Facit till 38 No-försök
Försök 1 - Mynttestet
Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man
fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym, så
det krävs fler än man oftast tror innan vattnet rinner över i glaset.
Försök 2 – Flytande stenkulor
Svar: Kulorna är ju tyngre än sockerkornen. Därför är det svårare att stoppa
kulorna när de väl fått fart. Då burken skakas uppåt vill kulorna fortsätta uppåt
en stund. Ett litet hålrum bildas under kulorna. Hålrummen hinner delvis fyllas
igen av sockerkornen, tack vare att de är mindre tröga, innan kulorna kommer
ner igen. När man slutar den neråtgående rörelsen för att börja med en
uppåtgående, vill kulorna fortfarande ner, men det finns ingen plats eftersom
ytan är full med socker. Alltså arbetar sig kulorna upp genom sockret.
Försök 3 – Svävande potatisen
Svar: Potatis är tyngre än sötvatten och sjunker till botten, men potatisen är
lättare än saltvattnet. Saltvatten har en högre densitet (täthet) och sött och
salt vatten blandar sig inte så lätt.
Försök 4 – Vattenfall
Svar: Kall vätska är tyngre än varm och därför sjunker biten till botten.
Försök 5 – Tung osynlig gas
Svar: När man blandar bakpulver och vatten bildas koldioxid. Det är en tung
lukt- och färglös gas. Eftersom den är tyngre än luft kommer den att stanna
kvar i tillbringaren tills man häller ner den i burken med ljuset. När burken är
full slocknar ljuset då koldioxiden har trängt undan luften ur burken. För att
kunna brinna måste lågan ha syre och det finns i luft.
Försök 6 – Korkat trick A
Svar: Mellan de blöta korkarna finns en fuktig yta. Den blir som ett slags klister
mellan korkarna p.g.a. vattnets stora vidhäftningsförmåga (fastnar utmed
kanterna). Korkarna kan därför stå.
Försök 7 – Motor
Svar: Vattnets ytspänning sänks av diskmedlet. Med ytspänning menas hur bra
ytan håller ihop i en vätska, liksom ett skinn. När diskmedlet tillsätts spricker
vattnet och tändstickan, respektive båten får fart.
www.sofiadistans.nu
Sidan 41 av 46
Försök 8 – Nål gör hål i metall
Svar: Nålen kan inte röra sig i sidled i korken och därmed gå av när du slår med
hammaren. Därför går den lätt igenom metallburken. Kraften per ytenhet blir så
stor att burken inte kan stoppa nålen.
Försök 9 – Blåsning A
Svar: När en människa sitter fördelar sig tyngden så den inte blir särskilt stor
per cm2. Vikten blir endast människans vikt/400 (om snittytan är t ex 20 X 20
cm), vilket gör på en 80-kilosperson, 80 delat med 400, vilket blir 0,2 kilo/cm2.
Alltså lätt att lyfta med sin andedräkt.
Försök 10 – Stark tidning
Svar: Pinnen går av och tidningen är starkare. Det beror på att tidningens yta är
stor, och hela tidningen utsätts för trycket. En stor kraft krävs då
luftmotståndet blir stort och det klarar inte den lilla pinnen.
Försök 11 – Ägg i flaska
Svar: Ägget börjar röra sig eftersom luften i flaskan värms upp. Kall luft har ju
större volym och en viss mängd pyser ut förbi ägget, och ett undertryck skapas.
Men då ägget ligger som ett lock kan det sugas in i flaskan och utjämna
tryckskillnaden.
Försök 12 – Korkat trick B
Svar: Då man blåser hårt in i flaskan ökar lufttrycket därinne. Tryckökningen
gör att luften i flaskan försöker jämna ut tryckskillnaden. Luften som då går ut,
tar med sig korken ut. Blåser man dock närmre korken hinner inte luftrycket
öka, utan korken åker in.
Försök 13 – Dykning
Svar: Du får tändstickan att sjunka och flyta beroende på hur hårt du trycker.
Trä är ett poröst material, som innehåller luft och därför flyter lätt. En sticka
som är avbruten med plån flyter inte så lätt. Om man med tummarnas hjälp ökar
trycket, trycks luften ihop och flytförmågan blir sämre. Genom att reglera
trycket kan du få stickan att stanna var du vill i flaskan.
