DNA som bevis - Åklagarmyndigheten

DNA som bevis
– en sammanställning av domar
Promemoria
RättsPM 2008:5
Utvecklingscentrum Göteborg
Februari 2008
Innehållsförteckning
Inledning .......................................................................................................3
Syfte och metod ....................................................................................3
1
DNA som bevisning ...............................................................................4
1.1 Allmänt.........................................................................................4
1.2 DNA inom kriminaltekniken ........................................................4
1.3 Analysmetoder ..............................................................................5
2
Kroppsbesiktning för tagande av DNA...................................................6
2.1 Allmänt.........................................................................................6
2.2 Aktuella lagregler ..........................................................................6
2.3 Riksåklagarens riktlinjer ................................................................8
3
Praxis .....................................................................................................9
3.1 NJA 2003 s. 591 ...........................................................................9
4
Domstolarnas bedömning av DNA som bevisning ...............................13
4.1 Allmänt.......................................................................................13
4.2 Stöld och grov stöld ....................................................................13
4.3 Rån och grovt rån........................................................................31
4.4 Tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande ..............34
4.5 Sexualbrott .................................................................................36
4.6 Övriga brott ................................................................................38
5
Sammanfattning av domsmaterialet .....................................................40
5.1 Allmänt.......................................................................................40
5.2 Sammanblandning av spår och kontaminering.............................40
5.3 Nära släkting ...............................................................................40
5.4 DNA-spårets koppling till gärningsmannen.................................40
6
Slutsatser..............................................................................................42
6.1 Bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt...............................42
6.2 Alla relevanta förundersökningsåtgärder måste vidtas .................42
7
Statistik ................................................................................................44
7.1 Omfattning .................................................................................44
7.2 Träffar.........................................................................................44
7.3 Träffar senaste månaden..............................................................44
8
SKL:s utlåtandeskala ............................................................................45
9
Träffrapporter ......................................................................................46
10 Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2008:1 ...................................................50
3
Inledning
Kriminaltekniken genomgår en ständig utveckling och det kommer hela tiden
fram nya metoder. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är teknisk bevisning och
utvecklingen av denna mycket värdefull och bidrar till hållbara domslut. Under senare år har DNA-tekniken utvecklats alltmer och i många fall kommit
att bli ett viktigt bevismedel i domstol.
DNA-prover från skäligen misstänkta har tagits sedan flera år. Den 1 januari
2006 utvidgades möjligheterna att besluta om kroppsbesiktning för tagande
av DNA-prov. Utvidgningen innebär bl. a. att det är möjligt dels att regelmässigt ta DNA-prov på den som är skäligen misstänkt för ett brott varpå
fängelse kan följa dels att i vissa fall ta DNA-prov även på annan än misstänkt, se nedan om aktuella lagregler.
Den DNA-profil som man får genom kriminaltekniska analyser registreras i
DNA-registret, utredningsregistret eller i spårregistret. I DNA-registret finns
profiler från dem som dömts till annan påföljd än enbart böter eller som har
godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. I utredningsregistret registreras DNA-profiler på dem som är skäligen misstänkta för brott som kan medföra fängelse. I spårregistret registreras DNA-profiler från olika brottsplatser.
Syfte och metod
Syftet med denna promemoria är att utreda vilket värde DNA-spår har vid
domstolarnas bevisvärdering i olika situationer. Syftet är inte att granska enskilda domar utan är istället utifrån ett helhetsperspektiv att klarlägga vilka
problem DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister
som kan finnas i utredningar. Syftet är även att sprida denna kunskap inom
åklagarorganisationen men också att återrapportera vad som framkommit till
polisen och SKL för att i framtiden kunna förbättra förundersökningarnas
kvalitet. Återrapportering är inte minst viktig med hänsyn till att DNA-bevisning är vanligast förekommande vid s.k. mängdbrott där polisen är förundersökningsledare.
Granskningen av domstolarnas bevisvärdering grundas på slumpvis insamlade
domar. De insamlade domarna har meddelats av tingsrätt och hovrätt. Det
har inte skett någon avgränsning med hänsyn till brottstyp. De domar som
samlats in har varit sådana där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Antalet domar uppgår till 84 och antalet åtalspunkter till 112.
Domarna avser både bifallna och ogillade åtal. Insamlandet har gått till på så
sätt att landets åklagare i olika sammanhang har uppmanats att till Utvecklingscentrum Göteborg sända in domar som faller in under beskrivningen
ovan.
Det är klart att inte samtliga domar där DNA haft betydelse som bevisning
omfattas av denna granskning. Syftet är inte heller att få fram något statistiskt
säkert resultat utan istället försöka se vilka bedömningar som görs i olika fall
och vilka problem åklagaren kan möta i samband med DNA-bevisning.
4
1
DNA som bevisning
1.1
Allmänt1
DNA (Deoxyribo Nucleic Acid) är den kemiska beteckningen på människans
arvsmassa. DNA finns i alla cellkärnor i människokroppen samt i mitokondrierna, vilka är cellorganeller som sköter cellernas energiförsörjning. Arvsmassan är fördelad på 46 delar eller kromosomer. En människa ärver hälften
av det kärnbärande DNA: t (kromosomer) från modern och hälften från
fadern.
DNA-molekylen består av två sammanbundna strängar med fyra olika kvävebaser, eller nukleotider. De fyra olika kvävebaserna är adenin (A), tymin (T),
cytosin (C) och guanin (G). Ett A i den ena strängen motsvaras alltid av ett T
i den andra och ett C motsvaras alltid av ett G. De två strängarna vrider sig
runt varandra. De brukar därför benämnas DNA-spriral, DNA-helix eller
dubbelspiral.
Den arvsmassa som varje människa bär på består av ca tre miljarder baspar.
Enkelt uttryckt kan kombinationen av basparens ordningsföljd längs DNAmolekylen förklaras utgöra grunden för de olika egenskaperna. Med nuvarande kunskap är det endast en liten del av arvsmassan som bär på information.
Kromosomerna finns i cellens kärna och kallas därför för kärnbundet DNA
(kärn- DNA). Varje människa har samma uppsättning DNA oavsett varifrån i
kroppen en cellkärna kommer.
Varje människas uppsättning av DNA är unik med undantag av enäggstvillingar. Det går alltså inte med hjälp av DNA att skilja enäggstvillingar åt. Enäggstvillingar kan dock kriminaltekniskt skiljas åt med hjälp av fingeravtryck.
1.2
DNA inom kriminaltekniken2
DNA som bevisning inom kriminaltekniken uppmärksammades första gången
i mitten på 1980-talet.
Första gången som DNA-tekniken användes i Sverige var i ett våldtäktsfall
under 1989. I det fallet kunde man med mycket hög sannolikhet binda en
person till ett biologiskt spår. Den analys som då gjordes skedde i England och
krävde betydligt större spårmängder än som krävs idag.
De första helsvenska analyserna utfördes 1991. Sedan dess har tekniken och
analysmetoderna utvecklats i en mycket hög hastighet.
1
2
Tio år med DNA, SKL Rapport 2005:02
A.a. sid. 11.
5
1.3
Analysmetoder3
PCR-metoden (Den vanligaste analysmetoden4)
En DNA-analys av ett tillvarataget biologiskt spår sker genom utvinning och
rening av DNA, mängdbestämning, kopiering samt separation och utläsning.
Utvinning och rening kan ske på flera olika sätt beroende på vilken typ av
spår det handlar om och på spårets kvalitet. I korthet går det ut på att spåret
löses upp och DNA utvinns från cellkärnorna samt att ev. föroreningar tvättas
bort. För att kunna få ett tillförlitligt resultat krävs idag ca 70-100 celler med
DNA.
Därefter sker kopiering. PCR (polymerase chain reaction) är en kopieringsmetod som innebär att valda delar av arvsmassan, i detta fall de tio STR-områdena (short tandem repeats) och området för könsbestämning (amelogenin)
kopieras. Kopieringen sker 28 gånger och för varje kopiering fördubblas antalet DNA-molekyler i de utvalda områdena. Metoden liknar kroppens egen
DNA-process vid celldelning och noggrannheten är total vilket gör den användbar inom kriminaltekniken.
Efter kopiering separeras de olika DNA-fragmenten åt storleksmässigt vilket
sker med hjälp av en kurva. Det är topparnas placering som är intressant.
Längden anger kvaliteten. Topparna utläses och omvandlas sedan genom ett
dataprogram till en sifferkombination som blir själva DNA-profilen. Det är
sifferkombinationen som sedan registreras i de olika registren.
Mitokondriellt DNA (mtDNA)
Vissa biologiska spår innehåller mycket små mängder kärnbundet DNA, t.ex.
spontant avlossade hårstrån, ben eller tänder som legat nedgrävda många år
eller delvis förruttnade likdelar. I spåren kan det dock finnas en annan typ av
DNA kallat mtDNA.
MtDNA finns i cellernas cytoplasma. I varje mitokondrie finns det flera kopior av detta DNA och det finns många mitokondrier per cell vilket leder till att
det är möjligt att analysera små och dåliga spår.
MtDNA-analys är en specialanalys och används främst vid grova brott som
t. ex. mord. Bevisvärdet av en mtDNA-analys är lägre än för ett vanligt DNAresultat eftersom mtDNA inte är unikt då det ärvs från modern till barnen
och från döttrar till deras barn osv.
LCN-analys (Low copy number)
LCN-metoden används vid mycket små spårmängder, t. ex. spår på en armbandsklocka eller glasögon som en viss person använt under en längre tid. Det
kan räcka med 1/10 av ett normalt DNA-spår för att få fram en profil.
3
Se bl. a. SKL:s hemsida; www.skl.polisen.se
En bra och informativ beskrivning av metoden finns i tidningen Kriminalteknik nr 1 år 2005
(se särtryck som finns på SKL:s hemsida).
4
6
Även denna metod är en specialanalys som används i första hand vid grova
brott där vanlig DNA-analys inte räcker till. Med hänsyn till att det rör sig om
mycket små spårmängder är kontaminationsrisken hög och resultatvärderingen är komplicerad vilket leder till att bevisvärdet blir lägre än vid en normal DNA-analys.
2
Kroppsbesiktning för tagande av DNA
2.1
Allmänt
Tagande av DNA-prov omfattas av reglerna om kroppsbesiktning i 28 kap. i
rättegångsbalken. Med kroppsbesiktning avses enligt 28 kap. 12 § andra
stycket rättegångsbalken undersökning av människokroppens yttre och inre
samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana
prov. En kroppsbesiktning är ett tvångsmedel som får användas endast under
vissa angivna förutsättningar.
2.2
Aktuella lagregler
Den 1 januari 2006 utvidgades möjligheterna att besluta om tagande DNAprov. Tidigare var möjligheten att ta DNA-prov begränsad bl.a. till att avse
vissa angivna brott om brottet kunde leda till fängelse mer än två år.
De nya reglerna innebär bl. a. att det är möjligt dels att regelmässigt ta DNAprov på den som är skäligen misstänkt, dels att – i vissa fall - ta DNA-prov
även på annan än misstänkt. Motiven till ändringarna finns i Ds 2004:35 Genetiska fingeravtryck och prop. 2005/06:29 Utvidgad användning av DNAtekniken inom brottsbekämpning m.m. Åklagarmyndigheten har kommenterat den nya lagstiftningen i RättsPM 2006:7 DNA-prov för registrering (se
även Riksåklagarens beslut den 24 maj 2007 i ett tillsynsärende avseende s.k.
registertopsning av ungdomar (ÅM-A 2006/2090)).
I prop. 2005/06:29 sid. 19 ff anförde regeringen att brottsligheten – även
mängdbrottslighet såsom snatteri, stöld och tillgrepp av fortskaffningsmedel –
medför lidande för enskilda och orsakar såväl samhället som enskilda stora
kostnader. Redan detta gör det givetvis angeläget att brottsligheten kan klaras
upp så snart som möjligt. Till detta kommer att en stor del av alla brott begås
av personer som redan tidigare har begått brott och att kriminaliteten har gått
allt längre ned i åldrarna. Det är vanligt att ungdomar börjar med att begå
snatteri och via tillgrepp av fortskaffningsmedel och inbrottsstölder går vidare
till grövre kriminalitet. En högre uppklarningsprocent i fråga om mängdbrottslighet förbättrar möjligheterna att avbryta lagöverträdares brottskarriärer.
En omfattande användning av DNA-tekniken bör också enligt förarbetena
leda till att flera brott klaras upp och att uppklarningen sker snabbare. Ett väl
utbyggt DNA-register som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i
7
landet skulle utgöra ett effektivt redskap i den brottsbekämpande verksamheten.5
För att det ska vara aktuellt med provtagning ska dock liksom vid annan
kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken
iakttas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att rena bagatellbrott,
där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda provtagning på den misstänkte. I bedömningen av behovet av provtagning bör det
även kunna vägas in att prov inte ska tas om det är onödigt. Enligt förarbetena
är det exempelvis naturligt att prov inte tas om den enskilde redan är registrerad i DNA-registret eller om DNA-prov redan har tagits under utredningen
av brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Det senare provet
kommer då att användas vid eventuell registrering i DNA-registret.6
De olägenheter som uppkommer för den enskilde vid en provtagning framstår
enligt förarbetena som begränsade då tagande av ett salivprov är ett förhållandevis harmlöst ingrepp. Olägenheten av att myndigheterna genom provtagningen får tillgång till biologiskt material är även den begränsad eftersom de
DNA-prover som det här är fråga om används enbart för att ta fram DNAprofiler som kan utnyttjas enbart för identifiering.7
För att uppnå syftet med lagändringen krävs dock att DNA-registret och utredningsregistret byggs upp så snabbt som möjligt. Under den tid som möjligheten att ta DNA-prov funnits har inte registren vuxit i den omfattning som
kunnat förväntas. Den 31 december 2007 fanns det 16 796 profiler registrerade i DNA-registret och 24 621 profiler registrerade i utredningsregistret.
Under 2006 lagfördes enligt Brå 119 686 personer varav 24 192 dömdes till
enbart böter, 39 203 strafförelades böter och 18 176 meddelades åtalsunderlåtelse. En slutsats av siffrorna är att betydligt fler personer borde finnas i registren.
28 kap. 12 § rättegångsbalken
Stadgandet utgör portalparagrafen när det gäller tagande av DNA-prov. Den
som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa får under
vissa förutsättningar kroppsbesiktas för tagande av DNA-prov. De förutsättningar som avses i paragrafen är att analyssvaret behövs för utredning av det
aktuella brottet eller enligt bestämmelserna i 12 a §. Även annan än misstänkt
kan i vissa i 12 b § föreskrivna fall kroppsbesiktas för tagande av DNA-prov.
För att kunna genomföra kroppsbesiktningen får kvarhållande ske upp till sex
timmar eller om det finns synnerliga skäl ytterligare sex timmar.
28 kap. 12 a § rättegångsbalken
Kroppsbesiktning för tagande av salivprov, s.k. registertopsning, får ske på den
som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet
är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av
5
Prop. 2005/06:29 sid. 21
Prop. 2005/06:29 sid. 23.
7
Prop. 2005/06:29 sid. 20
6
8
analysen i det DNA-register eller utredningsregister som förs enligt polisdatalagen, se även Riksåklagarens riktlinjer (RåR 2008:1) nedan.
28 kap. 12 b § rättegångsbalken
Lagrummet reglerar förutsättningar för kroppsbesiktning genom tagande av
salivprov på annan än den som är skäligen misstänkt. Det kan t.ex. vara
målsägande eller vittnen vars DNA man behöver känna till för att kunna avgöra vilka DNA-spår som avsatts av en gärningsman. Det gäller också en person som man med fog anser vara misstänkt även om misstankegraden inte når
upp till skälig misstanke.
Prov får inte tas slentrianmässigt. Det krävs därför att det finns synnerlig anledning att anta att ett prov är av betydelse för utredningen av brottet. Enligt
förarbetena betyder det att det ska föreligga faktiska omständigheter som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att uppnå det avsedda resultatet
med åtgärden.8
Enligt lagrummets tredje stycke kan prov inte tas tvångsvis på den som är
under 15 år. Stadgandet hindrar dock inte att prov tas om samtycke lämnas
till åtgärden. Samtycke kan lämnas av barnet självt om det uppnått tillräcklig
mognad eller av vårdnadshavare eller en särskild företrädare. Analysresultatet
får endast användas i målet för de ändamål som provet togs. Det får inte
jämföras med de uppgifter som finns registrerade i register som förs enligt
polisdatalagen, dvs. DNA-, utrednings- och spårregistret.
