Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Examensarbete IDV
15 HP
Fotbollens stängda marknad
- En studie om sex utvalda svenskars syn på Athletic Bilbao och dess
rekryteringspolicy
The closed market of Soccer
- A study about six chosen Swedes view about Athletic Bilbao and their
recruitment policy
Michael Lawitz (870714-7453)
Paul Skog (861214-3936)
Idrottens Management
Idrottsvetenskapligt program
Vårterminen 2009 (termin 6)
Handledare: Torbjörn Andersson
Inlämnat:
2009-06-08
Examinator: Susanna Hedenborg
Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
Abstract .................................................................................................................................. 4
Inledning................................................................................................................................. 5
Historisk bakgrund ................................................................................................................. 6
Syfte ....................................................................................................................................... 8
Frågeställning ......................................................................................................................... 8
Metod ..................................................................................................................................... 9
Avgränsning ......................................................................................................................... 13
Tidigare forskning ................................................................................................................ 14
Teori och teoretiska begrepp ................................................................................................ 15
Porters Five Forces............................................................................................................... 15
Etnicitet ................................................................................................................................ 16
Lokal identitet ...................................................................................................................... 17
Social Identitet...................................................................................................................... 17
Globalisering ........................................................................................................................ 18
Redovisning.......................................................................................................................... 20
Det moraliska perspektivet................................................................................................... 20
Det juridiska perspektivet..................................................................................................... 22
Det politiska perspektivet..................................................................................................... 25
Det svenska perspektivet ...................................................................................................... 28
Diskussion & Analys............................................................................................................ 30
Slutsats ................................................................................................................................. 40
Referenser............................................................................................................................. 43
2
Sammanfattning
Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos
rekryteringspolicy som innebär att klubben endast använder sig utav spelare med baskisk
härkomst. Syftet med vår studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella
koncept eventuellt är diskriminerande utifrån ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt
perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida
det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sådan policy. För att få en ökad
förståelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp såsom
etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. Vår slutsats är att problematiken kring
föreningens policy och Baskiens politiska ställning komplicerar beslutsfattandet i
diskrimineringsfrågan och att en rättspraxis från EG-domstolen krävs för att nå ett
klargörande i fallet. Angående möjligheterna till ett svenskt genomförande av liknande natur
som den Athletic Bilbao använder sig av har vi kommit fram till att det är genomförbart men
att föreningar som idkar detta med allra största sannolikhet kommer att bli utesluten ur svensk
tävlingsidrott under Riksidrottsförbundets regi.
Nyckelord: Athletic Bilbao, Canterapolicy, Diskriminering, Baskien, Kvalitativa intervjuer,
3
Abstract
We have through qualitative interviews chosen to investigate the football club Athletic
Bilbao's recruitment policy, which means that the club only uses players out of Basque
descent. The aim of our study was to discuss and analyze whether this particular concept may
violate discrimination laws seen from a moral, a legal and a political perspective.
Furthermore, we have sought answers in the leading Swedish sport associations as to whether
it could be feasible in Sweden with such a policy. To get a better understanding of the
problem we have chosen to work with a series of theoretical concepts such as ethnicity, local
and social identity, and globalization. Our conclusion is that the problem of the club's policy
and the Basque Country's political status complicates decision-making in the discrimination
issue and that a Justice of the Court is required to achieve a clarification of the case. On the
possibilities of a Swedish implementation of a similar nature as the cantera policy we have
come to the conclusion that it is feasible but that the corporation engaged in this with the
utmost probability, will be excluded from the Swedish competitive sport assigned by
Riksidrottsförbundet.
Keywords: Atheltic Bilbao, Canterapolicy, Discrimination, Basque country, Quality
interviews,
4
Inledning
Det var efter att slutsignalen gått den 4 Mars 2009 som vi bestämde oss. Vi skulle göra ett
arbete om en unik fotbollsklubb som ännu en gång lyckats ta sig till spansk cupfinal efter en
magisk vinst på hemmastadion Estadio San Mamés mot storklubben FC Sevilla.
Vi båda satt chockade och diskuterade hur Athletic Bilbao, där spelartruppen genom alla tider,
endast bestått av egenfostrade spelare eller spelare födda inom något av de sju baskiska
områdena, genom historien har kunnat rubba de spanska storklubbarna, och då och då
fortfarande lyckas med denna bedrift. Man lever efter en rekryteringsprocess som kan tyckas
vara konstig och ologisk eftersom spelare med baskiska föräldrar, födda utanför Baskien får
representera klubben men endast till en viss gräns. Nämnbart här att är argentinska basker inte
accepteras, medan franska basker tillåts.
Vi blev inte mindre fascinerade när vi fick reda på att klubben, tillsammans med Real Madrid
och FC Barcelona är de enda klubbarna som aldrig åkt ut den spanska förstadivisionen La
Liga. Detta är något som klubben bör berömmas för, särskilt med tanke på det spelarmaterial
man har att välja mellan. Det finns endast cirka tre miljoner basker världen över. Klubben
kännetecknas även för dess extremt lojala supportrar där majoriteten hellre skulle vilja åka ur
spanska högsta ligan än att ändra sin policy och värva icke-baskiska storstjärnor.
Fotbollsklubben ses mer som ett baskiskt landslag och som något man inom Baskien vill visa
upp och är stolt över. Detta visade man bland annat i många baskiska områden samt i Bilbao
genom att låta många skolor, på ett klassiskt svenskt Stenmark- manér, stänga eller flytta
vissa prov för att eleverna skulle kunna se Copa Del Rey finalen mot FC Barcelona i Maj
2009. 1
Vi är egentligen inte intresserade av spansk fotboll men när vi fick höra om denna
rekryteringspolicy som klubben idkar kunde vi inget annat än att skriva om detta. Att detta
dessutom sker på elitnivå tycker vi är världsunikt.
1
http://fourfourtwo.com/news/spain/30681/default.aspx (2009-05-11)
5
Kan man verkligen, i dagens globaliserade värld, där spelare flyttar världen runt för att spela,
bedriva fotbollsverksamhet på högsta nivå och leva efter filosofin att spelarnas identitet är
viktigare än kvalitén?
Under arbetets gång har vi kommit fram till att detta går. Den baskiska klubben Athletic
Bilbao är ett lysande exempel på detta.
Historisk bakgrund
Bilbao är huvudstaden i Baskien och är också regionens nav vad gäller ekonomi, handel,
kultur och industri. I motsats till klubben Athletic Bilbao är staden av mycket modern karaktär
där globaliseringen är påtaglig. Utbyggnad av flygplatser, utbrett järnvägsnät och en av
Spaniens mest ledande hamnstäder är något som tyder på detta. Detta är också en av
orsakerna till att Spanien inte vill släppa Baskien självständigt. De är en enorm inkomstkälla
för den spanska staten tack vare regionens höga industriella status.2
Athletic Bilbao grundades 1898 av engelska varvs- och gruvarbetare och baskiska studenter
som tog med sig fotbollskulturen från England. Athletic Bilbao är en sammanslagning av 3
olika grupperingar med studenter, gruvarbetare och varvsarbetare. Klubben antog också det
engelska namnet Athletic Club tack vare dess engelska prägel. Under Franco förbjöds all
användning av något annat språk än spanska och klubben var så tvungen att byta namn till
Atlético Bilbao. Dessutom förbjöd Franco att endast baskiska spelare var tillåtna i klubben,
något som Bilbao kompromissade med genom att använda sig av spelare vars mor- och
farföräldrar var av baskiskt ursprung. Å andra sidan fanns ett förbud för alla spanska klubbar
att ha mer än tre utländska spelare i respektive trupp. Vid Francos död på 1975 återinfördes
det baskiska språket och även namnet på klubben ändrades tillbaka. Detta var inför en match
mot lokalkonkurrenten Real Sociedad då klubben la ut den baskiska flaggan i mittcirkeln.3
Klubbens storhetstid var under 1930-talet då man vann ligan fyra gånger samt spanska cupen
lika många gånger. föreningen har sedan dess haft ett jämnt flöde med titlar fram till 80-talet.
Efter det har klubben inte vunnit en enda titel och en andraplats i ligan 1998 är den bästa
placeringen sedan 1985. Klubben var dock i final i spanska cupen 2009 där man föll mot
Barcelona.4
2
3
4
Carlos, Juan Soccer & Society Vol.9, No. 1, januari 2008, 56-63
Athletic-club.net 2009-05-20
Athletic-club.net 2009 – 05-20
6
Det mest anmärkningsvärda med Athletic Bilbao är deras enorma tro på sig själv och sitt
ursprung.5 Endast baskiska spelare tillåts spela för klubben, både i akademin och i a-laget. Det
har sagts i flertalet intervjuer med både supportrar, spelare och högt uppsatta i styrelsen att
klubben hellre åker ur serien än värvar utländska spelare. Denna policy som kallas cantera
infördes 1919 och var ett resultat av dåtidens Spanien där regional stolthet och nationalism
var av stor central betydelse. Fotbollen var innan Francos diktatur helt organiserad på regional
nivå och var således traktens stora symbol. Även i Katalonien där FC Barcelona fick
representera nationalismen fanns det likheter med den i Baskien. Även om klubben aldrig
införde en cantera så hade de liksom Athletic Bilbao ett stort nationalistiskt inflytande och
ansvar gentemot regionen.6
Det unika sätt, på elitnivå, Bilbao arbetar på vad gäller rekryteringspolicyn är för dem inget
märkligt eller speciellt utan fullständigt normalt och en ändring av det skulle ta bort själen i
föreningen och således medverka till att föreningens storklubbsstatus skulle förloras och
hjärtat i staden skulle falla. Detta gäller dock inte tränarsidan då flertalet utländska tränare
varit verksamma i klubben. Klubben har heller aldrig haft någon sponsor på sin tröja förrän nu
då det baskiska oljebolaget Petronor får tillgång till framsidan på tröjan.
Klubben spelar sina hemmamatcher på San Mamés och det är Spaniens äldsta fotbollsstadium
och den byggdes redan 1913. Namnet kommer från en romare som blev kastad till lejonen
men dessa vägrade att äta Mammes. Han blev sedermera helgonförklarad. Det kommer att
byggas en ny arena fast med samma namn som förväntas stå klar 2013 där kapaciteten
beräknas till 58 000 åskådare. Nuvarande arenan tar emot 40 000 sittande åskådare.7
5
6
7
www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao
Carlos, JuanSoccer & Society Vol.9, No. 1, januari 2008, 56-63.
Athletic-club.net-05-20
7
Syfte
Syftet med detta arbete är att belysa ett exempel inom elitfotbollen där idrottens öppenhet
istället konfronteras av ett identitetsskapande präglat av en syn om antiglobalisering.
Vidare vill vi undersöka om något liknande såsom det i Baskien hade kunnat genomföras i
Sverige, med tanke på de lagar som finns i landet.
I slutändan vill vi försöka oss på att klargöra om den filosofi som klubben nyttjar sig av är
juridiskt och moraliskt rätt sett med svenska perspektiv och regleringar.
Frågeställning
Med arbetets syfte i åtanke har vi bestämt oss för följande frågeformuleringar:
•
Vilka positiva respektive negativa aspekter anser våra utvalda intervjuobjekt det finns
med den canterapolicy Athletic Bilbao ägnar sig åt?
•
Hur hade en rekryteringspolicy såsom den i Athletic Bilbao gestaltat sig i Sverige och
vilka konsekvenser hade detta medfört?
8
Metod
För att få ut så mycket som möjligt av detta arbete har vi valt att använda oss av kvalitativa
intervjuer med individer som vi tyckt vara bäst lämpade för att besvara de frågor vi velat ha
besvarade. För oss var de kvalitativa intervjuerna ett enkelt val eftersom vi ansåg att det var
genom denna metod vi kunde få ut mest information om vårt forskningsobjekt.
Styrkan med intervju som metod är att under perioden då intervjun äger rum är samtalet mer
fritt, det blir en mer diskuterande form av information och det är också lättare att uttrycka sig
verbalt när man känner sig bekväm i situationen.
Det är också möjligt för oss som intervjuar att formulera om frågor om motparten inte skulle
förstå dem och detta ger också möjligheten att finna ytterligare svar och information. Det är
låg standardisering och strukturering vilket gör metoden mer explorativ och öppen.8
Med fördelarna följer också en del nackdelar och den viktigaste är att objektiviteten blir
svårare att kontrollera. Neutraliteten som skapas i en enkät går aldrig att ha under en intervju
då bägge parter påverkas av den andres röstläge, ställning, engagemang osv.
