Exemplet insulin - Klopidogrel rekommenderas

terapiNytt
Information från Läkemedelskommittén Halland
Nr 2 • 2011
- Hur följer vi Socialstyrelsens
rekommendationer och TLVs beslut? Exemplet insulin
- Klopidogrel rekommenderas som sekundärprofylax efter stroke
- Lyrica - inte bara missbrukspotential utgör skäl
till återhållsam förskrivning
- Läkemedelsförsörjning i förändring
- Nya åtgärdspaket från SKL
- Nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
- vad säger myndigheterna?
- Nytt i Terapirekommendationerna
- TLV förenklar hanteringen vid generiskt
utbyte av läkemedel utanför förmånen
Ur innehållet dessutom
- Från ordföranden
- Månadens Terapeutiska kvot
- För sjuksköterskor
- Äldrerutan
Rätt svar till frågetävlingen om
Terapirekommendationerna 2011/2012
n
från rande
fö
ord
Den nya heta årgången av Läkemedelskommittén Hallands
Terapirekommendationer har kommit! Om du var i sjukhusmatsalen på Hallands Sjukhus i Halmstad, Kungsbacka eller
Varberg den 11 maj kan du inte ha undgått den, och annars
har du förhoppningsvis fått den med posten.
Nyheterna och ändringarna presenteras i artikel i detta
nummer av Terapinytt. Vi får också en översikt över hur
patienterna som är inlagda vid Hallands Sjukhus skall få sina
läkemedel framöver, från lager via lastbilar och automater till
avdelningar, faktiskt ända till munnen; e-handel osv.
Signalfärgen i år är orange, så det är bara böcker med orange
markering i kanten på omslaget som är aktuella. Den aktuella
klickbara versionen finns också alltid på LINA, med länk
från startsidan.
Dessutom vill jag puffa för äldrerutan, om riskerna med
ACE-hämmare/ARB och metformin vid dehydrering och
dåligt vätskeintag hos de äldre. Vi måste bli ännu bättre att
se till att det görs ett uppehåll med dessa läkemedel i sådana
situationer!
Vi är som vanligt oerhört stolta över våra Terapirekommendationer, framtagna av alla våra Terapigrupper. Det är en hel
lärobok, inte enbart en lista över rekommenderade läkemedel.
Kommer det något nytt? Man kan tycka att det inte dyker
upp så många nya läkemedelssubstanser eller behandlingssätt, men år efter år sitter ändå Terapigrupperna där och skärskådar det nya, filar på formuleringar och läser nya studier,
under många timmar vid våra terapigruppsinternat.
Tiden går raskt, och den skira grönskan har övergått i den
överväldigande grönskan. Trevlig sommar till er alla från
Läkemedelskommittén. Terapirekommendationerna passar
bra även i hängmattan!
Mikael Lundborg
ordförande
Läkemedelskommittén Halland
Fråga 1
Sekundärprevention efter stroke med trombocythämmare. Tidigare rekommenderades i första hand ASA+dipyridamol
(Persantin). I de nya Terapirekommendationerna 2011/2012 har förstahandsvalet ändrats. Till vad?
1
X
2
Klopidogrel Rätt
ASA + klopidogrel
Enbart ASA
Kommentar
Samlade evidens talar för en likvärdig skyddseffekt av klopidogrel ensamt jämfört med kombinationen
ASA+dipyridamol samtidigt som biverkningsprofilen och prisbilden gynnar klopidogrel. Därför är klopidogrel nytt
förstahandsval. (Terapirek. 2011/12 sid 122)
Läs mer på sidan 5.
Fråga 2
Till de minsta astmabarnen som ej klarar pulverinhalator har vid behov av inhalationssteroider Pulmicort spray i
inhalationskammare (Nebunette) rekommenderats. Tillverkningen av Pulmicort spray har lagts ner. Vad rekommenderas
nu som ersättning?
1
X
2
Becotide Nasal spray
Alvesco Inhalaitonsspray
Flutide Evohaler Rätt
Kommentar
Den nya rekommendationen för inhalationssteroid i sprayform är Flutide Evohaler. Den fungerar hjälpligt i Nebunette
för de som redan har en sådan men vid nyförskrivning av inhalationskammare rekommenderas Optichamber eller Vortex.
(Terapirek. 2011/12 sid 21)
REKOMMENDERADE
LÄKEMEDEL
2011 / 2012
Fråga 3
Mot vad kan man använda en salva som heter Altargo (retapamulin)?
TERAPIREKOMMENDATIONER
Rek listan uppdateras kontinuerligt på www.regionhalland.se/lakemedel
2011/12
Rekommenderade läkemedel
för sjuksköterskor
med förskrivningsrätt
1
2011 / 2012
Beställ fler böcker på:
[email protected]
Terapirekommendationer 2011 / 2012
Under lanseringen av de nya Terapirekommendationerna
fanns möjlighet att svara på tipsfrågor och därmed ha en
chans att vinna en kikare. Tävlingen är nu avgjord och vi
har lottat fram namnen på 15 vinnare.
Vi gratulerar vinnarna:
Jerker Persson Johan Bertilsson Lisa Andersson Malin Berntsson Per Jemsby Per Olof Kristoffersson Pia Johansson Samira Rezaei Sofia Sandgren Anders Åkvist Hertig Knut VC
Anita Nordin
Receptionen, HSH
Anna Sandén
Avd för hälso- o sjukvårdsspecifika funktioner
Emma Sandgren
Medicinklininiken HSV
Eva Berntsson Spec MVC HSK
Gunilla Björkengren Avd 42 HSH
2
VO1, Staben, HSV
ECT mottagningen/AVD 22 HSV
Medicinmottagningen HSH
Gyn mott/Kvinnomott HSK
Medicinmottagningen HSK
Håsten VC
Hertig Knut VC
BUP Falkenberg
Medicinkliniken HSV
1
Impetigo (svinkoppor)
XHemorrojder
2
Atopiskt eksem
Rätt
Kommentar
Altargo (retapamulin) används vid impetigo. Salvan är ett alternativ till peroral antibiotikabehandling när inte
förstahandsbehandlingen tvätt med tvål och vatten alternativt klorhexidin räcker till och har i studier visats ha likvärdigt
behandlingsresultat som per oral cefalosporin vid enklare hudinfektioner. I Halland är förskrivningen av cefalosporiner,
framför allt cefadroxil, till barn högre än i resten av landet. Retapamulin skulle kunna vara ett viktigt alternativ som
dessutom antas vara mindre resistensdrivande. (Terapirek. 2011/12 sid 125)
Fråga 4
Om ekonomiskt utrymme skall skapas för nya, effektiva men dyra läkemedel vid svåra sjukdomar måste vi spara genom
att använda billigaste alternativ som ger fullgod effekt. Det kan ibland innebära att en pågående långvarig terapi bör
bytas till ett billigare men lika gott alternativ. Vilket av nedanstående byten är MINDRE lämpligt?