28 kap. 13 § rättegångsbalken
Beslut om registertopsning fattas av förundersökningsledaren, åklagaren eller
rätten, jfr 28 kap. 4 § rättegångsbalken.
2.3
Riksåklagarens riktlinjer
Riksåklagaren beslutade den 14 februari 2008 om riktlinjer angående kroppsbesiktning genom tagande av salivprov, s.k. registertopsning (RåR 2008:1), se
bilaga. Riktlinjerna ska tillämpas från och med den 1 mars 2008.
Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt om de
lagliga förutsättningarna är uppfyllda. Den regeln gäller även unga misstänkta
som är straffmyndiga. Registertopsning ska dock inte ske om det är fråga om
bagatellartade förseelser, dvs. brott där påföljden förväntas bli enbart böter.
En person misstänkt för brott som normalt medför böter kan dock vid vissa
fall, t.ex. vid upprepade snatterier, registertopsas eftersom påföljden då kan
bli annan än böter.
Ett beslut om registertopsning fattas normalt på ett tidigt stadium av en förundersökning. Det kan då vara svårt att förutse vilken påföljd som slutligen
kommer att bestämmas. En åklagare ska dock enligt riktlinjerna inte avstå från
beslut om registertopsning enbart av den anledningen att påföljden kan
8
SOU 1995:47 s 298 och prop. 2005/06:29 s 39.
9
komma att bli böter på grund av straffnedsättningsregler eller att brottet kan
komma att föranleda åtalsunderlåtelse.
Registertopsning ska enligt riktlinjerna inte ske om den misstänktes DNAprofil redan finns registrerad om det inte föreligger särskilda skäl, t. ex. att det
föreligger en misstanke om att fel person lämnat det registrerade provet. Registertopsning ska inte heller ske om DNA-prov tagits under utredningen av
brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken, dvs. då det behövs för
utredning om det brott som förundersökningen gäller.
De flesta beslut om topsning fattas naturligt i samband med frihetsberövande.
Frågan ska dock alltid övervägas under hela förundersökningen. Beslut om
topsning kan fattas till den tidpunkt då rättegången om det brott som beslutet
avser avslutats.
3
Praxis
DNA som bevisning förekommer numera ofta i svenska domstolar. Trots
detta finns det få refererade fall där huvudfrågan enbart har avgjorts genom
en analys av DNA-bevisning. En anledning till detta är att DNA-bevisning
ofta förekommer tillsammans med annan bevisning. Högsta domstolen har i
ett vägledande fall, NJA 2003 s. 591, uttalat sig om bevisvärdet av resultatet
av DNA-analys.
3.1
NJA 2003 s. 591
I målet väckte åklagaren åtal mot en person för bl.a. rån genom att han
gemensamt och i samförstånd med andra personer medelst hot om våld som
inneburit eller för de anställda i en uraffär framstått som trängande fara stulit
klockor och kontanter till ett värde om 59 000 kr. Vid rånet krossades flera
glasmontrar med klockor och i samband därmed såg en av de anställda att en
av rånarna skar sig. Vid polisens platsundersökning anträffades blod dels på
ett monterglas, dels på en glasbit på golvet. Blodet sändes till SKL för analys. I
samband med en annan utredning där DNA-prov togs drygt ett år senare fick
man träff mot person.
Den misstänkte förnekade gärningen. Han uppgav att han inte kom ihåg vad
han gjorde den aktuella dagen, men han hade inte deltagit i något rån. Han
gjorde gällande att det blod som påträffats på monterglaset inte var hans,
varför det måste ha begåtts något fel i samband med analysen.
Tingsrättens bedömning
Tingsrätten fann, med hänsyn till att en av målsägandena berättat att en rånare skar sig på monterglas och att blod hittades på glaset till en sönderslagen
monter, att det saknades anledning att anta att det blod som anträffats vid
platsundersökningen och som sändes till SKL kom från någon annan än en av
gärningsmännen. Av utlåtandet från SKL framgick att det kunde hållas för
visst att DNA-spåren i det undersökta blodet kom från den åtalade om man
bortsåg från möjligheten att DNA:t kom från en nära släkting till honom.
Enligt tingsrätten hade det inte framkommit något som tydde på att fel hade
begåtts i samband med SKL:s undersökning. Mannen dömdes därför för rånet.
10
Hovrättens bedömning
Hovrätten fann likhet med tingsrätten gärningen styrkt.
Högsta domstolen
Högsta domstolen fann att avgörande för bedömningen av frågan om den
åtalade var en av gärningsmännen var värderingen av resultatet av DNA-undersökningen.
I Högsta domstolen avgav SKL yttrande och en forensisk biolog som deltog i
ärendets handläggning hos SKL hördes som sakkunnig. Domstolen antecknade därefter följande (kursiveringen av det mest centrala är promemorians).
När det allmänt gäller genomförandet av DNA-analyser framgår av SKL:s
yttrande bl.a. följande. SKL undersöker insända material och tar ut DNAprov för analys. Standardanalysen av DNA-prover går för närvarande ut på att
karaktärisera tio områden (genetiska markörer) av arvsmassan vilket överensstämmer med europeisk standard. Det är normalt tillräckligt att undersöka tio
områden men om det finns skäl för det kan analysen utvidgas till 15 områden.
Varje person har två varianter av DNA per analyserat område, en från respektive förälder. Analysen resulterar i en DNA-profil. Vad som gör en specifik
DNA-profil näst intill unik är kombinationen av varianter. När överensstämmelse mellan DNA-profiler från ett spår och en person erhålls genom
sökning i DNA-register görs det en matematisk beräkning av sannolikheten
för risken för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer.
Denna beräkning sker med hjälp av en databas som i Sverige omfattar DNAprofiler från en referenspopulation på cirka 300 personer med svenska namn.
Med risken för slumpmässig överensstämmelse som grund dras en slutsats
som visar hur starkt resultatet stöder att spåret faktiskt kommer från aktuell
person. Den starkaste slutsatsen ”det kan hållas för visst …” används när risken för slumpmässig överensstämmelse är 1 på 1 miljon eller lägre. SKL:s
bedömning är att det i praktiken inte har någon betydelse om risken för
slumpmässig överensstämmelse är 1 på 1 miljon eller 1 på 100 miljarder. Eftersom överensstämmelser mellan släktingar inte är enbart slumpmässiga görs
alltid den reservationen i SKL:s utlåtanden att slutsatserna gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att spåret kommer från en nära släkting. För slutsatser som gäller släktingar används inte den slutsatsskala som
gäller obesläktade personer. I stället redovisas risken för överensstämmelse
mellan två personer med en given släktskapsrelation. Vid denna beräkning
görs en försiktig uppskattning med hjälp av de vanligaste varianterna i databasen.
Beträffande den i målet aktuella DNA-undersökningen har SKL anfört bl.a.
följande. Av de två spår med överensstämmande DNA-profiler från den aktuella brottsplatsen som undersöktes år 2001 registrerades ett i DNA-registret
och det analyserades vid ytterligare ett tillfälle år 2002. Då det analyserades
första gången bestod en standardanalys av nio områden. När blodprovet från
M.A. analyserades år 2002 bestod en standardanalys av tio områden, varav
fyra var gemensamma med dem som användes 2001. Vid kontroll av M.A:s
DNA-profil mot DNA-registret erhölls en träff, med fyra gemensamma områden, mellan hans blod och det registrerade spåret. För att bekräfta träffen
var det nödvändigt att uppdatera spårets profil, vilket skedde vid det andra
11
analystillfället år 2002. Träffen mellan M.A. och spåret i DNA-registret består därmed av en fullständig DNA-profil, dvs. tio områden.
M.A. har till en början invänt att det förhållandet att referenspopulationen
enbart består av personer med svenska namn utgör en svaghet i DNA-analysen när jämförelse skall göras med en person som har annat ursprung. Han har
också ifrågasatt om referenspopulationen är tillräckligt stor. Han har vidare
invänt att en referenspopulation som annars kunnat vara relevant på grund av
olika subpopulationers preferenser eller på grund av inavel kan förlora sitt
värde vid DNA-analyser. Han har därvid anfört att han är född i Iran och att
generation-erna före honom består av personer vilka som preferens vid reproduktion haft andra perser.
SKL har i sitt yttrande anfört att en referenspopulation som består av cirka
300 personer har bedömts fullt tillräcklig för att erhålla tillförlitliga resultat.
SKL har anfört att när principerna för sannolikhetsberäkningen vid laboratoriets DNA-undersökningar fastställdes togs hänsyn till de osäkerheter som
normalt förekommer, exempelvis antalet personer som kan vara källa till spåret, relevant referenspopulation och grad av inavel, varför det nästan aldrig är
nödvändigt att anpassa beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse till varje individuellt ärende.
Enligt SKL är M.A:s ursprung i sammanhanget ovidkommande eftersom träffen mellan hans blod och spåren från brottsplatsen erhållits genom sökning i
DNA-register där sökningen inte varit inriktad mot personer från någon särskild befolkningsgrupp. Det finns inte heller enligt SKL anledning att anta att
slutsatsen av DNA-analysen blir en annan om beräkningen av risken för
slumpmässig överensstämmelse skulle göras med hjälp av en databas baserad
på perser. Beträffande invändningen rörande subpopulationer och inavel har
SKL anfört att eventuell inverkan därav och av andra populationsgenetiska
skevheter beaktas genom att risken för slumpmässig överensstämmelse alltid
justeras med en korrigeringsfaktor.
M.A. har vidare pekat på att det finns risker i laboratoriemiljö och att fel kan
ha begåtts vid hanteringen samt vid tolkningen av den ursprungliga DNAanalysen av spåren från brottsplatsen.
SKL har i denna del anfört bl.a. följande. Det finns ett väl fungerande system
för att minimera riskerna för felaktig hantering vid DNA-undersökningar och
SKL bedömer riskerna som mycket små även om det aldrig helt går att utesluta misstag. Det är förväxlingar av prover och information som utgör den
potentiellt allvarligaste risken eftersom dessa kan orsaka felaktiga uteslutningar men framför allt felaktiga överensstämmelser. Vid sådana arbetsmoment där SKL bedömer att förväxling kan uppstå medverkar två handläggare. En person utför momentet och en annan kontrollerar att det sker på
ett riktigt sätt. Även redovisningen av DNA-undersökningar sker efter
granskning av två personer. I förevarande fall har dessutom analys av de ursprungliga blodspåren skett vid två olika tillfällen. Det utförs löpande såväl
externa som interna kvalitetskontroller. Dessa riktar sig mot provtagning,
DNA-analys och resultattolkning och några förväxlingar har aldrig kunnat
påvisas.
12
DNA-tekniken grundar sig på vetenskapligt erkända metoder. De osäkerhetsfaktorer som M.A. pekat på beaktas enligt vad som framgått på olika sätt
inom ramen för tekniken. När det gäller risken för felaktigheter vid genomförande av DNA-undersökningar har denna av SKL allmänt bedömts som
mycket liten. Då det inte framkommit någon omständighet som tyder på att
fel begåtts vid den aktuella undersökningen måste man kunna utgå från att
undersökningen skett på ett korrekt sätt.
Utredningen visar att när slutsatsen av en DNA-analys blir att ”det kan hållas
för visst …” risken för slumpmässig överensstämmelse mellan DNA-profiler
från obesläktade personer är försumbar och bevisvärdet av en sådan slutsats
får anses vara mycket starkt. Utgångspunkten bör därför vara att, när som i
förevarande fall det är utrett att de analyserade blodspåren från brottsplatsen
härrör från gärningsmannen, slutsatsen ”det kan hållas för visst …” är tillräcklig
för att beviskravet att det skall vara ställt utom rimligt tvivel att det är aktuell
person som är gärningsmannen skall anses vara uppfyllt. Detta förutsätter dock
att slutsatsen av DNA-analysen framstår som rimlig. Vid en rimlighetsbedömning bör beakt-as om det finns några omständigheter som talar mot att
aktuell person är gärningsmannen. Därvid kan sådana faktorer få betydelse
som personens anknytning till orten där brottet begåtts samt hur dennes kön,
ålder, längd och ursprung förhåller sig till förekommande vittnesuppgifter. I
förevarande fall talar ingen av dessa faktorer eller någon annan omständighet
mot att SKL:s slutsats är rimlig.
När det gäller den reservation för nära släktingar som SKL alltid gör då slutsats-en av en DNA-analys fastställs har M.A. i HD antytt att spåren skulle
kunna komma från hans två år yngre bror.
Av SKL:s yttrande framgår att SKL bedömer att det enbart är helsyskon som i
praktiken skulle kunna uppvisa identiska DNA-profiler men att risken härför
är mycket liten. Av yttrandet framgår att i Sverige hittills inte har erhållits
några identiska DNA-profiler om man bortser från fall där tvillingar ingått.
SKL har bedömt risken för att de aktuella spåren skulle kunna komma från ett
helsyskon till M.A. till 1 på 6 940 och anfört att detta innebär att risken är
mycket låg. Under sådana förhållanden och då det inte finns någon indikation på
att det skulle kunna vara M.A:s bror som avsatt spåren bör reservationen för
nära släktskap inte påverka bevisvärdet av SKL:s slutsats.
Sammantaget fann Högsta domstolen att den slutsats av DNA-analysen som
redovisats i SKL:s utlåtande utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade
var en av gärningsmännen.
13
4
Domstolarnas bedömning av DNA som bevisning
4.1
Allmänt
De domar som redovisas nedan är som tidigare nämnts domar som åklagare
skickat in till Utvecklingscentrum Göteborg. Flera av domarna innehåller mer
än en åtalspunkt där DNA bevisning har förekommit. Domarna är meddelade
av både tingsrätt och hovrätt samt avser både bifallna och ogillade åtal.
Domarna har sorterats efter brottstyp; stöld och grov stöld, rån och grovt rån,
tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande, sexualbrott samt övriga brott.
4.2
Stöld och grov stöld
Löp
nr
Brottsrubricering
DNAbeviset
Övrig bevisning –
Inställning/förklaring
Domstolens bedömning Dom
1
Grov stöld
(villainbrott).
Blod
på
dörrkarms
yttersida.
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Hade ingen
förklaring.
Stöld
Blodspår
(lokalinbrott). framgår ej
var spåret
fanns.
Saknas
DNA-spåret tillräckligt
starkt indicium när
misstänkt själv inte kan
lämna rimlig förklaring till
varför hans blod fanns på
brottsplatsen.
Bifall.
2
3
Stöld
(lokalinbrott;
pub).
Saliv
på flaska.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka. Han hade
ingen anledning att
ifrågasätta
gärningspåståendet.
Vittnesförhör med
polisens förhörsledare
Misstänkt: Förnekade.
Möjligt att en kompis
lämnat flaskan.
4
5
Stöld
(lokalinbrott;
skola).
Blodspår
framgår ej
var spåret
fanns.
Saknas.
Stöld
(lokalinbrott;
skola).
Blodspår
på insida av
fönsterkarm.
Vittnesförhör med
1) polisens förhörsledare
2) polis från
platsundersökning
Misstänkt: Minns ej;
ifrågasatte ej gärningspåståendet
Misstänkt: Förnekade.
Han hade varit på
platsen för att urinera
och slagit till en redan
krossad ruta. I
inledande förhör
förnekade han att han
varit på platsen.
Bifall.
DNA-spåret i kombination med att misstänkt
under förhör självmant
nämnt Coca-colaflaska
utan information från
förhörsledaren om typen
av flaska tillräckligt.
Bifall.
Mölndals TR
2007-05-23
B 933-07
(1)
Varbergs TR
2006-12-05
B 2291-06
(2.1)
Malmö TR
Avd 2
2007-05-08
B 2024-07
(3)
Eskilstuna
TR
Grupp 2
2007-02-23
B 623-06
(4)
Bifall.
Eskilstuna
TR
Klarlagt att misstänkt varit 2007-03-14
på platsen. Senare
Grupp 2
förklaring till blodspår
B 522-07
efterhandskonstruktion.
(5)
Polis från
platsundersökning
motsäger uppgifter om
varför misstänkt varit på
platsen.
14
6
7
Stöld
Blodspår
(lokalinbrott). på insida av
fönsterbräda
och på
telefonlur.
Grov stöld
i två fall
(lokal- och
villainbrott).
Salivspår
på glas,
flaska och
ölburk;
framgår ej
var
föremålen
funnits.
8
Grov stöld
(villainbrott).
