledning att anta att det blod som anträffats vid platsundersökningen och som sändes till SKL kom från någon annan än en av gärningsmännen. Av utlåtandet från SKL framgick att det kunde hållas för visst att DNA-spåren i det undersökta blodet kom från den åtalade om man bortsåg från möjligheten att DNA:t kom från en nära släkting till honom. Enligt tingsrätten hade det inte framkommit något som tydde på att fel hade begåtts i samband med SKL:s undersökning. Mannen dömdes därför för rånet. 10 Hovrättens bedömning Hovrätten fann likhet med tingsrätten gärningen styrkt. Högsta domstolen Högsta domstolen fann att avgörande för bedömningen av frågan om den åtalade var en av gärningsmännen var värderingen av resultatet av DNA-undersökningen. I Högsta domstolen avgav SKL yttrande och en forensisk biolog som deltog i ärendets handläggning hos SKL hördes som sakkunnig. Domstolen antecknade därefter följande (kursiveringen av det mest centrala är promemorians). När det allmänt gäller genomförandet av DNA-analyser framgår av SKL:s yttrande bl.a. följande. SKL undersöker insända material och tar ut DNAprov för analys. Standardanalysen av DNA-prover går för närvarande ut på att karaktärisera tio områden (genetiska markörer) av arvsmassan vilket överensstämmer med europeisk standard. Det är normalt tillräckligt att undersöka tio områden men om det finns skäl för det kan analysen utvidgas till 15 områden. Varje person har två varianter av DNA per analyserat område, en från respektive förälder. Analysen resulterar i en DNA-profil. Vad som gör en specifik DNA-profil näst intill unik är kombinationen av varianter. När överensstämmelse mellan DNA-profiler från ett spår och en person erhålls genom sökning i DNA-register görs det en matematisk beräkning av sannolikheten för risken för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer. Denna beräkning sker med hjälp av en databas som i Sverige omfattar DNAprofiler från en referenspopulation på cirka 300 personer med svenska namn. Med risken för slumpmässig överensstämmelse som grund dras en slutsats som visar hur starkt resultatet stöder att spåret faktiskt kommer från aktuell person. Den starkaste slutsatsen ”det kan hållas för visst …” används när risken för slumpmässig överensstämmelse är 1 på 1 miljon eller lägre. SKL:s bedömning är att det i praktiken inte har någon betydelse om risken för slumpmässig överensstämmelse är 1 på 1 miljon eller 1 på 100 miljarder. Eftersom överensstämmelser mellan släktingar inte är enbart slumpmässiga görs alltid den reservationen i SKL:s utlåtanden att slutsatserna gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att spåret kommer från en nära släkting. För slutsatser som gäller släktingar används inte den slutsatsskala som gäller obesläktade personer. I stället redovisas risken för överensstämmelse mellan två personer med en given släktskapsrelation. Vid denna beräkning görs en försiktig uppskattning med hjälp av de vanligaste varianterna i databasen. Beträffande den i målet aktuella DNA-undersökningen har SKL anfört bl.a. följande. Av de två spår med överensstämmande DNA-profiler från den aktuella brottsplatsen som undersöktes år 2001 registrerades ett i DNA-registret och det analyserades vid ytterligare ett tillfälle år 2002. Då det analyserades första gången bestod en standardanalys av nio områden. När blodprovet från M.A. analyserades år 2002 bestod en standardanalys av tio områden, varav fyra var gemensamma med dem som användes 2001. Vid kontroll av M.A:s DNA-profil mot DNA-registret erhölls en träff, med fyra gemensamma områden, mellan hans blod och det registrerade spåret. För att bekräfta träffen var det nödvändigt att uppdatera spårets profil, vilket skedde vid det andra 11 analystillfället år 2002. Träffen mellan M.A. och spåret i DNA-registret består därmed av en fullständig DNA-profil, dvs. tio områden. M.A. har till en början invänt att det förhållandet att referenspopulationen enbart består av personer med svenska namn utgör en svaghet i DNA-analysen när jämförelse skall göras med en person som har annat ursprung. Han har också ifrågasatt om referenspopulationen är tillräckligt stor. Han har vidare invänt att en referenspopulation som annars kunnat vara relevant på grund av olika subpopulationers preferenser eller på grund av inavel kan förlora sitt värde vid DNA-analyser. Han har därvid anfört att han är född i Iran och att generation-erna före honom består av personer vilka som preferens vid reproduktion haft andra perser. SKL har i sitt yttrande anfört att en referenspopulation som består av cirka 300 personer har bedömts fullt tillräcklig för att erhålla tillförlitliga resultat. SKL har anfört att när principerna för sannolikhetsberäkningen vid laboratoriets DNA-undersökningar fastställdes togs hänsyn till de osäkerheter som normalt förekommer, exempelvis antalet personer som kan vara källa till spåret, relevant referenspopulation och grad av inavel, varför det nästan aldrig är nödvändigt att anpassa beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse till varje individuellt ärende. Enligt SKL är M.A:s ursprung i sammanhanget ovidkommande eftersom träffen mellan hans blod och spåren från brottsplatsen erhållits genom sökning i DNA-register där sökningen inte varit inriktad mot personer från någon särskild befolkningsgrupp. Det finns inte heller enligt SKL anledning att anta att slutsatsen av DNA-analysen blir en annan om beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse skulle göras med hjälp av en databas baserad på perser. Beträffande invändningen rörande subpopulationer och inavel har SKL anfört att eventuell inverkan därav och av andra populationsgenetiska skevheter beaktas genom att risken för slumpmässig överensstämmelse alltid justeras med en korrigeringsfaktor. M.A. har vidare pekat på att det finns risker i laboratoriemiljö och att fel kan ha begåtts vid hanteringen samt vid tolkningen av den ursprungliga DNAanalysen av spåren från brottsplatsen. SKL har i denna del anfört bl.a. följande. Det finns ett väl fungerande system för att minimera riskerna för felaktig hantering vid DNA-undersökningar och SKL bedömer riskerna som mycket små även om det aldrig helt går att utesluta misstag. Det är förväxlingar av prover och information som utgör den potentiellt allvarligaste risken eftersom dessa kan orsaka felaktiga uteslutningar men framför allt felaktiga överensstämmelser. Vid sådana arbetsmoment där SKL bedömer att förväxling kan uppstå medverkar två handläggare. En person utför momentet och en annan kontrollerar att det sker på ett riktigt sätt. Även redovisningen av DNA-undersökningar sker efter granskning av två personer. I förevarande fall har dessutom analys av de ursprungliga blodspåren skett vid två olika tillfällen. Det utförs löpande såväl externa som interna kvalitetskontroller. Dessa riktar sig mot provtagning, DNA-analys och resultattolkning och några förväxlingar har aldrig kunnat påvisas. 12 DNA-tekniken grundar sig på vetenskapligt erkända metoder. De osäkerhetsfaktorer som M.A. pekat på beaktas enligt vad som framgått på olika sätt inom ramen för tekniken. När det gäller risken för felaktigheter vid genomförande av DNA-undersökningar har denna av SKL allmänt bedömts som mycket liten. Då det inte framkommit någon omständighet som tyder på att fel begåtts vid den aktuella undersökningen måste man kunna utgå från att undersökningen skett på ett korrekt sätt. Utredningen visar att när slutsatsen av en DNA-analys blir att ”det kan hållas för visst …” risken för slumpmässig överensstämmelse mellan DNA-profiler från obesläktade personer är försumbar och bevisvärdet av en sådan slutsats får anses vara mycket starkt. Utgångspunkten bör därför vara att, när som i förevarande fall det är utrett att de analyserade blodspåren från brottsplatsen härrör från gärningsmannen, slutsatsen ”det kan hållas för visst …” är tillräcklig för att beviskravet att det skall vara ställt utom rimligt tvivel att det är aktuell person som är gärningsmannen skall anses vara uppfyllt. Detta förutsätter dock att slutsatsen av DNA-analysen framstår som rimlig. Vid en rimlighetsbedömning bör beakt-as om det finns några omständigheter som talar mot att aktuell person är gärningsmannen. Därvid kan sådana faktorer få betydelse som personens anknytning till orten där brottet begåtts samt hur dennes kön, ålder, längd och ursprung förhåller sig till förekommande vittnesuppgifter. I förevarande fall talar ingen av dessa faktorer eller någon annan omständighet mot att SKL:s slutsats är rimlig. När det gäller den reservation för nära släktingar som SKL alltid gör då slutsats-en av en DNA-analys fastställs har M.A. i HD antytt att spåren skulle kunna komma från hans två år yngre bror. Av SKL:s yttrande framgår att SKL bedömer att det enbart är helsyskon som i praktiken skulle kunna uppvisa identiska DNA-profiler men att risken härför är mycket liten. Av yttrandet framgår att i Sverige hittills inte har erhållits några identiska DNA-profiler om man bortser från fall där tvillingar ingått. SKL har bedömt risken för att de aktuella spåren skulle kunna komma från ett helsyskon till M.A. till 1 på 6 940 och anfört att detta innebär att risken är mycket låg. Under sådana förhållanden och då det inte finns någon indikation på att det skulle kunna vara M.A:s bror som avsatt spåren bör reservationen för nära släktskap inte påverka bevisvärdet av SKL:s slutsats. Sammantaget fann Högsta domstolen att den slutsats av DNA-analysen som redovisats i SKL:s utlåtande utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen. 13 4 Domstolarnas bedömning av DNA som bevisning 4.1 Allmänt De domar som redovisas nedan är som tidigare nämnts domar som åklagare skickat in till Utvecklingscentrum Göteborg. Flera av domarna innehåller mer än en åtalspunkt där DNA bevisning har förekommit. Domarna är meddelade av både tingsrätt och hovrätt samt avser både bifallna och ogillade åtal. Domarna har sorterats efter brottstyp; stöld och grov stöld, rån och grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande, sexualbrott samt övriga brott. 4.2 Stöld och grov stöld Löp nr Brottsrubricering DNAbeviset Övrig bevisning – Inställning/förklaring Domstolens bedömning Dom 1 Grov stöld (villainbrott). Blod på dörrkarms yttersida. Saknas. Bifall. Misstänkt: Hade ingen förklaring. Stöld Blodspår (lokalinbrott). framgår ej var spåret fanns. Saknas DNA-spåret tillräckligt starkt indicium när misstänkt själv inte kan lämna rimlig förklaring till varför hans blod fanns på brottsplatsen. Bifall. 2 3 Stöld (lokalinbrott; pub). Saliv på flaska. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Han hade ingen anledning att ifrågasätta gärningspåståendet. Vittnesförhör med polisens förhörsledare Misstänkt: Förnekade. Möjligt att en kompis lämnat flaskan. 4 5 Stöld (lokalinbrott; skola). Blodspår framgår ej var spåret fanns. Saknas. Stöld (lokalinbrott; skola). Blodspår på insida av fönsterkarm. Vittnesförhör med 1) polisens förhörsledare 2) polis från platsundersökning Misstänkt: Minns ej; ifrågasatte ej gärningspåståendet Misstänkt: Förnekade. Han hade varit på platsen för att urinera och slagit till en redan krossad ruta. I inledande förhör förnekade han att han varit på platsen. Bifall. DNA-spåret i kombination med att misstänkt under förhör självmant nämnt Coca-colaflaska utan information från förhörsledaren om typen av flaska tillräckligt. Bifall. Mölndals TR 2007-05-23 B 933-07 (1) Varbergs TR 2006-12-05 B 2291-06 (2.1) Malmö TR Avd 2 2007-05-08 B 2024-07 (3) Eskilstuna TR Grupp 2 2007-02-23 B 623-06 (4) Bifall. Eskilstuna TR Klarlagt att misstänkt varit 2007-03-14 på platsen. Senare Grupp 2 förklaring till blodspår B 522-07 efterhandskonstruktion. (5) Polis från platsundersökning motsäger uppgifter om varför misstänkt varit på platsen. 14 6 7 Stöld Blodspår (lokalinbrott). på insida av fönsterbräda och på telefonlur. Grov stöld i två fall (lokal- och villainbrott). Salivspår på glas, flaska och ölburk; framgår ej var föremålen funnits. 