1
X
2
Lantus-insulin SoloStar till Insuman Basal SoloStar för typ 2-diabetiker som aldrig provat NPH-insulin
Candesartan 8-16 mg (Atacand) till Losartan 50-100 mg vid högt blodtryck
Lipitor 20 till Simvastatin 80 mg vid kardiovaskulär sekundärprevention Rätt
Kommentar
- Lantus är ett andrahandspreparat för typ 2-diabetiker som ska användas först efter att NPH-insulin har testats. Således
är ett byte från Lantus till t.ex. Insuman Basal hos en typ 2-diabetiker inte dåligt och underlättas dessutom av att båda
insulinerna finns i samma typ av injektionspenna. (Terapirek. 2011/12 sid 49)
Läs mer på sidan 9.
- Vid högt blodtryck är ACE-hämmare fortsatt förstahandsval men om ARB ändå väljs så talar både pris och
dokumentation för losartan. Ett byte från kandesartan till losartan är därför inte dåligt. (Terapirek. 2011/12 sid 79)
- Statinbehandling efter TIA/stroke är en viktig insats som kraftigt minskar risken för ytterligare kärlhändelser. Det
rekommenderade förstahandspreparatet är simvastatin och därför borde ett från Lipitor (atorvastatin) till simvastatin vara
bra men den rekommenderade dosen för simvastatin är 20-40 mg inte 80 mg och därför blir detta det minst lämpliga
bytet i frågan. (Terapirek. 2011/12 sid 122)
3
Nya perorala antikoagulantia vid
förmaksflimmer – vad säger myndigheterna?
behandlingsanvisningar implementeras i
sjukvården. SBU avser att utge en Alert-rapport
(rekommendationerna redovisas nedan, LkH:s anm)
och Läkemedelsverket en monografi om dabigatran
(värderingen redovisas nedan, LkH:s anm), om och
när det blir godkänt. Socialstyrelsen förväntas utge
förslag till uppdaterade nationella riktlinjer för hjärtsjukvård bl a omfattande nya antikoagulantia innan
sommaren 2011. Om beslut om godkänd indikation
tas under våren kan beslut från TLV angående eventuell inkludering av dabigatran i läkemedelsförmånen
avseende ”profylax mot stroke vid förmaksflimmer”
förväntas komma tidigast efter sommaren 2011.
Warfarin (Waran) har en god effekt att förebygga cerebrala
embolier vid förmaksflimmer. Sverige har en internationellt sett mycket bra organisation för provtagning och
ordination till Waranpatienter. Detta har givetvis också en
kostnad. Warfarin är dessutom en behandling som har risker
även för allvarliga och livshotande biverkningar.
Nya läkemedelssubstanser har utvecklats och studerats för
emboliprofylax vid förmaksflimmer. Pradaxa (dabigatran) har rekommenderats få denna indikation godkänd av
den europeiska läkemedelsmyndigheten. Fler substanser
kommer troligen med tiden. Dessa substanser monitoreras
inte på samma sätt som Waran, utan har mer av ”en dos
passar alla”.
Patienterna och många inom vården efterfrågar alternativ
till warfarin som skulle innebära att man ”slipper” den
regelbundna provtagningen och ”Waranordinationerna” och
som är lika bra eller bättre än Waran. Resultat från läkemedelsstudier har uppmärksammats i dagspressen. Läkemedelsindustrin kontaktar vården och säkerställer att den har
information om vad som är på gång.
• att landstingen även fortsättningsvis måste kunna
erbjuda kompetent rådgivning till alla antikoagulantiabehandlade patienter. Detta omfattar bl a råd vid akuta
blödningsbiverkningar och inför operativa ingrepp.
• att uppföljning av alla patienter som behandlas
med nya antikoagulantia ska ske genom registrering i ett nationellt kvalitetsregister eller motsvarande. Detta gäller såväl vid nyinsättning som vid
övergång från warfarinbehandling.
Det finns alltså ett intresse, och även ett visst tryck,
på att börja använda dabigatran vid förmaksflimmer.
Vad säger då våra myndigheter och rekommenderande organ i frågan? Läkemedelskommittén Halland
har samlat ihop de yttranden som kommit.
Markeringarna med fet stil har gjorts av LkH för att
framhäva huvudbudskapen.
NLT
NLT gruppen (Nya LäkemedelsTerapier) är tillsatt på uppdrag av Sveriges landstingsdirektörer. NLT gruppen ska vid
behov värdera nya läkemedelsterapier och eventuella andra
problemställningar kring läkemedel och ge landstingen en
rekommendation på lösningar.
SBU
SBU (Statens Beredning för medicinsk utvärdering) är en
statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens
metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och
kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk
vårdpraxis. Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för alla
som avgör hur vården ska utformas.
SBU:s bedömning av kunskapsläget (110504):
•
NLT-gruppens rekommendation (110304) är:
• att ingen förskrivning av nya antikoagulantia (s.k.
”off-label” förskrivning) ska förekomma innan ett
godkännande föreligger för profylaktisk behandling mot stroke vid förmaksflimmer och inte heller
innan TLV-beslut om förmån på denna indikation
föreligger).
• att landstingen inväntar kommande beslutsstöd från berörda myndigheter inom det
aktuella behandlingsområdet, innan lokala
4
•
En samlad bedömning av medicinsk nytta och
risker för patientgruppen som helhet i Sverige
visar inte att dabigatranbehandling är bättre
än warfarinbehandling vid förmaksflimmer
och ökad risk för stroke. Under förutsättning att
warfarinbehandlingen styrs väl, vilket är det vanliga i
Sverige, finns det ingen betydelsefull skillnad mellan
dabigatran och warfarin i risk, varken för stroke och
blodpropp av annat slag eller allvarlig blödning totalt
sett eller död oavsett orsak. Den specifika risken för
hjärnblödning förefaller dock lägre med dabigatran än
med warfarin, även om behandlingen med warfarin
styrs väl, men detta måste ställas mot möjliga risker
med dabigatran.
Slutsatser från kliniska studier baseras på jämförelser
på gruppnivå. Trots slutsatsen i första punkten finns
det antagligen enskilda individer för vilka dabigatran ger en bättre balans mellan risk och nytta än
warfarin. Det kan t ex gälla patienter som har prövat
warfarin och hos vilka dosen inte kunnat ställas in väl.
•
För patienter där warfarinbehandling redan från
början bedöms vara olämplig (kontraindicerad),
saknas underlag för att avgöra nytta och risker
med dabigatran.
•
Med dagens pris på dabigatran, och baserat på en jämförelse bland centra med hög kvalitet på styrning av
warfarin, är warfarinbehandling det mest kostnadseffektiva alternativet. Eftersom den hälsoekonomiska
analysen är känslig för kostnader i samband med
provtagningsbesök, kan det dock finnas individer för
vilka dabigatranbehandling av olika skäl är mer kostnadseffektiv än warfarinbehandling.
Läkemedelsverket
Läkemedelsverket har ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medicintekniska
produkter. Uppgiften är att se till att den enskilde patienten
och hälso- och sjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter och att dessa används ändamålsenligt och
kostnadseffektivt.
Läkemedelsverkets värdering av dabigatran
(2011-05-11):
Pradaxa (dabigatran) bedöms vara ett värdefullt tillskott i
den profylaktiska behandlingen mot stroke och artärembolism vid icke valvulärt förmaksflimmer och är ett viktigt
alternativ hos individer där AVK-behandling (läs Waranbehandling, LkH:s kommentar) inte fungerar tillfredsställande. För patienter med välfungerande AVK-behandling förefaller däremot inte Pradaxa erbjuda några
tydliga fördelar. Vid start av koagulationshämmande
behandling rekommenderas en individuell bedömning av
terapival där hänsyn måste tas till ett flertal faktorer. Det är
önskvärt att patienter som behandlas med Pradaxa följs upp
inom ramen för AVK- mottagningarnas verksamhet och att
effekt- och säkerhetsutfall registreras i befintliga uppföljningsregister.