9
Stöld
Salivspår
(lokalinbrott). på flaska i
lokalen.
10
Grov stöld
(bostadsinbrott).
11
Stöld
Blodspår
(lokalinbrott). på del av
tillgripet
föremål,
anträffat 100
meter från
lokalen.
Försök till
Blodspår
stöld
framgår ej
(lokalinbrott). var.
12
Cigarettfimp
framgår ej
var den
anträffats.
Blodspår
inne i
bostaden.
I Hovrätten hölls
vittnesförhör med
personal från SKL
Misstänkt: Förnekade.
Spåren kan komma
från släkting exv.
någon av två bröder
boende i området. Ej
känt till att hade
glashammare i fickan.
Vittnesförhör med polis
från platsundersökning
samt kriminaltekniker
Misstänkt: Förnekade.
Bifall (TR ogillat).
Misstänkt anträffats med
glashammare i område
kring brottsplatsen
samma natt som
inbrottet. Risken för
förväxling med syskon 1
på 10000.
Svea hovrätt
Avd 10
2007-05-02
B 2580-07
Uppsala TR
2007-03-01
B 5053-06
(6)
Anm: dömd även för
olovligt brukande av bil
samma natt.
Bifall.
Eksjö TR
2003-07-18
Tillförlitligheten av analys B1614-01
och spårsäkring påverkas (7.1)
ej av att föremålen inte
tagits i beslag. Brottsmönstret företer påtagliga
likheter med övriga brott.
Anm: I samma dom dömd
för totalt 14 tillgreppsbrott
från lokaler eller villor – jfr
även löpnr 8.
Saknas
Ogillat.
Eksjö TR
2003-07-18
Misstänkt: Förnekade. Misstänkts berättelse
B 1614-01
Medger kommit till
oemotsagd. Uppgifterna
(7.2)
platsen på begäran av kan ej lämnas utan
kamrat. Lämnat då han avseende.
inte ville befatta sig
Anm: I samma dom dömd
med aktuellt gods
för totalt 14 tillgreppsbrott
(vapenskåp).
från lokaler eller villor, se
löpnr 7.
Saknas.
Bifall.
Stockholms
TR avd 12
Misstänkt: Förnekade. Ingen annan rimlig
2007-02-08
Kan ha varit på tomten förklaring än att misstänkt B 975-07
utanför lokalen och
är gärningsman.
(8)
druckit ur aktuell
flaska.
Anm: I samma dom dömd
även för annat tillgreppsbrott.
Saknas.
Bifall.
Falu TR
2006-05-16
Misstänkt: Inga
Anm: I samma dom dömd B 1099-06
minnes-bilder annat än för ytterligare tre stölder
(9)
brott i samma område
Misstänkt även tidigare
vid senare tillfälle.
dömd för inbrott i
bostadsområde.
Saknas.
Bifall.
Linköpings
TR
Misstänkt: Hade ingen DNA-spåret så starkt
2006-08-17
förklaring till spåren.
bevisvärde att misstänkt i B 1761-06
avsaknad av egna
(10)
uppgifter ska dömas.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Bifall.
Vänersborgs
TR
Genom DNA-spåret styrkt 2007-02-13
att misstänkt är skyldig till B 2310-06
inbrottet och det kan tas
(11)
för visst att avsikten varit
att stjäla.
15
13
14
15
16
17
18
Stöld
(bilinbrott).
Stöld
(bilinbrott).
Blodspår
Saknas.
20 cm från
krossad ruta. Misstänkt: Förnekade.
Möjligt att han haft
sårskada, varit i
garaget och stött emot
bilen.
Blodspår
bl. a. på
glasbit från
bilens instrumentpanel.
Stöld
Blodspår på
(lokalinbrott). a) plastpåse
med ihopplockat gods
i lokalen
b) tröja vid
krossat
fönster.
Grov stöld
(villainbrott).
Stöld
(bilinbrott i
fyra fall).
Stöld
(inbrott
lokal).
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Varit i garaget, möjligt
att haft sårskada och
stött emot bilen
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Hört glasruta krossas,
gått in i lokalen, ingen
mer minnesbild.
Osäker på om tröjan
tillhör honom. Ingen
förklaring till blodet på
plastpåsen.
Saknas.
Blodspår
på handtaget
till innerdörr
Misstänkt: Förnekade.
(pannrum).
Under en period bott i
pannrummet, dock ej
när inbrottet skedde.
Blodspår
framgår ej
var.
Blodspår
på golv
innanför ingångsfönster
.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Missbruksperiod vid
tillfället, möjligt att han
utfört inbrotten.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Missbruksperiod vid
tillfället, ingen
förklaring till
blodspåren.
Bifall.
Mht angivna fynd och
omständigheterna i övrigt
uppenbart att misstänkt
skyldig till stölden.
Stockholms
tingsrätt
Avd 14
2007-01-18
B 28449-06
(12.1)
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare stöld från
bil, båda fallen stöld av
vinterdäck, se löpnr 14.
Bifall.
Stockholms
tingsrätt
Mht angivna fynd och
Avd 14
omständigheterna i övrigt 2007-01-18
uppenbart att misstänkt
B 28449-06
skyldig till stölden
(12.2)
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare stöld från
bil, båda fallen stöld av
vinterdäck, se löpnr 13.
Bifall.
Halmstads
tingsrätt
Genom spåren på
Enhet 1
plastpåsen kan det hållas 2007-02-14
för visst att misstänkt
B 154-07
tillgripit godset.
(13.1)
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare stölder, se
löpnr 16.
Bifall.
Halmstads
tingsrätt
Det kan hållas för visst att Enhet 1
blodspåret avsatts vid
2007-02-14
inbrottet som skett
B 154-07
genom krossad ruta till
(13.2)
pann-rummets ytterdörr.
Misstänkt ingen rimlig
förklaring till att
blodspåret härrör från
honom.
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare stölder, se
löpnr 15.
Bifall.
Malmö TR
Avd 1
Inbrotten skett under kort 2006-10-26
tidsperiod (upp till fem
(14)
dagar) och då misstänkt
varit inne i
missbruksperiod.
Anm: I samma dom dömd
även för bl a inbrottsstöld
från lokal.
Bifall.
Stockholms
tingsrätt avd
Styrkt genom misstänkts 12
egna uppgifter och DNA- 2007-01-29
spår.
B 20276-06
(15)
16
19
Grov stöld
(inbrott
fritidshus).
Blodspår
framgår ej
var.
20
Grov stöld
(inbrott
fritidshus).
Blodspår
framgår ej
var.
21
Grov stöld
och
försök därtill,
14 fall
(främst
bostäder).
Cigarettfimp
ar och
flaskor inne
på
respektive
brottsplats,
även blod
inne i några
bostäder. En
av flaskorna
tillhört målsägande,
stått i
kylskåpet
Cigarettfimp
i bilens
askkopp.
22
23
Stöld
(bilinbrott).
Stöld
(bilinbrott).
Blodspår
inuti fordon
på plats där
stöldgodset
tillgripits.
Stöldgods anträffat hos Bifall.
misstänkt.
Styrkt genom anträffat
Misstänkt: Kunde
stöldgods och DNA-spår.
varken erkänna eller
förneka.
Anm: I samma dom dömd
Hittat stöldgodset
även för ytterligare
hemma. Hade
inbrottsstölder, se löpnr
missbruksperiod vid
20.
tillfället. Ingen
förklaring till
blodspåren.
Stöldgods anträffat hos Bifall.
misstänkt.
Styrkt genom anträffat
Misstänkt: Kunde
stöldgods och DNA-spår.
varken erkänna eller
förneka.
Anm: I samma dom dömd
Hittat stöldgodset
även för ytterligare
hemma. Hade
inbrottsstölder, se löpnr
missbruksperiod vid
19.
tillfället. Fullt möjligt att
varit på
gärningsplatsen.
Göta hovrätt
Avd 3
2007-02-23
B 164-07
Växjö TR
Enhet 2
2007-01-04
B 2004-06
(16.1)
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
Troligen andra
personer som placerat
ut fimpar och flaskor.
Möjligt för samma
personer att komma åt
blod genom använda
injektionssprutor.
I och för sig tänkbart att
föremål som flaskor etc
kan medtas av andra
gärningsmän. I detta fall
dock blod på gärningsplatsen och en flaska
tillhörande målsäganden.
Samlade bilden sådan att
misstänkt uppenbart är
gärningsman.
Stockholms
TR avd 11,
2006-09-04
B 16410-06
(17)
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Göta hovrätt
Avd 3
2007-02-23
B 164-07
Växjö TR
Enhet 2
2007-01-04
B 2004-06
(16.2)
Malmö TR
Avd 4
DNA-spåret i kombination 2006-10-11
med att fordonet inte stått B 4354-06
uppbrutet någon längre
(18.1)
tid – upp till 12 timmar –
tillräcklig bevisning.
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare en bilstöld
vid annat tillfälle och bl a
snatteri (löpnr 23).
Bifall.
Malmö TR
Avd 4
DNA-spåret i kombination 2006-10-11
med att fordonet inte stått B 4354-06
uppbrutet någon längre
(18.2)
tid – upp till 12 timmar –
tillräcklig bevisning
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare en bilstöld
vid annat tillfälle och bl a
snatteri (löpnr 22).
17
24
25
Grov stöld
(villainbrott).
Blodspår
på olika
platser i
villan, bl a
rum där
tillgripet
gods funnits.
Försök till
Blodspår
stöld
på krossad
(lokalinbrott). ruta till
elektronikaffär.
Vittnesförhör med
anmälningsupptagand
e polis som varit på
platsen.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Medgav att han varit
på platsen och känt på
redan krossad ruta för
att kontrollera att den
verkligen var krossad.
Bifall.
Malmö TR
Avd 4
Styrkt genom utredningen 2006-09-27
i målet, särskilt DNAB 5028-06
resultatet.
(20)
Bifall.
Styrkt genom misstänkts
egna uppgifter
tillsammans med
tidpunkten för gärningen
(ca 22.00) och liknande
tillvägagångssätt vid
fullbordade stölder under
samma period.
Nyköpings
TR
2007-03-02
B 177-07
(21)
Anm: I samma dom dömd
för två inbrottsstölder och
två hälerier.
26
Stöld och
försök till
TAF
(bilinbrott).
Blodspår på
insidan
höger
framruta.
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Erkände
stöld, försök till
tillgrepp av
fortskaffningsmedel.
Tipsad av kompis om
polisradio i bilen. Varit
och hämtat den.
Misstänkts uppgifter
angående tips av kompis
mycket osannolika. Även
försök till tillgrepp av
fortskaffningsmedel styrkt
genom detta samt
blodspåren.
Göta hovrätt
2006-12-15
B 72-06
Jönköpings
TR
2005-12-12
B 2267-04
(22.3)
Anm: I samma dom dömd
för flera stölder och
tillgrepp av fortskaffningsmedel, se löpnr 27-28,
93.
27
Stöld
Salivspår på
(lokalinbrott). kvarlämnad
flaska i
korridor på
socialförvaltningen.
Vittnesförhör med
anställd angående att
flaskan inte funnits på
platsen senaste
arbetsdag före inbrottet
Misstänkt: Förnekade.
Besökt socialförvaltningen med sambon
någon dag före
inbrottet. Kan då ha
lämnat flaskan där.
28
Stöld och
försök till
tillgrepp av
fortskaffning
smedel
(bilinbrott).
Salivspår på
kvarlämnad
flaska i bil.
Målsägandeförhör
angående tiden då
tillgreppet kan ha skett
(cirka två dygn) och
tillgripet gods.
Misstänkt: Förnekade.
Ingen förklaring till
DNA-spåren.
Bifall (ogillat i TR).
Styrkt genom vittnets
uppgifter, förenat med att
misstänkts sambo enligt
anteckningar inte varit
där påstått tillfälle – ingen
annan rimlig förklaring än
att flaskan kvarlämnad i
samband med inbrott
Göta hovrätt
2006-12-15
B 72-06
Jönköpings
TR
2005-12-12
B 2267-04
(22.4)
Anm: I samma dom dömd
för flera stölder och
tillgrepp av
fortskaffningsmedel, se
löpnr 26, 28, 93.
Bifall.
Göta hovrätt
2006-12-15
Genom DNA-spåret samt B 72-06
avsaknad av rimlig
Jönköpings
förklaring från misstänkt
TR
styrkt såväl stöld som
2005-12-12
försök till tillgrepp av
B 2267-04
fortskaffningsmedel.
(22.5)
Anm: I samma dom dömd
för flera stölder och TAF,
se löpnr 26-27, 93.
18
29
30
Grov stöld
(bostadsinbrott).
Blodspår
på
glasskärva i
fönsterkarmen.
Stöld
Blodspår på
(lokalinbrott). skrivbord
inne i
lokalen.
31
Stöld
Kvarlämnad
(lokalinbrott). e handskar
vid
kassaappara
t.
32
Grov stöld
(villainbrott).
Blodspår på
övervåninge
n
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
Ej varit i bostaden. Åkt
bil med kompis som
skulle göra inbrott.
Försökt hindra denne.
Kompisen slagit så
misstänkt blött
näsblod.
Saknas.
Med hänsyn till platsen
där blodspåret anträffats
kan det hållas för visst att
det kommer från
gärningsmannen.
Misstänkt: Förnekade.
Ingen förklaring till
blodspåren.
Misstänkt själv uteslutit
att syskon varit på
platsen. Ej sannolikt att
någon utomstående
placerat blodspåren.
Inget tyder på flera inbrott
på samma plats aktuell
helg.
Bifall.
Nyköpings
TR
2007-02-13
B 1497-06
(23)
Skövde TR
2007-03-28
B 121-07
(24)
Anm: I samma dom dömd
även för bl a grov stöld
(rånliknande fall).
Målsägandeförhör med Bifall.
Göta hovrätt
butiksföreträdare
Avd 2
angående brottstiden
Genom målsägande2006-07-17
och upphittade
uppgifter visat att
B 1582-06
handskar samt
handskarna hamnat på
Linköpings
misstänkts uppgifter att platsen i samband med
TR
han besökt lokalen.
in2006-05-19
brottet. Misstänkts
B 831-06,
Misstänkt: Förnekade. alternativa förklaring
714-06
Varit och handlat på
framstår som ren
(25.1)
salongen dagen före
efterhandskonstruktion.
inbrottet. Antingen
glömt handskarna då
Anm: I samma dom dömd
eller någon annan
även för bl a grov stöld,
placerat dem där.
se
löpnr 32.
Målsägandeförhör till
Bifall.
Göta hovrätt
motbevisande av
Avd 2
invändning att
Uppenbart att blodspåren 2006-07-17
misstänkt varit i villan
avsatts i samband med
B 1582-06
vid annat tillfälle.
inbrottet. Misstänkts
Linköpings
Vittnesförhör med polis uppgifter om besök i
TR
som kommit till platsen bostaden vederlagda
2006-05-19
och observerat
genom målsägandens
B 831-06,
blodspår (ej torkade i
uppgifter.
714-06
mitten).
(25.2)
Anm: I samma dom dömd
Misstänkt: Förnekade. även för bl a stöld, se
Gått in av nyfikenhet,
Löpnr 31.
dörren öppen. Ej
tillgripit något. I TR
uppgett besökt platsen
i sällskap med
ditbjuden bekant. Kan
ha lämnat något
blodspår då.
19
33
34
35
Grov stöld
(lägenhetsinbrott).
Grov stöld
(lägenhetsInbrott).
Grov stöld
(villainbrott).
Kvarlämnad
handske på
sovrumsgolv
.
Blodspår
vid krossat
fönster, de
flesta dörroch
skåphandtag
samt på
golvet.
Blodspår
på upphittad
ficklampa i
en soffa.
Målsägandeförhör
angående dels den
upphittade handsken,
dels att målsäganden
mött sannolik
gärningsman i
trapphus (svagt
signalement)
Vittnesförhör med
tekniker hos SKL samt
provtagande polis
angående invändning
om förväxlingsrisk av
prover.
Misstänkt: Förnekade.
Förväxlingsrisk av
DNA-prover. Möjligen
någon bekant tagit
med handsken och
placerat på
brottsplatsen.
Målsägandeförhör
angående brottstid.
Vittnesförhör med polis
som kommit till platsen
och observerat
blodspår
(koagulerade).
Vittnesförhör med
tekniker hos SKL samt
provtagande polis
angående invändning
om förväxlingsrisk av
prover.
Misstänkt: Förnekade.