Vi ansåg tidigt att en enkätundersökning gjord i Sverige inte skulle ha den validitet som vi vill
ha eftersom vårt forskningsobjekt inte är speciellt känt i landet, varpå vi valde att inte använda
denna metod. Däremot inte sagt att det vore en omöjlighet att göra en enkätundersökning,
speciellt inte på andra frågeställningar.
När våra intervjuer var gjorda valde vi omedvetet en forskningsprocess tagen från
hermeneutiken. Vi hade redan innan arbetets start en förförståelse om Athletic Bilbao och
dess rekryteringspolicy, vilket gjorde att vi skapade oss vår egen uppfattning om
forskningsobjektet.
Därefter började vi tolka de intervjusvaren vi fick utifrån vår förförståelse. Detta gjordes
genom att till exempel ställa frågor som vi själva utformat, något som i detta sammanhang
kan ses som en självklarhet. Efter varje intervju tolkade vi svaren vilket gjorde att vår
förståelse för Athletic Bilbao ändrades. Denna process kallas för hermeneutikens
cirkel/spiral.9
8
9
Ejvegård, Rolf Vetenskaplig metod (1996)
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie, Plate, Johan Idrottspsykologi (2006) sid.47
9
På ovannämnda sätt rörde vi oss uppåt i spiralen och fick därmed en större förståelse för vårt
forskningsproblem ju fler intervjuer vi gjorde. Likaså ändrades vår helhetsbild av problemet
eftersom de olika intervjuernas nämnare gav oss gemensamma svar kring olika frågor.
Vi avslutade våra intervjuer då vi kände att vi hade tillräckligt många infallsvinklar kring
problemet så att vi kunde reda ut enskilda motsägelser och skapa oss en helhetsbild av
forskningsobjekten och de frågorna vi ville besvara. För att lyckas med detta har vi valt att
dela in empirin i fyra olika avsnitt, det moraliska perspektivet, det juridiska perspektivet, det
politiska perspektivet samt det svenska perspektivet. Detta gjordes för att göra
empiriredovisningen lättare att förstå och analysera. Anledningen till att vi valde just dessa
perspektiv var för att vi anser att dessa är mest centrala för arbetets utformning.
Efter att vi analyserat vår förkunskap valde vi att intervjua ett antal personer som vi ansåg
tillförde arbetet en extra dimension och spets. Vi kontaktade ett antal personer som valde att
avstå från en intervju. Bland dessa kan nämnas Krister Malmsten, chefsjurist på Svenska
fotbollförbundet, Mattias Asper, (tidigare fotbollsmålvakt i den baskiska klubben Real
Sociedad), Håkan Mild, (Sportchef i IFK Göteborg samt tidigare spelare i Real Sociedad),
Athletic Bilbaos pressansvarige samt den spanska tidningen Marca. Det fanns olika
anledningar till varför personerna valde att avstå från en intervju. Ett exempel är Krister
Malmsten, som tackade nej för att han ansåg sig inte tillräckligt insatt i ämnet och föreningen.
Vidare kan nämnas att Athletic Bilbaos pressansvarige samt tidskriften Marca inte gav oss ett
klart besked utan valde istället att ignorera vår förfrågan. Dessa negativa svar anser vi inte
skadar arbetet allt för mycket. En anledning till detta är till exempel att de spanska
intervjuobjekten egentligen inte har något att göra med det svenska perspektivet, det vill säga
det vi är ute efter att forska om. När det gäller de andra intervjuerna så var tanken med att
intervju gamla spelare ifrån Real Sociedad att forska fram om det, under tiden de spelade i
spanska ligan, fanns några speciella känslor kring mötena mot Athletic Bilbao och om det
pratades om deras rekryteringspolicy i omklädningsrummet och liknande. Detta hade endast
gett oss en viss förståelse för hur känslorna mellan de övriga klubbarna och Athletic Bilbao
kan vara.
När det gäller Krister Malmstens negativa respons tycker vi att det är synd på grund av hans
goda juridiska kunskap. Dessutom är han verksam i fotbollens värld. Däremot kan vi tycka att
vi ändå fått fram viktiga svar ifrån de andra juristerna vi intervjuat.
10
Av dem som valde att svara valde vi därefter ut de vi ansåg ha en god reliabilitet och mest
stringenta för arbetets kontext. Det fanns ett fåtal personer som vi inledde en intervju med
men som vi, i ett tidigt stadium, gemensamt kom fram till inte var vettiga för arbetet eftersom
deras kunskap om ämnet var obefintlig.
De utvalda blev:
•
Sune Hellströmer – Generalsekreterare Svenska Fotbollsförbundet
•
Christer Pallin – Chefsjurist, Svenska Riksidrottsförbundet
•
Jan-Olov Kindvall – Administrativt ansvarig Malmö FF
•
Estrella Rydman – Baskisk restaurangägerska samt importör av baskiskt vin
•
Fredrik Rodhe – Idrottspolitisk kommunikatör, Svenska Riksidrottsförbundet
•
Fehmi Tasci – Kanslichef Assyriska FF
Vi har valt olika intervjutekniker för de olika intervjuobjekten för att vi ansåg att de
metoderna vi valde till respektive intervju skulle ge den bästa responsen. Bland annat mailade
vi juristerna för att ge dem möjlighet att tänka till och kontrollera sina svar i lagtext och inte
kräva svar direkt via en telefonintervju. Telefonintervjuerna och de personliga mötena gjordes
för att på ett enklare sätt ställa följdfrågor och utveckla dialogen. Detta tyckte vi att vi
lyckades bra med, speciellt med tanke på att intervjuerna varade mellan 14-38 minuter. Längst
pratade vi med Jan-Olov Kindvall på Malmö FF:s kansli. Denna intervju var väldigt intressant
då både vi och Kindvall tyckte att ämnet var intressant vilket ledde till ett mer djupgående
samtal.
Eftersom vi använde olika intervjutekniker har vi valt olika sätt att arbete. Vid de personliga
mötena har vi delat upp arbetsuppgifterna till en intervjuare och en sekreterare, där den
sistnämndas enda uppgift har varit att lyssna på svaren vi fått och anteckna dessa. Detta tycker
vi har fungerat bra, även om det möjligtvis hade kunnat vara bättre med ett
inspelningsinstrument där vi hade kunnat analysera intervju ordagrant i efterhand.
Vid mailkontakt har vi medvetet skrivit ett introduktionsmail där vi beskrivit vad syftet med
intervjun är samt att ge personerna i fråga en möjlighet att kunna ställa frågor och funderingar
till oss innan intervjun startat.
11
Vi anser att dessa namn har gett oss ett brett kompetensområde där de fyra perspektiv vi valt
ut representeras och aktualiseras.
Vi har försökt att utföra så fria intervjuer som möjligt där intervjuobjekten givits möjlighet att
fritt diskutera ämnet genom en öppen dialog men vi har även följt en intervjumall där frågorna
utformats efter arbetets behov och syfte.
Vi har utformat intervjumallen så att våra perspektiv ska kunna besvaras utefter ett så
personligt sätt som möjligt och utifrån intervjuobjektens spetskunskaper. Vi anser att de vi
valt ut är ansedda personer med god och djup kunskap i ämnet och har därför anpassat våra
intervjuer till att vara så öppna som möjligt för att våra intervjuobjekt skulle få tänka och
uttrycka sig så fritt som möjligt.
Intervjun med Estrella Rydman gav oss en inblick i det moraliska perspektivet tack vare
hennes kunskap och närhet till den baskiska identiteten. Hon är nämligen själv född i Baskien
och lever sitt svenska liv genom baskiska värderingar och refererar ofta till sitt baskiska
påbrå. Anledningen till att vi valde att ha med Estrella Rydman, som egentligen inte har
någonting med vare sig Athletic Bilbao eller fotboll var för att vi ville få en större förståelse
för hur basker i allmänhet känner och värderar saker och ting. Detta är något som är viktigt att
förstå då klubbens filosofi härstammar från det baskiska folkets värderingar. Estrella var
mycket tillmötesgående och hon poängterade ett flertal gånger att hon kan förstå den kritik
som finns mot föreningen och dess rekryteringspolicy. Detta är något som vi ser som positivt
eftersom hon då, trots sin mycket patriotiska inställning, kunde tänka utanför de egna
värderingarna. Vidare förstår vi att Estrella inte är representativ för hela det baskiska folket,
men vi vill poängtera att detta inte heller var våran tanke. Tanken var att få en insikt i det
baskiska livet och deras värderingar. Vi tycker att intervjun med Estrella, som gjordes på
telefon, var väldigt viktig för arbetet. Det gav oss mycket viktig information och förståelse för
hur basker i allmänhet tänker och värderar saker och ting.
Christer Pallin samt Jan-Olov Kindvall har gett oss en god förståelse för de juridiska
aspekterna kring problemet genom deras starka koppling till idrotten i egenskap av
idrottsjurister. Sune Hellströmer och Fredrik Rodhe har gett oss mer kött på benen vad gäller
den idrottspolitiska delen inom svensk och europeisk idrott. Dessa intervjuer har varit mer
öppna och samhällsorienterade än de övriga, vilket har varit bra. Vi har tack vare dessa herrar
kunnat få en förståelse för hur högt uppsatta idrottsaktörer tänker kring ämnet. Dessa två
12
personer är båda experter på frågor som rör diskriminering, öppenhet och speciellt hur
idrotten fungerar och styrs i allmänhet.
Vårt samtal med Assyriskas kanslichef Fehmi Tasci gav oss en inblick i hur en svensk klubb,
med lite annorlunda värderingar, anser om ämnet.
Dessa intervjuer känner vi har gett oss mest användbar information och bredd för att behandla
problemet med så många infallsvinklar som möjligt. Vi har gett samtliga chansen att fundera
kring de olika perspektiven då helhetsbilden är av avgörande karaktär i vårt arbete. Vi tycker
även att dessa intervjupersoner har gett oss en korrekt och objektiv bild om
problemformuleringen eftersom ingen av dessa, med undantag från Estrella Rydman,
påverkas eller har en direkt kontakt med Baskien eller Athletic Bilbao.
Vi anser oss nöjda med svaren vi fått och den respons vi fått av våra intervjuobjekt då alla
ställt sig positiva till vårt ställningstagande och vårt initiativ till problemområdet. Många har
ansett att ämnet är intressant och har frågat sig häpnadsväckande till varför problematiken inte
tagits upp till diskussion tidigare. Detta har gett oss positiv energi till att gräva djupare bland
svaren vi fått för att på ett så stringent sätt som möjligt besvara frågeställningarna.
Avgränsning
Eftersom Athletic Bilbao är en spansk klubb har vi blivit tvungna att, på grund av
språkbarriären, avgränsa oss till svensk och engelsk empiri och därmed utesluta spansk
lagstiftning, reglering samt intervjuer med spansktalande personer. En annan anledning till att
vi uteslutit spansktalande personer var för att våra försök till att ta kontakt med intervjuobjekt
i Spanien febrilt misslyckats redan i ett tidigt skede. Detta förstår vi påverkar arbetets omfång.
Däremot anser vi att detta inte gör speciellt mycket då arbetet, med ett spanskt perspektiv,
hade blivit allt för stort och djupgående. Vidare tycker vi, att det i framtiden, vore intressant
med en jämförelse mellan spanska - och svenska intervjupersoner och deras åsikter kring
ämnet. För vårt arbete ser vi inte uteslutningen av spanska personer som någonting negativt då
våra frågeställningar till stor del riktar sig mot ett svenskt perspektiv.
Vidare har vi valt att inte djupgående analysera de olika lagstiftningar som finns eftersom det
vore alldeles för svårt för oss som inte har juridiskt utbildning och förståelse. Under arbetets
13
gång har vi fått detta påstående förstärkt och bekräftat av flera jurister inom området som haft
problem med att besvara våra frågor, detta eftersom lagstiftningen beträffande
frågeställningen är väldigt oklar. Det finns många kryphål som hade behövts beaktas för att ge
den juridiska aspekten av detta arbete dess fullständiga trovärdighet. Det är av den
anledningen vi valt att specialisera vår analys på den moraliska och politiska aspekten av
problemet. Med detta menar vi att åsikterna kring Athletic Bilbaos arbete inom fotbollen som
företeelse är av positiv eller negativ karaktär. Likaså argumentationen för och emot klubbens
canterapolicy, både idrottsligt men även politiskt i form av rasism och diskriminering
Vi har dock gjort vårt yttersta för att få en förståelse kring de juridiska aapekten och har
försökt sätta oss in i den lagreglering som behandlar frågor angående Athletic Bilbaos
rekryteringspolicy, detta eftersom vi anser att den juridiska biten spelar en tongivande roll för
att förstå helheten av problemet. Detta har främst gjorts genom analys av EG-rätten samt
idrottens egna regelverk och policydokument. När detta gjordes fick arbetet en extra
dimension och tyngd, något som inte hade funnits om endast den moraliska aspekten hade
undersökts.