Referenser:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/lakemedel/
nlt/nltrek
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Alert/Dabigatran-for-attforebygga-stroke-vid-formaksflimmer/
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Humanlakemedel-/Pradaxadabigatran-etexilate---kompletterande-monografi/
Klopidogrel rekommenderas som
sekundärprofylax efter stroke
Efter ischemisk stroke, hos patienter utan kardiell embolikälla, rekommenderas råd om levnadsvanor (i tillämpliga
fall), blodtryckskontroll, statin och någon trombocythämmare. Den rekommenderade trobocythämmaren var fram
till för några år sedan acetylsalicylsyra, ASA, (Trombyl 75
mg x 1). Då skedde en förändring av rekommendationerna
eftersom det fanns aggregerad evidens i studier som visade
att ASA kombinerat med dipyridamol (Persantin Depot 200
mg x 2) gav bättre skydd mot recidiv av ischemiskt stroke
än enbart acetylsalicylsyra. Därför blev denna kombination nytt förstaval. Ett problem med denna regim är att
dipyridamol orsakar relativt frekventa biverkningar, främst
huvudvärk och magbesvär.
I årets terapirekommendationer har rekommendationen ändrats igen. Nu till Klopidogrel 75 mg x 1 som förstahandsval
på indikationen. Skälen är att samlad evidens talar för ett
likvärdigt skydd av enbart klopidogrel jämfört med kombinationen acetylsalicylsyra-dipyridamol, men med mindre
biverkningar och därmed färre behandlingsavbrott än kombinationsterapin. Priset för klopidogrel har påtagligt sänkts
efter patentutgång och därmed är numera klopidogrel även
billigare än kombinationspreparat med acetylsalicylsyradipyridamol.
I Socialstyrelsens senaste nationella riktlinjer rörande stroke
(2009) tar man inte klart ställning till vilket av ovanstående
möjliga alternativ man föredrar. NICE (National Institute
for Health and Clinical Excellence) i Storbritannien har
däremot alldeles nyligen utgivit nya riklinjer där man förordar klopidogrel 75 mg som förstahandsval. Amerikanska
gällande riktlinjer från ledande specialistföreningar (American Heart Association och American Stroke Association tillsammans, 2010) anger tre möjliga val som initial antitrombotisk behandling, utan att peka ut något som överlägset:
ASA enbart (50-325 mg x 1), kombination ASA 25 mg x 1
med dipyridamol 200 mg x 2 eller klopidogrel 75 mg x 1.
Kombinationen klopidogrel plus ASA avvisas på grund av
ökad blödningsrisk.
Anders Hernborg, informationsläkare
Läkemedelskommittén Halland
5
Lyrica - inte bara missbrukspotential
utgör skäl till återhållsam förskrivning
M
issbrukspotentialen på Lyrica (pregabalin) har uppmärksammats i ökande omfattning. Läkemedelsverket har påpekat att missbruksanamnes bör föranleda försiktighet med behandling. Lokala erfarenheter från TILMA
redovisas i artikel bredvid. Preparatet är också behäftat med
en hel del biverkningar där yrsel och somnolens dominerar i
frekvens, men andra allvarliga symtom från nervsystemet är
också vanligt förekommande.
Förskrivningen av pregabalin har nationellt rusat i höjden
sedan mitten av 00-talet. Halland utgör inget undantag
och förskrivningsökningen fortgår. Det finns rapporter om
indikationsglidning och förskrivning utanför indikationerna neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom
(GAD), till exempel för andra ångesttillstånd eller fibromyalgi. Ansökan hos europeiska läkemedelsmyndigheten
EMEA avseende indikationen fibromyalgi har avslagits.
Vilken plats har preparatet vid behandling av godkända
indikationer? Avseende epilepsi är indikationen tilläggsbehandling för vuxna med partiella anfall. Det närbesläktade
och generiskt konkurrensutsatta gabapentin är i Region
Hallands terapirekommendationer ett av andrahandsvalen,
hållet utanför rekommendationslistan. Befintliga studier ger
inte stöd för att pregabalin skulle vara bättre än de preparat
där den kliniska kunskapen om såväl nytta som risker är
bättre kända. Användningsområdet för pregabalin på denna
indikation är därför begränsat och stämmer nog också väl
med faktisk förskrivning.
Avseende farmakologisk behandling vid GAD är effekterna
generellt måttliga. Antidepressiva läkemedel, SSRI och
SNRI, har visat viss effekt utöver placebo. Studier antyder att barn/ungdomar svarar bättre på sådan behandling
än äldre. Då det är vanligt att det går många år från debut
till diagnos kan man spekulera om att tillståndet är mer
åtkomligt för dessa antidepressiva i ett relativt tidigt skede
av sjukdomsförloppet. Det pekar i så fall på vikten av tidig
upptäckt och behandling.
Lyrica skiljer inte ut sig från andra preparat som studerats
på samma indikation. Jämförande studier av värde verkar
saknas även här, men indirekta jämförelser talar för effekt i
storleksnivå med till exempel hydroxizin (Atarax). Påtalas
skall att studier för båda dessa preparat är korta i förhållande till normala behandlingstider i klinisk vardag. Baserat
på Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och
ångest är pregabalin ett farmakologiskt tredjehandsval efter
SSRI och SNRI. Det ska dock poängteras att kognitiv beteendeterapi rekommenderas före alla läkemedelsalternativen.
Högst rekommendationsgrad vid misstänkt ångestsyndrom
har aktiv expektans (snar förnyad kontakt). Det ger klart
stöd för att vid tillfälliga sjukvårdskontakter inte initiera
läkemedelsbehandling på denna indikation - det skall skötas
av läkare som även ansvarar för uppföljning och aktiv
utvärdering. Samma synsätt bör rimligen kunna vara vägledande vid kronisk smärta.
Såväl kronisk smärta som ångestsyndrom är vanliga tillstånd och därtill svåra att diagnostisera på specificerad nivå.
Förloppen är ofta långdragna och arsenalen av välfungerande och väldokumenterade behandlingsalternativ begränsad. Det är därför inte överraskande att det finns drivkrafter
att pröva nya läkemedel vid dessa tillstånd om marknadsföringen är lockande. Sannolikt har vi här betydande del av
förklaringen till att Lyricaförskrivningen vuxit sig stor. Ur
statistiken kan utläsas att förhållande av förskrivet pregabalin/gabapentin, i Halland mätt i DDD, 2006 var cirka 1:3,
2007 cirka 1:1 och 2010 cirka 3:1.
Det finns dock inte vetenskapligt stöd för att ge pregabalin
en framskjuten plats vid behandling av vare sig ångestsyndrom eller smärta. Tidigare etablerade preparat på båda
områdena försvarar sina platser som alternativ före pregabalin och jämförande studier av värde saknas.
6
6
Befintliga placebokontrollerade studier på neuropatisk
smärta talar för viss, men blygsam effekt av pregabalin.
