SSU Rapport I:2007, Hållbar utveckling
En osolidarisk flyktingmottagning
Under 2006 ökade Sveriges flyktingmottagning, till stor del på grund av att riksdagen fattade beslut
om en tillfällig lagändring om ny prövning av uppehållstillstånd. Migrationsverket väntar sig att
flyktingmottagandet kommer att fortsätta öka under perioden 2007-2010 på grund av oroligheterna i
världen. Andelen asylsökande som får stanna väntas öka från 20 procent 2005 till 65 procent 2007.
Anledningen till det är att fler bedöms ha asylskäl med de nya ändringarna av utlänningslagen. De
nyanlända flyktingarna kommer till allra största delen från Irak. Det finns ingen anledning att tro att
antalet asylsökande från Irak eller resten av världen kommer att minska de kommande åren.
Nya utmaningar
De flesta flyktingar kommer från områden där väpnade konflikter tvingar människor på flykt. Andra
kommer till Sverige på grund av politisk, religiös eller etnisk förföljelse. I framtiden kommer vi dock
att uppleva en helt annan typ av flyktingströmmar. Naturkatastroferna i världen ökar och kommer att
fortsätta öka så länge den globala uppvärmningen fortsätter. Torka, värmeböljor, orkaner och
översvämningar kommer att tvinga människor på flykt. Den odlingsbara marken kommer att minska i
takt med att jorden blir allt varmare och ökenspridningen fortsätter. De fattigare länderna kommer att
drabbas först och hårdast. Antalet människor med tillgång till rent vatten kommer att minska. Antalet
människor som lider av kronisk hunger och undernäringsrelaterade sjukdomar kommer att öka. De
områden som är gynnsamma för tropiska sjukdomar kommer att öka i storlek till följd av
klimatförändringarna. Dessa hot är nya och nära förestående eftersom den globala uppvärmningen
fortsätter.
Svensk flyktingmottagning ligger på en hög nivå i internationell och europeisk jämförelse. Den
svenska asylpolitiken hänger också samman med EU:s lagstiftning och flyktingpolitik. Mottagningen i
Sverige är emellertid inte jämnt fördelad.
Kommuner som inte tar emot flyktingar
Som framgår av tabellen nedan tar 31 av 290 kommuner i Sverige inte emot en enda flykting.
Kommunerna är relativt jämnt fördelade över landet. Där finns både små och medelstora kommuner.
Det som förenar kommunerna är att ingen av dem förutom Eda når upp till riksgenomsnittet för
andelen medborgare med utländsk bakgrund. De allra flesta av kommunerna har ytterst få invånare
med utländsk bakgrund, som Malå med 3,9 procent, Valdemarsvik med 5,8 procent eller Öckerö med
4,5 procent. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 16,2 procent.
SSU Rapport I:2007, Hållbar utveckling
Kommuner som inte tar emot flyktingar
(tabell I)
Folkmängd
Inkomst*
Skattesats
Utländsk bakgrund **
10440
272 975
32,15
10,6
GNESTA
9981
208 791
31,7
9,5
YDRE
3822
187 489
30,75
5,6
VALDEMARSVIK
8038
186 317
31
5,8
TORSÅS
7154
186 502
32,05
6,6
13520
201 282
32,03
4,7
EMMABODA
9436
199 337
31,83
11,4
BORGHOLM
10983
179 200
32,2
5,3
KÄVLINGE
27369
232 550
28,9
8,7
HÖÖR
14777
201 546
31,22
10,7
KLIPPAN
16106
201 546
30,4
12,6
KUNGSBACKA
71044
254 822
31,25
7,2
ÖCKERÖ
12229
229 930
31,64
4,5
MUNKEDAL
10246
189 315
33,21
7,7
VARA
15961
189 025
31,35
6,9
8853
196 683
32,45
6,2
TIDAHOLM
12653
193 081
31,45
8,0
KIL
11803
202 945
32,9
6,6
EDA
8670
183 884
32,75
22,9
GRUMS
9332
203 739
32,9
8,8
LEKEBERG
7096
198 534
32,28
4,8
11470
199 347
32,4
5,9
VANSBRO
6983
182 458
33,43
4,7
LEKSAND
15450
201 170
32,35
5,5
RÄTTVIK
10884
186 498
32,95
4,6
6038
192 442
32,77
4,7
Kommun
VAXHOLM
MÖRBYLÅNGA
HJO
ASKERSUND
OCKELBO
ÅRE
10021
187 029
32,72
6,0
NORDMALING
7426
191 238
33,15
4,2
VINDELN
5665
185 530
33,4
4,3
MALÅ
3348
201 894
33,65
3,9
ÅSELE
3271
178 027
33,4
4,5
* Samlad förvärvsinkomst per år, genomsnitt
** Utländsk bakgrund definieras här som utlandsfödda personer + utländska medborgare
Genomsnittlig förvärvsinkomst i riket:
Genomsnittlig kommunal skattesats:
Andel utländsk bakgrund bland befolkning totalt:
215 971
31,55
16,2
Kungsbacka – det värsta exemplet
Moderatstyrda Kungsbacka är det värsta exemplet på svenska kommuner som inte tar emot flyktingar.
Nedan har Kungsbacka lyfts ur tabellen ovan och jämförs med Botkyrka. Kungsbacka och Botkyrka
SSU Rapport I:2007, Hållbar utveckling
har ungefär lika stor folkmängd men där upphör likheterna. Medelinkomsterna skiljer sig markant.
Kungsbackas medelinkomst är 254 822, att jämföra med Botkyrkas 210 977 och riksgenomsnittet
215 971.
