LUNDS UNIVERSITET
Juridiska fakulteten
Uppsats: Skatterätt LAGD01 vt 2017
Datum: 2017-05-24
Uppgift C Grupp 3
Beskattning av enskilda näringsidkare och
fåmansföretag och dess delägare
En neutralitetsgranskning
Författare: Julia Eriksson
Innehållsförteckning
1 Inledning
1
1.1 Bakgrund
1
1.2 Syfte och metod
1
1.3 Frågeställningar
1
1.4 Material och källkritik
1
1.5 Avgränsning
2
2 Neutralitetsprincipen
2
3 Beskattningsregler
2
3.1 Beskattning av enskilda näringsidkare
2
3.2 Beskattning av fåmansföretag och dess delägare
4
4 Analys och slutsatser
7
5 Käll- och litteraturförteckning
10
5.1 Elektroniska källor
10
5.2 Förarbeten
10
5.3 Litteratur
10
5.4 Rättsfall
11
5.5 Tidskrifter
11
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Syftet med neutralitetsprincipen är att skattereglerna ska vara neutrala och inte påverka den
skattskyldiges handlingar. Handlingsalternativ som är ekonomiskt likvärdiga innan skatt bör vara
det även efter skatt. Målet är att skattskyldiga inte ska välja företagsform efter skattereglernas
utformning.1 Ibland har dock neutralitetsprincipen fått ge vika för andra ambitioner med
skattereglerna.2
1.2 Syfte och metod
Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera om det föreligger neutralitet mellan
beskattningen av enskilda näringsidkare och fåmansföretag och dess delägare. Jag har använt mig
av rättsdogmatisk metod. Jag har först beskrivit neutralitetsprincipen och därefter beskattningen av
enskilda näringsidkare och fåmansföretag och dess delägare. Slutligen har jag analyserat om det
föreligger neutralitet mellan beskattningsreglerna. Min analys och slutsats bygger på de kunskaper
jag inhämtat under kursen och skrivandet av uppsatsen.
1.3 Frågeställningar
• Vad är neutralitetsprincipen?
• Hur beskattas enskilda näringsidkare och fåmansföretag och dess delägare?
• Är beskattningen mellan enskilda näringsidkare och fåmansföretag och dess delägare neutral?
1.4 Material och källkritik
Jag har använt mig av skatterättslig litteratur, förarbeten, rättsfall, skatteverkets föreskrifter och
vägledningar samt tidskrifter. Jag har granskat mina källor kritiskt och funnit dem mycket
trovärdiga. Skatterätten är föremål för konstant utveckling och därför har jag försökt använda så
aktuella och relevanta källor som möjligt, såväl primärkällor som sekundärkällor. Primärkällor är
enligt min uppfattning tillförlitliga då informationen kommer från den primära källan och inte har
snedvridits under bearbetning av källan. Mina sekundärkällor anser jag är trovärdiga då de är
skrivna av sakkunniga inom det skatterättsliga området.
1
Lodin m.fl. s. 48.
2
Jfr prop. 2004/05:1 s. 212.
!1
1.5 Avgränsning
På grund av uppsatsens begränsade omfattning har jag avgränsat mig till vad jag anser är relevant
för en jämförelse ur ett neutralitetsperspektiv mellan beskattningen av enskilda näringsidkare och
fåmansföretag och dess delägare. Endast näringsverksamheter i Sverige kommer att behandlas.
Uppsatsen kommer inte beröra andra fåmansföretag än aktiebolag och jag kommer inte behandla
familjebeskattningsreglerna.
2 Neutralitetsprincipen
Rättssystemet består av både regler och principer. Neutralitetsprincipen ger uttryck för en
målsättning och har haft stor betydelse för utformningen av skattesystemet på särskilda områden.