Indirekta jämförelser, vilket naturligtvis får värderas med
försiktighet, talar för att amitriptylin är något mer effektivt
än pregabalin. Gabapentin och pregabalin bedöms likvärdiga avseende effekt. Lyrica kan således övervägas som ett
farmakologiskt tredjehandsval efter misslyckade behandlingsförsök med amitriptylin och gabapentin.
Lyrica - TILMAS erfarenheter
Lyricas indikationer enligt FASS
Neuropatisk smärta
Lyrica är indicerat för behandling av perifer och central
neuropatisk smärta hos vuxna.
Epilepsi
Lyrica är indicerat som tilläggsbehandling för vuxna med
partiella anfall med eller utan sekundär generalisering.
Generaliserat ångestsyndrom
Lyrica är indicerat för behandling av generaliserat ångestsyndrom hos vuxna.
TILMA:s erfarenheter av patienter som använder
Lyrica är att:
● Enstaka patient har använt upp till 3000 mg Lyrica per dag.
● Vanligaste klagomålen hos patienter med Lyrica är viktuppgång, yrsel, koncentration och minnessvå-
righeter.
● Ej noterat några direkta abstinensproblem under uttrappningsfasen.
● Uttrappningshastigheten har varit 25-50 mg per vecka.
Beroende och Lyrica?
● Enstaka patienter har visat tecken till toleransökning.
Pregabalin fungerar delvis som en analog till signalsubstansen GABA. Pregabalin är klassad som narkotika i USA
och efterfrågas i Sverige i missbrukarled. Läkemedelsverket, Läkemedelsgrupper i Landstingen i Sverige liksom
producenten påpekar att studier om detta pågår och alla
läkare anmodas rapportera in biverkningar liksom beroendeutveckling.
● Patient med missbrukserfarenhet beskriver tydlig ruseffekt av Lyrica. Även att Lyrica kan snortas och användas som ”torrfylla”.
I USA ingår pregabalin i förteckning V, av den så kallade
Controlled Substances Act. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA anser att substansen har både beroendeframkallande och euforiska egenskaper men att de är
mindre jämfört med diazepam som är narkotikaklassad i
förteckning. I studier får cirka 5 % av brukarna en ruseffekt
av Lyrica. Snabb utsättning framkallar hos vissa individer
sömnsvårigheter, illamående, huvudvärk och diarré. Enligt
gjorda studier har Lyrica effekt på ångestdiagnoser i doser
upp till 300 mg/dag, och har uppnått effekt på neuropatisk
smärta i doser upp till 600 mg/dag.
● Försiktighet till patienter med missbruksanamnes.
Sammanfattningsvis
● Att patienter tar kontakt med TILMA för hjälp
att trappa ut Lyrica tyder på viss beroendepotential dock inte alls i samma grad som
bensodiazepiner. Uttrappningarna har gått lätt
och förhållandevis snabbt.
● Patienter med missbrukstendens har använt
Lyrica i mycket höga doser för att uppnå
ruseffekt.
● Vi rekommenderar viss försiktighet vid insät tande av Lyrica och noggrann uppföljning för
att undvika att medicinen används felaktigt.
TILMA
Per Steneryd och Gunilla Dalenbäck
Den totala mängden Lyrica (pregabalin), gabapentin och förstahandspreparatet vid neuropatisk smärta (amitriptylin) förskrivet i
Halland mätt i DDD de senaste fem åren.
Sammanfattningsvis talar förskrivningsstatistik för
att pregabalin förskrivs i större omfattning än vad
som förefaller rimligt mot bakgrund av dokumenterad effekt och riskprofil.
Johan Sandelin
Terapigrupp Psykiatri,
vice ordf Läkemedelskommittén Halland
TLV förenklar hanteringen vid generiskt
utbyte av läkemedel utanför förmånen
TLV ändrar i föreskriften för utbyte av läkemedel.
Apotek kan nu byta till ett likvärdigt läkemedel utan
att behöva kontakta läkare om medicinen på patientens recept inte längre ingår i högkostnadsskyddet
under förutsättning att receptet är skrivet då läkemedlet fortfarande var subventionerat och ingick i
högkostnadsskyddet.
Även om detta är en förenkling mot tidigare så innebär det inte att man som förskrivare kan sluta tänka
på subventionssituationen när man skriver recept.
Precis som tidigare kan nämligen inte generiska
utbyten ske från preparat som vid förskrivningsögonblicket ligger utanför förmånen!
Ändringen i föreskriften trädde i kraft 1 maj 2011.
7
7
Nya åtgärdspaket från SKL
Inom ramen för den nationella satsningen för ökad
patientsäkerhet har SKL
under våren publicerat två
nya skrifter som berör läkemedelsområdet; Läkemedelsrelaterade problem och
Läkemedelsfel i vårdens
övergångar. Den senare är
en uppdatering av 2008 års
utgåva. Båda innehåller så
kallade åtgärdspaket i likhet
med övriga skrifter i samma
serie.
Läkemedelsrelaterade problem är en av de vanligaste bristerna i vården. Dessutom kan det få mycket allvarliga konsekvenser. Studier har visat att drygt 100 000 personer dör
årligen i USA på grund av felaktig läkemedelsanvändning.
En svensk sammanställning uppskattar att 3000 svenskar
årligen dör av läkemedelsrelaterade skador och att 6–16
procent av sjukhusinläggningarna är läkemedelsrelaterade.
Visste du att...
Vid uttorkning, t.ex. på grund av diarré, infektioner
med feber eller dåligt vätskeintag, så är det viktigt att
tillfälligt göra uppehåll i behandling med metformin,
ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare
(ARB, A2-antagonister).
Uttorkning gör att mängden blod som når njurarna minskar
vilket gör att kroppens naturliga försvar mot salt- och vätskebrist aktiveras, det så kallade RAAS-systemet.
Eftersom ACE-hämmare (t.ex. enalapril) och ARB (t.ex.
losartan) får sin blodtryckssänkande effekt just genom att
blockera det här systemet ökar risken för akut njursvikt om
man inte gör ett tillfälligt behandlingsuppehåll.
Eftersom metformin utsöndras direkt via njurarna utan att
brytas ner på något annat sätt i kroppen så ökar mängden
8 8
Läkemedelsfel i övergångar mellan olika vårdenheter är en
av de allra vanligaste bristerna i vården. Misstag gjorda av
hälso- och sjukvårdspersonal står enligt en brittisk studie
för huvuddelen av läkemedelsfelen.
Bristande kommunikation i vårdens övergångar av medicinsk information orsakar ungefär hälften av alla läkemedelsfel på sjukhus.
I en svensk studie på 510
patienter identifierades
i snitt 2,7 fel per patient
i ordinationslistorna. 62
procent av patienterna hade
minst ett fel.
Båda skrifterna kan laddas
ner eller beställas gratis i
pappersform på
www.skl.se/publikationer
Michael Borg
Äldreapotekare,
Region Halland
ÄLDRERUTAN
läkemedel som blir kvar i kroppen om mängden
blod som når njurarna minskar. Detta leder till att
effekten av metformin förstärks och kan i slutänden
leda till att patienten drabbas av en s.k. laktatacidos
d.v.s. att kroppen blir surare än normalt. Det kan få
allvarliga, t.o.m livshotande konsekvenser. Risken
kan minskas genom ett tillfälligt behandlingsuppehåll.