Förväxlingsrisk av
DNA-prover. Möjligen
mc-gäng som misshandlat honom tagit
med blodig trasa och
placerat ut spår.
Vittnesförhör med den
privatperson som
funnit lampan efter
inbrottet angående att
lampan ej tillhörde
fastighetsägaren
Misstänkt: Förnekade.
Någon kriminell kan ha
lånat hans saker,
däribland ficklampan.
36
Grov stöld
(villainbrott).
Blodspår i en Saknas.
skinnsoffa.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Bifall.
Förväxlingsrisk av
proverna utesluten. Med
beaktande av
målsägandens uppgifter
visat att misstänkt är
gärningsmannen.
Göta hovrätt
Avd 3
2007-05-21
B 768-07
Örebro TR
2007-03-09
B 4222-06
(26.1)
Anm: I samma dom dömd
även för ytterligare två
grova stölder genom
bostadsinbrott (se löpnr
34).
Bifall.
Förväxlingsrisk av
proverna utesluten.
Blodspår har anträffats
på flera ställen i
lägenheten. Därigenom
klarlagt att misstänkt är
gärningsman.
Göta hovrätt
Avd 3
2007-05-21
B 768-07
Örebro TR
2007-03-09
B 4222-06
(26.2)
Anm: I samma dom dömd
även för ytterligare två
grova stölder genom bostadsinbrott (se löpnr 33).
Bifall.
Göta hovrätt
Avd 3
Misstänkt har inte förmått 2005-05-16
lämna någon trovärdig
B 877-05
förklaring till hur lampan
(endast
med hans blod hamnat
påföljd)
på platsen.
Växjö TR
2005-03-22
Anm: I samma dom dömd B 303-04
för ytterligare två grova
(27.1)
stölder genom bostadsinbrott (se löpnr 36).
Bifall.
Göta hovrätt
Avd 3
Misstänkt har inte förmått 2005-05-16
lämna någon trovärdig
B 877-05
förklaring till hur hans
(endast
blod hamnat på platsen.
påföljd)
Växjö TR
Anm: I samma dom dömd 2005-03-22
för ytterligare två grova
B 303-04
stölder genom
(27.2)
bostadsinbrott (se löpnr
35).
20
37
38
39
Stöld
Kvarlämnad
(lokalinbrott). glassbägare.
Stöld
Kvarlämnad
(lokalinbrott). injektionsspruta.
Stöld
Spår på
(lokalinbrott). juicepaket
tillhörande
målsägande
n.
Vittnesförhör med
anställd angående
lokalernas utformning,
platsen för inbrottet
samt gjorda fynd.
Misstänkt: Förnekade.
Han hade vistats i
närheten av lokalen.
Bägaren kan ha
kommit dit genom
öppning i taket
Vittnesförhör med
anställd angående
gjorda fynd.
Vittnesförhör med polis
som tagit upp anmälan
på brotts-platsen.
Misstänkt: Förnekade.
Ej varit på platsen. Kan
ha lånat ut spruta till
annan missbrukare.
Målsägandeförhör
angående gjorda fynd.
Vittnesförhör med polis
som undersökt
brottsplatsen.
Misstänkt: Förnekade.
Ingen förklaring till
spåren.
40
41
Stöld
Spår på
(lokalinbrott). filmjölksförpackning
tillhörande
en anställd.
Stöld
Framgår ej.
(lokalinbrott).
Vittnesförhör
angående gjorda fynd.
Misstänkt: Förnekade.
Kan ha varit utanför
brottsplatsen och
druckit ur förpackningen varefter någon
annan lånat eller tagit
den.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka. Ifrågasätter ej
att han begått brottet
men minns det ej.
Bifall.
Malmö TR
Avd 3
DNA-spåren har avsatts
2003-08-11
av en person som måste B 4860-03
ha befunnit sig på platsen (28.1)
i samband med att brottet
begåtts.
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare tre liknande
stölder (löpnr 38-40).
Bifall.
DNA-spåren har avsatts
av person som måste ha
befunnit sig på platsen i
samband med att brottet
begåtts.
Malmö TR
Avd 3
2003-08-11
B 4860-03
(28.2)
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare tre liknande
stölder (löpnr 37, 39-40).
Bifall.
Malmö TR
Avd 3
DNA-spåren har avsatts
2003-08-11
av person som måste ha B 4860-03
befunnit sig på platsen i
(28.3)
samband med att brottet
begåtts.
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare tre liknande
stölder (löpnr 37-38, 40).
Bifall.
Malmö TR
Avd 3
DNA-spåren har avsatts
2003-08-11
av person som måste ha B 4860-03
befunnit sig på platsen i
(28.4)
samband med att brottet
begåtts.
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare tre liknande
stölder (löpnr 37-39).
Bifall.
Hovrätten för
Västra
Anm: I samma dom dömd Sverige Avd
för ytterligare stölder
5
(löpnr 43 – 45).
2005-12-01
B 4025-05
Göteborgs
TR , Avd 9
2005-10-03
B 2882-05
(29.1)
21
42
43
44
45
46
Försök till
stöld
(villainbrott).
Sekret på
kvarlämnad
mössa samt
blod på kvarlämnat
papper.
Båda
föremålen i
en på
platsen
upphittad
väska.
Saknas.
Ogillat.
Misstänkt: Förnekade.
Kan ha lämnat
ryggsäck med föremål
hos kompis som sedan
tagit med den till
platsen.
I mössan även hårstrå
som ej kommer från
misstänkt. På pappret
blod från minst två
personer. Glas på
brottsplatsen sprucket
men inget i utredningen
visar att gärningsmannen
därvid blött så att
blodspår på pappret
avsatts då. Pga detta och
DNA från minst tre
personer ej styrkt att
misstänkt varit en av
gärningsmännen.
Stöld
DNA på
(lokalinbrott). glasbit från
krossad ruta
samt på
plastskrin i
kassan.
Saknas.
Stöld
Blodspår
(lokalinbrott). på
kvarlämnat
stöldgods
utanför
lokalen.
Saknas.
Stöld
Blodspår på
(lokalinbrott). insidan av
altandörr.
Saknas.
Stöld
Kvarlämnad
(lokalinbrott). injektionsspruta i
förrådsutrymme.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka. Ifrågasätter ej
att han begått brottet
men minns det ej.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Ifrågasätter ej att han
begått brottet men
minns det ej.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Ifrågasätter ej att han
begått brottet men
minns det ej.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Hovrätten för
Västra
Sverige Avd
5
2005-12-01
B 4025-05
Göteborgs
TR, Avd 9
2005-10-03
B 2882-05
(29.2)
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare stölder
(löpnr 41, 43-45).
Bifall.
Hovrätten för
Västra
Anm: I samma dom dömd Sverige Avd
för ytterligare stölder
5
(löpnr 41, 44-45).
2005-12-01
B 4025-05
Göteborgs
TR
Avd 9
2005-10-03
B 2882-05
(29.3)
Bifall.
Hovrätten för
Västra
Anm: I samma dom dömd Sverige Avd
för ytterligare stölder
5
(löpnr 41, 43, 45).
2005-12-01
B 4025-05
Göteborgs
TR, Avd 9
2005-10-03
B 2882-05
(29.4)
Bifall.
Hovrätten för
Västra
Anm: I samma dom dömd Sverige Avd
för ytterligare stölder
5
(löpnr 41, 43-44).
2005-12-01
B 4025-05
Göteborgs
TR
Avd 9
2005-10-03
B 2882-05
(29.5)
Bifall.
Kalmar TR
2007-05-03
Anm: Brottplatsen förråd
B 975-07
som stått öppet i vart fall
(30)
fyra dagar = brottstiden.
Misstänkt i samma dom
dömd även för tillgrepp
av fortskaffningsmedel
samt ringa narkotikabrott.
22
47
Försök till
grov stöld
(lägenhetsinbrott).
DNA-spår på Målsägandeförhör
krossad ruta. angående iakttagelser
av två gärningsmän
(inget närmare
signalement)
48
Stöld
(bilinbrott i
två fall).
DNA-spår i
fordonen,
framgår ej
var.
49
Stöld
Blodspår på
(lokalinbrott). hylla bakom
kassbänk
samt på
strömbrytare
i lokalen.
50
Försök till
grov stöld
(båtmotorer
från marina).
Spår i
handskar
som
anträffats på
platsen.
51
Stöld
(båtmotor).
Blod
på
båtbrygga.
52
Stöld
(båtmotor).
Cigarettfimp
mellan båtplats och
parkeringsplats.
53
Stöld
Blodspår
(lokalinbrott). på lådfront
inne i
lokalen.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Saknas.
Bifall.
DNA på sådant ställe att
misstänkt måste vara en
av de två
gärningsmännen.
Västmanlands TR
2006-06-05
B 1407-06
(31)
Anm: I samma dom dömd
för bl a rån och stöld.
Bifall.
Helsingborg
s TR Enhet
Misstänkt: Kunde
1
varken erkänna eller
2006-12-06
förneka.
B 2665-06
(32)
Förhör med företrädare Bifall.
Göteborgs
för målsäganden.
TR
Styrkt mht spåren och
Avd 11
Misstänkt: Kunde
omständigheterna i övrigt 2007-06-05
varken erkänna eller
– såsom åberopat förhör. B4947-07
förneka.
(33)
Anm: I samma dom dömd
även för bl a grov stöld.
Saknas.
Bifall.
Kalmar TR
Medtilltalads uppgifter
2007-04-03
Misstänkt: Förnekade. uppenbar
B 694-07
Lånat ut handskar
efterhandskonstruktion.
(34.1)
m.m. till kamrat i Polen Inget spår av DNA från
(denne gripen på plats tidigare dömd i
och tidigare dömd för
handskarna.
brottet). Medtilltalad
hörd på misstänkts
Anm: Mt (bosatt i Polen)
begäran för att styrka
gripen i samband med
uppgifterna.
stölder av båtmotorer sex
månader efter denna
händelse. I samma dom
även dömd för dessa,
tillsammans med andra
gärningsmän som dömts
för tidigare stölder av
samma slag (löpnr 5152).
Saknas.
Bifall.
Kalmar TR
2007-04-03
Misstänkt: Förnekade. Anm: Misstänkt (bosatt i
B 694-07
Ingen förklaring till
Polen) i samma dom
(34.2)
spåren.
dömd för liknande stöld
(löpnr 52) samt
tillsammans med annan
som dömts för ytterligare
stölder av samma slag
(löpnr 50).
Saknas.
Bifall.
Kalmar TR
2007-04-03
Misstänkt: Förnekade. Anm: Misstänkt (bosatt i
B 694-07
Ingen förklaring till
Polen) i samma dom
(34.3)
spåren.
dömd för liknande stöld
(löpnr 51) samt
tillsammans med annan
som dömts för ytterligare
stölder av samma slag
(löpnr 50).
Saknas.
Bifall.
Svea hovrätt
Avd 1
Misstänkt: Kunde
Anm: I samma dom dömd 2007-02-12
varken erkänna eller
för bl a försök till stöld i
B 323-07
förneka.
två fall
Södertälje
TR
2006-12-20
B 918-06
(35)
23
54
55
56
57
58
Stöld i tre fall
(två
lokalinbrott
och ett
inbrott i båt)
och försök till
stöld i ett fall
(lokalinbrott).
Blodspår,
framgår ej i
något fall var
spåren
anträffats.
Stöld
Handskar
(lokalinbrott). anträffade
på
brottsplats,
framgår ej
var.
Stöld
(förrådsinbrott).
Salivspår
kvarlämnad
ölburk.
Stöld
Salivspår
(lokalinbrott). kvarlämnad
plastsked
innerst i
lokalen.
Stöld
(bilinbrott).
Blodspår
på vänster
framdörr
(framgår ej
om in- eller
utsida).
Saknas.
Misstänkt: Förnekade
respektive kunde
varken erkänna eller
förneka.
Bifall.
Blekinge TR
2007-02-12
Anm: I samma dom dömd B 2601-06
för bl a grov stöld.
(36)
Saknas.
Ogillat.
Misstänkt: Förnekade.
Lånat ut handskarna till
bekant. Vill ej uppge till
vem.
Misstänkts alternativa
förklaring kan ej lämnas
utan avseende (se även
löp nr 94).
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Möjligt att bekant (med
angivet förnamn) tagit
med ölburk från fest.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka. Kan ha varit
inne utan att stjäla.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Ystads TR
2007-02-14
B 2560-05
(37.1)
Anm: I samma dom dömd
för bl a stöld och grov
stöld.
Ogillat.
Nyköpings
TR
Misstänkts förklaring
2007-06-07
angående ölburken kan
B 573-07
inte lämnas utan
(38)
avseende och är inte
motbevisad av åklagaren.
Anm: tidsrymd för brottet
drygt fem timmar,
förrådet olåst
Ogillat.
Utrymme för andra
rimliga förklaringar än att
misstänkt är
gärningsman, exempelvis
att misstänkt varit i
lokalen efter inbrottet.
Anm: tidsrymd för brottet
cirka 13 timmar.
Misstänkt i samma dom
dömd för två stölder och
ett snatteri.
Bifall.
Blodspår uppenbarligen
avsatts i nära tidsmässigt
samband med brottet.
Ingen annan rimlig
förklaring än att misstänkt
är gärningsman (Se även
löp nr 95 och 105).
Anm: I samma dom dömd
för bl a snatteri, olovlig
körning och
narkotikabrott.
Malmö TR
Avd 2
2007-02-26
B 1090-07
(39)
Alingsås TR
2007-02-21
B 84-07
(40.2)
24
59
60
61
62
63
Stöld
(förrådsinbrott,
samma
fastighet,
flera fall).
Stöld
(inbrott
skola).
Cigarettfimp
i ett förråd.
Fingertuta
utanför
kontor där
tillgreppet
skett.
Stöld
Blodspår
(lokalinbrott). på glasbitar
från krossad
ruta.
Stöld
(inbrott,
motell).
Stöld
(bilinbrott).
Kvarlämnad
ölflaska i
personalrum
där stölden
skett.
Blodspår
på utsidan
av höger
framdörr.
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
Spåren måste ha
placerats av annan
person.
DNA-fynd och vad som i
målet framkommit om
misstänkts tidigare
kriminalitet tillräcklig
bevisning.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Spåren måste ha
placerats av annan
person.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Har besökt motellet
under aktuell tid och
druckit öl där.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Lunds TR
2007-04-25
B 1919-06
(41.1)
Anm: Brottstid två dygn.
Fimpen beslagtagen efter
ytterligare fyra dygn vid
genomgång av förråd. I
samma dom dömd för bl
a ytterligare stöldbrott.
(se löpnr 60 och 96).
Bifall.
Lunds TR
2007-04-25
Anm: Brottstid ett dygn,
B 1919-06
beslag nästföljande dag. I (41.2)
samma dom dömd för bl
a ytterligare stöldbrott.
(se löpnr 59 och 96).
Ogillat.
Hovrätten för
Västra
Hänvisning till NJA 2003
Sverige
s 591. Inga andra faktorer Avd 5
eller vittnesuppgifter, t ex 2007-02-23
om uppgifter i anmälan,
B 3539-06
andra förhållanden på
Göteborgs
platsen eller misstänkts
TR
förehavanden aktuell tid
Avd 8
föreligger som gör att
2006-07-19
slutsatsen av DNAB 11786-05
analysen framstår som
(42)
rimlig.
Anm: Brottstid tio
minuter.
Ogillat.
Viss osäkerhet råder när
och hur flaskan hamnat i
personalutrymmet.
Anm: dömd för bl a
ytterligare stöld i samma
dom (aktuell gärning 5 år
gammal).
Ogillat.
För för långt att döma
med blodspåren som
enda bevisning. Kan ej
uteslutas att misstänkt
kommit till platsen först
sedan stölden begåtts
och då lämnat blodspår
på dörren.
Anm: I samma dom dömd
för bl a stöld i samband
med bilinbrott en månad
tidigare.
Mariestads
TR
2007-02-16
B 909-06
(43)
Malmö TR
Avd 4
2007-03-12
B 450-07
(44)
25
64
65
Stöld
Handske
(lokalinbrott). med
blodspår
anträffad 4:e
våningen.
Grov stöld
(villainbrott).
Kvarlämnad
cigarettfimp.
Vittnesförhör
angående brottstid och
fynd av handske.
Misstänkt: Förnekade.
Varit i fastighetens
garage aktuell tid.
Skurit sig på ett rör.
Haft med handskar
men vet ej var de
hamnat. Ej varit på 4:e
våningen.
Fotografi från
brottsplatsen.