Neutraliteten motiveras av en önskan om effektivitet, då många nationalekonomiska teorier
framhåller att bäst resursallokering uppnås om marknaden påverkas så lite som möjligt av
skatteregler.3 Syftet med principen är att skattereglerna ska vara neutrala och inte påverka den
skattskyldiges handlingsalternativ. Handlingsalternativ som är ekonomiskt likvärdiga innan skatt
bör vara det även efter skatt.4
För att neutralisera beskattningen mellan enskilda näringsidkare och aktiebolag har regeringen
infört vissa regler. Regeringen har bland annat infört regler om räntefördelning och expansionsfond
för enskilda näringsidkare för att göra beskattningen mer likvärdig mellan de olika
företagsformerna.5 I vissa hänseenden har dock regeringen ansett att förenklade regler för enskilda
näringsidkare vägt tyngre än neutralitet till exempel reglerna för avsättning till periodiseringsfond.6
3 Beskattningsregler
3.1 Beskattning av enskilda näringsidkare
Enskild näringsidkare avser en fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Enskilda
näringsidkare beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Näringsverksamheten är inget
rättssubjekt, utan det är den fysiska personen som har rättskapacitet. En enskild näringsidkare kan
inte vara anställd hos sig själv och följaktligen inte ta ut lön som betalning. Inkomster som inte är
hänförliga till näringsverksamheten beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget kapital.
3
Påhlsson s. 28 och 32.
4
Lodin m.fl. s. 48.
Expansionsfond, Skatteverket.
5
6
Prop. 2004/05:1 s. 212.
!2
Utdelning och kapitalvinst vid avyttring av aktier är inte att hänföra till näringsverksamheten och
beskattas således i inkomstslaget kapital. Även kapitalvinst vid avyttring av näringsfastighet ska
beskattas i inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, 13 kap. 6 §.7
Inkomsterna består till största delen av medel som verksamheten får in vid försäljning av varor och
tjänster och utgifterna består av kostnader som krävs för förvärv och bibehållande av inkomster.
Enskilda näringsidkares inkomster beskattas efter skattesatserna för fysiska personer. På
näringsinkomsten ska den enskilda näringsidkaren betala socialavgifter i form av egenavgifter eller
särskild löneskatt.8
All näringsverksamhet som en enskild näringsidkare bedriver ska ses som en näringsverksamhet
enligt IL 14 kap. 12 §. Detta innebär att över- och underskott kan kvittas mellan olika verksamheter.
Enligt IL 40 kap. 2 § kan underskott i en verksamhet dras av nästa beskattningsår. För nystartad
aktiv verksamhet medges rätt att dra av underskottet som allmänt avdrag enligt IL 62 kap. 2 §,
vilket i praktiken innebär att underskottet kvittas mot inkomst av tjänst. Kvittningsrätten är endast
tillåten under de fem första verksamhetsåren från att verksamheten börjar bedrivas.9 I RÅ 2002 ref.
59 förvärvade en person en näringsfastighet den 30 december. Den skattskyldige ansågs börja
bedriva verksamhet omedelbart vid förvärvet trots att verksamheten på fastigheten påbörjades först
året därpå. Allmänt avdrag för underskott fick göras avseende året då förvärvet skedde och de fyra
följande beskattningsåren.10
En näringsverksamhet kan vara aktiv eller passiv. En aktiv näringsverksamhet innebär att den
skattskyldige arbetat i verksamheten i inte oväsentlig omfattning enligt IL 2 kap. 23 §. Om den
skattskyldige inte uppfyller detta krav är näringsverksamheten passiv. På aktiva verksamheter
betalas egenavgifter och på passiva särskild löneskatt.11 Både egenavgifter och särskild löneskatt är
avdragsgilla och egenavgifterna är dessutom pensions- och sjukpenninggrundande.12
7
Gyland & Jakobsson s. 93ff.
8
SKV295, Skatteregler för enskilda näringsidkare s. 5.
Lodin m.fl. s. 494f.
9
10
11
12
RÅ 2002 ref. 59.
Lodin m.fl. s. 485f.
Gyland & Jakobsson s. 96.