Hur följer vi Socialstyrelsens rekommendationer
och TLVs beslut? Exemplet insulin
Månadens Terapeutiska kvot
NPH-insulin av (NPH-insulin + insulinanaloger) i DDD ≥ 50 %
Insulin glargin (Lantus) och i viss mån insulin detemir
(Levemir) har lyckats väl med att ta en stor del av insulinmarknaden. Framgången är förvånansvärd med tanke på
bristen på påtagligt visade fördelar i randomiserade kontrollerade studier och att priset ändå är nära dubbel så högt jämfört med vanligt NPH-insulin. Som exempel på bristen av
påvisade fördelar kan en Cochrane-rapport, ”Long-acting
insulin analogues versus NPH insulin for type 2 diabetes
mellitus”, som kom 2009 citeras. De huvudresultat som ges
i sammanfattningen säger:
problem med hypoglykemier. För förskrivande enheter inom
vårdvalet har Läkemedelskommittén en rekommenderad
kvot gällande andelen NPH, räknad som definierade
dygnsdoser, av summan av NPH, Lantus och Levemir.
På grund av nuvarande värden på kvoten har kommittén
interimistiskt satt kvoten så lågt som en rekommendation om
att NPH, i DDD, borde vara åtminstone hälften av summan
NPH + Lantus + Levemir.
På kommitténs rekommendationslista finns Insuman Basal,
Humulin NPH och Insulatard utan inbördes rangordning
Sex studier som jämförde insulin glargin med NPH-insu- och någon av dessa bör således vara förstahandsval vid
nyinsättning. Någon anledning att tro att något av dessa vid
lin och två studier som jämförde insulin detemir med
NPH identifierades. I dessa studier randomiserades 1715 en inbördes jämförelse skulle ha farmakologiska fördelar
finns inte. Vid byte från Lantus till NPH-insulin, i lämpliga
till insulin glargin respektive 578 till insulin detemir.
fall, kan bytet förenklas genom val av Insuman Basal som
Studierna pågick i 6-12 månader. HbA1c eller biverknu finns i samma typ av injektionspenna som just Lantus,
ningar skiljde sig inte på ett kliniskt betydelsefullt sätt
SoloStar. Insulindosen kan behöva justeras vid byte.
mellan behandlingsgrupperna. Ingen signifikant skillnad
Som jämförelse så är priset för 5 x 3 ml Lantus i förfylld
mellan grupperna vad gällde allvarliga hypoglykemier
spruta SoloStar knappt 600 kr medan samma mängd
kunde observeras, men vad gällde summan av symtomInsuman Basal också i SoloStar just nu kostar 259 kr och
givande liksom nattliga hypoglykemier var dessa signimotsvarande Insulatard i Flexpen kostar 324 kr.
fikant lägre i grupperna med insulin glargin eller detemir. Någon evidens för positiva skillnader, viktiga för
Grafen nedan visar aktuell kvot för Vårdvalets olika enheter
patienterna som dödlighet, sjuklighet, livskvalitet eller
under de senaste 12 månaderna.
kostnader fick man inte fram.
För ett år sedan beslöt TLV att Lantus och Levemir skulle
subventioneras vid typ 2-diabetes endast till patienter som
först hade prövat NPH-insulin och därvid fått påtagliga
Anders Hernborg, informationsläkare,
Läkemedelskommittén Halland
Kvot NPH/NPH + Lantus/Levemir 1004-1103 i DDD
Normalt sjunker njurfunktionen när man blir äldre
även om skillnaden är stor mellan enskilda individer. Njurfunktionen avtar dessutom ofta snabbare
om man samtidigt är rökare eller har högt blodtryck
eller diabetes. Därför är äldre, särskilt de med fler
riskfaktorer eller samtidig behandling med ACEhämmare/ARB och metformin en särskilt känslig
grupp när det kommer till detta problem.
9
Läkemedelsförsörjning i förändring
Försäljning av läkemedel och tjänster i samband med
läkemedelshantering har i samband med avregleringen
genomgått stora förändringar. Från att detta under
många år har skötts av Apoteket Farmaci AB (tidigare
Apoteket AB) så måste det nu, via lagen om offentlig
upphandling, upphandlas. I Halland har vi valt att upphandla distributionen av läkemedel, men anställa egna
apotekare på en Läkemedelsenhet för att sköta tjänsterna runt läkemedel.
Uppdraget att sköta distributionen av läkemedel har
gått till Apoteket Farmaci AB som ska göra detta via
ett, för VGR och Halland gemensamt lager, i Göteborg.
Läkemedelsenheten kommer att arbeta för att vi ska
få en så rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning som möjligt i samverkan med bl.a läkemedelskommitté, ordinerande läkare, läkemedelsansvariga sjuksköterskor och leverantör.
Inledning och bakgrund
Läkemedelsförsörjningen till sjukvårdsinrättningar genomgår just nu stora förändringar i många av Sveriges landsting.
Förändringarna har sitt ursprung i att sjukhusapoteksverksamhet har konkurrensutsatts på precis samma sätt som
öppenvårdsapotek och försäljning av receptfria läkemedel.
Försäljning av läkemedel på rekvisition inklusive tillverkning av ex- tempore måste med den nya lagstiftningen upphandlas om inte landstingen väljer att driva verksamheten i
egen regi.
Landstingen har fått utvidgade möjligheter att organisera
försörjningen genom en ny författning, men i och med
detta har också författningsmässiga krav tillkommit med en
uttrycklig skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att ansvara
för en säker och trygg läkemedelsförsörjning som uppfyller
myndighetskrav. De nya förutsättningarna för landstingen
trädde i kraft redan 2008. Eftersom landstingen har varit
bundna till avtal med Apoteket Farmaci som sträckt sig olika
långa tidsperioder, så är det först under det
senaste året som förändringarna börjar träda
i kraft.
Farmaceutiska kunskapstjänster
Sjukhusapoteken, under ledning av Apoteket AB, har under åren även ansvarat för
en rad kunskapstjänster såsom information,
kvalitetsarbete i form av kvalitetsgranskning av läkemedelshantering och sakkunnighetsuppdrag för dialys, bidra i arbetet
med upphandling av läkemedel samt hantering av kliniska prövningar m.m. Dessa
tjänster har reglerats i avtal på samma sätt
som själva läkemedelsförsörjningen. Under
de senaste åren har landstingen i allt större
utsträckning anställt apotekare och tagit
över ansvaret för kvalificerade farmaceu10 tiska tjänster i egen regi.
ningsdagar och fastställda sortiment. Lyckas
vi med att förändra våra beteenden inte minst
bland förskrivarna att ordinera upphandlade
och rekommenderade läkemedel kan vi med
det nya avtalet frigöra resurser och medel för
vården.
Strategi för Läkemedelsförsörjning i Region Halland
Region Halland har varit något av en föregångare vad gäller
målbild för framtida läkemedelsförsörjning. I samband med
att nytt avtal skulle tecknas med Apoteket Farmaci 2007
utarbetades en strategi för den framtida läkemedeldistributionen. Strategin byggde på tre hörnstenar.
