Stress och risken för stressrelaterade
sjukdomar
Sjukgymnastututbildningen KI, T2
Aila Collins
Department of Clinical Neuroscience
Karolinska Institute
Stockholm, Sweden
Stressbegreppet
Bakgrund, stressbegreppet:
Pionjärer inom stressforskningen:
Walter Cannon, Harvard University
”Stressforskningens fader”
Utförde djurexperiment: katter utsattes för
skällande hundar. Man undersökte deras
organ.
Hans Selye - Stressforskare
Evolutionsperspektiv: Människan är
biologiskt sett en föråldrad varelse. Stress
reaktionen densamma som hos våra
förfäder: ”fight or flight”, fly eller fäkta.
I vår tid upplever vi stress när vi har alltför
många krav, när vi måste prestera bra t ex.
Stressbegreppet:
Hans Selye, kanadensisk fysiolog.
Han myntade stressbegreppet. Vid
fara eller hot om fara mobiliserar
kroppen sina resurser
Selye talar om stressorer: köld, hetta,
smärta etc
Stress kopplad till psykologisk teori
Richard Lazarus, Berkley University
• Talade om begreppet ”appraisal” eller
bedömning: vi gör en tolkning av varje
stress situation, vad den innebär och hur vi
kan klara av den. Matchar våra resurser det
som krävs av oss?
1
Richard (Dick) Lazarus
Stressreaktioner: anpassning till miljön:
• Homeostas:
• Möjliggör för individen att anpassa sig till
ständiga förändringar som sker i miljön.
• Dagens samhälle ställer andra krav på
individen jämfört med de krav som
ställdes på våra förfäder
Stressnivån stiger t ex
När du har många bollar i luften samtidigt
• I nya situationer, vid motstridiga krav, vid
höga prestationskrav
• Men även vid monotont arbete och när du är
understimulerad
Allostas – ett nytt stressbegrepp
Avser förmågan att anpassa sig genom
förändring
• Allostatisk belastning - alltför mycket
förändring som kostar på de olika systemen
såsom hjärta-kärl och de neuroendokrina
systemen.
Allostas – ett nytt stressbegrepp
Allostas – ett nytt stressbegrepp
Vid extra belastning, t ex högre krav på
jobbet, anpassar sig kroppen till de nya
kraven och ett nytt balansläge uppstår. Detta
kallas för allostas (annan balans).
Allostatiska processer skyddar oss på kort sikt
och främjar anpassning
• Men de kan även skada oss på lång sikt:
kronisk stress som kan leda till utbrändhet.
Återhämtning av mycket stor betydelse.
2
Normal stressreaktion
Bristande nedvarvning
Biologisk
respons
Biologisk
respons
stress
stress
Återhämtning
Tid
Tid
Stress kan leda till ohälsa på olika vägar
Psykosociala
faktorer/ stress
i
n
d
i
v
i
d
Biologiska stressreaktioner; t
ex förhöjt BT, ökad
muskelspänning,
Hälsorelaterade
beteenden; rökning,
motion, kost, sömn, droger
Ohälsa
Risktagande, olyckor
Personlighet,
gener, coping,
erfarenhet etc
Långvarig stress påverkar vårt immunsystem. Man har
funnit sänkta nivåer av s.k. Natural Killer Cell aktivitet
samt T-cell aktivitet hos individer med hög stress. Har
att göra med immunförsvar mot t ex infektioner och
sannolikt även mot utveckling av vissa tumörer. Mer
forskning krävs. Forskning visar att vi lättare blir
förkylda när vi är stressade.
Följsamhet (compliance) vid
behandling, brist på socialt
stöd
Typ A betendemönster:
•
•
•
•
•
•
•
•
Stress påverkar immunsystemet
Mätes med hjälp av Typ A skalan
Utmärkande drag:
Att man sätter upp deadlines
Att man blir uppretad när det går långsamt
Att man inte unnar sig tid att koppla av
Att man tar jobb med sig hem
Kan delas in i tre faktorer:
Deadlines o. tidspress, Hostility, Job involvement
Kroppens stress system:
Två endokrina system aktiveras:
1) Sympatiska binjuremärgssystemet
2) Hypotalamiska hypofys-binjurebarksystemet
3
Sympatiska binjuremärgssystemet
Adrenalin och Noradrenalin (stresshormon) utsöndras
Ökad sympatisk aktivitet: ökad puls, högre blodtryck,
musklerna spänns, pupillerna förstoras, vi svettas
Vissa yrken såsom skiftesarbete, att vara busschaufför,
servitörer, är speciellt utsatta för en hög stressnivå.