Tidigare forskning
En del forskning har gjorts på området. Journalisten Phil Ball har i sin bok Morbo skrivit om
förhållandena i spansk fotboll. Han har gjort en beskrivning av de olika fotbollsregionerna
och dess fotbollslag, deras olikheter i kultur, uppfattningar och rivaliteter. Han ger en bra bild
av de olikheter i politik och kultur som separerar de spanska regionerna och landskapen.
Denna bok påverkar dock inte utgången av vårt arbete mer än att det finns information kring
den speciella kultur som påträffas i Baskien.
Den amerikanske forskaren Juan Carlos Castillo har skrivit artikeln ”The other Basque
subversives: Athletic de Bilbao vs. the new age of soccer” där han behandlar Athletic Bilbao
som den klubben som står emot den moderna fotbollen och den nya ekonomiskt styrda
fotbollen. Det är en beskrivning av klubbens situation och dess åsikter på många olika plan
såsom att klubben ägs hundraprocentigt av medlemmarna till att endast ha basker i föreningen
och inte använda sig av någon tröj sponsor.
14
Hans forskning har vi haft mycket nytta av då vi vill beskriva den speciella ställning Bilbao
har i dagens fotboll. Inte bara sportsligt utan även politiskt. Dock nämns ingen kritik mot
sättet att arbeta och heller inte att det får några negativa konsekvenser utan det ges endast en
bild av det positiva och det identitetsskapande med Athletic Bilbao. Ingenting nämns heller
vad gäller EU’s regleringar eller någon form av diskriminering vilket vi hade kunnat
vidareutveckla än mer om vi valt att vinkla oss mot den sidan av problematiken.
Vidare kan vi använda oss utav svensk forskning i form av Torbjörn Anderssons text kring
Assyriska FF och Syrianska FC ”Fotbollen i Södertälje”. Texten behandlar de kulturella
skillnader och sociala bitarna i och kring fotbollen i Södertälje och för syrianer och assyrier.
Anmärkningsvärt är att dessa klubbar är Sveriges mest framgångsrika invandrarklubbar.
Även om inte texten behandlar vårt forskningsområde optimalt kan vi ändå använda oss utav
den som en referens och analysunderlag då vi studerar Bilbaos policy i Sverige eftersom
Assyriska har varit i en liknande situation som den i Baskien. Den stora och avgörande
skillnaden där är att Assyriska FF och Syrianska FC är öppna föreningar, det är inte Athletic
Bilbao.
Teori och teoretiska begrepp
I detta kapitel ska vi försöka klargöra olika teoretiska begrepp och teorier för att försöka se
arbetets frågeställningar från olika vinklar och synsätt. Vi kommer att inleda med att beskriva
en vetenskaplig teori och därefter klargöra tre olika teoretiska begrepp som vi anser krävs för
att förstå Athletic Bilbaos filosofi, kultur och problem.
Porters Five Forces
Porters five forces är ett verktyg som främst används av företag för att se hur man, på ett så
effektivt sätt som möjligt, kan tjäna pengar. Däremot ser vi inte detta som ett hinder för att
använda denna modell på en idrottsförening eftersom modellens grundtanke är att få fram
vilka faktorer som påverkar företaget/föreningen, något som vi anser mycket väl kan
implementeras på en idrottsförening. Detta bekräftas även i en välkänd sport management
bok.10 Vidare är modellen vanlig att använda innan en SWOT-analys görs. 11 Vi har valt att
använda modellen som ett verktyg för att se vilka faktorer som påverkar Athletic Bilbao och
deras verksamhet. Detta anser vi ha stor betydelse eftersom det inte bara är klubben själv som
10
11
Shilbury, David, Quick, Shayne, Westerbeek, Hans Strategic Sport Marketing 2nd edition (2003) sid.22
Shilbury, David, Quick, Shayne, Westerbeek, Hans Strategic Sport Marketing 2nd edition (2003) sid.22
15
vill leva efter extrempolicyn, utan det finns även utomstående faktorer som påverkar klubbens
handlingar. Vidare vill vi med denna modell analysera de olika krafterna som finns samt se
hur stort inflytande de har i föreningen.
PORTERS FIVE FORCES
Etablering av nya
konkurrenter
Kraft 1
Hot från substitut
Kraft 2
ATHLETIC BILBAO
Köparnas förhandlingsstyrka
Kraft 3
Säljarnas förhandlingsstyrka
Rivalitet bland existerande
parter
Kraft 5
Kraft 4
Källa: Egengjord version av Porters Five Forces (1985)
Porter skapade modellen med tankesättet att det finns fem olika krafter som påverkar ett
företag och att man med hjälp av denna modell skulle få en förståelse för föreningens
dragningskraft och hot från andra aktörer .12 De fem olika krafterna är: etablering av nya
konkurrenter, hot från substitut, köparnas förhandlingsförmåga, säljarnas
förhandlingsförmåga samt rivalitet/konkurrens bland de existerande parterna. Vi kommer att
återvända till denna modell senare.
Etnicitet
Ethnos, ursprungligen från grekiskan betyder tillhörighet till människor med gemensamt
ursprung och egenskaper. Begreppet etnicitet är av komplex och svårdefinierad art. Etnicitet
innefattar kulturella värderingar som skiljer en grupp människor från andra, ofta en
12
Shilbury, David, Quick, Shayne, Westerbeek, Hans Strategic Sport Marketing 2nd edition (2003) sid.22
16
omgivande majoritet. Medlemmar från en etnisk grupp upplever sig själva som kulturellt
skilda från andra grupperingar i samhället, en uppfattning som ofta delas av andra grupper.
Det finns en mängd olika särdrag som skiljer en viss etnisk grupp från en annan, men de
vanligaste är språk, historia, religion och ursprung.13 Vår definition och tanke kring
begreppet är att etnisk bakgrund är kopplat till en viss social och kulturell tillhörighet där
identifikation och tillhörighet till en grupp samt föreställningen om nationalitet är centrala
faktorer.
En sådan grupp är basker, som både har en stark kulturell och social sammanhållning med en
lång, brokig historia.
Något som kännetecknar basker är deras ständiga kamp för självständighet.
Många identifierar basker med terrorister i och med den radikala terroristorganisationen
ETA.14 Detta ser många basker som ett kvitto på att de arbetar för varandra och inte
omvärlden och deras intressen. Detta ses av folket på både ont och gott. De flesta vill ha en
större självständighet, men samtidigt vill man inte att alla basker ska bli betraktade som
terrorister. Likaså medför detta att det hat som finns mot Spanien idag skapar en stark vi-motdem känsla hos basker och spanjorer.
Lokal identitet
Det finns många olika faktorer som kan påverka hur stark en viss lokal identitet är. Det kan
finnas starka fästen av lokal identitet då befolkningen i ett visst område är en minoritet
jämfört med övrig befolkning i ett land eller stad. Även detta är ett begrepp där tillhörighet
och identifikation är av stor vikt. Genom den identitet som andra tillskriver en får man en
tillhörighet. Identitet och tillhörighet är på så sätt kopplade till varandra. Ordet identitet
kommer av det latinska idem som betyder densamme eller detsamma. Identitet innebär en
markering, en gränssättning gentemot andra individer, grupper eller kulturer. Identitet kan
därför sägas uppstå i mötet mellan individen och dennes omvärld. Vår identitet är de värden
som definierar våra personligheter som människor.15
Social Identitet
Social identitet är, tillsammans med den personliga identiteten, de två mest centrala bitarna i
en människas liv. De sociala konstruktionerna bidrar till individens uppfattning och beteende i
13
14
15
Giddens Anthony Sociologi (1998)
Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
Smedler A-C & Drake K. Identitet och kön (2006)
17
det kollektiv som individen befinner sig i.16 Precis som din individuella identitet, utvecklas
också din sociala identitet. Alla individer har en strävan att tillhöra något och känna
samhörighet och trygghet i ett kollektiv för att markera sin ställning gentemot omvärlden.17
Vidare strävar sådana grupper efter att stärka sin egen identitet och sina egna band mellan
varandra för att komma åt en så hög status som möjligt. Jakten på denna status kan ofta
medföra att grupper gör allt för att vinna. I fallet Baskien är mångas mål självständighet
medan vägen dit kantas av statushöjning inom de egna leden samt stark nedvärdering av
Spanien och spanjorer.18
ETA:s terroraktioner kan, enligt oss, ses som ett sätt att höja kollektivets status. Dock är det
därmed inte sagt att alla basker stödjer ETA. Vi anser därför att social identitet är ett av de
teoretiska begrepp som väger in allra tyngst för förståelsen för fenomenet Baskien.
Globalisering
Anledningen till att vi valt att ta upp begreppet globalisering i detta arbete är på grund av att
det finns röster som menar att Athletic Bilbao förhindrar en globalisering i och med deras
strävan att stänga in föreningen i en isolerad, baskisk värld på ett sätt som många andra
kulturer kämpar för att undvika.
Globalisering kan, i stora drag, beskrivas som den process där världens alla länder knyts
närmare varandra när det gäller ekonomi, kultur och politik. Vidare syftar det på att
information och teknologin länderna emellan ska komma närmare varandra och ske på ett
ännu smidare och snabbare sätt än det görs i dagens samhälle. Innan vi inleder presentationen
av begreppet vågar vi påstå att dagens samhälle är den mest globaliserade världen som
människan varit med om.
Man kan dela upp globaliseringsprocessen i tre vågor där den första hade sin start vid 1850talet och varade fram till ca 1914. Den industriella revolutionen hade sin start i och med alla
nya tekniker som uppfanns, såsom ångmaskinen och elektriciteten. Detta gjorde i sin tur att
varor blev enklare att framställa och ländernas utbytesaffärer blev betydligt lättare att utföra
och ökade därför. 19
16
17
18
19
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie, Plate, Johan Idrottspsykologi (2006) sid.186
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie, Plate, Johan Idrottspsykologi (2006) sid.187
Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
Engdahl, Oscar, Larsson, Berg Sociologiska perspektiv (2006)
18
Den andra vågen inleds efter andra världskrigets slut då bland annat sjö- och
flygkommunikationen hade förbättrats avsevärt. Detta gjorde att ländernas förmåga att ta sig
till varandra och kommunicera kunde genomföras på ett betydligt smidigare sätt. Varor kunde
på ett mycket bättre sätt transporteras längre sträckor. Den tredje vågen inledes 1989 och
pågår fortfarande. Denna process har främst präglats av datorns, Internets och
mobiltelefonernas expansion och vidareutveckling. Nu kunde dels varor och tjänster,
transporteras på ett smidigt sätt men även länderna och dess befolkning kunde kommunicera
på ett betydligt högre plan än tidigare. 20
Man kan i stora drag dra kopplingar mellan världens globalisering och EU:s vilja om fri
rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Det är delvis på grund av EU som dessa fyra
element flödar mellan länderna som aldrig förr och därmed även globaliseringen.
Globalisering kan även vara ett sätt att ge världen ett mer demokratiskt och öppet samhälle
som inbjuder till internationella influenser, istället för att stänga ute dessa.21
I idrottens värld kan man dra paralleller med bosmandommen1995 som ledde till att det blev
fritt för idrottsföreningar att värva EU- födda spelare utan en övergångssumma, om spelarens
kontrakt gått ut med nuvarande klubb.22 Detta exempel kan vara det främsta exemplet på
idrottens globalisering, bortsätt från professionaliseringen som gav spelare möjligheten att bli
proffs och på så sätt flytta världen runt för att utöva sin idrott. I och med Bosmandomen var
nu spelare, med utgående kontrakt, fria att diskutera sin framtid med andra klubben och lämna
för vilken klubb de ville, till skillnad från förr då spelarna i princip var bundna till sin
förening till och med det datumet kontraktet sträckte sig. Idrotten blev då en mer öppen och
demokratisk värld där idrottsföreningen inte längre hade lika stor makt över sina spelare.