Misstänkt: Förnekade.
Befunnit sig i trakten.
Lämnat ett öppnat
cigarettpaket samma
dag till bekanta som
han tillfälligt träffat.
Ogillat.
Genom vittnesuppgifter
uppenbart att handsken
kommit dit i samband
med stölden. Emellertid
andra tänkbara
förklaringar såsom att
någon annan hittat och
använt handsken.
Malmö TR
Avd 4
2007-03-12
B 5670-06
(45)
Anm: I samma dom dömd
för bl a häleri, olaga
intrång och snatteri.
Ogillat.
Eskilstuna
TR
DNA-spår på cigarettfimp 2006-08-15
i avsaknad av annan
B 1499-06
utredning inte tillräcklig
(46)
bevisning att misstänkt
faktiskt befunnit sig på
brottsplatsen.
Anm: I samma dom dömd
för bl a tillgrepp av
fortskaffningsmedel.
66
67
Stöld
Blod
(lokalinbrott). på insida av
fönsterkarm,
på glaskross
på insidan,
på glasbit på
fönstrets
insida, på
sten tio
meter in i
lokalen samt
på en träpåle 30
meter in i
lokalen.
Fotografier på
brottsplatsen.
Försök till
Blodspår
stöld
dels på
(lokalinbrott). plastpåse
nedanför
skåp i
lokalen, dels
på annat
ställe i
lokalen.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Varit på platsen efter
rutan krossats. Lutat
sig in av nyfikenhet,
skar sig på fönstret och
blödde mycket.
Misstänkt: Förnekade.
Ingen förklaring till
spåren.
Ogillat.
Malmö TR
Avd 2
2007-04-04
B 8200-06
(47)
Det saknas vittnesuppgifter eller annan
utredning som visar att
just gärningsmannen är
den som lämnat
blodspåren. Framgår inte
av utredningen om man
hittat andra spår
hänförliga till misstänkt
inne i lokalen. Blod på
föremål inne i lokalen kan
ha kommit genom att
misstänkt droppat blod på
dem tidigare eller att
någon doppat dem i blod
från fönstret. Även om
misstänkt varit inne i
lokalen så är det ej visat
att han begått stölden.
Ogillat.
Växjö TR
2006-05-18
Det kan konstateras att
B 480-06
misstänkt inte är
(48)
främmande för att begå
stöldbrott. I brist på
annan bevisning eller
omständighet som talar
för gärningspåståendet
åtalet ej styrkt.
Anm: I samma dom dömd
för bl a stöld och grov
stöld
26
68
69
70
Stöld
Framgår ej,
(lokalinbrott). förefaller
vara
blodspår på
glasskärva.
Stöld
Blodspår,
(lokalinbrott). framgår ej
var (inbrott
genom att
krossa ruta).
Stöld
(lokalinbrott
café).
Anträffad
Cocacolaflaska.
Målsägandeförhör (ej
tillfört något i sak enligt
tingsrätten).
Misstänkt: Förnekade.
Varit på platsen
tillsammans med
kamrat (framgår ej om
namngiven) efter rutan
krossats. Stuckit in
huvudet och fastnat,
skurit upp blödande
sår.
Saknas.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Målsägande- och
vittnesförhör angående
lokalerna och fynd av
flaska samt att
misstänk aldrig brukat
köpa något.
Fingeravtryck från
misstänkt på flaskan.
Misstänkt: Förnekade.
Brukar vara på cafét.
Kan ha druckit ur
flaskan då.
71
Stöld
(inbrott).
Cigarettfimp.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Aldrig varit på platsen.
Ingen förklaring till
spåret.
Ogillat.
Göteborgs
TR
Anm: I samma dom dömd Avd 9
för rån.
2005-04-27
B 2076-05
(49)
Ogillat.
Lunds TR
Grupp 1
Framgår att misstänkt har 2006-02-06
två syskon. Finns ingen
B 4673-05
utredning om huruvida
(50)
blodet skulle kunna
komma från dem, eller
uppgift om hur stor
sannolikhet det är att
blodet kommer från nära
släkting.
Anm: I samma dom dömd
för bedrägeri och
urkundsförfalskning .
Ogillat (bif i TR).
Hovrätten för
Västra
Misstänkt hållit i och
Sverige
druckit ur aktuell flaska.
Avd 5
Spåren kan ha tillkommit 2007-05-29
vid tidigare tillfälle och
B 2206-07
flaskan kan ha placerats
Uddevalla
av annan; det behöver
TR
inte ha skett i samband
2007-03-28
med stölden.
B 294-07
(51)
Anm: Två skiljaktiga –
genom vittnet utrett att
flaskan kommit till platsen
där den hittats i samband
med stölden. Styrkt att
gärningsmannen befunnit
sig på platsen samt att
han medverkat vid
stölden.
Ogillat.
Ångermanlands TR
Det saknas uppgifter om
2007-03-28
cigarettfimpen som var
B 629-05
besudlad med DNA
(52.1)
hittats inuti eller utanför
fastigheten. Några säkra
slutsatser kan därför inte
dras. Ej styrkt att
misstänkt överhuvudtaget
varit inne i huset.
Anm: I samma dom dömd
för bl a stöld och försök
till stöld, se löpnr 72.
27
72
73
74
75
76
Stöld
(lnbrott restaurang).
Blod på
fönsterbleck,
invändig
fönsterbräda
samt en
glasbit på
marken.
Saknas.
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
Har ett svagt minne av
att han gått förbi och
tittat in genom ett
sönderslaget fönster
och då skurit sig.
Saknas anledning att
fästa tilltro till misstänkts
uppgifter om hur spåren
avsatts. Med hänsyn
härtill och till vad som
kommit fram om spårets
placering befinns åtalet
styrkt.
Stöld
(butiksinbrott).
Blod
på klädesplagg inne i
butiken.
Saknas.
Stöld
(lokalinbrott
skola).
Blodspår
utanför
skolan.
Saknas.
Stöld i fyra
fall och
försök till
stöld i tre fall
(lokalinbrott,
skolor).
Stöld
(lokalinbrott i
tre fall).
Blodspår i
nära anslutning till eller
inne på
brottsplatserna.
Blodspår
1) inuti
lokalen på
lamellgardiner samt
golvet i
kontorsrum,
2) på
kartong
adresserad
till skola där
inbrottet
skett
(kartongen
hittad just
utanför
skolan)
samt,
3) inne i
lokalen, på
insidan av
list till
krossat
fönster
Misstänkt: Har varit i
butiken något tillfälle.
Brukar besöka gym
intill. Har skurit sig
någon gång där. Ingen
förklaring till blodspår
på kläder i butiken.
Misstänkt: Förnekade.
Framgår ej förklaring
till blodspåren.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Framgår ej förklaring
till blodspåren.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Framgår ej förklaring
till blodspåren. Invänt
att spåren kan komma
från någon av tre
bröder eller en
halvsyster.
Ångermanlands TR
2007-03-28
B 629-05
(52.2)
Anm: I samma dom dömd
för bl a försök till stöld.
Ogillat.
Göteborgs
TR
Blodspår på kläderna ej
Avd 9
tillräckligt som ensam
2005-05-02
bevisning.
B 5374-04
(53)
Anm: I samma dom dömd
även för bl a tillgrepp av
fortskaffningsmedel och
häleri.
Ogillat.
Södertälje
TR
I avsaknad av närmare
2006-12-08
uppgifter om var blodet
B 1705-06
anträffats ej tillräckligt för (54.1)
bifall.
Anm: I samma dom dömd
för bl a fyra stölder och
tre försök till stöld
avseende liknande
utrustning (datorer) från
skolor (se löpnr 75).
Bifall.
Södertälje
TR
Med hänsyn till att
2006-12-08
blodspår anträffats nära
B 1705-06
eller inne på
(54.2)
brottsplatserna – orimligt
att inte misstänkt deltagit
vid gärningarna.
Anm: I samma dom dömd
för ytterligare bl a ytterligare stöld samt grov
misshandel.
Bifall.
Malmö TR
Avd 1
Mot bakgrund av den
2007-02-05
låga risken att helsyskon B 7526-06
har samma DNA-profil
(55.1)
kan den risken bortses
från. Generellt bör DNAspår som anträffas på
eller intill brottsplats vara
tillräcklig bevisning om
det kommer från någon
som inte har legal anknytning dit och om det inte
finns omständigheter som
talar däremot. Inbrottet
skett genom krossad
ruta. Blodspåret finns
inne i lokalerna. Finns
inte an-ledning anta att
det kommer från annan
än gärningsmannen.
28
77
Stöld
(bilinbrott).
Blod
på trasa
invid verktyg
en bit från
brottsplatsen.
Vittnesförhör
angående observerat
tre ynglingar göra
inbrottet (ej
signalement) samt
med polisens
hundförare; framgår ej
spårat från bilinbrottet
till upphitt-ade verktyg
och trasa.
Ogillat.
Misstänkt: Förnekade.
Invändning om
släktskap (se löpnr 76)
Kan ha torkat blod från
händer då mekat med
moped något tillfälle.
Var på platsen men
ensam
Saknas.
Anm: I samma dom dömd
för bl a tre stölder (se
löpnr 76).
78
Stöld
(lokalinbrott,
butik).
79
Grov stöld
DNA på
(lokalinbrott). beslagtagen
kommunikationsradio
(på brottsplatsen).
Saknas.
Stöld
(från
verkstad på
gård).
Cigarettfimp
upphittad
utanför
verkstadsportarna.
Saknas.
Stöld
(lokalinbrott,
bilskrot).
Avföring i
lokalen.
80
81
Cigarettfimp
på golvet vid
kassadisken. Misstänkt: Förnekade.
Misstänkt: Förnekade.
Har kommunikationsradio i tjänsten, som
återlämnas till
arbetsgivaren efter
varje arbetspass.
Misstänkt: Förnekade.
Två syskon bor i
närheten av
brottsplatsen. I
tingsrätten ingen
förklaring till egen DNA
på platsen. I hovrätten
uppgett brukar gå på
en stig genom gården,
kan då ha slängt fimp
där.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Polsk medborgare,
befunnit sig i Sverige
vid tillfället. Har två
bröder som också finns
i Sverige. Har ingen
kontakt med dessa och
vet ej var de befinner
sig.
Trasan med blodspår ej
anträffats i direkt
anslutning till
brottsplatsen. Talar emot
att den härrör från en av
de gärningsmän som
gjort inbrottet.
Malmö TR
Avd 1
2007-02-05
B 7526-06
(55.2)
Ogillat.
Göteborgs
TR
Anm: I samma dom dömd Avd 12
för snatteri, ringa
2007-04-03
narkotikabrott m.m.
B 5636-06,
B 10543-05
(56)
Bifall.
Hovrätten för
Västra
Misstänkts uppgifter om
Sverige
tillgång till kommunikaAvd 1
tionsradio i tjänsten
2006-05-15
ifrågasätts ej – likväl finns B 2107-06
ingen annan förklaring än Göteborgs
att misstänkt befunnit sig TR
på brottsplatsen.
Avd 9
2006-03-14
Anm: I samma dom dömd B 10946-05
även för stöld och häleri
(57.6)
(se löpnr 104).
Ogillat (TR bifall).
Hovrätten
över Skåne
Ingen ytterligare
och Blekinge
bevisning har förts om
Avd 1
var fimpen har anträffats. 2007-02-27
B 92-07,
Anm: I samma dom dömd 2809-06 och
för bl a häleri och
2827-06
narkotikabrott.
(58)
Ogillat.
DNA-träffen utesluter inte
nära släktingar. Denna
möjlighet måste uteslutas
på annat sätt. Misstänkts
uppgifter om bröder i
Sverige förefaller något
konstruerade men kan
inte lämnas utan
avseende. Åklagaren har
inte åberopat någon
utredning som
vederlägger uppgifterna.
Uppsala TR
2007-01-03
B 5705-06
(59)
29
82
83
83A
Stöld
(lokalinbrott
i, källare, två
tillfällen med
en veckas
mellanrum).
Stöld och
tillgrepp av
fortskaffning
smedel
(bilinbrott).
Stöld
(butiksinbrott).
Ölburk på
brottsplatsen
efter första
stölden.
Vittnesförhör med den
som hittat burken.
Vittnesuppgifter
angående koppling till
bil som setts vid andra
stölden och misstänkt
samt att bilen setts
med stöldgods i.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Ölburk i bilen Saknas.
efter
anträffande. Misstänkt: Förnekade.
Cigarettfimp
i glassplitter
utanför
butiken.
Vittnesförhör med den
person som skötte
städningen utanför
butiken.
Misstänkt: Förnekade.
Han hade inte varit på
orten gärningsdagen
men kan ha varit det
vid ett tidigare tillfälle.
Fimpen kan härröra
från det tillfället och
blåst till platsen där
den hittades.
83B
83C
83D
Grov stöld
(villainbrott).
Stöld
(inbrott i
fritidshus).
Stöld
(inbrott i
fritidshus).
Blod
från
brottsplatsen
(framgår ej
närmare av
domen var
spårets
säkrades)
Brottsplatsundersökning.
Blod
från
brottsplatsen
(framgår ej
närmare av
domen var
spårets
säkrades).
Målsägandeförhör
angående vad som
tillgripits.
DNA-spår
från ciderburk som
lämnats kvar
på köksbordet
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka.
Misstänkt: Förnekade.
Krossade en ruta för
att söka efter plåster
då han blödde kraftigt i
ett finger.
Brottsplatsundersökning m.m.
Misstänkt: Förnekade.
Burken kan ha tagits
av kamrat från hans
hem och senare
glömts på
brottsplatsen.
Bifall.
Vittnesuppgifter och
DNA-spår tillsammans
styrkt att misstänkt är
gärningsman i båda
fallen.
Ogillat.
Det kan finnas ett flertal
förklaringar till att
ölburken funnits i bilen.
Anm: Tid mellan tillgrepp
och anträffande: max sju
timmar och 30 minuter. I
samma dom dömd för
stöld (se löpnr 82).
Ogillat.
Även om cigarettfimpen
talar för att den tilltalade
befunnit sig utanför
butiken och att inbrottet
företedde stora likheter
med senare inbrott räcker
inte bevisningen för att
fälla till ansvar.
Anm: Gärningsmannen
dömdes för inbrottsstöld
mot samma butik ca tre
veckor senare.
Bifall.
Genom spåret är den
tilltalade bunden till
platsen och därmed
delaktig i inbrottet på ett
sådant sätt att han ska
dömas som
gärningsman.
Bifall.
Västmanlands TR
2006-09-18
B 3606-06
(60.1)
Västmanlands TR
2006-09-18
B 3606-06
(60.2)
Lidköpings
TR
2007-07-06
B 806-07
(77)
Eskilstuna
TR
2006-06-12
B 942-06
(78.3)
Eskilstuna
TR
2006-06-12
B 942-06
(78.4)
Målsäganden hade
kommit till stugan några
dagar efter händelsen.
Det saknas anledning tro
annat än att egendomen
försvunnit i samband med
den tilltalades besök.
Ogillat.
Katrineholms TR
Den misstänkte har
2007-11-20
druckit ur burken. Det är
B 928-07
sannolikt att han lämnade (80)
burken i fritidshuset och
att han var den eller en
av dem som begick
inbrottet. Tingsrätten kan
inte utesluta möjligheten
att annan än den tilltalade
lämnade kvar burken.
30
83E
83F
Stöld m.m.
Grov stöld
(villainbrott).
DNA-spår på
vattenflaska i
hus,
fingeravtryck
på
vattenflaska
och på
hyllplan i
huset.
Fanns.
Ogillat.
Misstänkt: Förnekade.
Någon kan ha lånat
vattenflaskan. Ingen
förklaring till övriga
spår.
Blodspår på
insidan av
fönsterkarm
på andra
våningen.
Målsägandeförhör
angående vad som
stulits.
Den tilltalades förklaring
till hur hans fingeravtryck
och DNA hamnat i huset
är inte trovärdiga och kan
lämnas utan avseende.
Styrkt att han varit på
plats. Att han varit på
platsen där brott begåtts
gör inte att han kan fällas
till ansvar för brotten
(stöld, försök till stöld
och häleri (gods som
fanns i huset) m.m.).
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
Var inte i Sverige
aktuell tid. Vet ej hur
blodet kunnat hamna
där. Han har varit
blodgivare och även
fått blodtransfusioner.
Hans bröder kan ha
varit där.
Gärningen har likhet med
övriga stöldbrott i åtalet.