Försök 14 – Fisen
Svar: Flaskan innehåller kall luft när den kommer ur frysen. När luften värms
ökar dess volym. Locket, myntet, gör att luften inte kan pysa ut, och ett
övertryck skapas. När trycket blir tillräckligt stort bildas ett övertryck och
myntet lyfts och en ”fis” hörs. Värmer man mer kommer myntet hoppa igen.
www.sofiadistans.nu
Sidan 42 av 46
Försök 15 – Lufttrick
Svar: Stearinet i ljuset innehåller grundämnena kol och väte. När dessa kolväten
brinner binds luftens syre till kolet och bildar s.k. koldioxid, som är en gas.
Koldioxiden minskar inte gasvolymen i glaset. Kolvätena binds också till vätet,
som bildar vattenånga. Ångan kondenserar (blir vätska) när den kyls ner av luften
i glaset. Gasvolymen minskar och ett undertryck uppstår. Vattnet sugs in för att
jämna ut trycket och luften försvinner.
Försök 16 – Blåsning B
Svar: Luften rör sig snabbare där man blåser och lufttrycket minskar. Då luften
runt omkring sugs mot lågtrycket för att utjämna trycket igen, tar det med sig
rullarna.
Försök 17 – Blåsning C
Svar: Luften rör sig snabbare där man blåser och luftens tryck minskar. Luften
omkring sugs mot lågtrycket för att jämna ut trycket och då tar den med sig
remsan upp.
Försök 18 – Släcka ljus
Svar: Luften har svårt att passera kartongen då det bildas virvlar bakom och
man kan inte rikta luftströmmen. Därför kan man inte blåsa ut ljuset. Med den
runda flaskan är det skillnad. Luften passerar lätt den rundade flaskan som, pg a
formen, har litet luftmotstånd, och ljuset släcks.
Försök 19 – Magisk kam
Svar: När du kammar dig lossnar elektroner (elektriska laddningar) från håret
och hamnar på kammen. Kammen blir elektriskt laddad. Vattnet attraheras av
den laddade kammen och böjer sig mot den. Vattnets molekyl har en positiv och
en negativ sida (det är polärt, säger man) och lika laddningar dras ju från
varandra, och olika dras till varandra. Jämför med en magnet.
Försök 20 – Kam tänder lysrör
Svar: Lysrören har fluorescerande färgskit på insidan av glaset. När detta
färgskikt utsätts för elektricitet avger det ljus. När kammen blir elektrisk, som
den blir när du kammar dig, kan den få lysröret att lysa en kort stund.
www.sofiadistans.nu
Sidan 43 av 46
Försök 21 – Såga i frigolit
Svar: Kanthaltstråden, som är mycket tunn, har ett högt elektriskt motstånd
och en låg glödpunkt. Därför blir tråden snabbt varm när ström leds genom den.
Värmen räcker för att såga i frigolit.
Försök 22 – Dammexplosion
Svar: Pulvret flammar upp, därför att det mesta omkring oss kan brinna om det
är tillräckligt finfördelat (delat i små, små delar). Det går lättast om ämnet är
finfördelat eftersom ett ämne måste förgasas innan det fattar eld.
Försök 23 – Busvissla
Svar: Luftströmmen gör att pappret vibrerar (skakar) så ljud uppkommer.
Försök 24 – Pinntrick
Svar: Tyngden av pinnen ökar på den sida där handen förs in mot pinnen och
minskar lika mycket på andra handen. Minskningen av tyngden, och således också
minskningen av friktionen vid den stillastående handen, för med sig att pinnen
börjar glida där. Så här fortsätter det tills händerna möts. När de möts
befinner de sig under pinnens tyngdpunkt.
Försök 25 - Elektromagnet
Svar: Spikarna dras till spiken. När elektrisk ström leds genom metalltråd
uppstår ett magnetiskt fält. Effekten förstärks genom att metalltråd lindas
runt järnkärnan (i det här fallet spiken).
Försök 26 – Brännmärkt
Svar: Det blev inga brännmärken på näsduken. Bomull börjar inte brinna förrän
vid flera hundra grader. Då näsduken är blöt går det åt så mycket värme för att
vattnet ska avdunsta att man inte når upp till flampunkten (antal grader då den
börjar brinna). Vattnet kyler och det enda som brinner är T-spriten.
