PM
18 november 2014
Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen
Under sommaren och hösten 2014 har den ordinarie arbetsgruppen för Brandbergens
utvecklingsprogram bjudit in representanter från Socialförvaltningen, Kultur- och
fritidsförvaltningen, Äldreförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen för att i en
utökad arbetsgrupp särskilt diskutera sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen. Detta
PM är sammanställt av den ordinarie arbetsgruppen utifrån de samtal som förts i den
utökade arbetsgruppen. Resultatet fungerar som ett underlagsmaterial vid framskrivning
av Brandbergens utvecklingsprogram.
Sociala aspekter av hållbarhet handlar om de mänskliga behov som krävs för att bygga
ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. Att uppnå hållbarhet i ett socialt
perspektiv kan ses som en process. Ett socialt hållbart samhälle förutsätter en strävan
efter att skapa likvärdiga livsvillkor. Alla medborgare har lika stort värde.
Haninge kommun verkar för en långsiktig social hållbar utveckling genom att säkra goda
levnadsvillkor för invånarna. För att uppnå det krävs det att vi uppfyller grundläggande
behov som arbete, goda boendemiljöer, utbildning, trygghet, hälsa, rättvisa, delaktighet
med mera.
Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet.
2 (8)
Statistik om Brandbergen
Åldersfördelning i Brandbergen
Jämfört med Haninge kommun har Brandbergens flerbostadshus en större andel unga
vuxna, i åldern 22 till 35 år. Småhusområdet har istället en mindre andel i den
åldersgruppen, men en mycket större andel av befolkningen i åldern 60-75 år.
Inflyttning och utflyttning efter ålder
Brandbergen har en stor både inflyttning och utflyttning av unga vuxna i åldern 20-30
år, och av små barn. Det är ett ganska vanligt mönster, 20-30-åringar är den grupp som
flyttar allra mest i Sverige. Många familjer flyttar dessutom i samband med att de får
barn, eller i samband med att familjen växer, vilket förklarar att det är många flyttningar
bland små barn.
Sysselsättning
Sysselsättningsgraden är ett mått på andelen av befolkningen i åldern 25-64 år som
arbetar (de som inte arbetar kan t.ex. vara arbetslösa, studenter, förtidspensionärer eller
ha vårdnadsbidrag). Sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor än för män i alla
kommundelar. Lägst är sysselsättningsgraden i Jordbro, följt av Brandbergen. I
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
3 (8)
Brandbergens småhusområde är sysselsättningsgraden högre än för kommunen som
helhet, men lägre i flerbostadshusområdet.
Arbetslöshet
Andelen öppet arbetslösa i Brandbergen har legat något högre än arbetslösheten för hela
Haninge under hela 2000-talet, men skillnaderna är inte så stora.
Ohälsa
Antalet ohälsodagar redovisar antalet dagar som ersatts med sjukförsäkringen, delat på
total befolkning i åldern 16-64 år. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män i alla
kommundelar. Bland kvinnor är ohälsotalet högst i Västerhaninge NV, och för män är
det högst i Brandbergen. Om en jämför de olika delarna av Brandbergen syns det att
antalet ohälsodagar är högst i flerbostadshusområdet, och lågt i småhusområdet.
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
4 (8)
Bostadsbestånd
I Haninge är 42 procent av bostäderna småhus, 26 procent är hyresrätter i
flerbostadshus och 32 procent är bostadsrätter i flerbostadshus. Bostäderna är dock inte
jämnt fördelade över kommunen. I Jordbro är två tredjedelar av alla bostäder hyresätter,
medan de helt saknas i Tungelsta S. I Brandbergen finns något fler hyresrätter än
bostadsrätter.
Mötesplatser och lokaler
Att det finns ett rikt utbud av mötesplatser är en viktig social aspekt av hållbarhet. Just
nu pågår upprustningen av Brandbergsparken som när den är klar kommer att inbjuda
till fler möten genom exempelvis utegym, grillplatser och lekpark.