Med hänsyn härtill, till
resultatet av DNAanalysen samt till att den
tilltalade inte kunnat
lämna någon trovärdig
uppgift om var han
befann sig vid tidpunkten
för gärningen och att han
inte heller har någon
rimlig förklaring till
blodspåret finner rätten
åtalet styrkt.
Anm. I samma dom även
dömd bl. a. för ytterligare
tre fall av grov stöld och
ett fall av rån.
Skövde TR
2007-09-26
B 1239-07
(81)
Göta hovrätt
2007-11-23
B 2660-07
(82)
Lidköpings
TR
2007-07-05
B 768-07
(83)
Göta hovrätt
2007-09-07
B 2012-07
(84)
31
4.3
Rån och grovt rån
Löp
nr
Brottsrubricering
DNAbeviset
Övrig bevisning –
Inställning
Domstolens bedömning Dom
84
Rån
(inträngt
beväpnade i
bostad,
tejpat och
hotat
målsägande)
.
Tuggummi i
trapphus fäst
över grannes
”tittöga” –
borttaget av
grannen och
lämnat i
trapphuset
där det togs i
beslag.
Fanns bl a
fingeravtryck på soft
airgunpistol.
Bifall.
85
86
Rån
(bensinmack
,
pistolliknand
e föremål).
Rån
(Pressbyrån,
maskerad
med
rånarluva,
handskar
och
beväpnad
med yxa).
Hårstrå i
rånarluva
anträffad s d
utefter
flyktväg.
Handskar
(annans
DNA) och
luva (misstänkts DNA)
påträffat
längs
flyktväg.
Misstänkt: Förnekade.
Bodde i området och
kan ha spottat ut
tuggummi vid något
tillfälle.
Övervakningskamera,
flygfoto m.m.
Misstänkt: Förnekade.
Lånat luva av den
typen när han spelar
paintball.
Vittnesförhör, spårning
med hund m.m.
Misstänkt: Förnekade.
I hans kretsar lånar
man kläder av
varandra.
Den misstänktes fingeravtryck i kombination
med DNA- träffen kan
inte bortförklaras på
något tillförlitligt sätt och
alternativ gärningsman är
utesluten. Detta binder
misstänkt till brottsplatsen. Utpekad av en
målsägande.
Anm: 3,5 år mellan brott
och dom.
Bifall.
Rånarluvan hittad i nära
anslutning till rånet och
kort tid efter det att rånet
skett. Därmed utrett att
det var den luva som
användes vid rånet. Det
fanns ytterligare hårstrån
i luvan som ej
analyserats (ej sparade).
Framstår som så
osannolikt att hårstrået
skulle ha hamnat i luvan
på det sätt som misstänkt
påstått och sedan finnas
kvar efter att annan
använt luvan vid rånet att
det kan lämnas utan
avseende.
Anm: En nämndeman
skiljaktig – ville ogilla.
Bifall.
Misstänkts förklaring till
att hans DNA anträffats
på luvan, att han kanske
någon gång som han inte
kan minnas haft den på
sig, bär föga trovärdighet,
särskilt som ingen
annans spår påträffats på
luvan.
Anm: I samma dom även
dömd för försök till rån,
se löp nr 87 (i samma
dom även dömd för grovt
rån m.m.).
Handens
tingsrätt
2004-10-26
B 331-04
(63)
Sollentuna
tingsrätt
2006-06-02
B 1239-06
(64)
Nacka
tingsrätt
2007-04-04
B 2510-06
(65.5)
32
87
88
Försök till
rån
(Rånförsök
mot
busschaufför
. Gm iklädd
overall,
maskerad
med
rånarluva,
försedd med
kniv).
Overallens
krage och
rånarluva
(i närområdet
påträffades
plastkasse
med
misstänkts
fingeravtryck),
kniv, kläder,
overall,
rånarluva).
Målsägandeförhör och
vittnesförhör samt
beslag m.m.
Misstänkt: Förnekade.
Vet inget om
föremålen. I hans
kretsar lånar man
kläder av varandra.
Grovt rån
Rånarluvor
(mot två
och tröjor.
barn (13 år
och 15 år)
och
barnflicka i
bostad,
tejpade. Tre
maskerade
och
beväpnade
gärningsmän
).
Målsägande- och
vittnesförhör samt viss
skriftlig bevisning.
89
Grovt rån
(Bankrån, tre
personer
med
skarpladdad
e vapen).
Keps som
tappades
utanför
banken,
Luvtröja
invid flyktbil,
keps i
soptunna
längs
flyktväg.
Omfattande.
90
Grovt rån
(bankrån,
beväpnade
och
maskerade
med
rånarluvor).
Tröja, skor,
rånarluvor
(kläder
hittade i
flyktbil – ca
en månad
efter rånet
hittades
skor,
rånarluvor
och
värdemagasi
n i skogen
inte långt
från
brottsorten).
De båda misstänkta
förnekade.
Bifall.
De kläder som hittats
stämmer med rånarens.
Misstänkts DNA
påträffats på rånarluva
och overall. Hans
förklaring att man i hans
kretsar lånar varandras
kläder och att kläderna
måste vara någon
annans, som han vid
något tillfälle han inte alls
kan redovisa möjligen
haft på sig bär lika lite
trovärdig som under
annan åtalspunkt (se löp
nr 86).
Anm: i samma dom även
dömd för grovt rån m.m.
Bifall.
De misstänkta hänvisat
till att DNA kan härröra
från någon av deras
bröder. Den ene brodern
åtta år. Den andra
brodern vistades på
annan plats. Sällsynt att
bröder har samma DNA.
Det framstår därför som
statistiskt ytterst
osannolikt att båda DNA
proverna skulle
överensstämma med de
misstänktas profiler
såvida de inte kommer
från dem.
Bifall.
Nacka
tingsrätt
2007-04-04
B 2510-06
(65.8)
Svea Hovrätt
2005-06-03
B 3002-05
(61)
Örebro
tingsrätt
De misstänkta
Vittne såg när kläder
2006-06-21
förnekade. Det framgår slängdes. Gods och fibrer B 4638-05
ej när DNA avsatts.
kunde knyta samman
mfl
personer och kläder. – Att (62)
DNA skulle återfinnas
pga en tillfällig
användning framstår ej
som troligt. Förklaring till
att det fanns DNA på
pistol ej trovärdig
(hanterat bekants vapen).
DNA bevisningen väger
mycket tungt beträffande
två av de misstänkta.
Omfattande.
Bifall.
Stockholms
tingsrätt
De misstänkta
Genom försvarare hävdat 2006-06-26
förnekade. Vägrade i
att de varit inneboende
B 6579-06
huvudsak att uttala sig. hos kamrater eller flick(66)
vänner och menat att
andra personer kommit
att använda plagg som
de tidigare kommit i
beröring med. Enbart
dessa lösligt hållna och
inte närmare utvecklade
förklaringar innebär dock
inte att de gjorda DNAfynden skulle kunna
ifrågasättas och därmed
bedömas sakna
bevisvärde.
33
91
Grovt rån
(rån mot
väktare/
värdetransportör).
Svart hjälm,
blå jacka,
svart
scooter-luva,
mörk-blå
vindjacka
(hittades
tillsammans
med värdeväskan i en
av de misstänktas bil.
- Hårstrå i
plastpåse i
vilken värdeväskan transporterats.
Målsägande- och
vittnesförhör m.m., bl.
a. angående
misstänktas klädsel
De misstänkta
förnekade.
Bifall.
Båda misstänkta har
uppgett att de var ägare
till hjälmen och de
undersökta plaggen. Den
som ägde bilen lämnade
uppgifter som det inte
fanns skäl att sätta tilltro
till. Den andre personen
har inte kunnat lämna
någon tillfredsställande
förklaring till att
vindtygsjackan och luvan
(som hans DNA säkrats
på) fanns i bilen.
Hårstrå– mitokondrieDNA. En omständighet
bland andra.
Anm: En av de
misstänkta dömdes även
för förbered-else till rån.
Solna
tingsrätt
2007-04-18
B 2894-06
(67)
34
4.4
Tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande
Löp
nr
Brottsrubricering
DNAbeviset
92
Tillgrepp av
fortskaffning
smedel.
Cigarettfimp Saknas.
ar (passagerarstol och Misstänkt: Förnekade.
i askkopp).
Inget minne av att han
varit i bilen.
93
94
95
Övrig bevisning –
Inställning
Tillgrepp av
fortskaffning
smedel.
Cigarettfimp
i askfat i
bilen.
Saknas i huvudsak.
Tillgrepp av
fortskaffning
smedel.
Cigarettfimp
i bilen.
Saknas i huvudsak.
Tillgrepp av
fortskaffning
smedel
(i sex fall).
Misstänkt: Förnekade.
Ingen vetskap om
tillgreppet eller
förklaring till fimpen.
Misstänkt: Förnekade.
Har blivit skjutsad i
bilen. Förstod först i
efterhand att den var
stulen.
Cigarettfimp Saknas.
ar och ölburk
som hittats i Misstänkt: Kunde
bilarna.
varken erkänna eller
förneka eftersom han
efter en olycka saknar
minne från den
aktuella tiden.
Domstolens bedömning Dom
Ogillat – tillgrepp av
fortskaffningsmedel.
Bifall – olovligt brukande.
Bilen tillgreps 22-26
mars. Hittades i annan
stad den 26 mars. Genom utred-ningen kan
inte med säkerhet dras
den slut-satsen att
misstänkt tillgripit bilen.
Däremot är det genom
denna visat att misstänkt
olovligen brukat bilen.
Bifall.
Mht den påträffade
fimpen och då misstänkt
inte kunnat lämna någon
rimlig förklaring därtill kan
det hållas för visst att
misstänkt ensam eller
tillsammans med annan
deltagit i tillgreppet. Se
även löpnr 26-28.
Ogillat – tillgrepp av
fortskaffningsmedel.
Bifall – olovligt brukande.
Linköpings
tingsrätt
2007-05-15
B 1419-07
(19)
Jönköpings
tingsrätt
2005-12-12
B 2267-04
(22.6)
Ystads
tingsrätt
2007-02-14
B 2560-05
(37.2)
Misstänkts alternativa
förklaring kan inte lämnas
utan avseende. Det
kvarstår så pass mycket
oklarheter kring
tillgreppet att det inte kan
anses styrkt.
- Mht de skador som
fanns på bilen (pm)
framstår det som så
osannolikt att han inte
insett under vilka
förhållanden bilen kommit
i förarens besittning att
invändningen kan lämnas
utan avseende. Se även
löpnr 55.
Ogillat.
Alingsås
tingsrätt
Besvärande
2007-02-21
omständigheter för
B 84-07
misstänkt. Utan stöd av
(40)
annan utredning är det
dock mycket tveksamt
vilka slutsatser som kan
dras av sådan utredning.
I vart fall är det uppenbart
att någon slutsats
huruvida misstänkt
tillgripit bilarna inte kan
dras. – Någon utredning
om huruvida misstänkt
medverkat i körningen på
sätt krävs för olovligt
brukande har inte
förebringats. Se även
löpnr 58, 105.
35
96
97
Tillgrepp av
fortskaffning
smedel.
Spruta i bilen Saknas.
med vätska.
Misstänkt: Förnekade.
Måste ha tappat den i
bilen när han blev
skjutsad av någon
kamrat.
Olovligt
brukande.
Cigarettfimp
på golvet vid
förarsätet.
Saknas.
Misstänkt: Förnekade.
Färdas i många olika
bilar. Det är möjligt att
han åkt i den aktuella.
Såg inget uppbrutet
tändningslås.
Ogillat.
Lunds
tingsrätt
2007-04-25
B 1919-06
(41)
Spåret avsatt av
misstänkt. Fynd som
påträffats på
brottsplatsen. Ej fråga om
spår som kommer från
direkta bevis. Spåren
utgör i och med det
endast indicier (NJA 2003
s 113 och s 591, JT
2003-04 s 890ff). Bilen
tillgreps 11-12 aug. och
anträffades den 14 aug.
Ej helt klart när fynden
gjordes men får anses ha
säkrats i förhållandevis
nära samband med
brottet. Misstänkt tidigare
dömd för bl a
förmögenhetsbrott.
Misstänkts förklaring inte
så osannolik att den helt
kan lämnas utan
avseende. Se även löpnr
59-60.
Bifall.
Borås
tingsrätt
Det kan hållas för visst att 2006-06-15
misstänkt färdats i bilen.
B 1362-06
Utrett att den var stulen.
(68)
Misstänkt kan inte
rimligen ha undgått att
lägga märke till det
uppbrutna
tändningslåset.
Anm: Misstänkt dömdes
även för stöld, häleri,
narkotikabrott m.m.
36
4.5
Sexualbrott
Löp
nr
Brottsrubricering
98
Våldtäkt
Sperma
(okänd som
(avtorkad på
fick följa med handduk).
målsägande
n hem för att
ringa).
99
100
Grov
våldtäkt (två
mt).
Sexuellt
umgänge
med barn.
DNAbeviset
Sperma
(fåtal på
trosor från
misstänkt nr
1).
Sperma
(på tröja).
Övrig bevisning –
Inställning
Domstolens bedömning Dom
Vittnesförhör om
målsägandens
beteende efter
händelsen.
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
Frivillig sex i trappa.
Utlösning på
målsägandens kläder.
Målsäganden måste
ha torkat med handduk
på kläderna.
Vittnesförhör om
händelser före och
efter gärningen.
De båda misstänkta
förnekade.
Nr 1 - ej haft samlag.
Nr 2 - frivilligt samlag.
Fanns.
Misstänkt: Erkände
sexuellt ofredande.
Målsäganden trovärdig.
Hennes berättelse stöds
av vittnesförhör.
Misstänkts förklaring till
hur hans sperma hamnat
på handduken bär inte
sanningens prägel.
Hudiksvalls
tingsrätt
2006-07-06
B 1080-06
(73)
Anm: Misstänkt dömdes
vid samma tillfälle för
ytterligare en våldtäkt,
försök till våldtäkt och
sexuellt ofredande.
Bifall.
Stockholms
tingsrätt
Rutinerna på SKL sådana 2005-12-02
att förväxlings- eller
B 25694-05
kontamineringsrisken är
(74)
mycket liten. I NJA 2003
Svea Hovrätt
s 591 har Högsta
2006-02-07
domstolen uttalat att
B 9268-05
bevisvärdet av DNA(75)
analysen är avhängigt att
slutsatsen av analysen
framstår som rimlig. Vid
prövning fanns ingen
omständighet som talade
för att förväxling skett
eller att mot att slutsatsen
var rimlig. –
Målsägandens uppgifter
om övergreppen
trovärdiga och tillförlitliga.
Uppgifterna stöddes
också av DNA-analysen
m.m.
HovR – Målsägandens
uppgifter får betydande
stöd av bl a DNAanalyser.
Anm: standardanalys
kunde inte användas pga
för få spermier. Konsensusanalys användes,
dvs provet analyseras ett
flertal gånger och en
sammanvägning av resultaten görs.
Misstänkt erkände att han Helsingborg
fått utlösning.
s tingsrätt
2006-07-28
Anm: Gärning 1992 –
B 930-06
Åtal 2006 (efter DNA(76)
träff).
Anm: Mt dömdes även för
andra sexualbrott riktade
mot barn.
37
101
Grov
våldtäkt
(barn).
Sperma på
linne och
trosor.
Fanns.
Misstänkt: Erkände
gärning som
motsvarade sexuellt
ofredande.
Misstänkt erkände att han Helsingborg
fått utlösning.
s tingsrätt
2006-07-28
Anm: DNA-analys skedde B 930-06
både 1994 och 1997. vid (76)
analysen 1997 hade man
tillgång till fynd från löp nr
100. Analysen visade att
det var samma
gärningsman.
Anm: Mt dömdes även för
andra sexualbrott riktade
mot barn.
38
4.6
Övriga brott
Löp
nr
Brottsrubricering
DNAbeviset
102
Olaga hot
Cigarettfimp.
(hällt bensin
genom
brevlådeinka
st samt en
cigarettfimp).
Övrig bevisning –
Inställning
Domstolens bedömning Dom
Målsägande- och
vittnesförhör, foto av
cigaretter av samma
märke hittat i
misstänkts hem.
Bifall.
Misstänkt: Förnekade.
103
Mord
(kvinna
misshandlad
till döds i
lägenhet).
Kniv med
blodbesudlin
gar från
målsägande
och
misstänkt.
Omfattande.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka pga berusning.