!3
Som enskild näringsidkare har man rätt till räntefördelning. Positiv räntefördelning innebär att den
enskilda näringsidkaren får dra av ett visst belopp från inkomstslaget näringsverksamhet och istället
ta upp det i inkomstslaget kapital. Detta minskar dock underlaget för beräkning av pensions- och
sjukpenninggrundande inkomst. Negativ räntefördelning är inte frivillig och innebär att om
kapitalunderlaget är negativt ska avdrag göras i inkomstslaget kapital och samma belopp ska tas upp
i inkomstslaget näringsverksamhet. Enskilda näringsidkare har också rätt att avsätta ett belopp till
en expansionsfond. Vid avsättningen betalas 22 % skatt.13 Vid återförande av expansionsfond tas
den upp som intäkt i näringsverksamheten och den skattskyldige får tillbaka den
expansionsfondsskatt som tidigare har betalats. Enskilda näringsidkare kan avsätta till
expansionsfond under flera år och dela upp återförda belopp på flera år. Det finns ingen tidsgräns
för när den skattskyldige måste återföra expansionsfonden. Möjlighet finns även att använda
expansionsfonden till förlustutjämning, genom att ett förlustår återföra tidigare expansionsfond till
beskattning.14 Enskilda näringsidkare har också rätt till avdrag för avsättning till periodiseringsfond.
Avdraget får uppgå till 30 % av inkomsten enligt IL 30 kap. 6 §.15
3.2 Beskattning av fåmansföretag och dess delägare
Fåmansföretag definieras i IL 56 kap. 2-7 §§ och avser onoterade aktiebolag där fyra eller färre
fysiska personer äger andelar motsvarande mer än 50 % av rösterna för samtliga andelar i företaget
eller där näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där
en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska
bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Vid
bedömningen av fåmansföretag ska en fysisk person och dess närstående ses som en person.
Fåmansföretag är ett eget rättssubjekt och beskattas självständigt för inkomsterna.16 Företaget och
dess delägare kan ingå rättshandlingar med varandra och det föreligger ett formellt
tvåpartsförhållande men då ägare och anställd kan vara samma person finns stora möjligheter för
delägarna att ta ut utdelning istället för lön och därmed undgå den progressiva beskattningen.17
En andel i ett fåmansföretag är kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under
beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksam i betydande
13
14
15
16
17
Lodin m.fl. s. 487ff.
Skatteverkets vägledning, Hur fungerar expansionsfond?.
Lodin m.fl. s. 491.
Lodin m.fl. s. 449f.
Prop. 2005/06:40 s. 35.
!4
omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver likartad verksamhet enligt IL 57
kap. 4 §.18 En person ska anses verksam i betydande omfattning om personens arbetsinsatser har
stor betydelse för vinstgenereringen. Arbetsinsatsen ska bedömas i proportion till företagets
omfattning och övriga omständigheter. Enstaka insatser utgör inte att en person anses kvalificerat
verksam, även om insatserna varit av stor betydelse för företaget. Som huvudregel beaktas endast
verksamhet under de senaste tio åren.19 En formell position i företaget innebär enligt praxis inte att
man är verksam i betydande omfattning. I RÅ 2002 ref. 21 var en person ensam ägare och ende
ordinarie styrelseledamot i företaget, men ansågs trots detta inte varit verksam i betydande
omfattning och kapitalvinsten togs upp i sin helhet i inkomstslaget kapital. Regeringsrätten
motiverade beslutet med syftet bakom bestämmelserna att motverka att arbetsinkomster tas ut som
kapitalvinst.20 I IL 57 kap. 5 § finns utomståenderegeln, vilken innebär att om utomstående, det vill
säga inte närstående, till betydande del äger andelar i företaget och har rätt till utdelning, ska en
andel endast anses kvalificerad om det finns särskilda skäl. Som betydande andel anses att ägaren
ska äga minst 30 % av andelarna i företaget.21
Fåmansföretag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet med 22 % bolagsskatt.22
Fåmansföretagsreglernas syfte är att dela upp delägarnas utdelning och kapitalvinst i vad som ska
hänföras till kapital- respektive arbetsinkomst. För att göra denna uppdelning beräknas ett
gränsbelopp. Gränsbeloppet kan uträknas genom förenklingsregeln eller huvudregeln. Enligt
förenklingsregeln är gränsbeloppet 2,75 inkomstbasbelopp.23 Enligt huvudregeln beräknas
underlaget till gränsbeloppet med utgångspunkt i ett kapitalbaserat utrymme och en lönebaserad del.
