Neurasteni (nervtrötthet) George Beard 1869

Neurasteni
(nervtrötthet) George Beard 1869
• Nervös uttröttning som härrör från hjärna och
ryggmärg
• Bortfall av nervenergi
• Huvudvärk
• Feberkänsla
• Sömnproblem
• Vandrande smärtor
• Sensibilisering av sinnesorganen
Drabbar högpresterande grupper i
civilisationens front:
•
•
•
•
Affärsmän
Börsmäklare
Tjänstemän
Intellektuella
Då & nu
• Trötthet och kraftlöshet i centrum
• Flera nivåer: Från stressrelaterad uttröttning 
utmattning  långvarig kronisk trötthetskänsla 
överansträngning/utbrändhet
• Neurasteni  Stress  Kroniskt trötthetssyndrom
 Utbrändhet
• Då: Nervositet  Neurasteni/överansträngning
• Nu: Stress  Kronisk trötthet/utbrändhet
Tänkbar förklaring:
• 1900 övergång från agrarsamhälle till
industrisamhälle
• 2000 övergång från industri till högrörligt
marknadssamhälle
• Däremellan utbyggda sociala reformer och
trygghet som följd av detta
Evolution och fysiologi 1
•
•
•
•
Hälsan är beroende av:
Mikrobiologiska och fysikalisk kemiska miljön
Psykosociala miljön (unik för människan)
Psykosocialt utlösta reaktioner beskrivna som
reaktionstriader:
• Triad: Beteende komponent(A) sammankopplad med
• B: specifik omställning av det autonoma
nervssystemet(B) och av det hormonella systemet(C)
Evolution och fysiologi 2
• B ställer om blodcirkulationen, matsmältningen,
njurfunktion o.s.v.
• C ställer om ämnesomsättningen, näringsdepåer,
vatten-saltbalans o.s.v.
• Allt för att A skall bli så optimalt som möjligt.
• Vår utvecklade hjärna gör det möjligt att viljemässigt
undertrycka eller omforma A när det är lämpligt.
• Vi rår dock inte på B & C
• Det moderna samhället med snabbare strömmar av
information, utmaningar och symboliska hot utlöser
B & C men A passar sällan och måste undertryckas.
Olika stressreaktioner 1
• Vaksamhetsreaktionen(VR), är akut episodisk
ökad vaksamhet, fokus mot hotet och kan om
hot uppfattas leda till alarm reaktionen.
• Spela – död – reaktionen(SR), är akut
episodisk, exv opossumråttan där all motorik
upphör och t.o.m. andning upphör vid fara.
”att kännas sig förlamad” ”bli knäsvag”
Olika stressreaktioner 2
• Alarmreaktionen(AR), kan vara långvarig med
kroniska inslag, den vanligaste reaktionen,
kamp / flykt, ej endast krisreaktion utan
graderat engagemang, muskel-, hjärn- och
hjärtförsörjning prioriteras, adrenalin
utsöndras o.s.v.
• Frustrationsreaktionen(FR), kan vara
långvarig med kroniska inslag,
uppgivenhetsreaktion, maktlöshet, sorg,
förtvivlan.
Är stress skadligt?
• Inte alltid ofta är den ändamålsenlig och
nyttig
• Om stress elimineras dör livsprocessen
• Det viktiga är hur stort och långvarigt
”varvtalet” är och hur adekvat det är i
förhållande till situationens krav.
Är stressproblemen utbredda?
(undersökning i de 15 EU-länderna, 21500 personer)
•
•
•
•
•
•
•
28 procent(45 miljoner) uppgavs sig lida av stress i arbetslivet.
23 procent(36 miljoner) sade sig lidas av svår trötthet
(utbrändhet)
problemen har ökat sedan undersökningar 1990 &1995
signifikanta samband med dåliga arbetsförhållanden
anställdas inflytande har förbättras men var tredje anställd har
fortfarande ingen eller ringa egenmakt
arbetets karaktär och arbetstid förändras, klientstyr och ITorienterat med tendens mot arbete dygnet runt med varierande
arbetsscheman.