Ljusstake
sönderslage
n med blod
från
målsägande
n och
misstänkt
(stämde
även med
skada på
kroppen).
Den omständigheten att
misstänkts DNA finns på
en cigarettfimp på
brottsplatsen talar med
betydande styrka för att
det är misstänkt som är
gärningsman. Den
omständigheten att
cigarettfimpen varit av
samma märke som
misstänkt brukar använda
och som hittades hemma
hos henne stärker
väsentligt misstankarna.
Anm: Familjekonflikt –
annan tänkbar
gärningsman har inte
framkommit.
Bifall.
Ett flertal omständigheter
fanns som talade mot
misstänkt. Ett av tre
sakförhållande som var
helt avgörande var
målsägandens blod på
den misstänktes byxor. Visat att våldet utövats
med bl a angivna
tillhyggen.
Eskilstuna
tingsrätt
2007-04-03
B 249-07
(69)
Örebro
tingsrätt
2005-05-16
B 3338-04
(70)
Göta hovrätt
2005-07-19
B 1284-05
(71)
Sönderslagen
träkäpp med
blod från
målsägande
och misstänk.
104
Misstänkts
byxor
blodbesudla
de vid
gripande
(misstänkts
och
målsägande
ns blod)
Grovt häleri
Rånarluva i
(hälericentral bil, tillhörig
i industriom- annan
råde).
misstänkt,
utanför
lokalen
Omfattande.
Ogillat.
Misstänkt: Förnekade.
Använt bilen och kan
då ha kommit att prova
luvan.
Bunden till lokalerna.
Lånat de i målet
intressanta bilarna. Hans
förklaring till att hans
DNA fanns i luvan är
måhända inte
invändningsfri men är
dock inte så osannolik att
den kan lämnas utan
avseende.
Anm: se även löpnr 79.
Göteborgs
tingsrätt
2006-03-14
B 10946-05
(57)
39
101
102
103
Skadegörels
e
(brutit
låskolv på
vänster
framdörr på
bil).
Blodspår
Saknas.
strax ovanför
dörrlåset.
Misstänkt: Kunde
varken erkänna eller
förneka eftersom han
pga en tidigare olycka
har dåligt minne.
Mordbrand
(anlagt
brand i lokal
efter
inträngande
och skadegörelse).
Blod i
lokalen
(anges ej
närmare –
dock ej där
elden
anlades).
Saknas i huvudsak
Mord.
Bloddroppar;
två i trapphuset på
sjätte trappsteget från
det våningsplan där
offret bodde
och en
droppe på
väggen vid
trappan
Fanns bl. a.
brottsplatsundersöknin
g och vittnesförhör
med den som hade
hand om städningen i
trapphuset.
Misstänk: Förnekade.
Var utanför lokalen
tillsammans med
andra. Blev angripen
och råkade då slå
handen genom en
fönsterruta. Gick in i
lokalen till en vask för
att skölja av sig blodet.
Bifall.
Bilen hade skador och
blodet har påträffats i
omedelbar anslutning till
skadorna. Det finns ingen
annan rimlig förklaring än
att misstänkt varit på
platsen och orsakat
skadorna.
Anm: Se även löpnr 58,
95.
Ogillat.
Misstanke uppkom långt
efter händelsen (anm: ca
6,5 år) i samband med
DNA-träff. Blodet fanns
inte i anslutning till den
gardin som brann upp
och eftersom fler
personer med all
sannolikhet trängde in i
lokalen kan det inte
anses styrkt att misstänkt
anlagt branden.
Ogillat.
Angreppet börjat
omedelbart utanför
lägenhetsdörren. – Det
kan fastslås att den
tilltalade befunnit sig i
Misstänkt: Förnekade. trappan och där trappan
Ingen förklaring till
börjar utanför offrets
blodspåren. Planterat. lägenhet. – Med stor
Minns inte om han varit säkerhet kan antas att
i den aktuella staden.
spåren avsatts någon
gång under ca två och en
halv dagars tid
(=brottstiden). Den
tilltalades sålunda i tid
och rum konstaterade
knytning till brottsplatsen
räcker inte för fällande
dom. Det krävs ytterligare
bevisning, vittnes- och
teknisk bevisning som
närmare binder den
tilltalade som
gärningsman.
Alingsås
tingsrätt
2007-02-21
B 84-07
(40)
Malmö
tingsrätt
2007-01-25
B 7505-06
(72)
Blekinge TR
2007-11-15
B 2180-06
(79)
40
5
Sammanfattning av domsmaterialet
5.1
Allmänt
DNA-bevisning kan förekomma i de flesta typer av brott. Den är dock vanligast vid tillgreppsbrott.9 I undersökningen finns 92 åtalspunkter som avser
stöld eller grov stöld, åtta åtalspunkter som avser rån eller grovt rån, sex
åtalspunkter som avser tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovligt
brukande samt fem åtalspunkter som avser sexualbrott. Därtill kommer ett
antal åtalspunkter som avser ”övriga brott”.
5.2
Sammanblandning av spår och kontaminering
En slutsats som kan dras av domarna är att det är mycket sällsynt att själva
DNA-analysen ifrågasätts i domstolen. Endast vid några få fall har den misstänkte gjort gällande att spåret sammanblandats eller förväxlats av polis eller
av personal vid SKL. Inte i något fall har invändning gjorts om kontaminering.
I de fall där invändning om att förväxling förekommit har åklagaren åberopat
förhör med personal från SKL.10 Inte i något fall har domstolen ogillat åtalet
efter en sådan invändning.
5.3
Nära släkting
Vid några tillfällen har det gjorts invändningar om att DNA-spåret avsatts
eller kan ha avsatts av en nära släkting.11 Förhör har även då på åklagarens
begäran hållits med personal från SKL. Inte i något fall då sådant förhör
hållits har åtalet ogillats. I ett fall då sådant förhör inte ägde rum ogillades
åtalet.12 I det målet framgick det av utredningen att den misstänkte hade två
syskon. Domstolen konstaterade att det inte fanns någon utredning huruvida
blodet skulle kunna komma från någon av dem. Det fanns inte heller någon
uppgift om hur stor sannolikheten var att blodet kunde komma från något av
syskonen.
Eventuella invändningar ska redas ut redan under förundersökningen. I de fall
där den misstänkte förnekar gärningen och påstår att ett DNA-spår kan ha
avsatts av en nära släkting finns det möjligheter att med stöd av 28 kap.
12 b § rättegångsbalken ta DNA-prov även på denne. Den möjligheten bör
användas.
5.4
DNA-spårets koppling till gärningsmannen
Domstolarnas bedömning av DNA-bevisning varierar. Det finns t.ex. domar
från samma domstol som bedömt blodspår inne i en lokal där det varit inbrott
olika. Fallen är i och för sig inte identiska men i det ena fallet13 ansåg domstolen att det inte var visat att det var gärningsmannen som lämnat blodspåren
(blod på insida fönsterkarm, på sten tio meter in i lokalen och på en träpåk 30
9
Under 2006 svarade mängdbrotten för 82% av antalet träffar mellan spår och person (Källa:
SKL).
10
Se löp nr 33 och 34.
11
Se bl.a. löp nr 6, 76, 77 och 81.
12
Löp nr 69. Se även löp nr 88.
13
Löp nr 66.
41
meter in i lokalen) medan domstolen i det andra fallet14 ansåg att DNA-spår
som anträffas på eller intill brottsplatsen utgjorde tillräcklig bevisning för att
den åtalade var gärningsman. Domstolen beaktade i det sistnämnda fallet att
gärningsmannen inte hade legal anknytning till platsen och att det inte heller
fanns omständigheter som talade emot att han skulle vara gärningsman (blodspår bl. a. inne i lokal på insidan list respektive på lamellgardin).
Det är av betydelse var DNA-spåret säkrats.15 Dokumentationen kring detta
är därför viktig. Bevisvärdet synes vara högre om DNA-spåret kommer från
ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.
Oavsett om spåret finns i närheten av brottsplatsen eller på denna är det viktigt att veta exakt var spåret säkrats. Ett DNA-spår som finns på fast föremål
på en brottsplats torde naturligt ha högre bevisvärde än om det finns på ett
löst föremål som kan ha hamnat på platsen av annan orsak.
I fall där spåret utgörs av lös egendom, t.ex. cigarettfimpar, har domstolarna i
vissa fall då misstänkt lämnat en förklaring som inte kunnat lämnas utan avseende ogillat åtalet.16 I andra fall har åtalet bifallits.17 Det finns fall där domstolen vid salivspår på en kvarlämnad flaska i en bil beaktat att den misstänkte
inte hade någon rimlig förklaring därtill.18 I de fall där cigarettfimpen säkrats
tillsammans med annat DNA-spår som blod och flaskor har domstolen
konstaterat att andra visserligen kan ha placerat ut spåren men att den samlade bilden i det enskilda fallet var sådan att det var uppenbart att den misstänkte var gärningsman.19 Det finns även domar där den misstänktes tidigare
kriminalitet beaktats i skuldfrågan. I ett fall där en fimp hittades i ett källarförråd befanns DNA-bevisningen tillsammans med vad som hade framkommit om den misstänktes tidigare kriminalitet som tillräcklig bevisning för
fällande dom.20 Vid tillgrepp av fortskaffningsmedel där cigarettfimpar med
DNA säkrats i bilen är utfallet splittrat. I vissa fall har åtalet bifallits, i andra
har det ogillats.21 I några fall har handskar säkrats på brottsplatsen och den
misstänkte har då ofta invänt att han lånat ut handskarna till en bekant. I ett
fall har domstolen ogillat åtalet och i ett annat fall har åtalet bifallits.22
Det är svårt att dra några generella slutsatser om vad domstolarna kräver för
att anse det klart att DNA-spåret har avsatts av den som har begått brottet,
och att DNA-träffen därför styrker åtalet. Det är ju också naturligt att i vad
mån spåret kan kopplas till gärningsmannen i hög grad beror av omständighe-
14
Löp nr 76.
Se t.ex. löp nr 71.
16
Se t.ex. löp nr 8.
17
Se löp nr 22.
18
Se löp nr 28. Se även löp nr 35 och 36 där domstolen konstaterade att misstänkt inte förmått
lämna en trovärdig förklaring till DNA-spåren. I det första fallet hade blod säkrats på en
ficklampa som kvarlämnats på brottsplatsen och i det andra fallet hade blodspår säkrats i en
soffa.
19
Se löp nr 21.
20
Se löp nr 59.
21
Se löp nr 92-97.
22
Se löp nr 50 och 55. Se även löp nr 64 och 86
15
42
terna i det enskilda fallet, och att det således är en fråga som måste lösas
genom sedvanlig bevisvärdering.
6
Slutsatser
6.1
Bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt
Genom Högsta domstolens avgörande år 2003 är det klarlagt att ett utlåtande
från SKL om överensstämmelse mellan en misstänkt och DNA-profilen i ett
spår i alla normala fall utgör tillräcklig bevisning om att den misstänkte har
avsatt spåret. Det är bara om slutsatsen av ett eller annat skäl inte framstår
som rimlig som det finns skäl att i det enskilda fallet närmare överväga risken
för sammanblandning, förväxling av prover eller annat sådant. På motsvarande sätt klargör rättsfallet att utlåtanden från SKL som anger att risken är
låg för att spåret i stället är avsatt från en nära släkting, i alla normala fall är
tillräckliga för att avvärja svepande invändningar om att en DNA-profilträff
skulle kunna förklaras av andra gärningsmän i den misstänktes släkt.
Den genomgång av domar som har skett visar att domstolarna i allt väsentligt
följer de uttalanden som Högsta domstolen har gjort om bevisvärdet av en
DNA-profilträff.
I rättsfallet var det på ett osedvanligt sätt klarlagt att det var en av rånarna
som hade avsatt det blodspår som DNA-analyserades. Som har framgått av
genomgången av domarna är det annars i denna länk i beviskedjan – att spåret
har avsatts av den som har begått brottet – som bevissvårigheterna oftast
uppkommer. Som diskuteras i nästa avsnitt måste därför den frågan uppmärksammas särskilt under förundersökningen.
6.2
Alla relevanta förundersökningsåtgärder måste vidtas
En DNA-träff på en brottsplats kan vara ett bra bevismedel men innebär
självklart inte per automatik att ett brott har blivit uppklarat. Det kan finnas
många förklaringar till att en persons DNA avsatts på en viss plats. För att
klara upp ett brott där DNA är ett bevis krävs som vid alla utredningar en
gedigen förundersökning där alla relevanta utredningsåtgärder vidtas.23 I ett
fall24 där den misstänktes blod fanns på brottsplatsen gjorde denne gällande
att det kommit dit efter gärningen. Tack vare en noggrann platsundersökning
och vittnesförhör med den polis som utförde undersökningen kunde motbevisas att den misstänkte endast varit på platsen för att urinera. Ingen hade enligt
undersökningen urinerat i närheten (vid inbrottstillfället fanns det snö på
brottsplatsen).25
Nedan följer några exempel på utredningsåtgärder som är viktiga att beakta
vid en förundersökning.
23
Se t.ex. löp nr 61 där domstolen saknade ett antal utredningsåtgärder för att kunna dra
slutsatsen att DNA-analysen framstår som rimlig (se även NJA 2003 s 591). Se även löp nr 68.
24
Se löp nr 5.
25
Se även löp nr 32 där målsägandeförhör och vittnesförhör hölls för att motbevisa
invändningen om att han tidigare besökt bostaden.
43
•
Ange noggrant var DNA-spåret säkrades (ange t.ex. inte ”i bilen” utan
exakt var i bilen, inomhus/utomhus, exakt placering så långt möjligt,
gärna foto).
•
Klarlägg så tidigt som möjligt om den misstänkte uppger sig ha varit på
den plats där spåret säkrades – vid tidpunkten för brottet eller vid någon
annan tidpunkt – och vad han då företog sig.
•
Har den misstänkte någon förklaring till ett DNA-spår? Är den rimlig?
•
Vid invändning om att syskon kan ha avsatt DNA-spåret bör den
misstänktes familjeförhållanden utredas. Finns syskon (ev. tvilling) eller
andra närmare släktingar som kan ha likartad DNA? Var finns dessa? Har
de haft möjlighet att avsätta spåret?
•
Om den misstänkte skyller på syskon eller annan nära släkting bör övervägas om även de ska topsas för att kunna uteslutas som gärningsmän.
•
I fall där kriminaltekniker varit på brottsplatsen kan det ibland vara av
värde att en brottsplatsanalys görs och redovisas i brottsplatsundersökningsprotokollet. Syftet är då att få fram så mycket information som
möjligt från en brottsplats om händelseförloppet dels för att se om informationen ställd mot eventuell övrig bevisning är rimlig samt dels om den
stödjer det modus som den misstänkte normalt använder (om detta är
känt).
44
7
Statistik26
7.1
Omfattning
Antal DNA-profiler i DNA-spårregistret
17 002
Antal DNA-profiler i Utredningsregistret
24 621
Antal DNA-profiler i DNA-registret
16 796
7.2
Träffar
Totalt
år 2007
Spår mot DNA-spårregistret
12 508
1 418
Utredningsregister mot DNA-spårregister
12 544
4 190
2 349
854
Spår mot DNA-register
7.3
Träffar senaste månaden
Spår mot DNA-spårregister
120
Utredningsregister mot DNA-spårregister
252
Spår mot DNA-register
26
Per den 31 december 2007. Källa: SKL
54
45
8
SKL:s utlåtandeskala
Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls
vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger till grund för frågeställningen under rubriken ”Ändamål ”,
dels gentemot andra aktuella hypoteser. Undersökarnas värdering av dessa
resultat redovisas som graderade slutsatser enligt nedanstående utlåtandeskala.
I de fall undersökarna kan fastställa ett faktum används andra uttryckssätt
såsom ”är”, ”är inte” eller ”kan uteslutas att”.
Grad +4
Resultaten talar med visshet för att …
Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms i praktiken som utesluten.
Grad +3
Resultaten talar starkt för att …
Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms som mycket liten.
Grad +2
Resultaten talar för att …
Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms som liten.
Grad +1
Resultaten talar i någon mån för att …
De erhållna resultaten ger ett något större stöd för den uppställda hypotesen
än för andra aktuella hypoteser.
Grad 0
Frågan lämnas öppen …
De erhållna resultaten ger inte stöd åt vare sig den uppställda hypotesen eller
andra aktuella hypoteser.
Grad -1
Resultaten talar i någon mån för att … inte
De erhållna resultaten ger ett något mindre stöd för den uppställda hypotesen
än för andra aktuella hypoteser.