Arbete vid löpande band, där man inte kan påverka
arbetstakten, skapar även stress.
Hypotalamiska hypofysbinjurebarksystemet
Kortisolutsöndring på morgonen
Studier av försökspersoner visar att kortisolnivån är hög på morgonen, och högst ca 30
min efter uppvaknandet
- Höga kortisolnivåer hos kvinnor som skattat
att de har höga krav i arbetet
- Avsaknad av eller lågt socialt stöd på arbetet
En ökad utsöndring av kortisol
- Avspeglar emotionell stress såsom ångest,
hopplöshet, frustration, nedstämdhet.
- Immunförsvaret hämmas om stressen är
långvarig.
Cortisol and Social Support
Socialt stöd och hälsa
Cortisol (nmol/l)
600
500
400
Yes
No
Some
300
200
100
0
Yes
No
Some
Arbetsmiljön skapar stress
Fungerar som buffert mot stress:
- Socialt stöd i form av empati och hjälp från
andra har visat sig påverka hälsan positivt.
- T ex återhämtning efter operation eller efter
hjärnblödning och leukemi går snabbare.
- Reducerar stressreaktioner genom att sänka
arousalnivån. Påverkar immunsystemet.
4
Optimism, stress och hälsa
Optimism (förväntningar om en positiv
framtid) viktigt för effekter av stress.
- Studier visar samband mellan Optimism och
ett starkare immunförsvar, i termer av Natural
Killer Cell aktivitet.
- Alltså: Optimism - ett starkare immunförsvar.
Stressfaktorer i arbetet kan vara:
•
•
•
•
•
•
•
•
Tidspress, ständiga deadlines
Att ej kunna utnyttja sin kompetens
Att utföra monotont arbete
Dålig fysisk arbetsmiljö
Att inte få uppskattning av sin chef
Att få motstridiga krav eller för många krav
Avsaknad av socialt stöd
Låg lön
Psykosocial arbetsmiljö och hälsa
Karaseks modell:
- Höga krav och liten egenkontroll i arbetet
leder till en sämre hälsa
- Modellen främst testad på manliga
försökspersoner
- Kvinnor jobbar ofta inom yrken med liten
egenkontroll, t ex service eller vård
Psykosocial arbetsmiljö och hälsa
Theorell och Johnson (1988) lade till:
- Dimensionen socialt stöd
- Det sociala stödet fungerar som en buffert
- Skyddar oss från de negativa effekterna av
stress
Stress påverkar hälsan negativt
Konsekvenserna av stress på lång sikt är kronisk
stress som kan resultera i ett högt blodtryck
(hypertoni):
- En negativ lipidprofil (högt totalkolesterol, högt
LDL och höga triglycerider)
- En negativ lipidprofil kan innebära risk för:
- Kardiovaskulär sjukdom
5
Det ”onda” och det ”goda” blodfettet
Det s.k. goda blodfettet HDL (high density
lipoprotein) är viktigt. Ett lågt HDL har samband
med risk för hjärt- och kärlsjukdom.
- Ackumulering av lipider i artärväggarna ses som
utmärkande för s.k. arteroskleros.
- Bra att göra hälsokontroller för att få reda på sina
blodfetter (Totalkolesterol, LDL, HDL,
triglycerider)
Expansionsteorin
• Multipla roller leder till bättre hälsa
Arbetsroll, partnerroll, föräldrarroll
• Både kvinnor och män mår bra av att ha
olika roller. Berikande att ingå i olika
sammanhang.
Psykosociala faktorers betydelse:
Rosalind Barnett, Harvard University
Det råder en ständig interaktion mellan arbetsroll,
partnerroll och föräldrarroll, rollerna påverkar
varandra.
Hur man har det på jobbet påverkar en därhemma
Kvaliteten i olika roller
• Barnett talar om upplevelsen av belöningar
(rewards) och bekymmer (concerns)
• Arbetsrollen, partnerrollen och föräldrarrollen
innehåller både rewards och concerns
• Om de positiva aspekterna överväger har detta en
avgörande och positiv betydelse.
•• Om de negativa aspekterna överväger har detta en
negativ inverkan på hälsan
Vad är självskattad hälsa?
• På senare år har man gjort studier som visar att
den egna upplevelsen av hälsan är viktig för ens
framtida hälsa.
• Vi kan mäta den subjektiva, självskattade hälsan:
• ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”
• 1) Mycket bra 2) Ganska bra 3) Varken bra eller
dåligt 4) Ganska dåligt 5) Dåligt
• Den egna skattningen överensstämmer ej alltid
med s.k. objektiv bedömning.
6