Deltidsarbete, lösa och tillfälliga anställningsformer blir allt
vanligare
Stressorer
• Dålig passform mellan människan och miljön,
behöver ej vara människans fel, ej heller
miljön utan just passformen.
• Brist på egenkontroll
• Krav
• Brist på socialt stöd
Krav – kontroll – stödmodellen
Fyra olika arbetssituationer:
• Spänt, den hälsoskadliga stressen med hög
mental belastning / lågt beslutsutrymme
• Aktivt (tänd), utmannande situation, risk för
honungsfällan, hög / hög
• Passivt, låg /låg
• Avspänt, låg / hög
Situationen påverkas även av
•
•
•
•
Ansträngning / belöning
Rollkonflikter
Coping
Interaktion mellan många av dessa faktorer
som kan:
– addera varandra
– potentiera varandra
– motverka varandra
Stressreaktioner 1
• Emotionella: ångest, oro, nedstämdhet som i
förlängningen kan leda till
utmattningsdepression
• Kognitiva: påverkan på exv våra intellektuella
funktioner: Skolbarnet som säger till fröken –
jag kunde när jag gick hemifrån.
Stressreaktioner 2
• Beteenden: att röka och dricka mer, ta större
doser medicin, att ta sitt liv, för män mellan
15-44 är självmord den näst vanligaste
dödsorsaken efter olyckor.
• Fysiologiska: snabbare hjärtfrekvens, ökad
andhämtning, musklerna spänns, adrenalin
utsöndras m.m.
Människan har levt
•
•
•
•
•
3 miljoner år i urskogen
10 000 år på åkrarna
några 100 år i fabrikerna
några årtionden bakom dataskärmarna
Vi reagerar fortfarande som stenåldersvilden
vid konfrontation med en vargflock, men
beteendet är ej längre möjligt att genomföra.
• Jfr A som undertrycks.
Stress som sjukdomsorsak
• Psykosociala faktorer kan framkalla
kroppsliga funktionsrubbningar och
besvär
• Dessutom är beteenden utlösta av
stress som rökning, alkoholkonsumtion
o.s.v. lika viktiga för sjukdomars
uppkomst.
Systemtänkande
• Viktigt att inte bara se delarna utan att
se sammanhanget(systemet), hur allt
hänger ihop.
Prevention
• Primärprevention, fokus på sjukdomens
orsaker.
• Sekundärprevention, fokus på
sjukdomsframkallande mekanismer.
• Tertiärprevention, att åtgärda sjukdomens
effekter
• Viktigt att läkare blir mer inriktade på det
förebyggande arbetet
Ekonomiska skäl, att ta stressen på allvar
• Kostnad för psykisk ohälsa i EU-länderna = 34% av BNP. D.v.s. 2600 miljarder.
• Sverige: stress uppskattas kosta 12 miljarder
per år
Åtgärder på samhällsnivå
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsscheman
Inflytande/kontroll
Arbetsbelastning
Innehåll
Roller
Social miljö
Framtid
Åtgärder på arbetsplatsnivå
•
•
•
•
•
•
•
Tillräckligt med tid
Tydlig arbetsbeskrivning
Belöna god arbetsprestation
Möjlighet till klagomål som leder till förändring
Tydliggör organisationen mål och värderingar
Ansvar måste följas av befogenheter
Främja för arbetstagaren att påverka slutresultatet
och känna stolthet för detta
• Främja tolerans, trygghet, rättvisa på arbetsplatsen
• Åtgärda skadlig fysisk arbetsmiljö
• Identifiera och lär av framgång och misstag
Stresslandskapets förändrade karaktär
Förändrade arbetsvillkor:
•
•
•
•
Arbete var som helst när som helst
Ökad intensitet
Avbrott i tankekedjan
Mer handlingsutrymme – nya krav och
begränsningar
• Osäker anställning
• Omorganisationer