Läkemedelsenheten
Den 1 september 2010 bildades Läkemedelsenheten vid Hallands sjukhus. Enheten
ligger organisatoriskt under VO5. Vid enheten tjänstgör idag 8 apotekare, 4 i Halmstad
och 4 i Varberg. Varje apotekare har som sin
arbetsuppgift att verka mot ett verksamhetsområde.
• Tillförsäkra tillgänglighet av akutsjukvårdens läkemedelsbehov oavsett vem som ansvarar för själva distributionen av läkemedel.
• Upphandla en kostnadseffektiv och rationell distributionslösning.
• Den sista och kanske viktigaste delen i strategin var att
skapa en egen professionell organisation med ansvar
för sjukhusapoteksfunktion och tillhörande farmaceutiska kunskapstjänster
Tillförsäkra tillgängligheten av akutsjukvårdens läkemedelsbehov
Den del i strategin som handlade om att tillförsäkra tillgänglighet av akutsjukvårdens läkemedelsbehov byggde på att
inrätta ”vårdnära gemensamma lager” för sådana läkemedel
som behövs på sjukhusen oavsett om vi har lokala sjukhusapotek eller inte. Dessa lager skulle vara automatiserade. Vid
Hallands Sjukhus Varberg har en läkemedelsautomat varit i
drift i tre år och i Halmstad togs en automat i drift vid årsskiftet 2010/11. (se artikel i Terapinytt nr 1-2011) Samtliga
avdelningsförråd har setts över för att se till att avdelningen
har ett för verksamheten ändamålsenligt lager. ”Hyllvärmare
” har tagits bort och förråden har blivit mer överskådliga.
Upphandling av läkemedelsförsörjning
Upphandling av läkemedelsförsörjning inklusive beredningsverksamhet av ex tempore har pågått under snart två
Främre raden från vänster: Lisa Valfridsson, Jennie Karlsson, Maria Wilhelmsson.
Bakre raden från vänster: Frida Gårdstam, Patrik Olsson, Lena Jansson, Mats Erkki
Saknas på bilden: Linda Holmbjer
år. Region Halland valde att samarbeta med Västra Götaland
Regionen (VGR) i upphandlingsarbetet eftersom vi har
mycket gemensamt i målbilderna över hur vi vill arrangera
den framtida försörjningen. Halland tillsammans med VGR
bildar en upphandlande enhet som omsluter läkemedelsförsörjning för 1,2 miljarder kronor en bit över 20 % av den
totala läkemedelsförsörjningen i riket. Fördelen med detta
har för vår del varit att kunna locka till sig nya aktörer på
en ännu så länge ganska omogen marknad. I upphandlingen
leveranser ställde vi krav på leverantörerna att tillhandahålla ett Region Gemensamt Lager (RGL) som tar emot
beställningar, plockar och packar samt skickar regionernas
fastställda läkemedelsbehov. Genom att vi ställde krav på
leverantörerna att organisera försörjningen ifrån ett lager
som ger service till hela VGR och Halland förväntade vi oss
en betydligt lägre kostnad för distributionstjänsten. För att
bedriva en rationell planerad verksamhet vid RGL utlovade
vi att våra beställare kommer att lägga order på fastställda
beställningsdagar som kan variera från två gånger per vecka
till varannan vecka utifrån verksamhetens behov av läkemedel. Genom att vi har våra läkemedelsautomater och att
vi har ordning och reda i läkemedelsförråden har vi sett det
som fullt möjligt att hantera beställningar på ett planerat och
kontrollerat sätt. Utöver krav på effektiv logistik så ställde vi
också krav på ett fastställt lagerhållet sortimentet vid RGL
med läkemedel som vi köper till nettopris. Varulagret vid
RGL kommer att innehålla våra upphandlade läkemedel i ett
så kallat A-sortiment samt av leverantören prisförhandlade
läkemedel i ett B-sortiment, dessa båda sortiment skall motsvara behovet vid våra sjukvårdsinrättningar.
Upphandlingen av läkemedelsleverantör avslutades i februari i år genom att vi tecknade avtal med Apoteket Farmaci
att från och med december i år tillhandahålla ett RGL. Det
nya avtalet innebär i princip halverade kostnader för tjänsten
att leverera läkemedel men ställer samtidigt höga krav på
oss och våra beställare att hålla sig till bestämda beställ-
I arbetet ingår att vara ett vårdnära stöd för
att uppnå målen om en rationell och kostnadseffektiv läkemedelsförsörjning, bidra
med kompetens vid läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning samt genom att ta fram statistik och göra
kostnadsuppföljningar bidra med kompetens för en effektiv
resursanvändning av läkemedel.
Apotekare från läkemedelsenheten kommer också att delta
med kompetens när det gäller upphandling av läkemedel till
sluten vård.
Det närmaste året
Den 1 december 2011 kommer den nya modellen för läkemedelsförsörjning att träda i kraft. Då kommer de gröna
lådorna från de båda sjukhusapoteken att vara ersatta med
en annan typ av låda packade på ett RGL i Göteborg. Förhoppningsvis kommer inte sjuksköterskan att märka någon
större skillnad. Regionservice kommer även i fortsättningen
att distribuera ut lådorna till alla enheter. Skillnaden blir
att beställningen skall vara mera planerad. Så småningom
kommer även dagens beställningssystem webabest att
ersättas med ett annat system som ska ge ett större stöd vid
beställningen. För att beställningen ska bli så bra som möjligt krävs noggranna genomgångar av sortiment och lagernivåer på alla beställande enheter. Arbetet med detta har
påbörjats och leds från Läkemedelsenheten.
De nuvarande vätskelagren med leverans av vätskevagnar
kommer även fortsättningsvis att skötas från respektive sjukhus Halmstad och Varberg.
Bildande av läkemedelsforum
Vid Hallands sjukhus enheter har lokala Läkemedelsforum
bildats. Dessa består av sjuksköterskor, läkare och apotekare
som tillsammans ska ta fram bra rutiner för läkemedelshantering.
Patrik Olsson
Maria Wilhelmsson
Läkemedelsenheten
11
Terapirekommendationer 2011 / 2012
Viktiga förändringar
Att de nya terapirekommendationerna har
kommit kan knappast ha undgått någon. Avsikten med rekommendationerna är att vården på
ett lättillgängligt sätt ska få tillgång till information om bästa möjliga evidensbaserade terapi.
I rekommendationslistan har det blivit tydligare
uttryckt att Lantus (insulin glargin) endast ska vara
ett andrahandsalternativ efter att NPH-insuliner har
prövats. Läs mer på sidan 9.
Som vanligt har Terapigrupperna gjort ett storslaget arbete och fört in uppdateringar enligt nya
rön och i tillämpliga fall nya nationella rekommendationer. Förändringar har skett inom samtliga terapiområden och här ger vi en praktisk
sammanfattning av de största förändringarna.
Gynekologi
Allmänt
Två nya kapitel har tillkommit, Demenssjukdomar
respektive Sårvård. Båda dessa kapitel har brutits ut
från andra kapitel för att ge en tydligare indelning
mellan terapiområdena. Dessutom har vi i några
kapitel på Terapigrupp Geriatriks initiativ infört
”Äldrerutor” för att tydligare kunna belysa speciella
hänsynstaganden som krävs för äldre. Om det visar
sig att detta är ett populärt sätt att få fördjupad information om denna stora patientgrupp är detta något
som kan komma att införas i fler kapitel till nästa års
version. Hoppas ni kommer att ha mycket nytta av
de nya Terapirekommendationerna och kom ihåg att
en version som alltid innehåller de senaste ändringarna finns på LINA.