Försök 27 – Vattentermometer
Svar: Vattnet stiger i röret och fungerar som en termometer. Vatten ändrar sin
volym beroende på temperaturen. När det värms upp utvidgar det sig och tar
större plats och därför stiger det i röret.
www.sofiadistans.nu
Sidan 44 av 46
Försök 28 – In i dimman
Svar. Dimma bildas. För du åter ner handen försvinner dimman. Detta går att
göra några gånger. Det beror på att vattnet som finns i burken finns både som
vätska och som vattenånga (gas). När vattenmolekylerna är i form av ånga så rör
sig varje molekyl fritt utan att klumpa ihop sig med andra. När handsken rör sig
mot öppningen minskar lufttrycket och luften expanderar (utvidgas). Då förlorar
molekylerna energi och rör sig långsammare. De har då mycket lättare att
kondensera och bilda vattendroppar. Rökens partiklar (smådelar) påskyndar
denna process, då de fungerar som kondensationskärnor som ångan kan fastna
på.
Försök 29 – Lyssna i stereo
Svar: Normalt måste ljudet färdas olika långt för att nå vänster och höger öra.
Därför uppfattar man ljudet vid olika tidpunkter. Tidsskillnaden gör att vi hinner
uppfatta varifrån ljudet kommer. När pennan slås mitt på slangen når ljudet
båda öronen samtidigt.
Försök 30 – Gaffel med klang
Svar: Det låter som klockklang. Vibrationerna (skakningarna) när gaffeln slår i
stolen fortplantas (förökar sig) i tråden. Håller man hårt i tråden förs
vibrationerna till fingrarna. När fingrarna sluter tätt mot öronen avskärmas
andra ljud och vibrationerna hörs bra.
Försök 31 – Propeller
Svar: Propellern snurrar eftersom det blir vibrationer (skakningar) när man drar
över jacken. Dessa förs över till nålen som kommer i svängning och får propellern
att snurra.
Försök 32 – Tonöverföring
Svar. Stickan börjar vibrera (skaka) eftersom ljudvågorna från ena glaset
överförs till det andra via luften. Ljudvågorna får stickan att skaka så den t o m
kan trilla ner.
Försök 33 – Pendlare
Svar: Snart börjar också den andra påsen pendla och sedan stannar den första.
Efter en stund stannar den andra och den första pendlar igen. Rörelsen överförs
via snöret mellan påsarna. Det är små ryck som förstärks. Så småningom har hela
rörelsen gått över i den nya påsen och sedan fortsätter det på samma sätt.
www.sofiadistans.nu
Sidan 45 av 46
Försök 34 – Ballong
Svar: Ballongen blåses upp eftersom den kalla luften som värms får en större
volym. Volymökningen gör att påsen blir uppblåst.
Försök 35 – Urvattnad flaska
Svar: Flaskan krymper ihop. När luft värms ökar volymen och en del luft lämnar
flaskan när du spolar den varm. Du stänger inne den varma luften när du skruvar
på korken. När du sedan spolar flaskan kall minskar luften volym och ett
undertryck bildas och flaskan krymper.
Försök 36 – Temperaturklur
Svar. Cellerna i kroppen som känner kyla och värme reagerar på förändringar.
Först upplevs det varma vattnet som varmt, men sedan försvinner känslan. Det
ljumma vattnet känns därför kallt för den varma handen, men varmt för den
kalla.
Försök 37 – Koka i papper
Svar: Efter en stund börjar vattnet koka. Papper börjar brinna vid +300 grader
C. Om man har vatten på pappret leder vattnet bort värmen, så temperaturen
kommer ej upp i + 300, och därför börjar inte pappret brinna.
Försök 38 - Isglass
Svar: Saften har blivit isglass. När man blandar salt och is löser en del salt sig i
vattenskiktet ovanpå isbitarna. Denna lösningsprocess (sk. spontan endoterm
process) stjäl värme för att lösa upp saltet i vattnet. Värmen tas från
saftblandningen och då fryser saften till is, även i rumstemperatur.
www.sofiadistans.nu
Sidan 46 av 46