8 Grov stöld (villainbrott). 9 Stöld Salivspår (lokalinbrott). på flaska i lokalen. 10 Grov stöld (bostadsinbrott). 11 Stöld Blodspår (lokalinbrott). på del av tillgripet föremål, anträffat 100 meter från lokalen. Försök till Blodspår stöld framgår ej (lokalinbrott). var. 12 Cigarettfimp framgår ej var den anträffats. Blodspår inne i bostaden. I Hovrätten hölls vittnesförhör med personal från SKL Misstänkt: Förnekade. Spåren kan komma från släkting exv. någon av två bröder boende i området. Ej känt till att hade glashammare i fickan. Vittnesförhör med polis från platsundersökning samt kriminaltekniker Misstänkt: Förnekade. Bifall (TR ogillat). Misstänkt anträffats med glashammare i område kring brottsplatsen samma natt som inbrottet. Risken för förväxling med syskon 1 på 10000. Svea hovrätt Avd 10 2007-05-02 B 2580-07 Uppsala TR 2007-03-01 B 5053-06 (6) Anm: dömd även för olovligt brukande av bil samma natt. Bifall. Eksjö TR 2003-07-18 Tillförlitligheten av analys B1614-01 och spårsäkring påverkas (7.1) ej av att föremålen inte tagits i beslag. Brottsmönstret företer påtagliga likheter med övriga brott. Anm: I samma dom dömd för totalt 14 tillgreppsbrott från lokaler eller villor – jfr även löpnr 8. Saknas Ogillat. Eksjö TR 2003-07-18 Misstänkt: Förnekade. Misstänkts berättelse B 1614-01 Medger kommit till oemotsagd. Uppgifterna (7.2) platsen på begäran av kan ej lämnas utan kamrat. Lämnat då han avseende. inte ville befatta sig Anm: I samma dom dömd med aktuellt gods för totalt 14 tillgreppsbrott (vapenskåp). från lokaler eller villor, se löpnr 7. Saknas. Bifall. Stockholms TR avd 12 Misstänkt: Förnekade. Ingen annan rimlig 2007-02-08 Kan ha varit på tomten förklaring än att misstänkt B 975-07 utanför lokalen och är gärningsman. (8) druckit ur aktuell flaska. Anm: I samma dom dömd även för annat tillgreppsbrott. Saknas. Bifall. Falu TR 2006-05-16 Misstänkt: Inga Anm: I samma dom dömd B 1099-06 minnes-bilder annat än för ytterligare tre stölder (9) brott i samma område Misstänkt även tidigare vid senare tillfälle. dömd för inbrott i bostadsområde. Saknas. Bifall. Linköpings TR Misstänkt: Hade ingen DNA-spåret så starkt 2006-08-17 förklaring till spåren. bevisvärde att misstänkt i B 1761-06 avsaknad av egna (10) uppgifter ska dömas. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Bifall. Vänersborgs TR Genom DNA-spåret styrkt 2007-02-13 att misstänkt är skyldig till B 2310-06 inbrottet och det kan tas (11) för visst att avsikten varit att stjäla. 15 13 14 15 16 17 18 Stöld (bilinbrott). Stöld (bilinbrott). Blodspår Saknas. 20 cm från krossad ruta. Misstänkt: Förnekade. Möjligt att han haft sårskada, varit i garaget och stött emot bilen. Blodspår bl. a. på glasbit från bilens instrumentpanel. Stöld Blodspår på (lokalinbrott). a) plastpåse med ihopplockat gods i lokalen b) tröja vid krossat fönster. Grov stöld (villainbrott). Stöld (bilinbrott i fyra fall). Stöld (inbrott lokal). Saknas. Misstänkt: Förnekade. Varit i garaget, möjligt att haft sårskada och stött emot bilen Saknas. Misstänkt: Förnekade. Hört glasruta krossas, gått in i lokalen, ingen mer minnesbild. Osäker på om tröjan tillhör honom. Ingen förklaring till blodet på plastpåsen. Saknas. Blodspår på handtaget till innerdörr Misstänkt: Förnekade. (pannrum). Under en period bott i pannrummet, dock ej när inbrottet skedde. Blodspår framgår ej var. Blodspår på golv innanför ingångsfönster . Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Missbruksperiod vid tillfället, möjligt att han utfört inbrotten. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Missbruksperiod vid tillfället, ingen förklaring till blodspåren. Bifall. Mht angivna fynd och omständigheterna i övrigt uppenbart att misstänkt skyldig till stölden. Stockholms tingsrätt Avd 14 2007-01-18 B 28449-06 (12.1) Anm: I samma dom dömd för ytterligare stöld från bil, båda fallen stöld av vinterdäck, se löpnr 14. Bifall. Stockholms tingsrätt Mht angivna fynd och Avd 14 omständigheterna i övrigt 2007-01-18 uppenbart att misstänkt B 28449-06 skyldig till stölden (12.2) Anm: I samma dom dömd för ytterligare stöld från bil, båda fallen stöld av vinterdäck, se löpnr 13. Bifall. Halmstads tingsrätt Genom spåren på Enhet 1 plastpåsen kan det hållas 2007-02-14 för visst att misstänkt B 154-07 tillgripit godset. (13.1) Anm: I samma dom dömd för ytterligare stölder, se löpnr 16. Bifall. Halmstads tingsrätt Det kan hållas för visst att Enhet 1 blodspåret avsatts vid 2007-02-14 inbrottet som skett B 154-07 genom krossad ruta till (13.2) pann-rummets ytterdörr. Misstänkt ingen rimlig förklaring till att blodspåret härrör från honom. Anm: I samma dom dömd för ytterligare stölder, se löpnr 15. Bifall. Malmö TR Avd 1 Inbrotten skett under kort 2006-10-26 tidsperiod (upp till fem (14) dagar) och då misstänkt varit inne i missbruksperiod. Anm: I samma dom dömd även för bl a inbrottsstöld från lokal. Bifall. Stockholms tingsrätt avd Styrkt genom misstänkts 12 egna uppgifter och DNA- 2007-01-29 spår. B 20276-06 (15) 16 19 Grov stöld (inbrott fritidshus). Blodspår framgår ej var. 20 Grov stöld (inbrott fritidshus). Blodspår framgår ej var. 21 Grov stöld och försök därtill, 14 fall (främst bostäder). Cigarettfimp ar och flaskor inne på respektive brottsplats, även blod inne i några bostäder. En av flaskorna tillhört målsägande, stått i kylskåpet Cigarettfimp i bilens askkopp. 22 23 Stöld (bilinbrott). Stöld (bilinbrott). Blodspår inuti fordon på plats där stöldgodset tillgripits. Stöldgods anträffat hos Bifall. misstänkt. Styrkt genom anträffat Misstänkt: Kunde stöldgods och DNA-spår. varken erkänna eller förneka. Anm: I samma dom dömd Hittat stöldgodset även för ytterligare hemma. Hade inbrottsstölder, se löpnr missbruksperiod vid 20. tillfället. Ingen förklaring till blodspåren. Stöldgods anträffat hos Bifall. misstänkt. Styrkt genom anträffat Misstänkt: Kunde stöldgods och DNA-spår. varken erkänna eller förneka. Anm: I samma dom dömd Hittat stöldgodset även för ytterligare hemma. Hade inbrottsstölder, se löpnr missbruksperiod vid 19. tillfället. Fullt möjligt att varit på gärningsplatsen. Göta hovrätt Avd 3 2007-02-23 B 164-07 Växjö TR Enhet 2 2007-01-04 B 2004-06 (16.1) Saknas. Bifall. Misstänkt: Förnekade. Troligen andra personer som placerat ut fimpar och flaskor. Möjligt för samma personer att komma åt blod genom använda injektionssprutor. I och för sig tänkbart att föremål som flaskor etc kan medtas av andra gärningsmän. I detta fall dock blod på gärningsplatsen och en flaska tillhörande målsäganden. Samlade bilden sådan att misstänkt uppenbart är gärningsman. Stockholms TR avd 11, 2006-09-04 B 16410-06 (17) Saknas. Bifall. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Göta hovrätt Avd 3 2007-02-23 B 164-07 Växjö TR Enhet 2 2007-01-04 B 2004-06 (16.2) Malmö TR Avd 4 DNA-spåret i kombination 2006-10-11 med att fordonet inte stått B 4354-06 uppbrutet någon längre (18.1) tid – upp till 12 timmar – tillräcklig bevisning. Anm: I samma dom dömd för ytterligare en bilstöld vid annat tillfälle och bl a snatteri (löpnr 23). Bifall. Malmö TR Avd 4 DNA-spåret i kombination 2006-10-11 med att fordonet inte stått B 4354-06 uppbrutet någon längre (18.2) tid – upp till 12 timmar – tillräcklig bevisning Anm: I samma dom dömd för ytterligare en bilstöld vid annat tillfälle och bl a snatteri (löpnr 22). 17 24 25 Grov stöld (villainbrott). Blodspår på olika platser i villan, bl a rum där tillgripet gods funnits. Försök till Blodspår stöld på krossad (lokalinbrott). ruta till elektronikaffär. Vittnesförhör med anmälningsupptagand e polis som varit på platsen. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Medgav att han varit på platsen och känt på redan krossad ruta för att kontrollera att den verkligen var krossad. Bifall. Malmö TR Avd 4 Styrkt genom utredningen 2006-09-27 i målet, särskilt DNAB 5028-06 resultatet. (20) Bifall. Styrkt genom misstänkts egna uppgifter tillsammans med tidpunkten för gärningen (ca 22.00) och liknande tillvägagångssätt vid fullbordade stölder under samma period. Nyköpings TR 2007-03-02 B 177-07 (21) Anm: I samma dom dömd för två inbrottsstölder och två hälerier. 26 Stöld och försök till TAF (bilinbrott). Blodspår på insidan höger framruta. Saknas. Bifall. Misstänkt: Erkände stöld, försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel. Tipsad av kompis om polisradio i bilen. Varit och hämtat den. Misstänkts uppgifter angående tips av kompis mycket osannolika. Även försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel styrkt genom detta samt blodspåren. Göta hovrätt 2006-12-15 B 72-06 Jönköpings TR 2005-12-12 B 2267-04 (22.3) Anm: I samma dom dömd för flera stölder och tillgrepp av fortskaffningsmedel, se löpnr 27-28, 93. 27 Stöld Salivspår på (lokalinbrott). kvarlämnad flaska i korridor på socialförvaltningen. Vittnesförhör med anställd angående att flaskan inte funnits på platsen senaste arbetsdag före inbrottet Misstänkt: Förnekade. Besökt socialförvaltningen med sambon någon dag före inbrottet. Kan då ha lämnat flaskan där. 28 Stöld och försök till tillgrepp av fortskaffning smedel (bilinbrott). Salivspår på kvarlämnad flaska i bil. Målsägandeförhör angående tiden då tillgreppet kan ha skett (cirka två dygn) och tillgripet gods. Misstänkt: Förnekade. Ingen förklaring till DNA-spåren. Bifall (ogillat i TR). Styrkt genom vittnets uppgifter, förenat med att misstänkts sambo enligt anteckningar inte varit där påstått tillfälle – ingen annan rimlig förklaring än att flaskan kvarlämnad i samband med inbrott Göta hovrätt 2006-12-15 B 72-06 Jönköpings TR 2005-12-12 B 2267-04 (22.4) Anm: I samma dom dömd för flera stölder och tillgrepp av fortskaffningsmedel, se löpnr 26, 28, 93. Bifall. Göta hovrätt 2006-12-15 Genom DNA-spåret samt B 72-06 avsaknad av rimlig Jönköpings förklaring från misstänkt TR styrkt såväl stöld som 2005-12-12 försök till tillgrepp av B 2267-04 fortskaffningsmedel. (22.5) Anm: I samma dom dömd för flera stölder och TAF, se löpnr 26-27, 93. 18 29 30 Grov stöld (bostadsinbrott). Blodspår på glasskärva i fönsterkarmen. Stöld Blodspår på (lokalinbrott). skrivbord inne i lokalen. 31 Stöld Kvarlämnad (lokalinbrott). e handskar vid kassaappara t. 32 Grov stöld (villainbrott). Blodspår på övervåninge n Saknas. Bifall. Misstänkt: Förnekade. Ej varit i bostaden. Åkt bil med kompis som skulle göra inbrott. Försökt hindra denne. Kompisen slagit så misstänkt blött näsblod. Saknas. Med hänsyn till platsen där blodspåret anträffats kan det hållas för visst att det kommer från gärningsmannen. Misstänkt: Förnekade. Ingen förklaring till blodspåren. Misstänkt själv uteslutit att syskon varit på platsen. Ej sannolikt att någon utomstående placerat blodspåren. Inget tyder på flera inbrott på samma plats aktuell helg. Bifall. Nyköpings TR 2007-02-13 B 1497-06 (23) Skövde TR 2007-03-28 B 121-07 (24) Anm: I samma dom dömd även för bl a grov stöld (rånliknande fall). Målsägandeförhör med Bifall. Göta hovrätt butiksföreträdare Avd 2 angående brottstiden Genom målsägande2006-07-17 och upphittade uppgifter visat att B 1582-06 handskar samt handskarna hamnat på Linköpings misstänkts uppgifter att platsen i samband med TR han besökt lokalen. in2006-05-19 brottet. Misstänkts B 831-06, Misstänkt: Förnekade. alternativa förklaring 714-06 Varit och handlat på framstår som ren (25.1) salongen dagen före efterhandskonstruktion. inbrottet. Antingen glömt handskarna då Anm: I samma dom dömd eller någon annan även för bl a grov stöld, placerat dem där. se löpnr 32. Målsägandeförhör till Bifall. Göta hovrätt motbevisande av Avd 2 invändning att Uppenbart att blodspåren 2006-07-17 misstänkt varit i villan avsatts i samband med B 1582-06 vid annat tillfälle. inbrottet. Misstänkts Linköpings Vittnesförhör med polis uppgifter om besök i TR som kommit till platsen bostaden vederlagda 2006-05-19 och observerat genom målsägandens B 831-06, blodspår (ej torkade i uppgifter. 