Det kapitalbaserade utrymmet består av omkostnadsbeloppet multiplicerat med statslåneräntan ökad
med nio procentenheter. Andra delen utgår från företagets totala utbetalda lönesumma, varav 50 %
får ingå och fördelas med lika belopp på företagets andelar. För att få tillgodoräkna ett lönebaserat
utrymme krävs att andelsägaren uppfyller löneuttagskravet och kapitalandelskravet.
Löneuttagskravet innebär att företaget måste ha betalat lön till andelsägaren eller närstående på
minst sex inkomstbasbelopp ökat med 5 % av den sammanlagda utbetalda kontantersättningen eller
ett löneuttag på minst 9,6 inkomstbasbelopp. Endast löneunderlag upp till 50 gånger det egna
18
Lodin m.fl. s. 454.
19
Prop. 1989/91:110 s. 703.
RÅ 2002 ref. 21.
20
21
22
23
Lodin m.fl. s. 459.
Lodin m.fl. s. 394.
Skatteverkets vägledning, Beräkning av gränsbelopp.
!5
löneuttaget får användas. Kapitalandelskravet innebär att endast delägare som äger minst 4 % av
kapitalet i företaget får beräkna ett lönebaserat utrymme.24 Mats Tjernberg skriver i sin artikel
”Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014” att införande av denna regel
ofrånkomligen innebär tröskel- och inlåsningseffekter samt konkurrenssnedvridning.25 I
gränsbeloppet ingår också sparat utdelningsutrymme sedan tidigare år. Om utdelningen understiger
gränsbeloppet får utrymmet sparas till senare år. Det sparade utrymmet räknas upp med
statslåneräntan ökad med tre procentenheter.26
Inom gränsbeloppet sker beskattning med 2/3 i inkomstslaget kapital, vilket anses motsvara
avkastning för investerat kapital. Överstigande del beskattas i inkomstslaget tjänst och presumeras
motsvara delägarens arbetsinsats i fåmansföretaget. Utdelning över 90 inkomstbasbelopp och
kapitalvinst över 100 inkomstbasbelopp beskattas i inkomstslaget kapital.27 Utdelning och
kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget tjänst är inte förmånsgrundade eller avgiftspliktiga,
dock betalar bolaget bolagsskatt på utdelningen.28
Enligt IL 14 kap. 10 § ska all näringsverksamhet som en juridisk person bedriver ses som en enda
verksamhet. Underskott i en verksamhet kan således kvittas mot överskott i en annan. Enligt
huvudregeln i IL 40 kap. 2 § kan underskott sparas till nästa år och kvittas mot vinst året därpå i
samma verksamhet. Endast 2/3 av kapitalförluster på kvalificerade andelar är avdragsgilla mot
aktievinster enligt IL 48 kap. 20 §.29 En begränsning i kvittningsrätten finns i IL 48 kap. 26 §, där
det stadgas att kapitalförluster på delägarrätter endast får dras av mot vinster på delägarrätter i den
så kallade aktiefållan.30 Ytterligare en begränsning för aktiebolag finns i IL 25 kap. 12 §.
Kapitalförluster på fastigheter får endast kvittas mot kapitalvinster på fastigheter. Det finns alltså en
kvittningsfålla även för fastighetsavyttringar.31
Även fåmansföretag kan göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Aktiebolag får sätta av
25 % av överskottet enligt IL 30 kap. 5 §. Aktiebolag som har gjort avsättning till
24
25
SOU 2016:75 s. 18ff.
Tjernberg, Mats, Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014 s. 752.
26
SOU 2016:75 s. 24.
27
Lodin m.fl. s. 452, 468 och 471f.
Lodin m.fl. s. 690.
28
29
30
31
Lodin m.fl. s. 472.
Lodin m.fl. s. 395.
Skatteverkets vägledning, Beräknad avdragsrätt för kapitalförluster på fastigheter.