Man kan, med detta i bakgrunden, tänka sig att Athletic Bilbao motarbetar globalisering i och
med deras strävan om att bibehålla de baskiska traditionerna och kulturen och inte verka för
en mer samman värld. Det kan väl knappast påstås att den rekryteringspolicyn som föreningen
idkar främjar globaliseringen?
20
21
22
Engdahl, Oscar, Larsson, Berg Sociologiska perspektiv (2006)
Engdahl, Oscar, Larsson, Berg Sociologiska perspektiv (2006)
Backman Jyri, Idrottsjuridisk rättfallssamling, (2006) sid 219
19
Likaså har klubben under många år valt att inte ha någon tröjsponsor samt rekrytera företag
med baskisk anknytning.
Redovisning
Nedan ska vi försöka redovisa de intervjusvaren vi fått. Som vi tidigare nämnt har vi valt att
dela upp redovisningen i fyra olika perspektiv där samtliga bearbetats med arbetsprocessen
likt den vi fann i hermeneutikens spiral.
Det moraliska perspektivet
Vi har valt att behandla frågan utifrån ett moraliskt perspektiv för att vi kände att det finns
många åsikter kring Athletic Bilbaos policy, både för och emot. De personer vi intervjuat har
alla fått chansen att berätta vad de anser om saken. Vi har därefter kompletterat med våra egna
åsikter för att utveckla en dialog angående problemet. Vi har under arbetets gång märkt att det
finns ett stort intresse för ämnet, både bland våra intervjuobjekt men även bland personer som
vi pratat med privat. Frågor som om canterapolicyn är rätt eller fel, om det är diskriminering,
rasism, isolering, uteslutning eller riktad uppfostran har alla väckts genom dessa samtal, varpå
ett moraliskt perspektiv visat sig vara lämpligt för detta arbete.
Det finns många olika positiva åsikter om denna extrempolicy såsom att den ger Bilbaotrakten
en starkare identitet och samhörighet mellan klubben och folket i de baskiska städerna. Denna
identitet stärks av en historisk kultur och tradition som gör det lättare för baskerna att känna
tillhörighet inom gruppen. Detta märks inte minst vid försäljningen av Athletic Bilbaos
årskort som år efter år är uppbokade samt att det säsongen 08/09 fanns ytterligare 9000
personer på väntelistan. Athletic Bilbaos filosofi ger även baskerna en samlingsplats där de
kan känna gemenskap, nationalism och självständighet vilket förstärker känslan av vi-motdem mot övriga Spanien. 23
En annan positiv aspekt av canterapolicyn är att klubbens spelare, tack vare akademin, lättare
får möjligheten att spela i representationslaget. Klubbens strävan är nämligen att låta så
många som möjligt gå igenom hela akademin för att slutligen debutera i representationslaget.
Detta anser Jan-Olov Kindvall kan vara en av orsakerna till att klubben aldrig åkt ut spanska
23
www.fotbollskanalen.se 2009-05-13 Anna Brolins La Liga i Bilbao
20
förstadivisionen i och med att spelarna redan från tidig ålder fostras till att spela på ett visst
sätt och redan är familjär med klubbens sociala och kulturella kontext. 24 Anledningen till att
klubbens supportrar är så pass fanatiska och lojala är just på grund av att de känner denna,
specifika och unika, tillhörighet som de gör.
Detta har bland annat bekräftats av en supporter som sade att han inte tittade på vanliga
fotbollsspelare utan att det var hans ”söner” som försvarade klubben och baskernas stolthet
ute på San Mamés gräs. 25 Många supportrar har uttalat sig om att man hellre åker ur
förstaligan än att ändra på policyn. Detta har bekräftats i en enkätundersökning gjord bland
supportrarna.26
En annan aspekt som tagits upp är vem denna policy egentligen riktar sig till och vad den
genererar. Vad vi kommit fram till är att Canterapolicyn mest främjar basker och den baskiska
kulturen. Det finns även röster som menar att Athletic Bilbao, i och med denna
rekryteringsmetod har givit baskerna sitt hjärta och dess centrala punkt i kampen för frihet. 27
Inom fotbollens värld kan Athletic Bilbao fritt verka och accepteras som dem de är.28
Baskiens kamp kan ses i ljuset av den regionala stolthet som finns i Spanien i och med de
olika regioner som finns i landet. Estrella Rydman är ett exempel på detta som berättade att
hon endast tittar på det spanska fotbollslandslaget om hon ser en baskisk spelare i
laguppställningen.29
Det har även höjts en del negativa röster angående klubbens rekryteringssätt. Bland annat
anses det av samtliga av de intervjuade att det är diskriminerande att endast värva spelare från
ett visst etniskt ursprung.
Detta kan även tyckas bryta mot Fifas 6:e artikeln i code of ethics , diskriminering:
24
25
26
27
28
29
Intervju med Jan-Olov Kindvall, 2009-05-15
www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao
www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao
www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao
Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
21
Officials, players and players’ agents may not act in a discriminatory
manner, especially with regard to ethnicity, race, culture, politics,
religion, gender or language.30
Med denna artikel påpekar Fifa vikten av att inte diskriminera personer oavsett kön, ras,
etniskt ursprung, kultur, politik eller språk. Athletic Bilbaos rekryteringspolicy kan, enligt oss,
bryta mot denna artikel. Detta anser vi efter att analyserat föreningens policydokument.
Jan-Olov Kindvall, som är en administrativt ansvarig för Malmö FF, samt utbildad jurist,
menade på att det kan finnas en viss dubbelmoral inom Fifa på grund av att de är rädda för de
eventuella problem som kan uppstå vid en konfrontation med Athletic Bilbao. Estrella
Rydman, som är av baskiskt ursprung, var inne på samma spår och menade att problemen som
kan uppstå kan både vara politiska samt ge utlopp för våldsamheter.
Detta på grund av terroristgruppen/ separatistiska rebellgruppen ETA som ofta reagerar
kraftfullt vid uppdagande av problem som rör det baskiska folket.31
Likaså har många av våra intervjuobjekt varit inne på att Athletic Bilbao motarbetar idrottens
största ledord, det vill säga att idrotten ska vara öppen för alla. 32
Däremot menar och tilläger Jan-Olov Kindvall att spelare kanske inte anser sig
diskriminerade av klubbens rekryteringssätt eftersom man redan är medvetna om innebörden
av policyn och därmed försvinner intresset att spela för klubben. Detta gör att policyn lätt kan
uppfattas som mindre diskriminerande just av den anledningen att icke-baskiska spelare inte
har något intresse av att representera föreningen.
Det juridiska perspektivet
Som vi tidigare varit inne på besitter vi inte någon djupare juridisk kunskap men ska i detta
avsnitt försöka ge arbetet ett annat djup och förståelse för hur den juridiska aspekten kan
beaktas samt vilka konsekvenser detta kan få för arbetets slutsats. Vidare vill vi inte koppla
allt för mycket till Athletic Bilbao och resonemanget om föreningen bryter mot EG-rätten
eller inte. Istället tänker vi fokusera på de olika lagstiftningar som möjligtvis påverkar
30
31
32
FIFA, Code of Ethics (2009)
Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
Intervju med Sune Hellströmer 2009-05-11, Jan-Olov kindvall 2009-05-15, Christer Pallin 2009-05-13
22
föreningen samt redovisa för vad våra intervjuobjekt svarat angående den juridiska biten av
problemformuleringen.
Idrotten har i dagsläget ingen egen lagbok eller specifik idrottsreglering överhuvudtaget.
Däremot påverkas den av några olika direktiv och lagar. Främst berörs man av EU:s
lagstiftning. Men även domstolspraxis, nationella lagstiftningar samt idrottens egna regelverk
har en viktig roll i bestämmandet av idrottens strukturer och skyldigheter. 33
När det gäller svensk idrott anser RF följande om diskriminering:
Alla som oavsett nationalitet, religion, ålder, kön, sexuell läggning, samhällsgrupp samt
fysiska och psykiska förutsättningar, får och ska kunna vara med i idrotten. Detta är fastställt
i första kapitlet i RF:s stadgar. Brott mot detta kan innebära uteslutning från RF.34
RF har alltså valt att, redan i första kapitlet av stadgarna, beskriva vikten och allvaret av att
idrotten ska vara öppen för alla. Detta är något som även Jan-Olov Kindvall och Sune
Hellströmer poängterade tidigt under våra intervjuer. Den tankeställningen vi fick under våra
möten och då vi forskat om ämnet är just att mycket av idrottens regler kretsar kring just
denna punkt.
Samtliga av våra intervjuade menade på att Athletic Bilbaos sätt att rekrytera spelare kan vara
av en diskriminerande art. Detta gjorde oss nyfikna på vilka regleringar som finns kring
ämnet. Det visade sig att just diskriminering är en väletablerad punkt inom EU:s lagstiftning.
Bland annat finns diskrimineringslagen (1999:130) som syftar till att all diskriminering i
arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska avskaffas.
Vidare finns det i Europakonventionens artikel 14 ett diskrimineringsförbud. 35 Även i EGrätten, där frågan behandlas i bland annat artikel 13 EG-fördragen och i artikel 21 EU-stadgan
finns liknande förbud.
Då Spanien lyder under EU:s lagar och regler bör dessa diskrimineringslagar följas. Vi vet
vidare att landet har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering, även kallat CERD (Convention on the elimination of alla forms of racial
discrimination). Detta gjorde man redan 1969, och bör då vara medveten med vad EU anser
33
34
35
Backman, Jyri Föreläsning- Idrottens juridiska styrning 2008-10-01 Malmö Högskola.
http://www.rf.se/templates/Pages/InformationPage____262.aspx (2009-05-20)
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (2003)
23
om diskriminering 36 Dock kan det här beaktas att Spanien under denna tid löd under diktatur,
vilket eventuellt kan ha påverkat människors uppfattning om diskriminering.
Eftersom våra intervjuade ansåg att klubben eventuellt kan diskriminera individer på grund av
deras etniska ursprung, nationalitet eller liknande valde vi att analysera om det fanns några
kryphål. Vad vi fann var att klubben kan hänvisa till artikel 4 i direktiv 2000:43 i EG. Där står
det nämligen att ”medlemsstaterna får föreskriva att en egenskap som har samband med ras
eller etniskt ursprung inte skall utgöra diskriminering, om denna egenskap är ett verkligt och
avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur och det sammanhang där den
utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt”.37
Jan Olov-Kindvall var inne på samma spår och menade på att föreningen kan hävda att
spelarna inte räcker till sportsligt, oavsett ålder eller etniskt ursprung. Detta gör att man inte, i
juridisk mening, diskriminerar spelare utan att man värvar spelare på grund av deras kvalité.
Dock påstod Jan-Olov Kindvall att man hade kunnat bevisa diskrimination om en spelare som
de inte värvar är bättre än den de värvat, om detta nu är möjligt att påvisa.
Det finns inte några specifika rättsfall som syftar till denna typ av idrottsfrågor. Däremot kan
man dra paralleller med domstolsavgörandet Walrave och Koch som konstaterade att de
Europeiska lagstiftningarna står över idrottens egna. 38 I korthet handlar fallet om cyklisterna
Walrave och Koch som valde att stämma holländska, spanska samt det europeiska
cykelförbundet. Anledningen till detta var att det i det holländska cykelförbundets stadgar
stod att farthållaren skall ha samma nationalitet som cyklisten. Detta ansåg man var
diskriminering och syftade till artiklarna 7, 48 och 59 i EG-rätten, som samtliga behandlar
ämnet. EG-domstolen kom fram till att reglerna gäller alla organisationer, statliga som privata
och att det måste röra sig om ekonomiska verksamheter. Nuförtiden räknas de flesta
idrottsorganisationer som ekonomiska verksamheter. Så den allmänna frågan handlar, i detta
fall, om idrottens regelverk har rätt att ignorera gemenskapens regelverk och främst när det
gäller diskriminering.
EG-domstolen kom fram till att idrotten inte kan detta. EG-rätten står över idrottens regelverk,
vilket bör betyda att de ovannämna diskrimineringslagarna inte får brytas av Athletic Bilbao.