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
5 (8)
Brandbergens centrum utgör i sin helhet en stor mötesplats i Brandbergen. Nyligen
öppnade en biograf och centrumägarna Savana har även för avsikt att bygga om
centrumbyggnaden och tillföra nya bostäder. Det ökade boendeunderlaget ses som
positivt och bidrar till att skapa förutsättningar för att förbättra möjligheterna att mötas i
centrum.
Utöver det har den utökade arbetsgruppen gett förslag på att det borde finnas fler
lokaler i Brandbergen som kan bokas av föreningar. Idag finns få möjligheter att boka
lokaler och de som finns är för dyra för de små föreningarna. Arbetsgruppen har även
diskuterat möjligeten att skapa en öppen mötesplats med café/restaurang och med
verksamheter som musik och dans.
Trygghetsupplevelsen
Trygghet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person. Det betyder
att människor kan uppleva otrygghet även om den faktiska säkerheten är god.
Trygghetsupplevelsen i ett område påverkar helhetsintrycket.
Under medborgardialogen i Brandbergen och i samtal med den utökade arbetsgruppen
har upplevelsen av otrygghet i Brandbergen varit en återkommande fråga trots att
polisen meddelar att Brandbergen inte utmärker sig i kommunen gällande brottslighet.
Under Brandbergsdialogen 27-31 oktober 2014 genomförde Brandbergsberedningen en
trygghetsvandring ledd av Stiftelsen Tryggare Sverige. På vandringen deltog tjänstemän
och politiker från kommunen samt fastighetsägarna och polis. Vandringen visade att det
finns behov att förbättre belysningen på vissa platser och att rensa sly utmed
gångvägarna. Vandringen visade också att det finns utrymme för en förbättrad kontakt
mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och polisen för att effektivisera
informationsspridningen och därmed åtgärder i fastigheterna.
För äldre personer går trygghet och tillgänglighet hand i hand. En otillgänglig gångväg
med otillräcklig belysning eller knölig markbeläggning kan uppfatta otrygg. Önskemål
om fler bra bänkar har lyfts och även önskemål om att kommunen ska se över
tillgängligheten, det vill säga exempelvis markbeläggningen och tillgången på ledstänger
och vilplan. Att se över tryggheten utmed gång- och cykelstråken i Brandbergen kan ses
som en kortsiktig utvecklingsåtgärd.
Möjligheten att öka antalet vuxna som är ute i Brandbergen föreslås även genom att
någon form att trygghetsvärdar eller föräldravandringar genomförs i området.
Samarbeten
I Brandbergen finns sociala nätverk men de kan bli fler och bättre genom tydligare
samarbeten och nätverk. Arbetsgruppen ser exempelvis en efterfrågan bland ungdomar
att få hjälp för att komma i arbete genom ett mobilt navigatorcenter i Brandbergen.
Barn och unga skulle även kunna erbjudas sommarjobb och sommarkollo genom ett
samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna, lokala företag och samfunden.
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
6 (8)
Brandbergsskolan
Rykten om nedläggning lever kvar eftersom det inte finns några löften om att skolan
kommer finnas kvar. Det gör det svårt att attrahera såväl elever som ny personal. När
någon anställs så slutar en annan och varje år sjunker elevantalet.
Brandbergsskolan är otroligt viktig för den sociala hållbarheten i Brandbergen. Den
bidrar med såväl utbildning, arbete, delaktighet en hållbar boendemiljö och invånarna
känner trygghet. Det finns önskemål om en politisk enighet och ett löfte om att skolan
kommer att få finnas kvar.
Även Savana AB, fastighetsägaren för Brandbergens centrum, har uttryckt sitt intresse i
att skolan får finnas kvar då den ligger i anslutning till centrumbyggnaden.