714-06 mitten). (25.2) Anm: I samma dom dömd Misstänkt: Förnekade. även för bl a stöld, se Gått in av nyfikenhet, Löpnr 31. dörren öppen. Ej tillgripit något. I TR uppgett besökt platsen i sällskap med ditbjuden bekant. Kan ha lämnat något blodspår då. 19 33 34 35 Grov stöld (lägenhetsinbrott). Grov stöld (lägenhetsInbrott). Grov stöld (villainbrott). Kvarlämnad handske på sovrumsgolv . Blodspår vid krossat fönster, de flesta dörroch skåphandtag samt på golvet. Blodspår på upphittad ficklampa i en soffa. Målsägandeförhör angående dels den upphittade handsken, dels att målsäganden mött sannolik gärningsman i trapphus (svagt signalement) Vittnesförhör med tekniker hos SKL samt provtagande polis angående invändning om förväxlingsrisk av prover. Misstänkt: Förnekade. Förväxlingsrisk av DNA-prover. Möjligen någon bekant tagit med handsken och placerat på brottsplatsen. Målsägandeförhör angående brottstid. Vittnesförhör med polis som kommit till platsen och observerat blodspår (koagulerade). Vittnesförhör med tekniker hos SKL samt provtagande polis angående invändning om förväxlingsrisk av prover. Misstänkt: Förnekade. Förväxlingsrisk av DNA-prover. Möjligen mc-gäng som misshandlat honom tagit med blodig trasa och placerat ut spår. Vittnesförhör med den privatperson som funnit lampan efter inbrottet angående att lampan ej tillhörde fastighetsägaren Misstänkt: Förnekade. Någon kriminell kan ha lånat hans saker, däribland ficklampan. 36 Grov stöld (villainbrott). Blodspår i en Saknas. skinnsoffa. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Bifall. Förväxlingsrisk av proverna utesluten. Med beaktande av målsägandens uppgifter visat att misstänkt är gärningsmannen. Göta hovrätt Avd 3 2007-05-21 B 768-07 Örebro TR 2007-03-09 B 4222-06 (26.1) Anm: I samma dom dömd även för ytterligare två grova stölder genom bostadsinbrott (se löpnr 34). Bifall. Förväxlingsrisk av proverna utesluten. Blodspår har anträffats på flera ställen i lägenheten. Därigenom klarlagt att misstänkt är gärningsman. Göta hovrätt Avd 3 2007-05-21 B 768-07 Örebro TR 2007-03-09 B 4222-06 (26.2) Anm: I samma dom dömd även för ytterligare två grova stölder genom bostadsinbrott (se löpnr 33). Bifall. Göta hovrätt Avd 3 Misstänkt har inte förmått 2005-05-16 lämna någon trovärdig B 877-05 förklaring till hur lampan (endast med hans blod hamnat påföljd) på platsen. Växjö TR 2005-03-22 Anm: I samma dom dömd B 303-04 för ytterligare två grova (27.1) stölder genom bostadsinbrott (se löpnr 36). Bifall. Göta hovrätt Avd 3 Misstänkt har inte förmått 2005-05-16 lämna någon trovärdig B 877-05 förklaring till hur hans (endast blod hamnat på platsen. påföljd) Växjö TR Anm: I samma dom dömd 2005-03-22 för ytterligare två grova B 303-04 stölder genom (27.2) bostadsinbrott (se löpnr 35). 20 37 38 39 Stöld Kvarlämnad (lokalinbrott). glassbägare. Stöld Kvarlämnad (lokalinbrott). injektionsspruta. Stöld Spår på (lokalinbrott). juicepaket tillhörande målsägande n. Vittnesförhör med anställd angående lokalernas utformning, platsen för inbrottet samt gjorda fynd. Misstänkt: Förnekade. Han hade vistats i närheten av lokalen. Bägaren kan ha kommit dit genom öppning i taket Vittnesförhör med anställd angående gjorda fynd. Vittnesförhör med polis som tagit upp anmälan på brotts-platsen. Misstänkt: Förnekade. Ej varit på platsen. Kan ha lånat ut spruta till annan missbrukare. Målsägandeförhör angående gjorda fynd. Vittnesförhör med polis som undersökt brottsplatsen. Misstänkt: Förnekade. Ingen förklaring till spåren. 40 41 Stöld Spår på (lokalinbrott). filmjölksförpackning tillhörande en anställd. Stöld Framgår ej. (lokalinbrott). Vittnesförhör angående gjorda fynd. Misstänkt: Förnekade. Kan ha varit utanför brottsplatsen och druckit ur förpackningen varefter någon annan lånat eller tagit den. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Ifrågasätter ej att han begått brottet men minns det ej. Bifall. Malmö TR Avd 3 DNA-spåren har avsatts 2003-08-11 av en person som måste B 4860-03 ha befunnit sig på platsen (28.1) i samband med att brottet begåtts. Anm: I samma dom dömd för ytterligare tre liknande stölder (löpnr 38-40). Bifall. DNA-spåren har avsatts av person som måste ha befunnit sig på platsen i samband med att brottet begåtts. Malmö TR Avd 3 2003-08-11 B 4860-03 (28.2) Anm: I samma dom dömd för ytterligare tre liknande stölder (löpnr 37, 39-40). Bifall. Malmö TR Avd 3 DNA-spåren har avsatts 2003-08-11 av person som måste ha B 4860-03 befunnit sig på platsen i (28.3) samband med att brottet begåtts. Anm: I samma dom dömd för ytterligare tre liknande stölder (löpnr 37-38, 40). Bifall. Malmö TR Avd 3 DNA-spåren har avsatts 2003-08-11 av person som måste ha B 4860-03 befunnit sig på platsen i (28.4) samband med att brottet begåtts. Anm: I samma dom dömd för ytterligare tre liknande stölder (löpnr 37-39). Bifall. Hovrätten för Västra Anm: I samma dom dömd Sverige Avd för ytterligare stölder 5 (löpnr 43 – 45). 2005-12-01 B 4025-05 Göteborgs TR , Avd 9 2005-10-03 B 2882-05 (29.1) 21 42 43 44 45 46 Försök till stöld (villainbrott). Sekret på kvarlämnad mössa samt blod på kvarlämnat papper. Båda föremålen i en på platsen upphittad väska. Saknas. Ogillat. Misstänkt: Förnekade. Kan ha lämnat ryggsäck med föremål hos kompis som sedan tagit med den till platsen. I mössan även hårstrå som ej kommer från misstänkt. På pappret blod från minst två personer. Glas på brottsplatsen sprucket men inget i utredningen visar att gärningsmannen därvid blött så att blodspår på pappret avsatts då. Pga detta och DNA från minst tre personer ej styrkt att misstänkt varit en av gärningsmännen. Stöld DNA på (lokalinbrott). glasbit från krossad ruta samt på plastskrin i kassan. Saknas. Stöld Blodspår (lokalinbrott). på kvarlämnat stöldgods utanför lokalen. Saknas. Stöld Blodspår på (lokalinbrott). insidan av altandörr. Saknas. Stöld Kvarlämnad (lokalinbrott). injektionsspruta i förrådsutrymme. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Ifrågasätter ej att han begått brottet men minns det ej. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Ifrågasätter ej att han begått brottet men minns det ej. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Ifrågasätter ej att han begått brottet men minns det ej. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Hovrätten för Västra Sverige Avd 5 2005-12-01 B 4025-05 Göteborgs TR, Avd 9 2005-10-03 B 2882-05 (29.2) Anm: I samma dom dömd för ytterligare stölder (löpnr 41, 43-45). Bifall. Hovrätten för Västra Anm: I samma dom dömd Sverige Avd för ytterligare stölder 5 (löpnr 41, 44-45). 2005-12-01 B 4025-05 Göteborgs TR Avd 9 2005-10-03 B 2882-05 (29.3) Bifall. Hovrätten för Västra Anm: I samma dom dömd Sverige Avd för ytterligare stölder 5 (löpnr 41, 43, 45). 2005-12-01 B 4025-05 Göteborgs TR, Avd 9 2005-10-03 B 2882-05 (29.4) Bifall. Hovrätten för Västra Anm: I samma dom dömd Sverige Avd för ytterligare stölder 5 (löpnr 41, 43-44). 2005-12-01 B 4025-05 Göteborgs TR Avd 9 2005-10-03 B 2882-05 (29.5) Bifall. Kalmar TR 2007-05-03 Anm: Brottplatsen förråd B 975-07 som stått öppet i vart fall (30) fyra dagar = brottstiden. Misstänkt i samma dom dömd även för tillgrepp av fortskaffningsmedel samt ringa narkotikabrott. 22 47 Försök till grov stöld (lägenhetsinbrott). DNA-spår på Målsägandeförhör krossad ruta. angående iakttagelser av två gärningsmän (inget närmare signalement) 48 Stöld (bilinbrott i två fall). DNA-spår i fordonen, framgår ej var. 49 Stöld Blodspår på (lokalinbrott). hylla bakom kassbänk samt på strömbrytare i lokalen. 50 Försök till grov stöld (båtmotorer från marina). Spår i handskar som anträffats på platsen. 51 Stöld (båtmotor). Blod på båtbrygga. 52 Stöld (båtmotor). Cigarettfimp mellan båtplats och parkeringsplats. 53 Stöld Blodspår (lokalinbrott). på lådfront inne i lokalen. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Saknas. Bifall. DNA på sådant ställe att misstänkt måste vara en av de två gärningsmännen. Västmanlands TR 2006-06-05 B 1407-06 (31) Anm: I samma dom dömd för bl a rån och stöld. Bifall. Helsingborg s TR Enhet Misstänkt: Kunde 1 varken erkänna eller 2006-12-06 förneka. B 2665-06 (32) Förhör med företrädare Bifall. Göteborgs för målsäganden. TR Styrkt mht spåren och Avd 11 Misstänkt: Kunde omständigheterna i övrigt 2007-06-05 varken erkänna eller – såsom åberopat förhör. B4947-07 förneka. (33) Anm: I samma dom dömd även för bl a grov stöld. Saknas. Bifall. Kalmar TR Medtilltalads uppgifter 2007-04-03 Misstänkt: Förnekade. uppenbar B 694-07 Lånat ut handskar efterhandskonstruktion. (34.1) m.m. till kamrat i Polen Inget spår av DNA från (denne gripen på plats tidigare dömd i och tidigare dömd för handskarna. brottet). Medtilltalad hörd på misstänkts Anm: Mt (bosatt i Polen) begäran för att styrka gripen i samband med uppgifterna. stölder av båtmotorer sex månader efter denna händelse. I samma dom även dömd för dessa, tillsammans med andra gärningsmän som dömts för tidigare stölder av samma slag (löpnr 5152). Saknas. Bifall. Kalmar TR 2007-04-03 Misstänkt: Förnekade. Anm: Misstänkt (bosatt i B 694-07 Ingen förklaring till Polen) i samma dom (34.2) spåren. dömd för liknande stöld (löpnr 52) samt tillsammans med annan som dömts för ytterligare stölder av samma slag (löpnr 50). Saknas. Bifall. Kalmar TR 2007-04-03 Misstänkt: Förnekade. Anm: Misstänkt (bosatt i B 694-07 Ingen förklaring till Polen) i samma dom (34.3) spåren. dömd för liknande stöld (löpnr 51) samt tillsammans med annan som dömts för ytterligare stölder av samma slag (löpnr 50). Saknas. Bifall. Svea hovrätt Avd 1 Misstänkt: Kunde Anm: I samma dom dömd 2007-02-12 varken erkänna eller för bl a försök till stöld i B 323-07 förneka. två fall Södertälje TR 2006-12-20 B 918-06 (35) 23 54 55 56 57 58 Stöld i tre fall (två lokalinbrott och ett inbrott i båt) och försök till stöld i ett fall (lokalinbrott). Blodspår, framgår ej i något fall var spåren anträffats. Stöld Handskar (lokalinbrott). anträffade på brottsplats, framgår ej var. Stöld (förrådsinbrott). Salivspår kvarlämnad ölburk. Stöld Salivspår (lokalinbrott). kvarlämnad plastsked innerst i lokalen. Stöld (bilinbrott). Blodspår på vänster framdörr (framgår ej om in- eller utsida). Saknas. Misstänkt: Förnekade respektive kunde varken erkänna eller förneka. Bifall. Blekinge TR 2007-02-12 Anm: I samma dom dömd B 2601-06 för bl a grov stöld. (36) Saknas. Ogillat. Misstänkt: Förnekade. Lånat ut handskarna till bekant. Vill ej uppge till vem. Misstänkts alternativa förklaring kan ej lämnas utan avseende (se även löp nr 94). Saknas. Misstänkt: Förnekade. Möjligt att bekant (med angivet förnamn) tagit med ölburk från fest. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Kan ha varit inne utan att stjäla. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Ystads TR 2007-02-14 B 2560-05 (37.1) Anm: I samma dom dömd för bl a stöld och grov stöld. Ogillat. Nyköpings TR Misstänkts förklaring 2007-06-07 angående ölburken kan B 573-07 inte lämnas utan (38) avseende och är inte motbevisad av åklagaren. Anm: tidsrymd för brottet drygt fem timmar, förrådet olåst Ogillat. Utrymme för andra rimliga förklaringar än att misstänkt är gärningsman, exempelvis att misstänkt varit i lokalen efter inbrottet. Anm: tidsrymd för brottet cirka 13 timmar. Misstänkt i samma dom dömd för två stölder och ett snatteri. Bifall. Blodspår uppenbarligen avsatts i nära tidsmässigt samband med brottet. Ingen annan rimlig förklaring än att misstänkt är gärningsman (Se även löp nr 95 och 105). Anm: I samma dom dömd för bl a snatteri, olovlig körning och narkotikabrott. Malmö TR Avd 2 2007-02-26 B 1090-07 (39) Alingsås TR 2007-02-21 B 84-07 (40.2) 24 59 60 61 62 63 Stöld (förrådsinbrott, samma fastighet, flera fall). Stöld (inbrott skola). Cigarettfimp i ett förråd. Fingertuta utanför kontor där tillgreppet skett. Stöld Blodspår (lokalinbrott). på glasbitar från krossad ruta. Stöld (inbrott, motell). Stöld (bilinbrott). Kvarlämnad ölflaska i personalrum där stölden skett. Blodspår på utsidan av höger framdörr. Saknas. Bifall. Misstänkt: Förnekade. Spåren måste ha placerats av annan person. DNA-fynd och vad som i målet framkommit om misstänkts tidigare kriminalitet tillräcklig bevisning. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Spåren måste ha placerats av annan person. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Har besökt motellet under aktuell tid och druckit öl där. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Lunds TR 2007-04-25 B 1919-06 (41.1) Anm: Brottstid två dygn. Fimpen beslagtagen efter ytterligare fyra dygn vid genomgång av förråd. I samma dom dömd för bl a ytterligare stöldbrott. (se löpnr 60 och 96). Bifall. Lunds TR 2007-04-25 Anm: Brottstid ett dygn, B 1919-06 beslag nästföljande dag. I (41.2) samma dom dömd för bl a ytterligare stöldbrott. (se löpnr 59 och 96). Ogillat. Hovrätten för Västra Hänvisning till NJA 2003 Sverige s 591. Inga andra faktorer Avd 5 eller vittnesuppgifter, t ex 2007-02-23 om uppgifter i anmälan, B 3539-06 andra förhållanden på Göteborgs platsen eller misstänkts TR förehavanden aktuell tid Avd 8 föreligger som gör att 2006-07-19 slutsatsen av DNAB 11786-05 analysen framstår som (42) rimlig. Anm: Brottstid tio minuter. Ogillat. Viss osäkerhet råder när och hur flaskan hamnat i personalutrymmet. Anm: dömd för bl a ytterligare stöld i samma dom (aktuell gärning 5 år gammal). Ogillat. För för långt att döma med blodspåren som enda bevisning. Kan ej uteslutas att misstänkt kommit till platsen först sedan stölden begåtts och då lämnat blodspår på dörren. Anm: I samma dom dömd för bl a stöld i samband med bilinbrott en månad tidigare. Mariestads TR 2007-02-16 B 909-06 (43) Malmö TR Avd 4 2007-03-12 B 450-07 (44) 25 64 65 Stöld Handske (lokalinbrott). med blodspår anträffad 4:e våningen. Grov stöld (villainbrott). Kvarlämnad cigarettfimp. Vittnesförhör angående brottstid och fynd av handske. Misstänkt: Förnekade. Varit i fastighetens garage aktuell tid. Skurit sig på ett rör. Haft med handskar men vet ej var de hamnat. Ej varit på 4:e våningen. Fotografi från brottsplatsen. Misstänkt: Förnekade. Befunnit sig i trakten. Lämnat ett öppnat cigarettpaket samma dag till bekanta som han tillfälligt träffat. Ogillat. Genom vittnesuppgifter uppenbart att handsken kommit dit i samband med stölden. Emellertid andra tänkbara förklaringar såsom att någon annan hittat och använt handsken. Malmö TR Avd 4 2007-03-12 B 5670-06 (45) Anm: I samma dom dömd för bl a häleri, olaga intrång och snatteri. Ogillat. Eskilstuna TR DNA-spår på cigarettfimp 2006-08-15 i avsaknad av annan B 1499-06 utredning inte tillräcklig (46) bevisning att misstänkt faktiskt befunnit sig på brottsplatsen. Anm: I samma dom dömd för bl a tillgrepp av fortskaffningsmedel. 66 67 Stöld Blod (lokalinbrott). på insida av fönsterkarm, på glaskross på insidan, på glasbit på fönstrets insida, på sten tio meter in i lokalen samt på en träpåle 30 meter in i lokalen. Fotografier på brottsplatsen. Försök till Blodspår stöld dels på (lokalinbrott). plastpåse nedanför skåp i lokalen, dels på annat ställe i lokalen. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Varit på platsen efter rutan krossats. Lutat sig in av nyfikenhet, skar sig på fönstret och blödde mycket. Misstänkt: Förnekade. Ingen förklaring till spåren. Ogillat. Malmö TR Avd 2 2007-04-04 B 8200-06 (47) Det saknas vittnesuppgifter eller annan utredning som visar att just gärningsmannen är den som lämnat blodspåren. Framgår inte av utredningen om man hittat andra spår hänförliga till misstänkt inne i lokalen. Blod på föremål inne i lokalen kan ha kommit genom att misstänkt droppat blod på dem tidigare eller att någon doppat dem i blod från fönstret. Även om misstänkt varit inne i lokalen så är det ej visat att han begått stölden. Ogillat. Växjö TR 2006-05-18 Det kan konstateras att B 480-06 misstänkt inte är (48) främmande för att begå stöldbrott. I brist på annan bevisning eller omständighet som talar för gärningspåståendet åtalet ej styrkt. Anm: I samma dom dömd för bl a stöld och grov stöld 26 68 69 70 Stöld Framgår ej, (lokalinbrott). förefaller vara blodspår på glasskärva. Stöld Blodspår, (lokalinbrott). framgår ej var (inbrott genom att krossa ruta). Stöld (lokalinbrott café). Anträffad Cocacolaflaska. Målsägandeförhör (ej tillfört något i sak enligt tingsrätten). Misstänkt: Förnekade. Varit på platsen tillsammans med kamrat (framgår ej om namngiven) efter rutan krossats. Stuckit in huvudet och fastnat, skurit upp blödande sår. Saknas. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Målsägande- och vittnesförhör angående lokalerna och fynd av flaska samt att misstänk aldrig brukat köpa något. Fingeravtryck från misstänkt på flaskan. Misstänkt: Förnekade. Brukar vara på cafét. Kan ha druckit ur flaskan då. 71 Stöld (inbrott). Cigarettfimp. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Aldrig varit på platsen. Ingen förklaring till spåret. Ogillat. Göteborgs TR Anm: I samma dom dömd Avd 9 för rån. 2005-04-27 B 2076-05 (49) Ogillat. Lunds TR Grupp 1 Framgår att misstänkt har 2006-02-06 två syskon. Finns ingen B 4673-05 utredning om huruvida (50) blodet skulle kunna komma från dem, eller uppgift om hur stor sannolikhet det är att blodet kommer från nära släkting. Anm: I samma dom dömd för bedrägeri och urkundsförfalskning . Ogillat (bif i TR). Hovrätten för Västra Misstänkt hållit i och Sverige druckit ur aktuell flaska. Avd 5 Spåren kan ha tillkommit 2007-05-29 vid tidigare tillfälle och B 2206-07 flaskan kan ha placerats Uddevalla av annan; det behöver TR inte ha skett i samband 2007-03-28 med stölden. B 294-07 (51) Anm: Två skiljaktiga – genom vittnet utrett att flaskan kommit till platsen där den hittats i samband med stölden. Styrkt att gärningsmannen befunnit sig på platsen samt att han medverkat vid stölden. Ogillat. Ångermanlands TR Det saknas uppgifter om 2007-03-28 cigarettfimpen som var B 629-05 besudlad med DNA (52.1) hittats inuti eller utanför fastigheten. Några säkra slutsatser kan därför inte dras. Ej styrkt att misstänkt överhuvudtaget varit inne i huset. Anm: I samma dom dömd för bl a stöld och försök till stöld, se löpnr 72. 27 72 73 74 75 76 Stöld (lnbrott restaurang). Blod på fönsterbleck, invändig fönsterbräda samt en glasbit på marken. Saknas. Bifall. Misstänkt: Förnekade. Har ett svagt minne av att han gått förbi och tittat in genom ett sönderslaget fönster och då skurit sig. Saknas anledning att fästa tilltro till misstänkts uppgifter om hur spåren avsatts. Med hänsyn härtill och till vad som kommit fram om spårets placering befinns åtalet styrkt. Stöld (butiksinbrott). Blod på klädesplagg inne i butiken. Saknas. Stöld (lokalinbrott skola). Blodspår utanför skolan. Saknas. Stöld i fyra fall och försök till stöld i tre fall (lokalinbrott, skolor). Stöld (lokalinbrott i tre fall). Blodspår i nära anslutning till eller inne på brottsplatserna. Blodspår 1) inuti lokalen på lamellgardiner samt golvet i kontorsrum, 2) på kartong adresserad till skola där inbrottet skett (kartongen hittad just utanför skolan) samt, 3) inne i lokalen, på insidan av list till krossat fönster Misstänkt: Har varit i butiken något tillfälle. Brukar besöka gym intill. Har skurit sig någon gång där. Ingen förklaring till blodspår på kläder i butiken. Misstänkt: Förnekade. Framgår ej förklaring till blodspåren. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Framgår ej förklaring till blodspåren. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Framgår ej förklaring till blodspåren. Invänt att spåren kan komma från någon av tre bröder eller en halvsyster. Ångermanlands TR 2007-03-28 B 629-05 (52.2) Anm: I samma dom dömd för bl a försök till stöld. Ogillat. Göteborgs TR Blodspår på kläderna ej Avd 9 tillräckligt som ensam 2005-05-02 bevisning. B 5374-04 (53) Anm: I samma dom dömd även för bl a tillgrepp av fortskaffningsmedel och häleri. Ogillat. Södertälje TR I avsaknad av närmare 2006-12-08 uppgifter om var blodet B 1705-06 anträffats ej tillräckligt för (54.1) bifall. Anm: I samma dom dömd för bl a fyra stölder och tre försök till stöld avseende liknande utrustning (datorer) från skolor (se löpnr 75). Bifall. Södertälje TR Med hänsyn till att 2006-12-08 blodspår anträffats nära B 1705-06 eller inne på (54.2) brottsplatserna – orimligt att inte misstänkt deltagit vid gärningarna. Anm: I samma dom dömd för ytterligare bl a ytterligare stöld samt grov misshandel. Bifall. Malmö TR Avd 1 Mot bakgrund av den 2007-02-05 låga risken att helsyskon B 7526-06 har samma DNA-profil (55.1) kan den risken bortses från. Generellt bör DNAspår som anträffas på eller intill brottsplats vara tillräcklig bevisning om det kommer från någon som inte har legal anknytning dit och om det inte finns omständigheter som talar däremot. Inbrottet skett genom krossad ruta. Blodspåret finns inne i lokalerna. Finns inte an-ledning anta att det kommer från annan än gärningsmannen. 28 77 Stöld (bilinbrott). Blod på trasa invid verktyg en bit från brottsplatsen. Vittnesförhör angående observerat tre ynglingar göra inbrottet (ej signalement) samt med polisens hundförare; framgår ej spårat från bilinbrottet till upphitt-ade verktyg och trasa. Ogillat. Misstänkt: Förnekade. Invändning om släktskap (se löpnr 76) Kan ha torkat blod från händer då mekat med moped något tillfälle. Var på platsen men ensam Saknas. Anm: I samma dom dömd för bl a tre stölder (se löpnr 76). 78 Stöld (lokalinbrott, butik). 79 Grov stöld DNA på (lokalinbrott). beslagtagen kommunikationsradio (på brottsplatsen). Saknas. Stöld (från verkstad på gård). Cigarettfimp upphittad utanför verkstadsportarna. Saknas. Stöld (lokalinbrott, bilskrot). Avföring i lokalen. 80 81 Cigarettfimp på golvet vid kassadisken. Misstänkt: Förnekade. Misstänkt: Förnekade. Har kommunikationsradio i tjänsten, som återlämnas till arbetsgivaren efter varje arbetspass. Misstänkt: Förnekade. Två syskon bor i närheten av brottsplatsen. I tingsrätten ingen förklaring till egen DNA på platsen. I hovrätten uppgett brukar gå på en stig genom gården, kan då ha slängt fimp där. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Polsk medborgare, befunnit sig i Sverige vid tillfället. Har två bröder som också finns i Sverige. Har ingen kontakt med dessa och vet ej var de befinner sig. Trasan med blodspår ej anträffats i direkt anslutning till brottsplatsen. Talar emot att den härrör från en av de gärningsmän som gjort inbrottet. Malmö TR Avd 1 2007-02-05 B 7526-06 (55.2) Ogillat. Göteborgs TR Anm: I samma dom dömd Avd 12 för snatteri, ringa 2007-04-03 narkotikabrott m.m. B 5636-06, B 10543-05 (56) Bifall. Hovrätten för Västra Misstänkts uppgifter om Sverige tillgång till kommunikaAvd 1 tionsradio i tjänsten 2006-05-15 ifrågasätts ej – likväl finns B 2107-06 ingen annan förklaring än Göteborgs att misstänkt befunnit sig TR på brottsplatsen. Avd 9 2006-03-14 Anm: I samma dom dömd B 10946-05 även för stöld och häleri (57.6) (se löpnr 104). Ogillat (TR bifall). Hovrätten över Skåne Ingen ytterligare och Blekinge bevisning har förts om Avd 1 var fimpen har anträffats. 2007-02-27 B 92-07, Anm: I samma dom dömd 2809-06 och för bl a häleri och 2827-06 narkotikabrott. (58) Ogillat. DNA-träffen utesluter inte nära släktingar. Denna möjlighet måste uteslutas på annat sätt. Misstänkts uppgifter om bröder i Sverige förefaller något konstruerade men kan inte lämnas utan avseende. Åklagaren har inte åberopat någon utredning som vederlägger uppgifterna. Uppsala TR 2007-01-03 B 5705-06 (59) 29 82 83 83A Stöld (lokalinbrott i, källare, två tillfällen med en veckas mellanrum). Stöld och tillgrepp av fortskaffning smedel (bilinbrott). Stöld (butiksinbrott). Ölburk på brottsplatsen efter första stölden. Vittnesförhör med den som hittat burken. Vittnesuppgifter angående koppling till bil som setts vid andra stölden och misstänkt samt att bilen setts med stöldgods i. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Ölburk i bilen Saknas. efter anträffande. Misstänkt: Förnekade. Cigarettfimp i glassplitter utanför butiken. Vittnesförhör med den person som skötte städningen utanför butiken. Misstänkt: Förnekade. Han hade inte varit på orten gärningsdagen men kan ha varit det vid ett tidigare tillfälle. Fimpen kan härröra från det tillfället och blåst till platsen där den hittades. 83B 83C 83D Grov stöld (villainbrott). Stöld (inbrott i fritidshus). Stöld (inbrott i fritidshus). Blod från brottsplatsen (framgår ej närmare av domen var spårets säkrades) Brottsplatsundersökning. Blod från brottsplatsen (framgår ej närmare av domen var spårets säkrades). Målsägandeförhör angående vad som tillgripits. DNA-spår från ciderburk som lämnats kvar på köksbordet Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka. Misstänkt: Förnekade. Krossade en ruta för att söka efter plåster då han blödde kraftigt i ett finger. Brottsplatsundersökning m.m. Misstänkt: Förnekade. Burken kan ha tagits av kamrat från hans hem och senare glömts på brottsplatsen. Bifall. Vittnesuppgifter och DNA-spår tillsammans styrkt att misstänkt är gärningsman i båda fallen. Ogillat. Det kan finnas ett flertal förklaringar till att ölburken funnits i bilen. Anm: Tid mellan tillgrepp och anträffande: max sju timmar och 30 minuter. I samma dom dömd för stöld (se löpnr 82). Ogillat. Även om cigarettfimpen talar för att den tilltalade befunnit sig utanför butiken och att inbrottet företedde stora likheter med senare inbrott räcker inte bevisningen för att fälla till ansvar. Anm: Gärningsmannen dömdes för inbrottsstöld mot samma butik ca tre veckor senare. Bifall. Genom spåret är den tilltalade bunden till platsen och därmed delaktig i inbrottet på ett sådant sätt att han ska dömas som gärningsman. Bifall. Västmanlands TR 2006-09-18 B 3606-06 (60.1) Västmanlands TR 2006-09-18 B 3606-06 (60.2) Lidköpings TR 2007-07-06 B 806-07 (77) Eskilstuna TR 2006-06-12 B 942-06 (78.3) Eskilstuna TR 2006-06-12 B 942-06 (78.4) Målsäganden hade kommit till stugan några dagar efter händelsen. Det saknas anledning tro annat än att egendomen försvunnit i samband med den tilltalades besök. Ogillat. Katrineholms TR Den misstänkte har 2007-11-20 druckit ur burken. Det är B 928-07 sannolikt att han lämnade (80) burken i fritidshuset och att han var den eller en av dem som begick inbrottet. Tingsrätten kan inte utesluta möjligheten att annan än den tilltalade lämnade kvar burken. 30 83E 83F Stöld m.m. Grov stöld (villainbrott). DNA-spår på vattenflaska i hus, fingeravtryck på vattenflaska och på hyllplan i huset. Fanns. Ogillat. Misstänkt: Förnekade. Någon kan ha lånat vattenflaskan. Ingen förklaring till övriga spår. Blodspår på insidan av fönsterkarm på andra våningen. Målsägandeförhör angående vad som stulits. Den tilltalades förklaring till hur hans fingeravtryck och DNA hamnat i huset är inte trovärdiga och kan lämnas utan avseende. Styrkt att han varit på plats. Att han varit på platsen där brott begåtts gör inte att han kan fällas till ansvar för brotten (stöld, försök till stöld och häleri (gods som fanns i huset) m.m.). Bifall. Misstänkt: Förnekade. Var inte i Sverige aktuell tid. Vet ej hur blodet kunnat hamna där. Han har varit blodgivare och även fått blodtransfusioner. Hans bröder kan ha varit där. Gärningen har likhet med övriga stöldbrott i åtalet. Med hänsyn härtill, till resultatet av DNAanalysen samt till att den tilltalade inte kunnat lämna någon trovärdig uppgift om var han befann sig vid tidpunkten för gärningen och att han inte heller har någon rimlig förklaring till blodspåret finner rätten åtalet styrkt. Anm. I samma dom även dömd bl. a. för ytterligare tre fall av grov stöld och ett fall av rån. Skövde TR 2007-09-26 B 1239-07 (81) Göta hovrätt 2007-11-23 B 2660-07 (82) Lidköpings TR 2007-07-05 B 768-07 (83) Göta hovrätt 2007-09-07 B 2012-07 (84) 31 4.3 Rån och grovt rån Löp nr Brottsrubricering DNAbeviset Övrig bevisning – Inställning Domstolens bedömning Dom 84 Rån (inträngt beväpnade i bostad, tejpat och hotat målsägande) . Tuggummi i trapphus fäst över grannes ”tittöga” – borttaget av grannen och lämnat i trapphuset där det togs i beslag. Fanns bl a fingeravtryck på soft airgunpistol. Bifall. 85 86 Rån (bensinmack , pistolliknand e föremål). Rån (Pressbyrån, maskerad med rånarluva, handskar och beväpnad med yxa). Hårstrå i rånarluva anträffad s d utefter flyktväg. Handskar (annans DNA) och luva (misstänkts DNA) påträffat längs flyktväg. Misstänkt: Förnekade. Bodde i området och kan ha spottat ut tuggummi vid något tillfälle. Övervakningskamera, flygfoto m.m. Misstänkt: Förnekade. Lånat luva av den typen när han spelar paintball. Vittnesförhör, spårning med hund m.m. Misstänkt: Förnekade. I hans kretsar lånar man kläder av varandra. Den misstänktes fingeravtryck i kombination med DNA- träffen kan inte bortförklaras på något tillförlitligt sätt och alternativ gärningsman är utesluten. Detta binder misstänkt till brottsplatsen. Utpekad av en målsägande. Anm: 3,5 år mellan brott och dom. Bifall. Rånarluvan hittad i nära anslutning till rånet och kort tid efter det att rånet skett. Därmed utrett att det var den luva som användes vid rånet. Det fanns ytterligare hårstrån i luvan som ej analyserats (ej sparade). Framstår som så osannolikt att hårstrået skulle ha hamnat i luvan på det sätt som misstänkt påstått och sedan finnas kvar efter att annan använt luvan vid rånet att det kan lämnas utan avseende. Anm: En nämndeman skiljaktig – ville ogilla. Bifall. Misstänkts förklaring till att hans DNA anträffats på luvan, att han kanske någon gång som han inte kan minnas haft den på sig, bär föga trovärdighet, särskilt som ingen annans spår påträffats på luvan. Anm: I samma dom även dömd för försök till rån, se löp nr 87 (i samma dom även dömd för grovt rån m.m.). Handens tingsrätt 2004-10-26 B 331-04 (63) Sollentuna tingsrätt 2006-06-02 B 1239-06 (64) Nacka tingsrätt 2007-04-04 B 2510-06 (65.5) 32 87 88 Försök till rån (Rånförsök mot busschaufför . Gm iklädd overall, maskerad med rånarluva, försedd med kniv). Overallens krage och rånarluva (i närområdet påträffades plastkasse med misstänkts fingeravtryck), kniv, kläder, overall, rånarluva). Målsägandeförhör och vittnesförhör samt beslag m.m. Misstänkt: Förnekade. Vet inget om föremålen. I hans kretsar lånar man kläder av varandra. Grovt rån Rånarluvor (mot två och tröjor. barn (13 år och 15 år) och barnflicka i bostad, tejpade. Tre maskerade och beväpnade gärningsmän ). Målsägande- och vittnesförhör samt viss skriftlig bevisning. 89 Grovt rån (Bankrån, tre personer med skarpladdad e vapen). Keps som tappades utanför banken, Luvtröja invid flyktbil, keps i soptunna längs flyktväg. Omfattande. 90 Grovt rån (bankrån, beväpnade och maskerade med rånarluvor). Tröja, skor, rånarluvor (kläder hittade i flyktbil – ca en månad efter rånet hittades skor, rånarluvor och värdemagasi n i skogen inte långt från brottsorten). De båda misstänkta förnekade. Bifall. De kläder som hittats stämmer med rånarens. Misstänkts DNA påträffats på rånarluva och overall. Hans förklaring att man i hans kretsar lånar varandras kläder och att kläderna måste vara någon annans, som han vid något tillfälle han inte alls kan redovisa möjligen haft på sig bär lika lite trovärdig som under annan åtalspunkt (se löp nr 86). Anm: i samma dom även dömd för grovt rån m.m. Bifall. De misstänkta hänvisat till att DNA kan härröra från någon av deras bröder. Den ene brodern åtta år. Den andra brodern vistades på annan plats. Sällsynt att bröder har samma DNA. Det framstår därför som statistiskt ytterst osannolikt att båda DNA proverna skulle överensstämma med de misstänktas profiler såvida de inte kommer från dem. Bifall. Nacka tingsrätt 2007-04-04 B 2510-06 (65.8) Svea Hovrätt 2005-06-03 B 3002-05 (61) Örebro tingsrätt De misstänkta Vittne såg när kläder 2006-06-21 förnekade. Det framgår slängdes. Gods och fibrer B 4638-05 ej när DNA avsatts. kunde knyta samman mfl personer och kläder. – Att (62) DNA skulle återfinnas pga en tillfällig användning framstår ej som troligt. Förklaring till att det fanns DNA på pistol ej trovärdig (hanterat bekants vapen). DNA bevisningen väger mycket tungt beträffande två av de misstänkta. Omfattande. Bifall. Stockholms tingsrätt De misstänkta Genom försvarare hävdat 2006-06-26 förnekade. Vägrade i att de varit inneboende B 6579-06 huvudsak att uttala sig. hos kamrater eller flick(66) vänner och menat att andra personer kommit att använda plagg som de tidigare kommit i beröring med. Enbart dessa lösligt hållna och inte närmare utvecklade förklaringar innebär dock inte att de gjorda DNAfynden skulle kunna ifrågasättas och därmed bedömas sakna bevisvärde. 33 91 Grovt rån (rån mot väktare/ värdetransportör). Svart hjälm, blå jacka, svart scooter-luva, mörk-blå vindjacka (hittades tillsammans med värdeväskan i en av de misstänktas bil. - Hårstrå i plastpåse i vilken värdeväskan transporterats. Målsägande- och vittnesförhör m.m., bl. a. angående misstänktas klädsel De misstänkta förnekade. Bifall. Båda misstänkta har uppgett att de var ägare till hjälmen och de undersökta plaggen. Den som ägde bilen lämnade uppgifter som det inte fanns skäl att sätta tilltro till. Den andre personen har inte kunnat lämna någon tillfredsställande förklaring till att vindtygsjackan och luvan (som hans DNA säkrats på) fanns i bilen. Hårstrå– mitokondrieDNA. En omständighet bland andra. Anm: En av de misstänkta dömdes även för förbered-else till rån. Solna tingsrätt 2007-04-18 B 2894-06 (67) 34 4.4 Tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande Löp nr Brottsrubricering DNAbeviset 92 Tillgrepp av fortskaffning smedel. Cigarettfimp Saknas. ar (passagerarstol och Misstänkt: Förnekade. i askkopp). Inget minne av att han varit i bilen. 93 94 95 Övrig bevisning – Inställning Tillgrepp av fortskaffning smedel. Cigarettfimp i askfat i bilen. Saknas i huvudsak. Tillgrepp av fortskaffning smedel. Cigarettfimp i bilen. Saknas i huvudsak. Tillgrepp av fortskaffning smedel (i sex fall). Misstänkt: Förnekade. Ingen vetskap om tillgreppet eller förklaring till fimpen. Misstänkt: Förnekade. Har blivit skjutsad i bilen. Förstod först i efterhand att den var stulen. Cigarettfimp Saknas. ar och ölburk som hittats i Misstänkt: Kunde bilarna. varken erkänna eller förneka eftersom han efter en olycka saknar minne från den aktuella tiden. Domstolens bedömning Dom Ogillat – tillgrepp av fortskaffningsmedel. Bifall – olovligt brukande. Bilen tillgreps 22-26 mars. Hittades i annan stad den 26 mars. Genom utred-ningen kan inte med säkerhet dras den slut-satsen att misstänkt tillgripit bilen. Däremot är det genom denna visat att misstänkt olovligen brukat bilen. Bifall. Mht den påträffade fimpen och då misstänkt inte kunnat lämna någon rimlig förklaring därtill kan det hållas för visst att misstänkt ensam eller tillsammans med annan deltagit i tillgreppet. Se även löpnr 26-28. Ogillat – tillgrepp av fortskaffningsmedel. Bifall – olovligt brukande. Linköpings tingsrätt 2007-05-15 B 1419-07 (19) Jönköpings tingsrätt 2005-12-12 B 2267-04 (22.6) Ystads tingsrätt 2007-02-14 B 2560-05 (37.2) Misstänkts alternativa förklaring kan inte lämnas utan avseende. Det kvarstår så pass mycket oklarheter kring tillgreppet att det inte kan anses styrkt. - Mht de skador som fanns på bilen (pm) framstår det som så osannolikt att han inte insett under vilka förhållanden bilen kommit i förarens besittning att invändningen kan lämnas utan avseende. Se även löpnr 55. Ogillat. Alingsås tingsrätt Besvärande 2007-02-21 omständigheter för B 84-07 misstänkt. Utan stöd av (40) annan utredning är det dock mycket tveksamt vilka slutsatser som kan dras av sådan utredning. I vart fall är det uppenbart att någon slutsats huruvida misstänkt tillgripit bilarna inte kan dras. – Någon utredning om huruvida misstänkt medverkat i körningen på sätt krävs för olovligt brukande har inte förebringats. Se även löpnr 58, 105. 