Allergi, astma och KOL
12
Inom gynekologiområdet har det skett några förändringar vad gäller cervicit. En ny rutin för provtagning för chlamydiaprov där nu vaginalprov och
PCR-analys har ersatt tidigare provtagning. Dessutom ska man undvika den tidigare rekommenderade
engångsdosen med andrahandspreparatet Azitromax
(acitromycin) på grund av risken för resistensutveckling vid samtidig förekomst av mycoplasma.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Efter att patentet på losartan har gått ut under 2010
så finns substansen nu med som ett förstahandspreparat vid hypertoni. Losartan är också den ARB som
har bäst dokumentation vid hypertoni.
Losartan lyfts nu också fram som ett alternativ till
Atacand (kandesartan) vid hjärtsvikt.
En förändring har gjorts när det gäller riskvärdering
inför eventuell emboliprofylax vid förmaksflimmer.
Det nyligen presenterade verktyget CHA2DS2VASc
har fördelar över tidigare CHADS2 som gör att fler
lågriskpatienter med sant profylaxbehov upptäcks.
Pulmicort (budesonid) i sprayform har slutat produceras och har i Terapirekommendationerna ersatts av
Flutide Evohaler (flutikason) som ett av alternativen
vid förbyggande behandling av astma hos barn.
En viktig förändring inom hjärt-kärlområdet är att
klopidogrel, 75 mg 1 x 1, nu är nytt förstahandspreparat för sekundärprevention vid TIA och ischemisk
stroke. Läs mer på sidan 5.
Diabetes
Hudsjukdomar
Det har tillkommit en rekommendation om årlig
opportunistisk screening av riskpatienter för att upptäcka diabetes. ”Slumpmässig” provtagning på ickefastande kapillärt plasmaglukos rekommenderas där
värden på kP-glukos ≥8,7 mmol/L leder till vidare
provtagning.
I det här kapitlet har ett helt nytt stycke tillkommit
som behandlar aktinska keratoser. Aldara (imiquimod) är rekommenderat läkemedel och om du vill
veta mer om det här ämnet och hudcancer ta chansen
och anmäl dig till Läkemedelskommittén Hallands
utbildningsdagar i ämnet i september.
Infektionssjukdomar
Här har texten om handläggning och behandling
av pneumonier utvecklats och innehåller nu bättre
rekommendationer om tillvägagångssätt vid oklar
nedre luftvägsinfektion.
Dessutom har givetvis texten om akut otitis media
anpassats till de nya nationella rekommendationer
som Läkemedelsverket och Strama presenterade
under hösten 2010. Dessa innebär bland annat ett
snävare urval för vilka barn som är aktuella för
antibiotikabehandling och för uppföljning. För en
ordentlig sammanfattning av de nya rekommendationerna se terapiNytt nr 3 2010.
Led-Reuma
Inom Led-Reuma så tar naproxen över platsen som
förstahandspreparat vid behov av NSAID. Platsen
tar den från ketoprofen på grund av sin mer fördelaktiga biverkningsprofil kardiovaskulärt.
Neurologi
Även för epilepsi har det tillkommit nya nationella
riktlinjer (se förra numret av terapiNytt, nr 1 2011).
En anpassning av terapikrekommendationerna i
Halland innebär att Keppra (levetiracetam) har tillkommit på rekommendationslistan samtidigt som
Fenantoin (fenytoin) har försvunnit. Se rekommendationerna för rekommendationsgrad vid specifika
anfallstyper.
Psykiatri
I psykiatrikapitlet har fluoxetin tillkommit som ett
behandlingsalternativ i steg 1 vid depression.
Som en diagnostisk vägledning vid ångest rekommenderas nu HAD (Hospital Anxiety and Depression scale). I listan över Rekommenderade läkemedel är nu sertralin och paroxetin förstahandspreparat
och venlafaxin har hamnat utanför listan som ett
andrahandspreparat.
Vid alkoholabstinens har Terapirekommendationerna
uppdaterats efter nya rekommendationer från Läkemedelsverket. Bensodiazepinpreparat har den bästa
dokumentationen vid abstinensbehandling och är
den enda preparatgrupp som säkerställd preventiv
effekt mot abstinenskramper och delirium tremens.
Därmed är Tegretol (karbamazepin) och Theralen
(alimemazin) är borta ur rekommendationerna.
Vidare har tillkommit en rekommendation om tiamintillskott i form av Oralovite.
Smärta
Vid svår nociceptiv smärta lyfts i årets upplaga generiskt oxikodon i depotberedning (Oxycodone Ratiopharm) fram som ett likvärdigt alternativ till tidigare
rekommenderade OxyContin.
För ekvipotenta doser av olika opioidanalgetika så
slipper man nu bli hänvisad till FASS utan i Terapirekommendationerna inkluderas nu en praktisk
konverteringsguide.
Osteoporos
Sårvård
Osteoporos anses ofta som en underbehandlad sjukdom i samhället. I årets Terapirekommendationer har
tillkommit en stycke om FRAX, ett WHO-utvecklat,
webbaserat verktyg för bedömning av 10-årsrisken
för uppkomst av osteoporosfraktur och höftfraktur.
Verktyget kan vara en bra hjälp i osteoporosutredningar.
Omläggningsval och listan över rekommenderade
produkter har genomgående uppdaterat för att
anpassa preparatvalen efter senaste upphandling. När
det gäller behandlingsprinciper är det dock endast
mindre förändringar.
I kapitlet har dessutom tillkommit ett nytt preparat
bland arsenalen av andrahandsval, Prolia (denosumab). Preparatet är antikroppsbaserat och bör inledningsvis användas restriktivt och initieras av läkare
med stor vana av osteoporosbehandling. Som tidigare är per oral behandling med bisfosfonater absolut förstahandsval och är nu det enda preparatet (förutom basbehandling med kalcium och D-vitamin)
som kvalificerar sig till listan över Rekommenderade
läkemedel.
Om du har frågor eller hittar något i Terapirekommendationerna som du tror kan vara ett fel så är du
mer än välkommen att höra av dig till någon av oss
i Läkemedelskommittén Halland, enklast via
[email protected] eller
035-13 65 20.
Magnus Bengtsson, informationsapotekare,
Läkemedelskommittén Halland
13
r
o
sk
r
d
r/
o
k
rs
e
t
kö
ks
r
Fö
u
sj
sk
s
kt
ri
t
is
e
öt
Receptfria Läkemedel
Förskrivningsrätten
Det är stor prisskillnad på receptfria läkemedel
Kronans droghandel har gjort en prisjämförelse på de vanligaste receptfria medicinerna
mot allergi och kommit fram till en skillnad på 370 % mellan det dyraste och det billigaste
antihistaminpreparatet med loratadin som verksam substans.