36
37
38
Regeringskansliet - utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter I Spanien 2007 (2008)
Nyström, Birgitta EU och Arbetsrätten (2002) Nordstedt Juridik sid. 202
Backman, Jyri Idrottsjuridisk rättfallssamling (2006) sid. 219-228
24
När det gäller vägran av medlemskap i en idrottsförening krävs det antingen en objektiv eller
subjektiv grund, där den förstnämnda syftar till om exempelvis en fjortonåring vill söka
medlemskap i en förening där minimiåldern är arton. 39 Med subjektiv grund menas att
personen i fråga ska utgöra ett hot eller motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Nu kan
vi tänka oss att Athletic Bilbao menar på att personer utan baskisk påbrå motarbetar
föreningens ändamål. Detta kan dock inte bekräftas eftersom vi inte har någon kontakt inom
Athletic Bilbao eller vet om det står att föreningens ändamål är att främja den basiska kulturen
eller liknande. Likaså kan vi inte bekräfta om föreningen utesluter medlemmar på grund av
dess etniska ursprung eller nationalitet.
Det politiska perspektivet
Nedan följer en beskrivning av det politiska läget i Baskien under historiens gång. Detta anser
vi viktigt eftersom många av de konflikter som finns idag härstammar från historiens
konflikter. Likaså har Athletic Bilbaos historia påverkats av dessa konflikter.
Industrialiseringen kan nämnas som den period som den baskiska regionen verkligen tog fart.
Den första industrialiseringsvågen tog fart på 1850-talet och varade i ungefär 60 år. Första
skymten av kapitalism och handel skedde och det var i Bilbao som den största förändringen
ägde rum. Samtidigt förekom en politisk förändring där konservatism och liberalism ersattes
av socialism och baskisk nationalism.40
Det politiska läget var vid det här laget mycket spänt runt om i Europa och så även i Baskien
och Spanien. Mängder av olika politiska idéer och infallsvinklar tog fart och politiken i
Spanien var allt annat än stabil. När Franco 1936 tog makten med militära medel var det
början till det 3 år långa inbördeskrig som plågade Spanien. Under 1900-talet hade Baskien
hela tiden agiterat för en egen regering men med ständiga avslag fram tills den spanska
regeringen biföll baskernas vädjan och grundandet av regeringen tog fart omedelbart.
Eftersom läget i Spanien var oerhört spänt blev det kolossalt viktigt för den nya baskiska
regeringen att hålla koll på Baskien och makten över området blev då också större.41
39
40
41
Pallin, Christer, Malmsten, Krister Föreningsrätt (2006) sid. 36
Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, (2009) sid. 12
Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, (2009) sid. 13
25
Den nya regeringen och styret över Baskien varade inte mer än i knappt ett år då Francos
trupper anföll och försatte den baskiska regeringen i exil. Tiden efter inbördeskriget och fram
till Francos död 1975 var en mörk period för baskerna. Deras kultur och språk förbjöds liksom
deras politiska frihet och verksamhet. Deras handelsvägar och affärsverksamhet stängdes helt
av Franco och ledare, politiker, affärsmän sattes i fängelse eller avrättades av den spanska
regimen.42
På 1950- och 1960-talen märktes en förändring runt om i Spanien och framförallt i Baskien då
industrialiseringen på nytt tog fart. Bilbao fick återigen en blomstrande handelsmarknad tack
vare ett förändrat och mer öppet Europa och socialismen och även en del radikala
vänsteraktivister fick allt större inflytande och hatet och motståndet mot Franco växte sig allt
starkare i de baskiska regionerna.1959 blev så ETA grundat. En nationalistisk organisation
som 1960 anammade militant motstånd. ETA står för ”Euskadi Ta Askatasuna” och betyder
”Baskerlandet och friheten”. Under de efterföljande seklerna av 1900-talet var den militanta
aktiviteten kraftig i ETA och många högt uppsatta politiker och tjänstemän avrättades genom
olika attentat gjorda av terroristorganisationen.43
Åsikterna om Baskiens politiska ställning är otroligt många. Inte bara runt om i världen finns
det flertalet åsikter utan även inom Spanien och Baskien. När baskisk politik kommer på tal är
det svårt att utelämna ETA som förmodligen är den organisation som människor runt om i
världen förknippar allra starkast med Baskien. Självständighetsrörelsen står för en total frihet
till det baskiska folket och är av EU, FN och USA klassad som en terroristgrupp. ETA
grundades som en direkt antagonist till Francos diktatur under 50-talet och har sedan 1968
mördat över 800 människor, politiker, banktjänstemän, journalister och även oskyldiga
turister(2007).44
Det har vid flertalet tillfällen utropats vapenvila, endast för att vid samtliga tillfällen brytas av
ETA. Efter Francos död 1975 blev Spanien en demokrati och många anser att ETA hade stor
del i det genom att de sprängde Francos efterträdare i luften då denne satt i sin bil. Efter det
har Baskien tillåtits eget parlament, poliskår och liknande men har alltså inte total
självständighet. På 2000-talet inleddes en offensiv från ETA med följd av att flera
42
43
44
Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, 2009 sid. 13
Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, 2009 sid. 13
Regeringskansliet, utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2007, (2008)
26
demonstrationer mot ETA ägde rum runt om i Spanien. Våldet minskade och fram tills idag
har knappt en enda incident inträffats. Dessutom har de spanska och franska regeringarna
tillsammans inlett en operation under vintern 2008 där inte mindre än fem misstänkta militära
ledare för ETA gripits, de senaste gripandena utfördes i april 2009.45
Vad gäller baskerna och deras uppfattning om ETA råder delade meningar. Enligt Estrella
Rydman anser de flesta basker att ETA inte tillför något och att kampen för frihet inte ska
avgöras med deras metoder. Många basker är mer rädda på gatorna och ETA:s organisation är
de som sprider skräck på gatorna runt om i de baskiska städerna.46 Däremot finns det
människor som fortfarande tycker att ETA:s våldsamma strider är den rätta vägen. Detta
bekräftas inte minst genom att ETA fortfarande rekryterar nya medlemmar.
Dock har flertalet demonstrationer mot ETA:s terroristattacker ägt rum i både Baskien och i
övriga Spanien.47
Som några av våra intervjupersoner tidigare hävdat kan det finnas en viss rädsla inom
Spanska Fotbollsförbundet, UEFA samt FIFA att konfrontera, kritisera eller analysera
problemet kring Athletic Bilbaos rekryteringsprocess, just på grund av rädslan att en
motattack från ETA kan inträffa.48
Klubben Athletic Bilbao har alltid varit en symbol för staden och även för regionen då den
syns utåt och figurerar ofta i media. Att klubben dessutom är en av Spaniens mest
framgångsrika genom tiderna gör inte symboliken eller stoltheten mindre för baskerna. Tack
vare canterapolicyn har baskerna lyckats behålla sin enorma status och samtidigt kunnat vara
attraktiva i de egna leden och inte ha speciellt svårt att behålla sina största talanger.49 De
spelare som kommer fram genom ungdomsleden har inte mycket tilltro till någon annan
förening än den de alltid fått chansen i och allra viktigast den klubben de troligen får störst
chans att representera på elitnivå. Detta medför också ett speciellt hjärta att spela för klubben
då man representerar klubben, staden, folket och regionen.50
45
46
47
48
49
50
Artikel SvD, 2009-04-19
Intervju med Estrella Rydman 2009-05-09
Regeringskansliet, utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2007 (2008)
Intervju med Jan-Olov Kindvall 2009-05-15, Sune Hellströmer 2009 – 05-11
Fotbollskanalen.se Anna Brolins La Liga i Bilbao
Fotbollskanalen.se Anna Brolins La Liga i Bilbao.
27
En liten parentes är att klubben i sig kan kännas uråldrig tack vare att den inte köper spelare
utifrån, att ingen reklam på tröjorna länge tilläts, att inga stora försäljningar eller inköp sker,
men vi kan tycka att canterapolicyn är det enda som kan kännas omodernt. Att inte värva
spelare och hänga med den pengahysterivågen som alla andra klubbar tycks försöka är kanske
det som räddar Bilbao ifrån större ekonomiska bakslag eller diverse motgångar. Klubben har
en enorm utvecklad träningsanläggning med akademi, en väl utvecklad organisation trots,
eller tack vare, att Athletic Bilbao är ägd av medlemmar samt att en ny toppmodern arena står
klar 2013.
Klubben kan agera på det här sättet tack vare en stor rikedom i Baskien. Regionen är en av de
absolut rikaste i Spanien och staden Bilbao är kraftigt präglad av globaliseringsprocess, även
om klubben kanske inte är det. 51
Det svenska perspektivet
Detta perspektiv har vi valt för att belysa ovanstående tre perspektivs betydelse, sett ur en
svensk synvinkel, detta för att ge oss underlag för att kunna analysera huruvida en sådan
extrempolicy hade kunnat nyttjas i Sverige.
Våra intervjuobjekt tycker olika vad gäller den moraliska biten angående spelarrekrytering.
Fredrik Rodhe menar på att en svensk kontrast är möjlig om man utelämnar vissa, extrema,
åsikter i föreningens stadgar. Vidare menar han att man kan sträva efter sin filosofi genom att
använda sig av andra förklaringar än att personer är av en viss nationalitet eller etnisk
tillhörighet och istället hävda att rekryteringen skedde på kompetens- och
kvalitetsbedömning.52 Sune Hellströmer är istället inne på att idrotten ska vara öppen för alla
och poängterar att för att en organisation ska beviljas medlemskap i RF krävs det att
föreningen följer RF:s stadgar. Vidare poängterar han att de flesta föreningar antagligen
strävar efter att ha ett lokalt förankrat representationslag sett ur ett marknadsperspektiv då det
är lättare att sälja sin produkt om företaget ser att spelarna är lokalt förankrade, då förknippas
spelaren till företaget på ett annat sätt än om spelaren är köpt från någon annanstans.
På Svenska Fotbollförbundet, där Sune Hellströmer arbetar, anser de det vara viktigt att arbeta
för en diskrimineringsfri fotbollsvärld. Jan-Olov Kindvall och hans Malmö FF vill inte arbeta
51
52
Zallo Ramón & Ayuso Mikel, The Basque country, Basque Autonomous Community (2009)
Intervju med Fredrik Rodhe 2009-05-14
28
efter en liknande policy som den i Bilbao eftersom de anser det vara fel och diskriminerande.
Detta trots att föreningen strävar efter att använda sig av så många egna produkter som
möjligt i deras representationslag. Han menar vidare att egna produkter ger klubben större
identitet och ger supportrarna en lättare chans att identifiera sig med spelarna på plan.
Den svenska fotbollsklubben Assyriska FF är det svenska exemplet som är närmast en
liknande historia som Athletic Bilbao. Klubben, som bildades genom ett korpenlag 1974, hade
en policy som strävade efter att endast värva och delta med spelare med assyrisk bakgrund.53
I början av 1990-talet radade föreningen upp framgångar, en avgörande faktor till detta var att
klubben, några år tidigare valt att öppna upp föreningen och satsa på en ungdomsverksamhet.
Klubben insåg på den tiden att man, i Sverige, inte kunde lyckas på elitnivå med en sådan
inskränkthet, detta enligt Fehmi Tasci. Vidare menade han att klubben inte alls är intresserade
av att gå tillbaka till en liknande policy, detta för att de sportsliga framgångarna med största
sannolikhet skulle utebli. På frågan om canterapolicyn är av en diskriminerande art valde
Fehmi att undvika ett svar och istället poängtera att en sådan policy ej skulle kunna vara
möjlig i Sverige. På den efterföljande frågan om varför policyn inte skulle fungera i Sverige
svarade han att den mix klubben har idag, med många olika nationaliteter har drivit dem till
framgång, varpå det vore tämligen oklokt att ta ett steg tillbaka.
Vad gäller den juridiska aspekten av perspektivet har vi redan varit inne på de mest
tongivande regleringarna inom europeisk och svensk föreningsrätt. För att vidareutveckla det
juridiska resonemanget har vi valt att främst analysera Christer Pallins och Sune Hellströmers
intervjusvar.
Christer Pallin hänvisar till RF:s stadgar, kapitel 8, 6 §, andra stycket, vad gäller föreningars
öppenhet för medlemmar som menar att alla föreningar, med vissa undantag såsom
kategoriförbund, som vill vara medlemmar i RF måste vara öppna och kan inte begränsa
medlemskapet till vissa utvalda grupper. Vidare menar Pallin att föreningar inte kan behandla
sina medlemmar olika och hänvisar till likhetsprincipen i RF:s stadgar. Däremot menar Pallin
att föreningar, som inte har något intresse av att bli medlem i RF, har sin lagreglerade rätt att
använda sig av en liknande extrempolicy, med hänvisning till den grundlagsskyddade
53
Intervju med Fehmi Tasci 2009-05-28
29
föreningsfriheten. Dock kan sådana föreningar inte medverka i någon av specialförbundens
tävlingar/seriespel.54
Sune Hellströmer är inne på samma spår och poängterar flertalet gånger att det enligt
fotbollens bestämmelser inte är tillåtet att på något sätt diskriminera någon på grund av
nationalitet eller etniskt ursprung. Vidare säger han att varje förening har sin rätt att skriva
sina egna stadgar men att det, precis som Pallin var inne på, krävs att man följer RF:s
riktlinjer vad gäller stadgar för att accepteras och bli medlem i RF. Sune Hellströmer ansåg
det vara konstigt att Athletic Bilbaos rekryteringspolicy inte prövats på något sätt eftersom
han anser att en förenings stadgar med sådana extrema riktlinjer torde resultera i kraftiga
reaktioner från EU:s sida.