35 96 97 Tillgrepp av fortskaffning smedel. Spruta i bilen Saknas. med vätska. Misstänkt: Förnekade. Måste ha tappat den i bilen när han blev skjutsad av någon kamrat. Olovligt brukande. Cigarettfimp på golvet vid förarsätet. Saknas. Misstänkt: Förnekade. Färdas i många olika bilar. Det är möjligt att han åkt i den aktuella. Såg inget uppbrutet tändningslås. Ogillat. Lunds tingsrätt 2007-04-25 B 1919-06 (41) Spåret avsatt av misstänkt. Fynd som påträffats på brottsplatsen. Ej fråga om spår som kommer från direkta bevis. Spåren utgör i och med det endast indicier (NJA 2003 s 113 och s 591, JT 2003-04 s 890ff). Bilen tillgreps 11-12 aug. och anträffades den 14 aug. Ej helt klart när fynden gjordes men får anses ha säkrats i förhållandevis nära samband med brottet. Misstänkt tidigare dömd för bl a förmögenhetsbrott. Misstänkts förklaring inte så osannolik att den helt kan lämnas utan avseende. Se även löpnr 59-60. Bifall. Borås tingsrätt Det kan hållas för visst att 2006-06-15 misstänkt färdats i bilen. B 1362-06 Utrett att den var stulen. (68) Misstänkt kan inte rimligen ha undgått att lägga märke till det uppbrutna tändningslåset. Anm: Misstänkt dömdes även för stöld, häleri, narkotikabrott m.m. 36 4.5 Sexualbrott Löp nr Brottsrubricering 98 Våldtäkt Sperma (okänd som (avtorkad på fick följa med handduk). målsägande n hem för att ringa). 99 100 Grov våldtäkt (två mt). Sexuellt umgänge med barn. DNAbeviset Sperma (fåtal på trosor från misstänkt nr 1). Sperma (på tröja). Övrig bevisning – Inställning Domstolens bedömning Dom Vittnesförhör om målsägandens beteende efter händelsen. Bifall. Misstänkt: Förnekade. Frivillig sex i trappa. Utlösning på målsägandens kläder. Målsäganden måste ha torkat med handduk på kläderna. Vittnesförhör om händelser före och efter gärningen. De båda misstänkta förnekade. Nr 1 - ej haft samlag. Nr 2 - frivilligt samlag. Fanns. Misstänkt: Erkände sexuellt ofredande. Målsäganden trovärdig. Hennes berättelse stöds av vittnesförhör. Misstänkts förklaring till hur hans sperma hamnat på handduken bär inte sanningens prägel. Hudiksvalls tingsrätt 2006-07-06 B 1080-06 (73) Anm: Misstänkt dömdes vid samma tillfälle för ytterligare en våldtäkt, försök till våldtäkt och sexuellt ofredande. Bifall. Stockholms tingsrätt Rutinerna på SKL sådana 2005-12-02 att förväxlings- eller B 25694-05 kontamineringsrisken är (74) mycket liten. I NJA 2003 Svea Hovrätt s 591 har Högsta 2006-02-07 domstolen uttalat att B 9268-05 bevisvärdet av DNA(75) analysen är avhängigt att slutsatsen av analysen framstår som rimlig. Vid prövning fanns ingen omständighet som talade för att förväxling skett eller att mot att slutsatsen var rimlig. – Målsägandens uppgifter om övergreppen trovärdiga och tillförlitliga. Uppgifterna stöddes också av DNA-analysen m.m. HovR – Målsägandens uppgifter får betydande stöd av bl a DNAanalyser. Anm: standardanalys kunde inte användas pga för få spermier. Konsensusanalys användes, dvs provet analyseras ett flertal gånger och en sammanvägning av resultaten görs. Misstänkt erkände att han Helsingborg fått utlösning. s tingsrätt 2006-07-28 Anm: Gärning 1992 – B 930-06 Åtal 2006 (efter DNA(76) träff). Anm: Mt dömdes även för andra sexualbrott riktade mot barn. 37 101 Grov våldtäkt (barn). Sperma på linne och trosor. Fanns. Misstänkt: Erkände gärning som motsvarade sexuellt ofredande. Misstänkt erkände att han Helsingborg fått utlösning. s tingsrätt 2006-07-28 Anm: DNA-analys skedde B 930-06 både 1994 och 1997. vid (76) analysen 1997 hade man tillgång till fynd från löp nr 100. Analysen visade att det var samma gärningsman. Anm: Mt dömdes även för andra sexualbrott riktade mot barn. 38 4.6 Övriga brott Löp nr Brottsrubricering DNAbeviset 102 Olaga hot Cigarettfimp. (hällt bensin genom brevlådeinka st samt en cigarettfimp). Övrig bevisning – Inställning Domstolens bedömning Dom Målsägande- och vittnesförhör, foto av cigaretter av samma märke hittat i misstänkts hem. Bifall. Misstänkt: Förnekade. 103 Mord (kvinna misshandlad till döds i lägenhet). Kniv med blodbesudlin gar från målsägande och misstänkt. Omfattande. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka pga berusning. Ljusstake sönderslage n med blod från målsägande n och misstänkt (stämde även med skada på kroppen). Den omständigheten att misstänkts DNA finns på en cigarettfimp på brottsplatsen talar med betydande styrka för att det är misstänkt som är gärningsman. Den omständigheten att cigarettfimpen varit av samma märke som misstänkt brukar använda och som hittades hemma hos henne stärker väsentligt misstankarna. Anm: Familjekonflikt – annan tänkbar gärningsman har inte framkommit. Bifall. Ett flertal omständigheter fanns som talade mot misstänkt. Ett av tre sakförhållande som var helt avgörande var målsägandens blod på den misstänktes byxor. Visat att våldet utövats med bl a angivna tillhyggen. Eskilstuna tingsrätt 2007-04-03 B 249-07 (69) Örebro tingsrätt 2005-05-16 B 3338-04 (70) Göta hovrätt 2005-07-19 B 1284-05 (71) Sönderslagen träkäpp med blod från målsägande och misstänk. 104 Misstänkts byxor blodbesudla de vid gripande (misstänkts och målsägande ns blod) Grovt häleri Rånarluva i (hälericentral bil, tillhörig i industriom- annan råde). misstänkt, utanför lokalen Omfattande. Ogillat. Misstänkt: Förnekade. Använt bilen och kan då ha kommit att prova luvan. Bunden till lokalerna. Lånat de i målet intressanta bilarna. Hans förklaring till att hans DNA fanns i luvan är måhända inte invändningsfri men är dock inte så osannolik att den kan lämnas utan avseende. Anm: se även löpnr 79. Göteborgs tingsrätt 2006-03-14 B 10946-05 (57) 39 101 102 103 Skadegörels e (brutit låskolv på vänster framdörr på bil). Blodspår Saknas. strax ovanför dörrlåset. Misstänkt: Kunde varken erkänna eller förneka eftersom han pga en tidigare olycka har dåligt minne. Mordbrand (anlagt brand i lokal efter inträngande och skadegörelse). Blod i lokalen (anges ej närmare – dock ej där elden anlades). Saknas i huvudsak Mord. Bloddroppar; två i trapphuset på sjätte trappsteget från det våningsplan där offret bodde och en droppe på väggen vid trappan Fanns bl. a. brottsplatsundersöknin g och vittnesförhör med den som hade hand om städningen i trapphuset. Misstänk: Förnekade. Var utanför lokalen tillsammans med andra. Blev angripen och råkade då slå handen genom en fönsterruta. Gick in i lokalen till en vask för att skölja av sig blodet. Bifall. Bilen hade skador och blodet har påträffats i omedelbar anslutning till skadorna. Det finns ingen annan rimlig förklaring än att misstänkt varit på platsen och orsakat skadorna. Anm: Se även löpnr 58, 95. Ogillat. Misstanke uppkom långt efter händelsen (anm: ca 6,5 år) i samband med DNA-träff. Blodet fanns inte i anslutning till den gardin som brann upp och eftersom fler personer med all sannolikhet trängde in i lokalen kan det inte anses styrkt att misstänkt anlagt branden. Ogillat. Angreppet börjat omedelbart utanför lägenhetsdörren. – Det kan fastslås att den tilltalade befunnit sig i Misstänkt: Förnekade. trappan och där trappan Ingen förklaring till börjar utanför offrets blodspåren. Planterat. lägenhet. – Med stor Minns inte om han varit säkerhet kan antas att i den aktuella staden. spåren avsatts någon gång under ca två och en halv dagars tid (=brottstiden). Den tilltalades sålunda i tid och rum konstaterade knytning till brottsplatsen räcker inte för fällande dom. Det krävs ytterligare bevisning, vittnes- och teknisk bevisning som närmare binder den tilltalade som gärningsman. Alingsås tingsrätt 2007-02-21 B 84-07 (40) Malmö tingsrätt 2007-01-25 B 7505-06 (72) Blekinge TR 2007-11-15 B 2180-06 (79) 40 5 Sammanfattning av domsmaterialet 5.1 Allmänt DNA-bevisning kan förekomma i de flesta typer av brott. Den är dock vanligast vid tillgreppsbrott.9 I undersökningen finns 92 åtalspunkter som avser stöld eller grov stöld, åtta åtalspunkter som avser rån eller grovt rån, sex åtalspunkter som avser tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovligt brukande samt fem åtalspunkter som avser sexualbrott. Därtill kommer ett antal åtalspunkter som avser ”övriga brott”. 5.2 Sammanblandning av spår och kontaminering En slutsats som kan dras av domarna är att det är mycket sällsynt att själva DNA-analysen ifrågasätts i domstolen. Endast vid några få fall har den misstänkte gjort gällande att spåret sammanblandats eller förväxlats av polis eller av personal vid SKL. Inte i något fall har invändning gjorts om kontaminering. I de fall där invändning om att förväxling förekommit har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL.10 Inte i något fall har domstolen ogillat åtalet efter en sådan invändning. 5.3 Nära släkting Vid några tillfällen har det gjorts invändningar om att DNA-spåret avsatts eller kan ha avsatts av en nära släkting.11 Förhör har även då på åklagarens begäran hållits med personal från SKL. Inte i något fall då sådant förhör hållits har åtalet ogillats. I ett fall då sådant förhör inte ägde rum ogillades åtalet.12 I det målet framgick det av utredningen att den misstänkte hade två syskon. Domstolen konstaterade att det inte fanns någon utredning huruvida blodet skulle kunna komma från någon av dem. Det fanns inte heller någon uppgift om hur stor sannolikheten var att blodet kunde komma från något av syskonen. Eventuella invändningar ska redas ut redan under förundersökningen. I de fall där den misstänkte förnekar gärningen och påstår att ett DNA-spår kan ha avsatts av en nära släkting finns det möjligheter att med stöd av 28 kap. 12 b § rättegångsbalken ta DNA-prov även på denne. Den möjligheten bör användas. 5.4 DNA-spårets koppling till gärningsmannen Domstolarnas bedömning av DNA-bevisning varierar. Det finns t.ex. domar från samma domstol som bedömt blodspår inne i en lokal där det varit inbrott olika. Fallen är i och för sig inte identiska men i det ena fallet13 ansåg domstolen att det inte var visat att det var gärningsmannen som lämnat blodspåren (blod på insida fönsterkarm, på sten tio meter in i lokalen och på en träpåk 30 9 Under 2006 svarade mängdbrotten för 82% av antalet träffar mellan spår och person (Källa: SKL). 10 Se löp nr 33 och 34. 11 Se bl.a. löp nr 6, 76, 77 och 81. 12 Löp nr 69. Se även löp nr 88. 13 Löp nr 66. 41 meter in i lokalen) medan domstolen i det andra fallet14 ansåg att DNA-spår som anträffas på eller intill brottsplatsen utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var gärningsman. Domstolen beaktade i det sistnämnda fallet att gärningsmannen inte hade legal anknytning till platsen och att det inte heller fanns omständigheter som talade emot att han skulle vara gärningsman (blodspår bl. a. inne i lokal på insidan list respektive på lamellgardin). Det är av betydelse var DNA-spåret säkrats.15 Dokumentationen kring detta är därför viktig. Bevisvärdet synes vara högre om DNA-spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium. Oavsett om spåret finns i närheten av brottsplatsen eller på denna är det viktigt att veta exakt var spåret säkrats. Ett DNA-spår som finns på fast föremål på en brottsplats torde naturligt ha högre bevisvärde än om det finns på ett löst föremål som kan ha hamnat på platsen av annan orsak. I fall där spåret utgörs av lös egendom, t.ex. cigarettfimpar, har domstolarna i vissa fall då misstänkt lämnat en förklaring som inte kunnat lämnas utan avseende ogillat åtalet.16 I andra fall har åtalet bifallits.17 Det finns fall där domstolen vid salivspår på en kvarlämnad flaska i en bil beaktat att den misstänkte inte hade någon rimlig förklaring därtill.18 I de fall där cigarettfimpen säkrats tillsammans med annat DNA-spår som blod och flaskor har domstolen konstaterat att andra visserligen kan ha placerat ut spåren men att den samlade bilden i det enskilda fallet var sådan att det var uppenbart att den misstänkte var gärningsman.19 Det finns även domar där den misstänktes tidigare kriminalitet beaktats i skuldfrågan. I ett fall där en fimp hittades i ett källarförråd befanns DNA-bevisningen tillsammans med vad som hade framkommit om den misstänktes tidigare kriminalitet som tillräcklig bevisning för fällande dom.20 Vid tillgrepp av fortskaffningsmedel där cigarettfimpar med DNA säkrats i bilen är utfallet splittrat. I vissa fall har åtalet bifallits, i andra har det ogillats.21 I några fall har handskar säkrats på brottsplatsen och den misstänkte har då ofta invänt att han lånat ut handskarna till en bekant. I ett fall har domstolen ogillat åtalet och i ett annat fall har åtalet bifallits.22 Det är svårt att dra några generella slutsatser om vad domstolarna kräver för att anse det klart att DNA-spåret har avsatts av den som har begått brottet, och att DNA-träffen därför styrker åtalet. Det är ju också naturligt att i vad mån spåret kan kopplas till gärningsmannen i hög grad beror av omständighe- 14 Löp nr 76. Se t.ex. löp nr 71. 