Kungsbackas totala kommunalskatt på 31,25 kan jämföras med riksgenomsnittet på 31,55 och
Botkyrkas 32,4. Det är med andra ord inte av ekonomiska skäl som Kungsbacka inte bidrar till svensk
flyktingmottagning. Det finns utrymme för höjda skattesatser och medelinkomsten i kommunen ligger
långt över riksgenomsnittet.
Den mest intressanta jämförelsen är kanske andelen av befolkningen med utländsk bakgrund, här
definierad som utländska medborgare boende i kommunen samt utlandsfödda svenska medborgare
som är bosatta i kommunen. I Botkyrka har nästan varannan medborgare utländsk bakgrund, 48,9
procent. I Kungsbacka är motsvarande siffra 7,2 procent. I Sverige totalt är andelen invånare med
utländsk bakgrund 16,2 procent.
SSU Rapport I:2007, Hållbar utveckling
En genomsnittlig kommun i Sverige tar emot ca 95 flyktingar om året. Botkyrka tar emot 550,
Kungsbacka noll. Södertälje kommun med en befolkningsstorlek i nivå med Kungsbacka (81 791
invånare) tog under 2006 emot 159 flyktingar. Växjö kommun med 78 473 invånare tog under 2006
emot 456 flyktingar. Kungsbacka kommun har avstått från att teckna en överenskommelse om
flyktingmottagning med integrationsverket. I kommunens motivering till detta anges orsakerna vara:
”Bostadsbrist, få platser inom barnomsorgen och det negativa arbetsmarknadsläget”
(Integrationsverkets sammanställning av svar från kommuner).
Slutsatser
Kommuner som inte tar emot flyktingar är generellt homogena till sin befolkningsstruktur. De
kommuner som tar emot flyktingar har redan en stor andel invånare med utländsk bakgrund. Öppna
kommuner fortsätter att vara öppna, de slutna kommunerna fortsätter att sluta sig. Den osolidariska
flyktingmottagningen i Sverige förstärker segregationen då kommuner med stor andel utländska
medborgare och utlandsfödda svenskar tar emot fler flyktingar än kommuner där en liten andel av
befolkningen har utländsk bakgrund. Botkyrka, Södertälje och Malmö är exempel på kommuner som
tar ett stort ansvar för flyktingmottagningen och där en stor andel av befolkningen har utländsk
bakgrund.
Kommuner med högst andel utrikes
födda (procent)
Kommun
Andel
Haparanda
Botkyrka
Södertälje
Malmö
Huddinge
Källa: SCB
38,2
32,5
24,1
23,7
20,4
SSU Rapport I:2007, Hållbar utveckling
Varför tar de inte emot flyktingar?
Som framgår av tabell I kan skälet till att 31kommuner vägrar ta emot flyktingar knappast vara
ekonomiska. Några av landets mest välbärgade kommuner finns representerade i tabellen. Många av
kommunerna har också valt relativt låga skattesatser. I Kungsbackas svar till integrationsverket
nämner man tre anledningar till att kommunen inte kan teckna en överenskommelse om
flyktingmottagning. Dessa anledningar återkommer i flera andra kommuners förklaringar till att man
inte vill teckna en överenskommelse med integrationsverket.
Den första anledningen är, enligt Kungsbackas kommun, att det saknas platser i barnomsorgen. Det
svaret skulle i stort sett alla kommuner i Sverige kunna lämna då dagisplatser planeras utifrån
kommunens demografiska struktur där flyktingmottagning inte är inräknad. Kommunerna vet helt
enkelt hur stora barnkullarna är från ett år till ett annat och kan därmed göra en grov uppskattning av
hur många dagisplatser som behövs. Däremot vet man inte hur många personer som kommer att flytta
till kommunen och efterfråga dagisplats. Det är med andra ord lättare att förutse hur många flyktingar
som kommer att efterfråga platser i barnomsorgen än inflyttade svenska medborgare. För få platser i
barnomsorgen kan med andra ord inte betraktas som ett uppriktigt skäl till att neka integrationsverket
en överenskommelse.
Den andra anledningen, som många andra kommuner också anger, är att det saknas bostäder i
kommunen. Bostadsbrist är ett problem vårt samhälle dragits med länge. Den finns över hela landet
och drabbar främst ungdomar som ännu inte tagit steget ut på bostadsmarknaden. I Kungsbackas fall
är bostadsargumentet svagt. Kommunen har exceptionellt goda förutsättningar att bygga bostäder åt de
som behöver. Ekonomin är god, skattekraften likaså, skatten är låg och kan utan bekymmer höjas
marginellt om kommunen inte anser sig ha råd med några bostadsprojekt med nuvarande
skatteinkomster.
Den tredje anledningen är den märkligaste: Det negativa arbetsmarknadsläget. 3,5 procent av
arbetskraften mellan 20 och 64 år var arbetslösa eller deltog i program i december 2006. För Hallands
län var siffran 5,0 procent och för hela Sverige 5,6. På vilket sätt är arbetsmarknadsläget i Kungsbacka
sämre än i resten av landet? Arbetslösheten på 3,5 procent kan jämföras med Botkyrkas 5,3 procent,
Södertäljes 5,8 procent eller Malmös 5,2 procent.
Vilka är då de egentliga skälen till att 31 kommuner i Sverige inte vill ta emot flyktingar? Vi kan
konstatera att för vissa mindre kommuner kan bostadsbristen vara ett gångbart skäl till att inte ta emot
stora mängder flyktingar. Integrationsverket tecknar dock överenskommelser om mottagning av så få
flyktingar som 25 personer. Vilken kommun kan på allvar hävda att man inte har möjlighet att ta emot
25 flyktingar?
KÄLLOR:
Migrationsverket
Integrationsverket
Statistiska Centralbyrån
Sveriges kommuner och landsting
Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd (FARR)