Christer Pallin avslutade intervjun med att otvetydigt poängtera att en liknande extrempolicy
vore, varken i Sverige eller i övriga Europa, av rättslig karaktär, med hänvisning till
Bosmandomen under förutsättning att det inte rör sig om ett landslag eller möjligen ett
regionslag.
Att analysera den politiska situationen i Sverige på området är problematiskt då det inte finns
några konkreta exempel som motsätter sig svensk lagstiftning. Dessutom sitter den svenska
föreningsstrukturen i förarsätet vad gäller regleringar av föreningsrätten. Detta gör det mycket
svårt för föreningar att kringgå de föreningsrättsliga lagstiftningarna.
I Sverige har det inte, under modern tid, funnits några inbördeskrig eller andra regionala
motsättningar inom landets gränser. Detta har lett till att det inte, inom idrotten, uppkommit
några idrottspolitiska motsättningar. Tack vare vår lugna historia har ingen våldsam rivalitet
skapats mellan regioner och städer där fotbollsklubbar, eller andra idrottsföreningar, stått för
regionens stolthet gentemot andra regioner inom Sveriges gränser.
Sverige har inte heller haft några autonoma regioner utan alltid varit slutet som en enhet.
Detta har gjort att idrottens historia präglats lika lugnt som den svenska historien och gestaltat
sig mer nationellt än regionalt.
Diskussion & Analys
54
Intervju med Christer Pallin 2009-05-13
30
I detta avsnitt ska vi försöka att analysera de olika intervjusvaren, perspektiven samt koppla
delar av dessa svar till de teorier vi beskrivit. Eftersom vi har olika åsikter om Athletic
Bilbaos rekryteringspolicy kommer även en utförlig redovisning om de två olika
infallsvinklarna ske.
Inledningsvis tycker vi det är värt att nämna att detta arbete väckt många olika tankar bland
oss, våra intervjuobjekt men även våra vänner och familj. Samtliga av dessa tyckte att arbetets
karaktär var av en intressant art och ansåg att det är väldigt konstigt att ingen annan forskat
eller behandlat ämnet tidigare.
När det gäller frågan om Athletic Bilbaos rekryteringspolicy är moraliskt rätt eller fel har vi
(författarna) olika åsikter. Den ena av oss anser att policyn förstör fotbollens hjärta i och med
att klubben stänger ute personer på grund av deras nationalitet och etniskt ursprung. Fotbollen
ska vara öppen för alla, utan undantag. Detta medan den andra anser att policyn bevisar att det
går att bedriva elitverksamhet utan att blanda in kapitalism och globalisering. Våra
intervjuobjekt har även dessa olika åsikter. Baskiska Estrella Rydman tyckte att det är helt
korrekt att idka en sådan policy eftersom det ses som något normativt för föreningen och dess
supportrar. För dem är canterapolicyn något som ses som en självklarhet.
Vidare var Jan-Olov Kindvall inne på att han tyckte att rekryteringspolicyn var en spännande
grej men att han inte hade velat ha det så i MFF, på grund av att han tror att det inte går att
lyckas resultatmässigt med en sådan policy utan att spetskompetens erfordras. Denna analys
kan vi tycka vara motsägelsefull eftersom han då menar att MFF skulle ha större möjligheter
att nå sportsliga internationella framgångar. Med tanke på det Jan-Olov Kindvall sagt så har
Athletic Bilbao trots allt skördat kontinuerliga framgångar, både internationellt och nationellt,
under hela 1900-talet med deras canterapolicy. Vidare kan nämnas att när MFF var på sin
absoluta topp (Europacupfinal 1979) så bestod truppen mestadels av spelare ur de egna leden.
En annan aspekt av problemet är det faktum att Assyriska FF, den mest framgångsrika
invandrarföreningen i Sverige, ansåg att man, moraliskt eller inte, valde att ta bort sin policy
just för att nå sportsliga framgångar och att man nu aldrig skulle kunna tänka sig att gå
tillbaka till en liknande policy. Vi tycker även att, trots att man tagit bort policyn, fortfarande
har kvar föreningens assyriska identitet.
31
Vi misstänker att Athletic Bilbao kan vara rädda för att förlora sin identitet om policyn tas
bort. En an orsakerna till deras rädsla kan vara att man tror att spelare utanför Baskien ska
belasta laget och deras supportrar med andra kulturella och sociala diskurser än de nuvarande.
Porters Five Forcers kan här appliceras i och med att vi sett att klubben påverkas av så många
olika utomstående krafter som har mycket inflytande på klubben.
Denna analys är vår tes kring vilka faktorer som påverkar föreningen. Nedan följer den analys
vi gjort av föreningen.
Etablering av nya konkurrenter:
Eftersom Athletic Bilbao är den största föreningen i Baskien samt utövar Spaniens största
sport, fotboll, ser vi inte nya lag som ett större hot. Dessutom spelar policyn en stor roll i
denna fråga. Nya klubbar kan komma och ta marknadsandelar och supportrar, men dessa
är, med största sannolik, supportrar som Athletic Bilbao inte är ute efter i och med deras
strikta canterapolicy.
Hot från substitut:
Att en annan klubb skulle införa canterapolicyn på elitnivå i Baskien verkar inte troligt.
Dels för att det i fotbollens värld skulle vara svårt för en klubb med sådan policy att ta sig
upp till högsta ligan. Det enda hot som vi ser är om en annan förening, i en annan sport,
skulle införa samma baskiska policy. Dock misstänker vi att fotbollens generella
dragningskraft skulle kunna konkurrera ut denna förening.
Köparnas förhandlingsförmåga:
Med köparna i denna modell menar vi de supportrar, sponsorer och kommuner som kan ha
någon slags ekonomisk uppgörelse med Athletic Bilbao. Här kan vi anse att klubben kan
ha satt sig själv i klistret. Detta eftersom man valt att strikt leva efter policyn, vilket gjort
att man knutit till sig en viss specifik grupp supportrar samt sponsorer som, nästan
uteslutet, vill bibehålla denna canterapolicy. Vi tror att föreningen skulle få det tufft med
dessa köpare om man ändrade på något, varpå vi menar att klubbens köpare har väldigt
stor förhandlingsförmåga. Klubben måste alltid anpassa sig till deras önskemål för att
kunna behålla dessa. Likaså måste det faktum att klubben är helt medlemsägd beaktas,
vilket gör att medlemmarna har rätt till att, i en viss grad, bestämma hur föreningen ska
struktureras och styras.
32
Säljarnas förhandlingsförmåga:
I denna fråga har vi valt att anse Athletic Bilbao som säljare. Som vi tidigare nämnt har
säljaren i denna fråga en viss begränsning eftersom man valt en specifik målgrupp.
Däremot har vi beaktat det faktum att Athletic Bilbao är en väldigt unik klubb som
attraherar många lokala sponsorer och supportrar, vilket ger dem stora möjligheter att
rekrytera köpare i närområdet.
Rivalitet, konkurrens bland de existerande parterna:
Bland de existerande parterna har Athletic Bilbao en del rivaler och parter som kan stjäla
supporters, sponsorer och liknande. Först och främst räknas toppklubbarna såsom Real
Madrid, Valencia och FC Barcelona som samtliga har ett världsomfattande
rekryteringsområde. Därefter finns lokalkonkurrenten Real Sociedad som har en liknande,
baskisk, historia som Athletic Bilbao, fast de förstnämnda har i modern tid avvecklat den
baskiska identiteten något och anammat globaliseringens principer för att nå sportsliga
och ekonomiska framgångar.
Tanken med att analysera Athletic Bilbao utifrån Porters Five Forces- modell var att se vilka
olika faktorer som kan påverka föreningens beslut och handlingsmönster. Detta anser vi vara
viktigt eftersom föreningen inte kan göra vad de vill eftersom det finns så många krafter som
står bakom föreningens beslutsfattande. Som vi kom fram till finns det ett antal krafter som
påverkar föreningen, med främst tyngd på klubbens supportrar och sponsorer som båda har
väldigt mycket att säga till om i föreningen, inte minst med tanke på att föreningen är helt
medlemsägd.
Att Athletic Bilbao vill värna om sin baskiska identitet är otvetydigt. Detta anser vi båda är
bra och tycker att idrottsföreningar bör arbeta mer med att försöka ge deras respektive klubb
en specifik identitet, så länge det inte går över gränsen för vad som är rättsligt rätt eller inte.
Ett exempel på en sådan gräns kan vara diskriminering då en förening utesluter spelare på
grund av deras nationalitet, etniska ursprung, sexuell läggning, religion eller motsvarande.
Våra intervjuobjekt var samtliga inne på den linjen och ifrågasatte huruvida EU ska agera
eller inte i frågan om Athletic Bilbaos canterapolicy är av laglig grund eller inte. Våra
representanter från Svenska fotbollförbundet samt Riksidrottsförbundet var samtliga rörande
överens om att alla föreningar skall vara öppna för medlemskap oavsett den ansökandes
33
nationalitet, etniska ursprung, sexuella läggning, religion eller liknande för att tillåtas
medlemskap i Riksidrottsförbundets organisation(kategoriförbunden undantagna).
Dessutom hävdar Christer Pallin att han skulle vara mycket förvånad om spansk arbetsrätt
skulle ha någon reglering som motsäger EU:s lagstiftningar om diskriminering och den fria
rörligheten för arbetskraft inom EU vilket stärker argumenten för att spanska
fotbollsförbundet rättar sig efter samma regelverk som Sveriges dito. Liksom Svenska
fotbollförbundet förhåller sig till Fifas regelverk bör, anser vi samt våra intervjuobjekt, även
Spaniens motsvarighet göra det. Som vi nämnt tidigare finns ett kraftfullt och tydligt stycke i
Fifas ”Code of ethics” där det med all önskvärd tydlighet framgår vad Fifa anser om
diskriminering och vilka regler som gäller för samtliga medlemmar i Fifa och deras
underorganisationer.
Övriga intervjuobjekt sade sig förvånade över att EU ännu inte prövat fallet Athletic Bilbao
då det enligt dem var tvivelaktigt huruvida diskriminering föreligger eller inte. Vi själva anser
att fallet mycket väl skulle kunna tas upp och prövas i EU men anser samtidigt att eftersom
Bilbao tillåtits använda sig av sin policy i så många år utan att någon väckt någon talan emot
klubben så är det tämligen orimligt att en fällande dom skulle ske. Ytterligare spekulationer
finns kring EU:s och Spaniens agerande kring problematiken är ETA:s inflytande och
eventuella motangrepp vid en eventuell dom emot den baskiska identiteten. En annan tanke
kring diskrimineringsfrågan är huruvida spelarna på spelarmarknaden anser sig
diskriminerade eller inte, detta eftersom alla vet att det är som det är i Athletic Bilbao och
därför finns heller inget intresse att som utländsk spelare spela för klubben. Detta kan liknas
med de klubbar som uttalat vänder sig till personer med homosexuell läggning, dock inte
enbart då alla är välkomna oavsett sexuell läggning. Här väljer personer med heterosexuell
läggning att inte vara medlemmar. Med detta exempel vill vi förmedla att det kanske inte är så
enkelt att döma för diskriminering när de som torde känna sig
diskriminerade(spelarmarknaden) i själva verket inte gör det då de anser det normativt med
Athletic Bilbaos canterapolicy.
Inom europeisk elitfotboll finns det även en annan klubb som i historien idkat en liknande
policy, skotska Glasgow Rangers. Här handlade det inte om nationalitet utan religion. Man
värvade endast protestanter. Klubben ändrade dock sin policy 1989 för att nå sportsliga
34
framgångar, vilket ledde till att katoliken Morris Johnston värvades. 55 Klubben hade tidigare
varit betydligt striktare än Athletic Bilbao och hade under en tid, strikta regler för samtliga
som var anställda av klubben. Allt från kanslipersonal till städare skulle vara protestanter.
