FORSKNINGSNOTISER
Hjärnforskning kan bidra till bättre diagnosmanual
Diagnosmanualerna DSM och ICD är
förvisso de bästa befintliga verktygen
för att diagnostisera psykisk ohälsa, men
för den psykiatriska forskningen och på
sikt även för framtida diagnosmanualer
måste det finnas en öppenhet för ett nytt
diagnossystem som mer bygger på kunskapen om modern hjärnforskning. Det
skriver Thomas R. Insel och Jeffrey A.
Liebernamn, chef respektive president
för National Institute of Mental Health,
NIMH, på NIMH:s hemsida. NIMH är
världens största finansiär av psykiatrisk
forskning och ställer sig bakom APA:s
manual DSM-5, som släpptes den 18 maj.
NIMH ARBETAR PARALLELLT med ett
eget projekt, Research Domain Criteria
(RDoC), som är ett försök att i större
utsträckning använda kunskap från
genetik, neurovetenskap och beteendeforskning som förklaring till psykiatriska sjukdomar. RDoC ska dock ses som
ett komplement till DSM, skriver Insel/
Lieberman, inte en konkurrent. På sikt
kan kanske resultat från satsningen med
RDoC införlivas i framtida revisioner av
DSM, skriver de.<
Läs hela uttalandet från NIMH på
www.psykologtidningen.se
Nya rön om orsaken till psykos
Patienter med schizofreni eller bipolär
sjukdom med psykotiska inslag har förhöjda halter av så kallad kynuren-syra
(KYNA) i hjärnan. Nu har forskare vid
Karolinska institutet hittat en genvariant som är kopplad till förhöjningen
och som kan få betydelse för diagnostik
och behandling av psykos vid bipolär
sjukdom.
KYNA påverkar flera system av signalvägar i hjärnan, och har bland annat stor
betydelse för vår kognition. Ämnet pro-
duceras vid inflammationer som uppstår
vid stress och infektioner. Det är sedan
tidigare känt att stress och infektioner
kan kopplas till psykotiska skov. Den
nu upptäckta genvarianten påverkar
enzymet KMO, som i sin tur påverkar
produktionen av KYNA.
UPP TILL 80 PROCENT av psykoser vid
bipolär sjukdom förklaras av ärftlighet
och enligt forskarna på KI:s institution
för molekylär medicin och kirurgi, som
ligger bakom upptäckten, kan rönen nu
ge en förklaring som kan kopplas till
signalsystem som aktiveras vid inflammation.
Det finns redan en rad läkemedel
inom det inflammatoriska området
och forskarna tror därför att upptäckten kan få betydelse för nya former av
behandling vid schizofreni eller bipolär
sjukdom med psykotiska inslag.
Studien är publicerad online i Molecular Psychiatry 5 mars 2013.<
Psykisk ohälsa vanligast bland flyktingar
Psykisk ohälsa är betydligt vanligare
bland utrikes födda som kommit till
Sverige som flyktingar, än bland deras
ankommande anhöriga eller personer
med samma ursprung men som fått
uppehållstillstånd i Sverige på grund av
humanitära skäl. Det visar en ny doktorsavhandling av psykolog Anna-Clara
Hollander på Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet.
I EN DELSTUDIE ingick drygt 43 000 ut-
rikes födda, varav 56 procent flyktingar,
i en andra delstudie cirka 300 000 personer, varav drygt 15 procent flyktingar.
Materialet hämtades från Statistiska
Centralbyrån samt Socialstyrelsens
register.
En analys visade att flyktingar oftare
mår psykiskt dåligt jämfört med personer
med samma ursprung men som inte var
flyktingar, även då man tog hänsyn till
Psykologtidningen 5 2013
ålder, kön och socioekonomiska faktorer.
En ytterligare studie med drygt 86 000
personer visade att manliga flyktingar
löper en förhöjd risk att dö i hjärt- och
kärlsjukdomar, självmord och olyckor än
män som inte var flyktingar utan invandrat av andra orsaker.
undersökte
även om arbetslöset ökar risken för
depression. Materialet bestod av cirka
3 300 000 personer med fast anknytning
till arbetsmarknaden. Av dem som blev
arbetslösa under den tid studien pågick
löpte män födda i Sverige lägst risk att
senare vårdas för depression, medan
utrikes födda kvinnor löpte högst risk.
Titeln på avhandlingen: Social inequalities in mental health and mortality
among refugees and other immigrants
to Sweden – Epidemiological studies of
register data.<
ANNA-CLARA HOLLANDER
35