Brandbergens centrum
Detaljplanearbete för Brandbergen centrum pågår och centrumområdet står inför en
omvandling med utökad centrumbyggnad, nya bostäder och en omgestaltning av
busstorget. Centrumbyggnaden är uppdelad av två fastighetsägare där den östra delen
med skola, idrottshall, bibliotek och fritidsgård ägs av Tornberget och den västra delen
med centrumverksamhet, biograf, vårdcentral och dagverksamhet för äldre ägs av en
privat fastighetsägare. Busstorget och parkeringen mot Brandbergsleden ligger inom den
privata fastigheten.
Byggnaden är från år 1971 och har sedan dess tjänat som serviceinrätning. För
Brandbergen är det av största vikt att den service som centrumet och de kommunala
verksamheterna tillhandahåller finns kvar och det är positivt att en rad olika
verksamheter, såväl offentliga som kommersiella, finns samlade. Dock har
verksamheternas behov förändrats sedan Brandbergen byggdes och en översyn av
lokalbehov behöver göras.
Brist på små lägenheter
Dialoger och samtal internt på kommunen visar att det råder brist på små lägenheter i
Brandbergen. Idag är endast 4 procent av lägenheterna i Brandbergen mindre än 50
kvm. Såväl ungdomar som äldre har behov av små och tillgängliga lägenheter, gärna nära
goda kommunikationer och service. Vid planering av förtätning med ytterligare bostäder
bör därför ett- och tvårumslägenheter prioriteras i Brandbergen.
Brandbergsparken
Efter dialogen med Nyfiken park under 2013 pågår nu arbetet med att genomföra de
förslag som togs med i rapporten. Möjligheten att utveckla parken med fler funktioner
som utegym och grillplatser har tagits upp som viktigt för trivseln och möjligheten till
nya mötesplatser i Brandbergen.
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
7 (8)
Möjligheter att odla
Idag finns några få möjligheter för boende i Brandbergen att odla. Att tillföra fler
kolonilotter eller testa odling på tak vore en positiv social och ekologisk
utvecklingsmöjlighet i Brandbergen. Idag tillvaratas inte all den värme som husen i
Brandbergen ger ifrån sig. Med stora platta tak på bostadshusen och parkeringsgaragen
utgör Brandbergen en möjlig plats för ett pilotprojekt för stadsodling.
Stärk kopplingen till naturen
Brandbergen ligger granne med en av Haninges största naturupplevelser; Tyresta
nationalpark. Kopplingen till naturen upplevs dock otydligt och därmed bristfällig. Det
borde vara naturligt och enkelt för boende att hitta ut i ströv- och naturområden. Denna
närhet till naturen skulle kunna stärkas genom tydligare skyltning redan vid busstorget, i
centrum och vidare ut i området och vid entréerna till naturen.
Ambassadörer för Brandbergen
Brandbergen behöver goda ambassadörer. Det vill säga människor som bor eller arbetar
i området och bidrar till att sprida alla de bra saker som görs i området. Vilka dessa är
kan variera från år till år.
Ett förslag från den utökade arbetsgruppen är att Akelius och bostadsrättsföreningarna
inför husvärdar med uppdrag att välkomna nya boenden.
Insamling av el-avfall
Äldreförvaltningen informerade om att de har fått höra att det inte längre finns någon
insamling av elavfall i Brandbergen. Insamling av avfall sköts av respektive
fastighetsägare och bostadsrättsförening och det stämmer att alla inte erbjuder
möjligheten att lämna elavfall i källsorteringsrummen. För att Brandbergens ska
utvecklas hållbart är det viktigt att boende har möjlighet att sortera sitt avfall.
Äldreförvaltningen har sökt pengar från klimatmiljonen för att möjliggöra för en mobil
insamling av el-avfall i Brandbergen. Ansökningarna tas upp i miljönämnden under sen
höst 2014.
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
8 (8)
U:\KSF-Utv\_STRATEGISK_PLANERING\Mirja Thårlin\Utvecklingsprogram\Brandbergen\Utökad arbetsgrupp\PM Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen.doc