Receptfria nässpray mot allergi med substansen natriumkromoglikat, skiljer det som mest 40 %.
förpackning om 60 doser förpackning om 60 doser 96,50 kr 79 kr
1,61 kr per dos
1,31 kr per dos
Nässpray med natriumkromoglikat
Pollyferm, 5,2 mg/dos förpackning om 100 doser Lomudal Nasal, 5,2 mg/dos förpackning om 100 doser 90 kr 126,50 kr 90 öre per dos
1,26 kr per dos
Antihistamin, tabletter med loratadin
Clarityn 10 mg förpackning om 10 st Loratadin Actavis 10 mg förpackning om 7 st
Loratadin Actavis 10 mg förpackning om 14 st 67,50 kr 17,50 kr 25,50 kr 6,75 kr per tablett
2,50 kr per tablett
1,82 kr per tablett
Antihistamin med cetirizin
Zyrlex 10 mg Cetirizin Actavis 10 mg Cetirizin Actavis 10 mg
44,50 kr 17,50 kr 25,5 kr 6,37 kr per tablett
2,50 kr per tablett
1,82 kr per tablett
förpackning om 7 st
förpackning om 7 st förpackning om 14 st Paracetamol
Omregeleringen på apoteksmarknaden november 2009,
innebar att vissa receptfria läkemedel kunde säljas i
detaljhandeln. Ett flertal artiklar i pressen har efter detta
belyst att ungdomar använder analgetika, främst paracetamol, på ett felaktigt och ibland farligt sätt. Det hävdades också i artiklarna att paracetamolintoxikationer har
ökat sedan tillgängligheten blivit större.
Läkemedelsverket har analyserat försäljningen av paracetamolpreparat för att se om den ökade tillgängligheten
har ökat försäljningen. Statistiken över försöljningen av
paracetamol är framtagen genom Apoteket service AB
åren 2008-2010. Jämförelsen är gjord mellan receptförsäljning och receptfritt samt var produkterna sålts – dagligvaruhandel eller apotek.
14
Mun och Svalg
Munsår orsakade av herpes simplex hos immunkompetenta
personer
aciklovir/hydrokortison
Inte till barn under 12 år
Prisexempel
Nässpray med kortison
Flutide Nasal, 50 mg/dos Flutikason Teva, 50 mg/dos Ny föreskrift från Socialstyrelsen heter 2011:1 och gäller
från 1 maj.
Största andelen var såld mot recept på apotek, 2010
68%. Receptfritt stod för 26%, varav apotek 20% och
dagligvaruhandel 6%.
Det syns ingen påtaglig ökning av paracetamolförsäljningen sedan november 2009.
Intoxikationer och självskadebeteende med paracetamol
är inte ovanligt och unga flickor är överrepresenterade
men varken i statistik från Giftinformationscentralen,
tillgänglig data över vård p.g.a. förgiftningar eller självmordsförsök finns det något som tyder på en ökning.
Läkemedelsverket kommer att följa upp den aktuella
studien. Dessutom ska en ny studie kartlägga ungdomars attityder till och kunskap om receptfria smärtstillande läkemedel.
Xerclear, kräm 5g
Läkemedelsautomater
Nyligen presenterade Apoteket AB sin satsning på egna
läkemedelsautomater, som ska placeras ut i bland annat
mataffärer och på bensinstationer.
Till en början ska receptfria läkemedel och handelsvaror
säljas i automaterna. Men så småningom ska kunderna
även kunna beställa receptbelagda läkemedel med hjälp av
automaten.
Receptfria läkemedel kan handlas direkt ur automaten.
Då får kunderna läsa rådgivningstexter som Apoteket AB
skriver. Automaten kan även visa bipacksedlar till läkemedlen och informerar kunderna om att de kan ta kontakt
med ett kundservicecenter om de vill veta mer. Det går
bara att handla med kort i automaten och via detta kontrolleras att kunden är över 18 år.
Alla apotek kommer att
få samma kreditbolag
Den 2 maj kommer alla apotekskedjor att anlita samma
företag för att hantera delbetalningar kreditprövningar.
Som vi skrev i förra numret har marknaden tidigare delats
mellan två olika företag och detta har orsakat en del problem
för de kunder som har nyttjat flera av apotekskedjorna
och samtidigt använt sig av delbetalning. Nu tar alltså
Payex över Klarnas kunder eftersom Klarna inte har haft
möjlighet att erbjuda autogiro, vilket kunderna efterfrågat
och samtidigt har valt att renodla sin verksamhet mot
näthandel. Konsekvensen blir en förenkling för kunder
som använder sig av delbetalning t.ex. vid Apodos, som
nu kommer att få en faktura, oavsett vilket apotek de gjort
sin inköp från istället för två.
Rättelse
Från terapiNytt 1101
Vad händer om apoteket inte har aktuellt läkemedel
hemma?
Alla apotek är enligt lag bundna att tillhandahålla efterfrågade läkemedel inom 24 timmar (SFS 2009:659), under
förutsättning att läkemedlet ingår i förmånen. Det finns
inga belägg för att en kedja klarar detta bättre än de andra
utan alla apotekskedjor gör sitt bästa för att hålla sig till
lagen om att ta hem varan till nästföljande vardag.
Med hopp om en solig vår
och sommar till oss alla!
Katarina Möller
Informationssköterska, Läkemedelskommittén Halland
LB 2011-2012
Ny
utgåva av
Läkemedelsboken
Boken finns att beställa på LINA under BESTÄLLA och
BOKA.
Alla läkare och sköterskor med förskrivningsrätt kan
beställa ett personligt exemplar.
Samordna beställningen från avdelningar och enheter.
Förutom i bokform finns Läkemedelsboken även i digital
form på Läkemedelsverkets hemsida:
http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/
NYHETER-2011/Ny-utgava.av-Lakemedelsboken/
15
Läkemedelskommittén Halland och dess Terapigrupper
anordnar interaktiv fortbildning under hösten 2011
Kungsbacka
tis 20 sept Gottskär tis 15 nov Gottskär Solen, vän eller fiende? Hudcancer ett växande
problem/ Använd Aldrig Antibiotika Alltid
Levnadsvanor för både vuxna och barn
Varberg fre 9 sept Stadshotellet fre 11 nov Stadshotellet Halmstad
fre 23 sept Fullriggaren HSH fre 18 nov Fullriggaren HSH
Solen, vän eller fiende? Hudcancer ett växande
problem/ Använd Aldrig Antibiotika Alltid
Levnadsvanor för både vuxna och barn Solen, vän eller fiende? Hudcancer ett växande
problem/ Använd Aldrig Antibiotika Alltid
Levnadsvanor för både vuxna och barn
Tider
Kl 13.30 (i Kungsbacka 13.00) - 16.30
Främst läkare. Andra inom vård-Halland, i mån av plats.
Målgrupp
Vi önskar alla
våra läsare
en riktigt skön
och
trevlig sommar!
Ansvarig utgivare
Distriktsläkare Mikael Lundborg, ordförande
Redaktör/layout
Apotekare Magnus Bengtsson
Layout
Assistent Halina Arvidsson
Redaktionskommitté
Läkemedelskommittens Arbetsutskott
Foto
Läkemedelskommittén Halland
Adress
Region Halland - Läkemedelskommittén Halland
Box 517, 301 80 Halmstad
Tel 035-136520
Fax 035-136522
E-post [email protected]
Hemsida www.regionhalland.se/lakemedel
Tryck
Kopieringsbolaget