!6
periodiseringsfond ska vid beskattningsårets ingång ta upp en schablonintäkt till beskattning enligt
IL 30 kap. 6a §.32
4 Analys och slutsatser
Då jag har analyserat beskattningen av enskilda näringsidkare och fåmansföretag och dess delägare
har jag kommit fram till att det råder ingen fullständig neutralitet på området och
beskattningsreglerna påverkar således den skattskyldiges handlingsalternativ. Givetvis finns det
områden som är mer neutrala än andra. Det har införts regler för att neutralisera beskattningen
mellan olika företagsformer och för att hindra inkomstomvandling men reglerna är inte alltid
tillräckliga för fullständig neutralitet. Regeringen har ibland ansett andra motiv väga tyngre än
neutralitetsmålet, vilket ur neutralitetssynpunkt inte är positivt.
Upp till gränsbeloppet beskattas delägarna i fåmansföretag förmånligare än enskilda näringsidkare.
Över gränsbeloppet beskattas delägarna i fåmansföretag likvärdigt med enskilda näringsidkare då
inkomst av tjänst respektive näringsverksamhet beskattas likvärdigt. Vad som beskattas i
inkomstslaget tjänst för delägare i fåmansföretag presumeras vara resultat av delägarnas
arbetsinsats. Enligt min uppfattning är dock presumtionen snedvriden. Jag har kommit fram till att
vad som motsvarar en fåmansföretagares arbetsinsats inte blir precist då det är i princip omöjligt att
räkna ut och nyttja gränsbeloppet exakt så att överstigande del motsvarar arbetsinsatsen i företaget.
Beskattningen av arbetsinsats för fåmansföretagare och enskilda näringsidkare blir inte neutral om
inte presumtionen för fåmansföretagares arbetsinsats stämmer.
Fysiska personer får ungefär samma nivå på beskattningen vid utdelning och avyttring av aktier
samt vid avyttring av fastigheter som fåmansföretag, eftersom enskilda näringsidkare beskattas för
detta i inkomstslaget kapital. Ur ett neutralitetsperspektiv anses detta vara positivt.
Enskilda näringsidkare har till skillnad från fåmansföretag rätt att dra av underskott som allmänt
avdrag för nystartad verksamhet under de fem första åren och därav kan inte neutralitetsprincipen
anses uppfylld beträffande behandlingen av underskott mellan de olika företagsformerna. Fysiska
personer får till viss del kvitta kapitalförlust från till exempel avyttring av delägarrätter mot annan
32
SKV 294, Skatteregler för aktie- och handelsbolag - med deklarationshänvisningar s. 9.
!7
kapitalvinst i inkomstslaget kapital. Denna möjlighet har inte fåmansföretag, utan får endast kvitta
kapitalförluster mot kapitalvinster från delägarrätter, vilket inte är optimalt ur neutralitetsperspektiv.
Möjligheten för enskilda näringsidkare att genom räntefördelning dra av ett belopp i inkomstslaget
näringsverksamhet och istället ta upp det i inkomstslaget kapital neutraliserar beskattningen mellan
enskilda näringsidkare och fåmansföretag. Även reglerna om avsättning för enskilda näringsidkare
till expansionsfond neutraliserar beskattningen mellan företagsformerna då skattesatsen är
densamma för expansionsfonden som aktiebolagens bolagsskatt. Expansionsfonden ger dock
enskilda näringsidkare möjlighet till förlustutjämning. Denna möjlighet har inte fåmansföretag och
därmed föreligger inte fullständig neutralitet.
Reglerna för avsättning till periodiseringsfond är inte neutrala mellan enskilda näringsidkare och
juridiska personer. Reglerna är fördelaktigare för enskilda näringsidkare då de har möjlighet att
avsätta större procentsats av överskottet och slipper beskatta någon schablonintäkt. Regeringen har
motiverat denna brist på neutralitet med att skapa förenklingsregler för enskilda näringsidkare.
Det föreligger inte neutralitet mellan enskilda näringsidkare och fåmansföretag beträffande
socialavgifter. Enskilda näringsidkare betalar egenavgifter på näringsinkomsten och fåmansföretag
betalar inte arbetsgivaravgifter på utdelningen och kapitalvinsten som sker över gränsbeloppet.