16 Se t.ex. löp nr 8. 17 Se löp nr 22. 18 Se löp nr 28. Se även löp nr 35 och 36 där domstolen konstaterade att misstänkt inte förmått lämna en trovärdig förklaring till DNA-spåren. I det första fallet hade blod säkrats på en ficklampa som kvarlämnats på brottsplatsen och i det andra fallet hade blodspår säkrats i en soffa. 19 Se löp nr 21. 20 Se löp nr 59. 21 Se löp nr 92-97. 22 Se löp nr 50 och 55. Se även löp nr 64 och 86 15 42 terna i det enskilda fallet, och att det således är en fråga som måste lösas genom sedvanlig bevisvärdering. 6 Slutsatser 6.1 Bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt Genom Högsta domstolens avgörande år 2003 är det klarlagt att ett utlåtande från SKL om överensstämmelse mellan en misstänkt och DNA-profilen i ett spår i alla normala fall utgör tillräcklig bevisning om att den misstänkte har avsatt spåret. Det är bara om slutsatsen av ett eller annat skäl inte framstår som rimlig som det finns skäl att i det enskilda fallet närmare överväga risken för sammanblandning, förväxling av prover eller annat sådant. På motsvarande sätt klargör rättsfallet att utlåtanden från SKL som anger att risken är låg för att spåret i stället är avsatt från en nära släkting, i alla normala fall är tillräckliga för att avvärja svepande invändningar om att en DNA-profilträff skulle kunna förklaras av andra gärningsmän i den misstänktes släkt. Den genomgång av domar som har skett visar att domstolarna i allt väsentligt följer de uttalanden som Högsta domstolen har gjort om bevisvärdet av en DNA-profilträff. I rättsfallet var det på ett osedvanligt sätt klarlagt att det var en av rånarna som hade avsatt det blodspår som DNA-analyserades. Som har framgått av genomgången av domarna är det annars i denna länk i beviskedjan – att spåret har avsatts av den som har begått brottet – som bevissvårigheterna oftast uppkommer. Som diskuteras i nästa avsnitt måste därför den frågan uppmärksammas särskilt under förundersökningen. 6.2 Alla relevanta förundersökningsåtgärder måste vidtas En DNA-träff på en brottsplats kan vara ett bra bevismedel men innebär självklart inte per automatik att ett brott har blivit uppklarat. Det kan finnas många förklaringar till att en persons DNA avsatts på en viss plats. För att klara upp ett brott där DNA är ett bevis krävs som vid alla utredningar en gedigen förundersökning där alla relevanta utredningsåtgärder vidtas.23 I ett fall24 där den misstänktes blod fanns på brottsplatsen gjorde denne gällande att det kommit dit efter gärningen. Tack vare en noggrann platsundersökning och vittnesförhör med den polis som utförde undersökningen kunde motbevisas att den misstänkte endast varit på platsen för att urinera. Ingen hade enligt undersökningen urinerat i närheten (vid inbrottstillfället fanns det snö på brottsplatsen).25 Nedan följer några exempel på utredningsåtgärder som är viktiga att beakta vid en förundersökning. 23 Se t.ex. löp nr 61 där domstolen saknade ett antal utredningsåtgärder för att kunna dra slutsatsen att DNA-analysen framstår som rimlig (se även NJA 2003 s 591). Se även löp nr 68. 24 Se löp nr 5. 25 Se även löp nr 32 där målsägandeförhör och vittnesförhör hölls för att motbevisa invändningen om att han tidigare besökt bostaden. 43 • Ange noggrant var DNA-spåret säkrades (ange t.ex. inte ”i bilen” utan exakt var i bilen, inomhus/utomhus, exakt placering så långt möjligt, gärna foto). • Klarlägg så tidigt som möjligt om den misstänkte uppger sig ha varit på den plats där spåret säkrades – vid tidpunkten för brottet eller vid någon annan tidpunkt – och vad han då företog sig. • Har den misstänkte någon förklaring till ett DNA-spår? Är den rimlig? • Vid invändning om att syskon kan ha avsatt DNA-spåret bör den misstänktes familjeförhållanden utredas. Finns syskon (ev. tvilling) eller andra närmare släktingar som kan ha likartad DNA? Var finns dessa? Har de haft möjlighet att avsätta spåret? • Om den misstänkte skyller på syskon eller annan nära släkting bör övervägas om även de ska topsas för att kunna uteslutas som gärningsmän. • I fall där kriminaltekniker varit på brottsplatsen kan det ibland vara av värde att en brottsplatsanalys görs och redovisas i brottsplatsundersökningsprotokollet. Syftet är då att få fram så mycket information som möjligt från en brottsplats om händelseförloppet dels för att se om informationen ställd mot eventuell övrig bevisning är rimlig samt dels om den stödjer det modus som den misstänkte normalt använder (om detta är känt). 44 7 Statistik26 7.1 Omfattning Antal DNA-profiler i DNA-spårregistret 17 002 Antal DNA-profiler i Utredningsregistret 24 621 Antal DNA-profiler i DNA-registret 16 796 7.2 Träffar Totalt år 2007 Spår mot DNA-spårregistret 12 508 1 418 Utredningsregister mot DNA-spårregister 12 544 4 190 2 349 854 Spår mot DNA-register 7.3 Träffar senaste månaden Spår mot DNA-spårregister 120 Utredningsregister mot DNA-spårregister 252 Spår mot DNA-register 26 Per den 31 december 2007. Källa: SKL 54 45 8 SKL:s utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger till grund för frågeställningen under rubriken ”Ändamål ”, dels gentemot andra aktuella hypoteser. Undersökarnas värdering av dessa resultat redovisas som graderade slutsatser enligt nedanstående utlåtandeskala. I de fall undersökarna kan fastställa ett faktum används andra uttryckssätt såsom ”är”, ”är inte” eller ”kan uteslutas att”. Grad +4 Resultaten talar med visshet för att … Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms i praktiken som utesluten. Grad +3 Resultaten talar starkt för att … Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms som mycket liten. Grad +2 Resultaten talar för att … Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms som liten. Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att … De erhållna resultaten ger ett något större stöd för den uppställda hypotesen än för andra aktuella hypoteser. Grad 0 Frågan lämnas öppen … De erhållna resultaten ger inte stöd åt vare sig den uppställda hypotesen eller andra aktuella hypoteser. Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att … inte De erhållna resultaten ger ett något mindre stöd för den uppställda hypotesen än för andra aktuella hypoteser. Grad -2 Resultaten talar för att … inte Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann bedöms som liten. Grad -3 Resultaten talar starkt för att … inte Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann bedöms som mycket liten. Grad -4 Resultaten talar med visshet för att … inte Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann bedöms i praktiken som utesluten. 46 9 Träffrapporter Nedanstående text läggs som bilaga till alla träffrapporter som skickas från SKL. Bilaga Träffrapportinformation Information om Sveriges register registerträffar och träffrapporter med DNA-profiler, Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och förse uppdragsgivaren med de resultat som registrering och sökningar av DNA-profiler från personer och spår ger upphov till (registerträffar/träffrapporter). Nedan följer en översikt över de begrepp och definitioner som rör registren och hur de fungerar, samt hur SKL redovisar en registerträff/träffrapport och vad den innebär. Registerträffar och träffrapporter Träffrapport I en träffrapport redovisas resultatet av en automatisk jämförelse mellan DNA-profiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. SKL utför normalt registreringar och sökningar varje dag. En träffrapport kan innehålla en eller flera träffar mellan DNA-profiler från de olika registren. Det anges inte i vilket av registren DNA-profilerna ligger. Spår/person som ingår i denna träffrapport kan härröra från ärenden som ännu inte slutredovisats. Observera att det kan finnas ytterligare överensstämmande spår redovisade i det ursprungliga ärendet (Redovisning DNA/Sakkunnigutlåtandet). Eventuella personuppgifter är hämtade från utrednings- eller DNA-registret och kan avvika från de uppgifter som angavs när DNA-provet skickades in för analys. Varje träff har ett unikt “träff ID” som är SKL:s interna löpnummer på träffen. Det finns ingen “träffhistorik” avseende spår som en person tidigare gett träff mot, eftersom spåren alltid gallras vid träff mot person. Undantaget är när spåret har en lägre slutsats grad än Grad+4 (Resultaten talar med visshet för…). Då ligger spåret kvar. Sökprov i träffrapporten Sökprov är den DNA-profil som är senast registrerad och som vid sökning ger upphov till träff mot en eller flera tidigare registrerade DNA-profiler. Sökprovet kan komma från en person eller ett spår. Endast ett sökprov per träffrapport redovisas. 47 Träffprov i träffrapporten Träffprov är den eller de DNA-profiler som finns registrerade sedan tidigare och som vid sökning träffar mot en ny DNA-profil som registrerats (sökprov). Träffprovet/en kan komma från en person och/eller spår. Registerträff En registerträff består av en kombination av ett sökprov och ett träffprov som har en gemensam DNA-profil. Den gemensamma DNA-profilen för sök- och träffprov är underlaget för den statistiska beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse, vilket i sin tur utgör underlaget för slutsatsen. Om det finns flera sökprov (de har i så fall olika DNA-profiler) i ett ärende redovisas de i olika träffrapporter. Slutsats och korrigeringsfaktor i träffrapporter Slutsatserna baseras på risken för slumpmässig överensstämmelse. En referensdatabas baserad på ett urval av svensk normalbefolkning ligger till grund för denna statistiska beräkning. Risken för slumpmässig överensstämmelse är högre vid automatisk jämförelse mellan registren än vid jämförelse av ett begränsat antal spår och personer inom ett ärende. Flera olika korrigeringar görs normalt och slutsatsen i träffrapporterna är dessutom korrigerad med hänsyn till antalet DNA-profiler i registren. Nedanstående slutsatser för grad +3 och +4 gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting: Slutsats Nivå Resultaten talar med visshet för... Risk för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer ≥ 1 miljon Grad +4 Resultaten talar starkt för... Resultaten talar för... Resultaten talar i någon mån för... Grad +3 Grad +2 Grad +1 1 på 10 000 - 1 på 999 999 1 på 100 - 1 på 9 999 1 på 10 - 1 på 99 Ytterligare information om SKL:s slutsatsgradskala finns på SKL:s hemsida på IntraPolis eller Internet. Skillnaden mellan träffrapport och sakkunnigutlåtande I en träffrapport redovisas resultatet av automatiska jämförelser mellan DNAprofiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. I ett sakkunnigutlåtande jämförs spår och person/personer manuellt inom ett ärende. Det innebär att blandbilder och partiella profiler kan jämföras mot misstänkta i ärendet vilket inte är möjligt vid en automatisk sökning i registren eftersom blandbilder och ofullständiga profiler inte registreras. I sakkunnigutlåtanden redovisas såväl uteslutningar som överensstämmelser mellan personer och spår inom ett ärende. I träffrapporten redovisas bara överensstämmelser, d v s