Grad -2
Resultaten talar för att … inte
Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann
bedöms som liten.
Grad -3
Resultaten talar starkt för att … inte
Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann
bedöms som mycket liten.
Grad -4
Resultaten talar med visshet för att … inte
Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann
bedöms i praktiken som utesluten.
46
9
Träffrapporter
Nedanstående text läggs som bilaga till alla träffrapporter som skickas från
SKL.
Bilaga Träffrapportinformation
Information om Sveriges register
registerträffar och träffrapporter
med
DNA-profiler,
Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta
och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och
förse uppdragsgivaren med de resultat som registrering och sökningar av
DNA-profiler från personer och spår ger upphov till (registerträffar/träffrapporter). Nedan följer en översikt över de begrepp och definitioner som rör registren och hur de fungerar, samt hur SKL redovisar en registerträff/träffrapport och vad den innebär.
Registerträffar och träffrapporter
Träffrapport
I en träffrapport redovisas resultatet av en automatisk jämförelse mellan
DNA-profiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. SKL
utför normalt registreringar och sökningar varje dag. En träffrapport kan innehålla en eller flera träffar mellan DNA-profiler från de olika registren. Det
anges inte i vilket av registren DNA-profilerna ligger.
Spår/person som ingår i denna träffrapport kan härröra från ärenden som
ännu inte slutredovisats. Observera att det kan finnas ytterligare överensstämmande spår redovisade i det ursprungliga ärendet (Redovisning
DNA/Sakkunnigutlåtandet).
Eventuella personuppgifter är hämtade från utrednings- eller DNA-registret
och kan avvika från de uppgifter som angavs när DNA-provet skickades in för
analys. Varje träff har ett unikt “träff ID” som är SKL:s interna löpnummer på
träffen. Det finns ingen “träffhistorik” avseende spår som en person tidigare
gett träff mot, eftersom spåren alltid gallras vid träff mot person. Undantaget
är när spåret har en lägre slutsats grad än Grad+4 (Resultaten talar med visshet för…). Då ligger spåret kvar.
Sökprov i träffrapporten
Sökprov är den DNA-profil som är senast registrerad och som vid sökning ger
upphov till träff mot en eller flera tidigare registrerade DNA-profiler. Sökprovet kan komma från en person eller ett spår. Endast ett sökprov per träffrapport redovisas.
47
Träffprov i träffrapporten
Träffprov är den eller de DNA-profiler som finns registrerade sedan tidigare
och som vid sökning träffar mot en ny DNA-profil som registrerats (sökprov).
Träffprovet/en kan komma från en person och/eller spår.
Registerträff
En registerträff består av en kombination av ett sökprov och ett träffprov som
har en gemensam DNA-profil. Den gemensamma DNA-profilen för sök- och
träffprov är underlaget för den statistiska beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse, vilket i sin tur utgör underlaget för slutsatsen. Om
det finns flera sökprov (de har i så fall olika DNA-profiler) i ett ärende redovisas de i olika träffrapporter.
Slutsats och korrigeringsfaktor i träffrapporter
Slutsatserna baseras på risken för slumpmässig överensstämmelse. En referensdatabas baserad på ett urval av svensk normalbefolkning ligger till grund
för denna statistiska beräkning. Risken för slumpmässig överensstämmelse är
högre vid automatisk jämförelse mellan registren än vid jämförelse av ett begränsat antal spår och personer inom ett ärende.
Flera olika korrigeringar görs normalt och slutsatsen i träffrapporterna är
dessutom korrigerad med hänsyn till antalet DNA-profiler i registren. Nedanstående slutsatser för grad +3 och +4 gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting:
Slutsats
Nivå
Resultaten talar med visshet för...
Risk för slumpmässig
överensstämmelse mellan
obesläktade personer
≥ 1 miljon
Grad +4
Resultaten talar starkt för...
Resultaten talar för...
Resultaten talar i någon mån för...
Grad +3
Grad +2
Grad +1
1 på 10 000 - 1 på 999 999
1 på 100 - 1 på 9 999
1 på 10 - 1 på 99
Ytterligare information om SKL:s slutsatsgradskala finns på SKL:s hemsida på
IntraPolis eller Internet.
Skillnaden mellan träffrapport och sakkunnigutlåtande
I en träffrapport redovisas resultatet av automatiska jämförelser mellan DNAprofiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. I ett sakkunnigutlåtande jämförs spår och person/personer manuellt inom ett ärende. Det
innebär att blandbilder och partiella profiler kan jämföras mot misstänkta i
ärendet vilket inte är möjligt vid en automatisk sökning i registren eftersom
blandbilder och ofullständiga profiler inte registreras. I sakkunnigutlåtanden
redovisas såväl uteslutningar som överensstämmelser mellan personer och
spår inom ett ärende. I träffrapporten redovisas bara överensstämmelser, d v s
negativa sökresultat redovisas inte.
Vidare kan det vid registersökning medföra en lägre slutsatsgrad vid träff
mellan DNA-profiler i de olika registren än om ett begränsat antal DNA-profiler jämförs manuellt inom ett ärende. Detta beror på att risken för
slumpmässig överensstämmelse är högre vid automatisk jämförelse mellan
registren än vid jämförelse av ett begränsat antal spår och personer inom ett
48
ärende. En korrigeringsfaktor tar hänsyn till antalet DNA-profiler i DNAregistren vid automatisk sökning.
Eftersom registerhanteringen på SKL i hög grad är automatiserad skickas
träffrapporterna ofta innan det ursprungliga ärendet (sakkunnigutlåtandet/Redovisning DNA) hunnit slutredovisats.
”Kan det vara ett syskon?”
Om man bortser från enäggstvillingar, som har identiska DNA-profiler sett
till hela arvsmassan, är risken för att t.ex. två syskon har identiska DNAprofiler i de tio markörer som SKL analyserar mycket liten, men man måsta
ändå alltid ta den i beaktande. I SKL:s utlåtanden görs detta genom förbehållet ”om man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting”. Detta innebär att risken, att två personers DNA-profiler (i de tio markörerna) stämmer överens, är högre om de är nära släkt (föräldrar, syskon) än
om personerna är helt obesläktade med varandra. För att vara helt säker på
om två närbesläktade personer har identiska DNA-profiler (i de tio markörerna) eller inte kan man begära DNA-prov från båda och begära jämförelse.
Vem får träffrapporten?
När en person träffar mot spår i spårregistret
När en ny DNA-profil från en person söks mot spårregistret och ger träff mot
ett eller flera spår skickas träffrapporten elektroniskt (via GroupWise) till:
•
myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in provet från
personen
• myndighetsbrevlådan hos den myndighet där brottet begicks om det är en
annan myndighet än den myndighet som skickat in provet
• myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet
begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in
spåret/spåren
När ett spår träffar mot en person eller annat spår
När en ny DNA-profil från ett spår ger träff mot en person eller ett eller flera
andra spår skickas träffrapporten elektroniskt till:
• myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in spåret
• den handläggare som skickat in det nya spåret
• myndighetsbrevlådan hos den myndighet där det nya brottet begicks om
det är en annan myndighet än den myndighet som skickat in det nya spåret.
• myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in provet
Register med DNA-profiler
Spårregistret
I spårregistret registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med
en brottsutredning och som inte kan kopplas till person. Om flera spår inom
ett ärende har samma DNA-profil registreras enbart DNA-profilen från ett av
spåren. Innan registrering, görs en rimlighetsbedömning om spåret kan
komma från en gärningsman eller på annat sätt bidra till att brottet klaras upp
vid en eventuell framtida träff. Slutligen måste DNA-profilen uppfylla vissa
kvalitetskrav som minimerar risken för slumpmässig överensstämmelse. Av 10
olika DNA-markörer måste 5 eller 7 markörer (beroende på brottskod) vara
49
godkända för att profilen ska få registreras i spårregistret. För närvarande
registreras inte blandbilder (DNA från mer än en person) i spårregistret.
Gallring från Spårregistret
Vid träff mellan person och spår gallras spåret automatiskt under förutsättning att slutsatsnivå (Grad +4) har erhållits. Annars ska spår gallras när
brottet är uppklarat eller på annat sätt är irrelevant. Detta ska meddelas SKL
och ansvaret ligger på den polismyndighet som skickat in spåret. Beroende på
brottets brottskod gallras spåren 15 respektive 30 år efter registrering.
Utredningsregistret
I utredningsregistret registreras DNA-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon misstanke i misstankeregistret (MR), och
som lämnat DNA-prov för analys. Detta register hette med tidigare misstankeregistret.
Gallring från Utredningsregistret
När en person gallras från MR görs en kontroll mot belastningsregistret (BR).
Finns personen registrerad i BR för brott med annan påföljd än böter, flyttas
DNA-profilen från utredningsregistret till DNA-registret. Om personen varken finns registrerad i MR eller BR gallras personens DNA-profil från utredningsregistret.
DNA-registret
I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade
i BR och som dömts för brott med annan påföljd än böter och som lämnat
DNA-prov för analys.
Gallring från DNA-registret
När en person gallras från BR gallras personens DNA-profil från DNA-registret, normalt 10 år efter avtjänad påföljd. Om DNA-profilen har registrerats med stöd av lagstiftningen fr o m 1 januari, 2006 görs en kontroll mot
MR innan gallring och om personen är registrerad i MR flyttas DNA-profilen
från DNA-registret till utredningsregistret.
50
10
Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2008:1
Riksåklagarens riktlinjer
RåR 2008:1
______________________________________________________________
Beslutade den 14 februari 2008
Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov
– s.k. registertopsning
I dessa riktlinjer behandlas frågan om registertopsning som sker i syfte att
göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av
analysen i DNA-registret eller i utredningsregistret. Riktlinjerna omfattar inte
kroppsbesiktning genom tagande av DNA-prov i brottsutredande syfte.
Bakgrund
28 kap. 12 a § rättegångsbalken
Enligt 28 kap.. 12 a § rättegångsbalken får kroppsbesiktning genom tagande
av salivprov ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket
fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och
registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det
utredningsregister som förs enligt polisdatalagen (1998:622).
23 § polisdatalagen
DNA-registret får enligt 23 § polisdatalagen innehålla uppgifter om DNAanalyser som har gjorts med stöd av bestämmelser i 28 kap. rättegångsbalken
och som avser personer som genom laga kraftvunnen dom har dömts till
annan påföljd än böter, eller har godkänt ett strafföreläggande som avser
villkorlig dom.
24 a § polisdatalagen
Utredningsregistret får enligt 24 a § polisdatalagen innehålla uppgifter om
resultatet av DNA-analyser som har gjorts med stöd av bestämmelser i 28
kap. rättegångsbalken och som avser personer som är skäligen misstänkta för
ett brott på vilket fängelse kan följa.
Förarbetena
I prop. 2005/06:29 anför regeringen bl. a. följande.
Brottsligheten – även mängdbrottslighet såsom snatteri, stöld och tillgrepp av
fortskaffningsmedel – medför lidande för enskilda och orsakar såväl samhället
som enskilda stora kostnader. Redan detta gör det givetvis angeläget att
brottsligheten kan klaras upp så snart som möjligt. Till detta kommer att en stor
del av alla brott begås av personer som redan tidigare har begått brott och att
kriminaliteten har gått allt längre ned i åldrarna. Det är vanligt att ungdomar
börjar med att begå snatteri och via tillgrepp av fortskaffningsmedel och
inbrottsstölder går vidare till grövre kriminalitet. En högre uppklarningsprocent i
51
fråga om mängdbrottslighet förbättrar möjligheterna att avbryta lagöverträdares
brottskarriärer (sid. 19).
En omfattande användning av DNA-teknik bör alltså leda till att fler brott
klaras upp och att uppklarningen sker snabbare (sid. 20). Ett väl utbyggt DNAregister som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i landet skulle
utgöra ett effektivt redskap för polisen i den brottsbekämpande verksamheten (sid.
21).
För att det ska vara aktuellt med provtagning bör dock, liksom vid annan
kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken
tillämpas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att rena bagatellbrott,
där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda
provtagning på den misstänkte. I bedömningen av behovet av provtagning bör det
även kunna vägas in att prov inte skall tas om det är onödigt. Det är exempelvis
naturligt att prov inte tas om den enskilde redan är registrerad i DNA-registret
eller om DNA-prov redan har tagits under utredningen av brottet med stöd av 28
kap. 12 § rättegångsbalken (sid. 23).
Mot de nu angivna fördelarna med tagandet av DNA-prover inom
brottsbekämpningen skall vägas olägenheterna för den enskilde. En sådan
olägenhet är själva provtagningen. DNA-prover tas emellertid regelmässigt genom
enkla blod- eller salivprov och provtagningen framstår därmed som ett
förhållandevis harmlöst ingrepp. Ett annat förhållande som kan upplevas som
negativt för den enskilde är att myndigheterna genom provtagningen får tillgång
till biologiskt material ur vilket det kan tas fram olika slag av information om den
enskilde. Olägenheten av detta är dock i praktiken ganska begränsad, eftersom de
DNA-prover som det här är fråga om används enbart för att ta fram DNA-profiler
som kan utnyttjas enbart för identifiering (sid. 20).
Riksåklagarens beslut den 24 maj 2007 i ärende ÅM-A 2006/2090
I beslutet behandlas frågan om registertopsning av ungdomar. I det ena fallet
var en 15-åring misstänkt för två fall av stöld och i det andra var en 15-åring
misstänkt för misshandel. Riksåklagaren fann vid sin prövning att
proportionalitetsprincipen inte hindrar att även unga som är straffmyndiga
registertopsas.
Riktlinjer
Beslut om registertopsning
Beslut om registertopsning ska fattas rutinmässigt. Även om lagrummet är
fakultativt utformat ska i princip beslut fattas och DNA-prov tas om de
lagliga förutsättningarna för detta är uppfyllda. Den som är skäligen
misstänkt för ett brott varpå fängelse kan följa ska alltså som huvudregel
registertopsas. Regeln gäller även unga misstänkta som är straffmyndiga.
Tillämpningen av proportionalitetsprincipen ska framförallt komma till
uttryck på det sättet att registertopsning inte ska ske vid bagatellartade
förseelser. Registertopsning bör således inte göras i de fall då påföljden för
brottet förväntas bli enbart böter. Vid utredning av brott som endast har
fängelse i straffskalan finns det med hänsyn härtill sällan skäl för att avstå
från ett beslut om registertopsning. Detta gäller även om den misstänkte är
under 18 år. Det bör också uppmärksammas att påföljden under vissa
förhållanden kan bli annan än böter även för brott som normalt föranleder ett
bötesstraff. Det kan således finnas grund för beslut om registertopsning vid
exempelvis upprepade snatterier.
52
Åklagaren ska inte heller avstå från beslut om registertopsning enbart av den
anledningen att påföljden kan bli böter på grund av straffnedsättningsregler
eller att brottet kan komma att föranleda åtalsunderlåtelse.
Frågan om registertopsning ska alltid övervägas. När polisen anmäler ett
gripande till åklagaren ska åklagaren kontrollera om registertopsning skett
och i annat fall besluta om sådan om förutsättningarna är uppfyllda. I de fall
den misstänkte inte är frihetsberövad ska sådan prövning göras av åklagaren
vid direktivgivningen samt inför eller i anslutning till ett förhör eller då den
misstänkte av annan orsak är tillgänglig för kroppsbesiktning.
Registertopsning ska inte göras om den misstänktes DNA-profil redan finns
registrerad såvida det inte föreligger särskilda skäl, t.ex. att det föreligger en
misstanke om att fel person lämnat det registrerade provet. Registertopsning
ska inte heller göras om DNA-prov tagits under utredningen av brottet med
stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken.
Dokumentation
Av Åklagarmyndighetens föreskrifter om diarieföring (ÅFS 2005:19) följer
att beslut om registertopsning ska diarieföras i brottmålsdiariet.
Ett beslut om registertopsning fattas och verkställs normalt medan den
förundersökning som misstanken avser pågår. Det är dock inget som hindrar
att detta sker senare så länge rättegång om misstanken inte är avslutad.
Det bör uppmärksammas att registertopsning inte är en åtgärd för att utreda
den brottslighet som misstanken avser. Registertopsningen ska därför inte
redovisas i förundersökningsprotokollet beträffande misstanken.
Dessa riktlinjer tillämpas från och med den 1 mars 2008.
FREDRIK WERSÄLL
Lisbeth Johansson
(Utvecklingscentrum Göteborg)