Trots att denna policy är bruten lever stora delar av Glasgow Rangers supportrar kvar i den
protestantiska filosofin och skanderar ofta protestantiska och hatiska visor om
motståndarlaget och påven. Klubben stämplas alltså fortfarande som protestantisk trots att
man nu ändrat policyn. Dock var man försiktiga i början och värvade främst katoliker utanför
Skottland som till exempel Italien och Spanien. Vi tror därför att om policyn ändras i Athletic
Bilbao skulle en liknande situation komma att uppstå då klubben skulle värva till exempel
engelsmän, svenskar och liknande men hålla sig ifrån spanska spelare.
En annan intressant tanke kring det eventuella diskrimineringsförfarandet är att Athletic
Bilbaos rekryteringspolicy är diskriminering men de gör det av en god sak, ett sätt att stärka
den lokala identiteten. Detta har sagts av inte bara ett intervjuobjekt utan en merpart. I
synnerhet anser vi att det är särdeles intressant att baskiska Estrella Rydman inte bara förstod
att det kan vara diskriminerande utan även rasistiskt då hon ansåg att förbudet mot andra
nationaliteter var av sådan karaktär att det involverar rasism. Detta kan innebära att det finns
en medvetenhet bland det baskiska folket om att det som klubben står för varken är moraliskt
eller juridiskt rätt.
Ponera att IKEA skulle införa en policy om att endast rekrytera smålänningar till sina butiker,
fabriker och lager. Hur skulle ett sådant initiativ mötas i omvärlden? Skulle IKEA kunna
förklara sina anställningskrav genom att hävda att smålänningar bäst känner till och kan
identifiera sig med IKEA och därmed leva upp till det ideal IKEA värdesätter eller är det ens
möjligt att genomföra det? Vi anser att det skulle vara omöjligt att ens tänka tanken att göra
det som exemplet ovan beskriver då det omedelbart skulle höjas röster, inte bara från svensk
lagstiftning, från EU om diskriminering mot nationalitet, etniskt ursprung eller liknande. Det
är precis denna förklaring Athletic Bilbao gör genom att hävda att de endast stärker de
traditionella band som finns mellan klubben och det baskiska folket. Att en förening
frihetsberövar en hel fotbollsvärld enbart för att bejaka och beskydda sitt eget territorium och
historiska arv.
55
Foer, Franklin Fotboll förklarar världen (2006) sid. 51
35
Vi är dock oense huruvida rekryteringspolicyn är moraliskt korrekt eller inte då den utesluter
fotbollsspelare redan i ung ålder på grund av deras ursprung. Detta kan tolkas som direkt
osolidariskt, något som verkligen inte speglar regionen som är starkt vänsterpräglad. Den ene
av oss tycker att det är helt okej att i elitklubbar som bedriver ”show business” utesluta och
arbeta selektivt med spelare redan i mycket låg ålder då de bästa ska fram. De behöver inte ha
någon social fostran då deras verksamhet endast går ut på att vinna och nå framgångar. Den
sociala uppfostringen står istället då de mindre föreningarna för. Deras ansvar är att bedriva
en verksamhet som får ut det absolut mesta av en enskild spelare för att anpassas in i deras
seniortrupp. Detta oavsett nationalitet, etniskt ursprung eller religion då det inte är relevant för
framgång och segrar.
Den andre anser bredd upp till juniorverksamhet är enbart av godo även för de större
klubbarna. Detta för att göra så mycket för en spelare som möjligt. Oavsett om det är show
business eller inte så är fotbollsspelare fortfarande människor och att beröva en 12-åring
drömmen om att få spela toppfotboll för att han inte är lika snabbt utvecklad som en jämnårig
är inte av godo för någon part. Alla föreningar har ett gemensamt ansvar för att driva fotbollen
vidare och värna om utvecklingen för alla intressenter.
Dock är vi överens om att det är motsägelsefull av Athletic Bilbao att de rekryterar så
selektivt och utesluter baskiska spelare som är sämre. De borde istället värna om det baskiska
idealet och stoltheten för regionen där alla ska med. Däremot är det givetvis en motpol då
föreningen fortfarande agerar på elitnivå och trots allt kräver en sådan förening viss framgång
och kvalitet bland spelarna. Dock vet alla som spelar i Bilbaos ungdomslag att vägen till alagsspel är mycket kortare för de om de fortsätter vägen i föreningen än om de skulle byta
klubb där rekrytering är av en helt annan karaktär.
Efter ovan skrivna diskussion tycker vi det kan vara intressant att diskutera huruvida Athletic
Bilbaos canterapolicy påverkar övriga fotbollsvärlden med sin särart. Är det av positivt gagn
eller anses det negativt? Kanske är det så att det finns åsikter som involverar både gott och
ont. Våra erfarenheter av frågeställningen är att de vi intervjuat anser att det är bra för
fotbollen men just på grund av det finns endast ett exempel. Vi tror inte de hade resonerat
likadant eller ens tänkt i de banorna om fotbollsvärlden var uppbyggd på det viset idag.
Samma tankesätt har vi stött på när vi letat bland litteratur, att det är precis så fotbollen bör se
ut och fungera för att bevara stoltheten och hjärtat i sporten. Detta är dessutom den generella
36
fundering kring problematiken vi till vardags lagt märke till då vi pratat med familj, vänner
och andra kollegor.
Vi tycker båda att det är motsägelsefullt att ena stunden tycka att det är diskriminering för att
den andra tycka det är okej för att det bidrar till kultur, tradition, lokal identitet och
samhörighet med supportrar och regionen. Däremot är vi oense om det är positivt eller
negativt för fotbollen i övrigt att ha regleringar för antalet utländska spelare. Livliga
diskussioner har förts mellan oss där det oftast stagnerat tack vare två helt skilda
uppfattningar kring problematiken. Å ena sidan anses det som fullständigt legitimt att värva
spelare mellan klubbar på elitnivå och inte arbeta för ungdomsverksamhet utan istället låta
ungdomarna husera i småklubbarna där hjärtat för fotbollen ska finnas. Elitfotbollen ska
handla om ”show business”, pengar och inget annat.
Detta medan den andra parten anser att en reglering för ett maximiantal utländska spelare
hade gynnat samtliga fotbollsregioner då risken att som mellanstor klubb bli av med sin
största stjärna till reapris minskar. Förlusterna för de mindre klubbarna blir mindre samtidigt
som de större klubbarna blir tvingade till ett större ansvarstagande för ungdomar och
fotbollens utbredning.
Fifa har under en längre period försökt att få till en reglering för utländska spelare för att på så
sätt gynna ungdomar och deras framfart. Dock är den största anledningen till regleringen att
gynna landslagen och nationers förmåga att lyfta fram talanger ur de egna leden för att stärka
landslagsfotbollen. Detta förslag har dock fått avslag från EU då de ansåg att lagändringen
skulle bryta mot den fria rörligheten. Förslaget kallas för 6+5-regeln och skulle innebära att
alla lag i ett land skulle tvingas att använda sig av minst 6 inhemska spelare på planen
samtidigt och maximalt använda sig av 5 utländska spelare samtidigt.
En tanke som slagit oss är huruvida EU bör granska om Athletic Bilbao bryter mot EG-rätten
och dess fria rörelse samt om de bryter mot EU:s diskrimineringsförbud eller inte. Som vi
varit inne på tidigare är de vi intervjuat rörande överens om att problemet finns där just för att
EU hittills inte agerat och gett ett tydligt svar på huruvida Athletic Bilbao bryter mot
direktiven eller inte. Vidare anser bland annat Jan-Olov Kindvall och Christer Pallin att frågan
är väldigt komplex och komplicerad. De anser att det finns många kryphål som måste beaktas
för att kunna ge ett fullständigt svar. Detta är något som endast EG-domstolen kan avgöra.
37
Det största problemet, enligt oss, är att Athletic Bilbao kan hävda att man värvar spelare på
grund av deras kompetens och inte nationalitet. Detta är något som vi tror EU kan ha svårt att
bevisa. Det är trots allt klubben som väljer vilka spelare man vill arbeta med.
Det som talar mot Athletic Bilbao är att det finns så många regleringar som de kan bli fällda
för. Inte minst diskrimineringslagen, brott mot den fria rörligheten samt Fifas regelverk Det
är ju häpnadsväckande att situationen kring canterapolicyn inte är uppklarad. Detta grundar vi
på att jurister som Jan-Olov Kindvall och Christer Pallin, båda extremt kunniga på området,
inte har en aning om vad som är rätt och fel angående policyn. Eftersom det inte finns någon
domstolspraxis kan heller inte Pallin eller Kindvall avgöra hur fallet bör ses utan endast anta
vad som borde eller inte borde dömas.
Vi har försökt få tillgång till dokument vad gäller tidigare försök till att få till en avgörande
dom i fallet Athletic Bilbao utan resultat. Detta tror vi kan innebära en mängd olika saker,
bland annat att om ett avgörande hade gjorts hade det varit betydligt mer uppmärksammat och
juristerna vi varit i kontakt med borde ha vetat om en sådan dom i sådant fall. En annan orsak
kan också vara att ingen velat ta upp det eftersom det alltid varit så och det uppfattas som
normativt. Det mest intressanta är att en hel fotbollsvärld känner till policyn men ingen vi haft
kontakt med är särdeles säker på vad det egentligen innebär, varken moraliskt och juridiskt.
Däremot tror vi att det finns en viss rädsla både i Spanien och inom EU att ETA skulle
använda sig av våld ifall någon skulle pröva fallet. Att risken finns vet vi sedan tidigare då
ETA under historien försvarat Baskien gentemot den spanska regimen. Eftersom ingen mer
eller mindre har något emot Athletic Bilbaos arbete känner kanske inte EU att det är särskilt
lönsamt att driva frågan vidare och eventuellt få ETA att reagera med militära medel.
Däremot har vi sett en tydlig trend under det senaste halvåret där ett stort antal högt uppsatta
ledare inom ETA blivit gripna. Detta tror vi kan innebära att EU kan tänkas pröva fallet eller
åtminstone granska det då risken för vedergällning från ETA minskat.
Denna problematik gäller inte bara för EU utan även de intervjuobjekt vi varit i kontakt med.
Vi känner att de personerna varit osäkra eller obekväma med att uttala sig konkret angående
situationen då Baskien är förknippat med problem och turbulens. Bland annat Estrella
Rydman tycker att det är jobbigt att ETA dyker upp direkt då Baskien kommer på tal och att
det är nedvärderande att bli klassad som en terrorist bara för att en individ har sitt ursprung i
38
Baskien. Vi anser dock att det är märkligt att Rydman ständigt påpekar samma argument som
ETA i form av beskyllningar på Madrid och det spanska styret. Vidare anser hon att hoppet
om självständighet är släckt då Madrid fuskar och ljuger i valen om Baskiens självständighet.
Här kan tilläggas att Baskien är den region i Spanien som är absolut mest autonom.
Vi misstänker att Bilbao kommer ha svårt att stanna kvar och fostra spelare och nå sportsliga
framgångar eftersom fotbollen utvecklats till vad den är. I framtiden är det mycket möjligt att
de kommer gå en liknande väg som Assyriska FF och anpassa sig efter fotbollens yttre
påverkan. Detta grundar vi på den intervju vi gjort samt forskningen kring de klubbar som
haft en sådan policy tidigare som absolut inte är intresserade av att gå tillbaka till sitt gamla
mönster. Dessutom har Bilbao varit ytterst nära att degraderas de senaste säsongerna och den
här säsongen lyckades de undvika den värsta nedflyttningskampen genom en mycket stark
avslutning på säsongen och lyckades med detta nå en stabil mittenplacering. Det förs ständiga
enkätundersökningar i Bilbao med omnejd om huruvida canterapolicyn ska vara kvar eller
inte oavsett om det leder till degradering eller inte. Detta tolkar vi som om klubben funderar
över en annorlunda strategi framöver för att undvika nerflyttning. Detta kan ju givetvis också
tolkas som om det förs en diskussion även mellan supportrar och även i övriga Spanien om
Athletic Bilbaos policy och deras eventuella förändring. Dock gissar vi att klubben får det
svårt att genomföra en förändring mycket tack vare eller på grund av de yttre krafter som
påverkar föreningen( läs Porters five forces). Dessa yttre krafter, bland annat supporterskaran,
kommer mest troligt inte att förändra sin uppfattning om hur de vill att klubben ska drivas och
representeras.