Fåmansföretaget betalar dock 22 % bolagsskatt på utdelningen, vilket gör att den ekonomiska
belastningen blir ungefär densamma som vid löneutbetalning men inga socialförmåner erhålls.
Neutralitet är en nödvändig förutsättning för att undvika skatteplanering och
konkurrenssnedvridning enligt min uppfattning. Jag anser att fåmansföretagsreglernas komplexitet
försvårar att neutralitetsprincipen uppfylls mellan de två formerna att bedriva näringsverksamhet.
Reglernas mycket olika utformning är enligt min reflektion en avgörande faktor som komplicerar
att likvärdighet uppfylls mellan beskattningen av de två företagsformerna. För att nå neutralitet
anser jag att beskattningsreglerna mellan enskilda näringsidkare och fåmansföretag bör modifieras
för att nå en större likvärdighet. Att regeringen idag anser andra faktorer i vissa fall väga tyngre än
neutralitet angående skattereglerna leder till att en grundläggande princip som neutralitetsprincipen
får lägre prioritet än andra politiska ändamål med reglerna. Jag ser att det kan finnas andra
incitament med reglerna som kan väga tyngre än neutralitetsprincipen till exempel att öka
benägenheten att starta och bedriva företag genom enklare regler. Jag anser ändå
!8
neutralitetsprincipen vara en mycket viktig princip som bör tas stor hänsyn till. Att
neutralitetsprincipen ska kunna uppfattas som uppfylld mellan beskattningen av enskilda
näringsidkare och fåmansföretag och dess delägare är enligt min uppfattning en utopi som reglerna
ser ut idag. Komplexiteten gällande fåmansföretagsreglerna och regeringens val att prioritera andra
politiska ändamål före neutralitetsprincipen försvårar målet med neutralitet på rättsområdet.
!9
5 Käll- och litteraturförteckning
5.1 Elektroniska källor
Expansionsfond, Skatteverket, internet 170519.
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foretagare/enskildnaringsverksamhet/
expansionsfond.4.361dc8c15312eff6fd2b8ce.html?q=expansionsfond
SKV 294, Skatteregler för aktie- och handelsbolag - med deklarationshänvisningar, oktober 2016,
utgåva 15, Skatteverket, internet 170516.
https://www.skatteverket.se/download/18.361dc8c15312eff6fd30150/1476357192948/skattereglerfor-aktie-och-handelsbolag-skv294-utgava15.pdf
SKV 295, Skatteregler för enskilda näringsidkare, januari 2017, utgåva 21, Skatteverket, internet
170516.
https://www.skatteverket.se/download/18.5c1163881590be297b5bc25/1484743805792/skattereglerfor-enskilda-naringsidkare-skv295-utgava21.pdf
Skatteverkets vägledning, Beräknad avdragsrätt för kapitalförluster på fastigheter, Skatteverket,
internet 170518.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.5/332009.html
Skatteverkets vägledning, Beräkning av gränsbelopp, Skatteverket, internet 170516.
http://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.4/331735.html
Skatteverkets vägledning, Hur fungerar expansionsfond?, Skatteverket, internet 170619.
http://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.4/331591.html
5.2 Förarbeten
Proposition 2004/05:1, Budgetpropositionen för 2005.
Proposition 2005/06:40, Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag.
Proposition 1989/91:110 om reformerad inkomst och företagsbeskattning.
Statens offentliga utredningar 2016:75, Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag.
5.3 Litteratur
Gyland, Christina & Jakobsson, Olof: Skatterätt En introduktion, 11:2. uppl., Studentlitteratur AB,
Spanien 2015.
Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon-Almendal,
Teresa.: Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt, 16:1. uppl., Studentlitteratur AB, Danmark
2017.
!10
Påhlsson, Robert: Likhet inför skattelag, 1 uppl., Iustus förlag AB, Uppsala 2007.
5.4 Rättsfall
RÅ 2002 ref. 21.
RÅ 2002 ref. 59.
5.5 Tidskrifter
Tjernberg, Mats, Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014, Skattenytt 2013 s. 750,
internet 170518.
!11