negativa sökresultat redovisas inte. Vidare kan det vid registersökning medföra en lägre slutsatsgrad vid träff mellan DNA-profiler i de olika registren än om ett begränsat antal DNA-profiler jämförs manuellt inom ett ärende. Detta beror på att risken för slumpmässig överensstämmelse är högre vid automatisk jämförelse mellan registren än vid jämförelse av ett begränsat antal spår och personer inom ett 48 ärende. En korrigeringsfaktor tar hänsyn till antalet DNA-profiler i DNAregistren vid automatisk sökning. Eftersom registerhanteringen på SKL i hög grad är automatiserad skickas träffrapporterna ofta innan det ursprungliga ärendet (sakkunnigutlåtandet/Redovisning DNA) hunnit slutredovisats. ”Kan det vara ett syskon?” Om man bortser från enäggstvillingar, som har identiska DNA-profiler sett till hela arvsmassan, är risken för att t.ex. två syskon har identiska DNAprofiler i de tio markörer som SKL analyserar mycket liten, men man måsta ändå alltid ta den i beaktande. I SKL:s utlåtanden görs detta genom förbehållet ”om man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting”. Detta innebär att risken, att två personers DNA-profiler (i de tio markörerna) stämmer överens, är högre om de är nära släkt (föräldrar, syskon) än om personerna är helt obesläktade med varandra. För att vara helt säker på om två närbesläktade personer har identiska DNA-profiler (i de tio markörerna) eller inte kan man begära DNA-prov från båda och begära jämförelse. Vem får träffrapporten? När en person träffar mot spår i spårregistret När en ny DNA-profil från en person söks mot spårregistret och ger träff mot ett eller flera spår skickas träffrapporten elektroniskt (via GroupWise) till: • myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in provet från personen • myndighetsbrevlådan hos den myndighet där brottet begicks om det är en annan myndighet än den myndighet som skickat in provet • myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in spåret/spåren När ett spår träffar mot en person eller annat spår När en ny DNA-profil från ett spår ger träff mot en person eller ett eller flera andra spår skickas träffrapporten elektroniskt till: • myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in spåret • den handläggare som skickat in det nya spåret • myndighetsbrevlådan hos den myndighet där det nya brottet begicks om det är en annan myndighet än den myndighet som skickat in det nya spåret. • myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in provet Register med DNA-profiler Spårregistret I spårregistret registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med en brottsutredning och som inte kan kopplas till person. Om flera spår inom ett ärende har samma DNA-profil registreras enbart DNA-profilen från ett av spåren. Innan registrering, görs en rimlighetsbedömning om spåret kan komma från en gärningsman eller på annat sätt bidra till att brottet klaras upp vid en eventuell framtida träff. Slutligen måste DNA-profilen uppfylla vissa kvalitetskrav som minimerar risken för slumpmässig överensstämmelse. Av 10 olika DNA-markörer måste 5 eller 7 markörer (beroende på brottskod) vara 49 godkända för att profilen ska få registreras i spårregistret. För närvarande registreras inte blandbilder (DNA från mer än en person) i spårregistret. Gallring från Spårregistret Vid träff mellan person och spår gallras spåret automatiskt under förutsättning att slutsatsnivå (Grad +4) har erhållits. Annars ska spår gallras när brottet är uppklarat eller på annat sätt är irrelevant. Detta ska meddelas SKL och ansvaret ligger på den polismyndighet som skickat in spåret. Beroende på brottets brottskod gallras spåren 15 respektive 30 år efter registrering. Utredningsregistret I utredningsregistret registreras DNA-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon misstanke i misstankeregistret (MR), och som lämnat DNA-prov för analys. Detta register hette med tidigare misstankeregistret. Gallring från Utredningsregistret När en person gallras från MR görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Finns personen registrerad i BR för brott med annan påföljd än böter, flyttas DNA-profilen från utredningsregistret till DNA-registret. Om personen varken finns registrerad i MR eller BR gallras personens DNA-profil från utredningsregistret. DNA-registret I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott med annan påföljd än böter och som lämnat DNA-prov för analys. Gallring från DNA-registret När en person gallras från BR gallras personens DNA-profil från DNA-registret, normalt 10 år efter avtjänad påföljd. Om DNA-profilen har registrerats med stöd av lagstiftningen fr o m 1 januari, 2006 görs en kontroll mot MR innan gallring och om personen är registrerad i MR flyttas DNA-profilen från DNA-registret till utredningsregistret. 50 10 Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2008:1 Riksåklagarens riktlinjer RåR 2008:1 ______________________________________________________________ Beslutade den 14 februari 2008 Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov – s.k. registertopsning I dessa riktlinjer behandlas frågan om registertopsning som sker i syfte att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av analysen i DNA-registret eller i utredningsregistret. Riktlinjerna omfattar inte kroppsbesiktning genom tagande av DNA-prov i brottsutredande syfte. Bakgrund 28 kap. 12 a § rättegångsbalken Enligt 28 kap.. 12 a § rättegångsbalken får kroppsbesiktning genom tagande av salivprov ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det utredningsregister som förs enligt polisdatalagen (1998:622). 23 § polisdatalagen DNA-registret får enligt 23 § polisdatalagen innehålla uppgifter om DNAanalyser som har gjorts med stöd av bestämmelser i 28 kap. rättegångsbalken och som avser personer som genom laga kraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter, eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. 24 a § polisdatalagen Utredningsregistret får enligt 24 a § polisdatalagen innehålla uppgifter om resultatet av DNA-analyser som har gjorts med stöd av bestämmelser i 28 kap. rättegångsbalken och som avser personer som är skäligen misstänkta för ett brott på vilket fängelse kan följa. Förarbetena I prop. 2005/06:29 anför regeringen bl. a. följande. Brottsligheten – även mängdbrottslighet såsom snatteri, stöld och tillgrepp av fortskaffningsmedel – medför lidande för enskilda och orsakar såväl samhället som enskilda stora kostnader. Redan detta gör det givetvis angeläget att brottsligheten kan klaras upp så snart som möjligt. Till detta kommer att en stor del av alla brott begås av personer som redan tidigare har begått brott och att kriminaliteten har gått allt längre ned i åldrarna. Det är vanligt att ungdomar börjar med att begå snatteri och via tillgrepp av fortskaffningsmedel och inbrottsstölder går vidare till grövre kriminalitet. En högre uppklarningsprocent i 51 fråga om mängdbrottslighet förbättrar möjligheterna att avbryta lagöverträdares brottskarriärer (sid. 19). En omfattande användning av DNA-teknik bör alltså leda till att fler brott klaras upp och att uppklarningen sker snabbare (sid. 20). Ett väl utbyggt DNAregister som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i landet skulle utgöra ett effektivt redskap för polisen i den brottsbekämpande verksamheten (sid. 21). För att det ska vara aktuellt med provtagning bör dock, liksom vid annan kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken tillämpas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att rena bagatellbrott, där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda provtagning på den misstänkte. I bedömningen av behovet av provtagning bör det även kunna vägas in att prov inte skall tas om det är onödigt. Det är exempelvis naturligt att prov inte tas om den enskilde redan är registrerad i DNA-registret eller om DNA-prov redan har tagits under utredningen av brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken (sid. 23). Mot de nu angivna fördelarna med tagandet av DNA-prover inom brottsbekämpningen skall vägas olägenheterna för den enskilde. En sådan olägenhet är själva provtagningen. DNA-prover tas emellertid regelmässigt genom enkla blod- eller salivprov och provtagningen framstår därmed som ett förhållandevis harmlöst ingrepp. Ett annat förhållande som kan upplevas som negativt för den enskilde är att myndigheterna genom provtagningen får tillgång till biologiskt material ur vilket det kan tas fram olika slag av information om den enskilde. Olägenheten av detta är dock i praktiken ganska begränsad, eftersom de DNA-prover som det här är fråga om används enbart för att ta fram DNA-profiler som kan utnyttjas enbart för identifiering (sid. 20). Riksåklagarens beslut den 24 maj 2007 i ärende ÅM-A 2006/2090 I beslutet behandlas frågan om registertopsning av ungdomar. I det ena fallet var en 15-åring misstänkt för två fall av stöld och i det andra var en 15-åring misstänkt för misshandel. Riksåklagaren fann vid sin prövning att proportionalitetsprincipen inte hindrar att även unga som är straffmyndiga registertopsas. Riktlinjer Beslut om registertopsning Beslut om registertopsning ska fattas rutinmässigt. Även om lagrummet är fakultativt utformat ska i princip beslut fattas och DNA-prov tas om de lagliga förutsättningarna för detta är uppfyllda. Den som är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelse kan följa ska alltså som huvudregel registertopsas. Regeln gäller även unga misstänkta som är straffmyndiga. Tillämpningen av proportionalitetsprincipen ska framförallt komma till uttryck på det sättet att registertopsning inte ska ske vid bagatellartade förseelser. Registertopsning bör således inte göras i de fall då påföljden för brottet förväntas bli enbart böter. Vid utredning av brott som endast har fängelse i straffskalan finns det med hänsyn härtill sällan skäl för att avstå från ett beslut om registertopsning. Detta gäller även om den misstänkte är under 18 år. Det bör också uppmärksammas att påföljden under vissa förhållanden kan bli annan än böter även för brott som normalt föranleder ett bötesstraff. Det kan således finnas grund för beslut om registertopsning vid exempelvis upprepade snatterier. 52 Åklagaren ska inte heller avstå från beslut om registertopsning enbart av den anledningen att påföljden kan bli böter på grund av straffnedsättningsregler eller att brottet kan komma att föranleda åtalsunderlåtelse. Frågan om registertopsning ska alltid övervägas. När polisen anmäler ett gripande till åklagaren ska åklagaren kontrollera om registertopsning skett och i annat fall besluta om sådan om förutsättningarna är uppfyllda. I de fall den misstänkte inte är frihetsberövad ska sådan prövning göras av åklagaren vid direktivgivningen samt inför eller i anslutning till ett förhör eller då den misstänkte av annan orsak är tillgänglig för kroppsbesiktning. Registertopsning ska inte göras om den misstänktes DNA-profil redan finns registrerad såvida det inte föreligger särskilda skäl, t.ex. att det föreligger en misstanke om att fel person lämnat det registrerade provet. Registertopsning ska inte heller göras om DNA-prov tagits under utredningen av brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Dokumentation Av Åklagarmyndighetens föreskrifter om diarieföring (ÅFS 2005:19) följer att beslut om registertopsning ska diarieföras i brottmålsdiariet. Ett beslut om registertopsning fattas och verkställs normalt medan den förundersökning som misstanken avser pågår. Det är dock inget som hindrar att detta sker senare så länge rättegång om misstanken inte är avslutad. Det bör uppmärksammas att registertopsning inte är en åtgärd för att utreda den brottslighet som misstanken avser. Registertopsningen ska därför inte redovisas i förundersökningsprotokollet beträffande misstanken. Dessa riktlinjer tillämpas från och med den 1 mars 2008. FREDRIK WERSÄLL Lisbeth Johansson (Utvecklingscentrum Göteborg)