Samtidigt finns det en chans för Bilbao att vinna på den hysteri som råder i övriga
fotbollsvärlden idag. Kontrakten blir alltmer lukrativa och transferövergångar innebär
mångmiljonbelopp emellan föreningar. När nu världsekonomin inte är i sitt starkaste skede
misstänker vi att många klubbar kan få det svårt att gå ihop, och hänga med i den
övergångsspiral som trots allt fortfarande går uppåt. Upphaussningen av kontrakt lämpar sig
inte i en ekonomisk kris och här kan alltså Bilbao ha en fördel som inte betalar dyra
övergångssummor utan förlitar sig på att flytta upp talangfulla juniorer från sin akademi. Det
innebär i sin tur att Athletic Bilbao kan investera alla pengar i sin ungdomsakademi för att
lyckas få fram så talangfulla spelare som möjligt via bättre tränare, träningsmetoder och
träningsfaciliteter. Det kan till och med innebära att fler föreningar tittar åt Baskien och
39
Bilbaos sätt att arbeta på för att inte förpassas i konkurs när de försöker hänga med
storklubbarna.
Slutsats
Under arbetets gång har vi stött på många olika åsikter och tankar kring Athletic Bilbao och
Baskien. Inte helt oväntat har alla vi varit i kontakt med haft kännedom om deras
40
canterapolicy och haft en åsikt om den. Vi ska här försöka besvara våra två frågeställningar
samt redogöra för vad vi kommit fram till under processen. Arbetet har givit oss en större
medvetenhet om hur politik, moral och nationalism styr idrotten och dess utveckling än vad vi
först räknade med. Processarbetet med Athletic Bilbao har också öppnat upp ett gemensamt
intresse för huruvida en region kan avgränsa en hel fotbollsvärld och inte bara lyckas utan
även beundras av samma fotbollsvärld.
När de gäller de positiva aspekterna för Athletic Bilbaos canterapolicy anser vi att klubben
ger basker en samlingsplats för att gemensamt få uttrycka sina nationalistiska känslor. Rent
fotbollsmässigt innebär det att spelarna, som gått hela vägen genom ungdomsakademin, redan
är skolade in i det system som karaktäriserar Athletic Bilbao och därför ger supportrarna än
mer hjärta, känsla och anledning att identifiera sig med föreningen. Vi har i våran
arbetsprocess uppmärksammat att klubbens supportrar inte ser representationslagen som
enbart spelare utan som deras söner och döttrar. Alla som är involverade i Athletic Bilbao på
något sätt är en stor familj. Detta är signifikativt för canterapolicyn att alla basker anser sig
själv välkomna till föreningen som en del av den baskiska familjen. Likaså får basker, som
ofta förknippas med ETA och terrorism, någonting att vara stolta över som visar Baskiens
storhet och integritet genom att ha ett världsunikt koncept på elitnivå som klubben idkar.
Det som våra intervjuobjekt tycker är positivt med policyn är den kontinuitet som finns i
klubben, inte bara bland spelare och i supporterleden utan även ekonomiskt då flertalet
sponsorer också identifierar sig med klubben och dess profil vilket gör att banden stärks och
avtalen inte blir så flyktiga som i andra klubbar där de sportsliga framgångarna avgör
sponsoravtalens karaktär. Dessutom har detta givit klubben en säkrare ekonomi, framförallt då
krisens vindar blåser över Europas ekonomi. Den baskiska regeringen har dessutom avlagt ett
fiskalt stöd till Athletic Bilbao genom att använda ”Euskadi”,som betyder Baskien på
baskiska, på deras matchtröjor vid enstaka tillfällen.
Trots ovan nämnda positiva hänseenden finns det mycket som också innebär negativa
konsekvenser för klubben. För det första har vi kommit fram till att canterapolicyn bidrar till
Athletic Bilbaos utanförskap då den isolerar klubben från den övriga fotbollsvärlden.
Detta därför att klubben stänger ute alla spelare som kommer utifrån och enbart använder sig
av sina egenfostrade spelare.
41
Självklart kan vi inte utesluta möjligheten/risken att Athletic Bilbao bryter mot EG-rätten och
den fria rörligheten inom EU. Detta är ingenting vi eller de kunniga jurister vi varit i kontakt
med kan besvara, dock har vi kommit fram till att det finns många kryphål för klubben att
använda sig av men det finns även många olika lagar och förordningar som kan tolkas till
deras nackdel som bland annat diskrimineringslagen.
En intressant paradox som vi kommit fram till är att klubben lyckats skapa en policy som är
juridiskt tveksam men trots allt fascinerar en hel fotbollsvärld och anses som normativ. Vi
anser det intressant eftersom de personer vi varit i kontakt med förundrats över hur Athletic
Bilbao kan agera på gränsen till diskriminering men samtidigt tyckt att det var beundransvärt
och bra för fotbollen för att de bryter ett mönster. Då väcktes en tanke inom oss som innebar
att vi förvånades över i vilken annan bransch som ett agerande på gränsen till diskriminering
ansetts positivt och banbrytande.
Canterapolicyn kan också, i ett större perspektiv, anses som ett hot mot fotbollens öppenhet.
När de stora idrottsorganisationerna basunerar ut att idrotten skall vara öppen för alla
motarbetar Athletic Bilbao detta genom att stänga ute alla utom de med en specifik etnisk
bakgrund. Ponera att fler föreningar anammar en liknande policy, hur öppen skulle fotbollen
vara då? Var går gränsen för vad som är rimligt eller inte? EU kan tycka att det är bekvämt
med att låta Bilbao stänga ute spelare och endast köra på sin egen modell men om det dyker
upp fler klubbar som knyter till sig en liknande modell tror vi att EU kommer att reagera. Vad
är då skillnaden mot idag? Låter EU Athletic Bilbao hållas bara för att de är ensamma om en
modell som i själva verket kan klassas som diskriminerande beroende på hur den tolkas.
Anledningen till att vi valt att analysera ämnets aktualitet i Sverige är att det finns en historisk
bakgrund. Det finns en del klubbar som idkat en policy som liknar den som Athletic Bilbao
använder sig av idag under idrottens historiska gång i Sverige. Därför ville vi undersöka om
en sådan policy skulle vara genomförbar i dagens Sverige.
Vad vi kommit fram till är att det skulle vara mycket svårt att genomföra då Sverige har ett så
pass organiserat och strukturerat föreningsliv. Riksidrottsförbundets stadgar, som fungerar
som det högsta regelverket i idrottssverige, har så pass många detaljerade regleringar som
förhindrar att föreningar genomför policys av diskriminerande art. Likaså finns det den så
kallade likhetsprincipen som innebär att alla medlemmar skall behandlas lika. Möjligheten för
42
en förening att vara stängd finns men då vägras denne inträde i Riksidrottsförbundet vilket
innebär att föreningen nekas möjlighet till tävlingsverksamhet i tävlingar sanktionerade av
Riksidrottsförbundet.
Däremot har vi varit i kontakt med representanter från Riksidrottsförbundet där en av dessa
ansåg att möjligheten till att kringgå regelverket var möjligt då en förening kan hävda att
denne rekryterar spelare av kvalitets- och kompetensskäl och inte på grund av att de är av ett
visst ursprung. Anledningen till att detta skulle kunna vara möjligt är att det är fruktansvärt
svårt att bevisa motsatsen. Detta är något som vi båda är inne på och medvetna om och
diskuterade möjligheten till att nämna andra skäl än de verkliga.
Vad vi kommit fram till under arbetsprocessen är att problemets karaktär är av en sådan art att
den är mycket komplex och svårdefinierad. Det finns så många yttre krafter som påverkar
klubbens och regionens sätt att hantera fotbollen på, därför har vi valt att analysera ämnet
utifrån noggrant utvalda perspektiv och teoretiska begrepp.
Dessutom har det varit ett problem men samtidigt också en sporre att de personer vi varit i
kontakt med, trots att det är högt uppsatta jurister och ledare inom svensk fotboll, inte varit
vare sig överens eller säkra på hur de skulle tolka problemet eller ämnet i sig. Detta styrker
vår tes om huruvida frågan om Athletic Bilbaos förfarande är av diskriminerande natur inte
kan besvaras förutan en domstolspraxis från EG-domstolen.
Referenser
Tryckta böcker:
Backman Jyri, Idrottsjuridisk rättfallssamling, (2006) KFS i Lund AB
Ejvegård, Rolf Vetenskaplig metod (1996) Studentlitteratur
Engdahl, Oscar, Larsson, Bengt Sociologiska perspektiv (2006) Studentlitteratur
Foer, Franklin Fotboll förklarar världen (2006) Ordfront
43
Nyström, Birgitta EU och Arbetsrätten (2002) Nordstedt Juridik
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie, Plate, Johan Idrottspsykologi (2006) Natur och Kultur
Pallin, Chrsiter, Malmsten, Krister Föreningsrätt (2006) Nordstedt Juridik
Shilbury, David, Quick, Shayne, Westerbeek, Hans Strategic Sport Marketing 2nd edition
(2003)
Smedler A-C & Drake K. Identitet och kön (2006)
Otryckta skrifter:
Andersson, Torbjörn Fotbollen i Södertälje (2005) Idrottsforum.org
Carlos, Juan Soccer & Society Vol.9, No. 1, Januari (2008), 56-63
Council of Europé, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (2003)
FIFA, Code of Ethics (2009)
Regeringskansliet - Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter I Spanien 2007 (2008)
Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, Basque Autonomous Community (2009)
Internet:
Athletic-club.net 2009-05-20
www.Fotbollskanalen.se, Anna Brolins La liga i Bilbao 2009-05-13
http://fourfourtwo.com/news/spain/30681/default.aspx 2009-05-11
http://www.rf.se/templates/Pages/InformationPage____262.aspx 2009-05-20
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2759049.svd
Intervjuer:
Hellströmer Sune – 2009-05-11
Kindvall Jan-Olov – 2009-05-15
Pallin Christer – 2009- 05-13
Rodhe Fredrik – 2009-05-14
Rydman Estrella – 2009-05-11
Tasci Fehmi – 2009-05-28
44
Bilaga 1:
Intervjumall
Bilaga 1
Intervjumallen ändras något från person till person för att få ut så mycket som möjligt av
intervjun. Nedan finns de frågor som aktualiserats.
1. Känner du till Athletic bilbaos rekryteringspolicy?
45
2. Vilka signaler tycker du det sänder? Positivt/negativt för fotbollen?
3. Kan denna policy bryta mot EG-rätten?
4. Finns det någon reglering mot diskriminering, både inom idrotten och i samhället?
5. Finns det skillnader mellan de idrottsliga regleringarna över ländernas gränser, inte
idrottsmässigt utan juridiskt? Vilka? Vi förstår att man måste analysera spansk arbetsrätt för
att få en rätt bedömning i frågan, men borde inte EG-rätten fungera och tänkas styra över de
nationella reglerna. För i EG-rätten står det tydligt att diskriminering är strikt förbudet.
6. Vad anser du själv om exemplet Athletic Bilbao och dess policy?
7. Vad ser du som positivt respektive negativt med att endast ha baskiska eller baskiskfostrade
spelare i lagen? Här kan tilläggas att klubben strikt följer denna policy genom hela
föreningen, från ungdomarna och uppåt. Detta innebär att om jag hade haft en svensk son och
flyttat till Bilbao så hade min son inte fått inträde i klubben.
8. Både spanska och svenska klubbar lyder ju huvudsakligen under FIFA eller finns det någon
reglering som kan göra så att Athletic Bilbao inte bryter mot EG-rätten och de idrottsliga
regelverken, som till exempel FIFAs 6 artikel, code of ethics (diskriminering).
9. Skulle en sådan policy vara möjlig i Sverige? Man ska ju, enligt RFs regelverk, inte
utesluta någon från ett inträde i föreningen om inte en objektiv eller subjektiv grund finns? Att
inte vara av ett visst ursprung anser vi inte vara grundande.
Det finns klubbar, såsom Assyriska, Palestinska föreningen och Maccabi som har en speciell
policy men dessa är fortfarande öppna för andra att delta, det är inte Athletic Bilbao. Vad
tycker du om detta?
10. Ponera att det genomfördes i en svensk fotbollsklubb att endast lokalt fostrade spelare
tilläts representera klubben. Vilka reaktioner tror du ni hade mötts av? Vilka konsekvenser
både positivt och negativt tror du hade uppstått?
46
