Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd,
gärna flera?
Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt
Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika
ämnen som kallas för växthusgaser. Namnet kommer från att de här gaserna
förhindrar solens värmestrålning som nått jordytan att genast försvinna ut i
rymden igen. På det här sättet bidrar gaserna till att hålla klimatet på jorden
tillräckligt varmt för att växter och djur ska kunna leva här. Gaserna fungerar
alltså på samma sätt som glasväggarna och -taket i ett växthus, det är därför
man talar om växthuseffekten. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid
som består av kol och syre.
Kolet vandrar sig från ett lager till ett annat - trä och träprodukter är
också kollager
Men kol förekommer också på många andra ställen på jorden än i form av
koldioxid i atmosfären. Kolet finns egentligen överallt: i berggrunden, marken,
luften, vattnet och i alla organismer. Jordklotet kan jämföras med ett stort
rymdskepp. Det som finns här hålls här, och vi får nästan ingenting till utifrån.
Förutom solenergi är det bara någon enstaka meteorit som träffar jordklotet.
Det här betyder att all materia som finns på jorden som t.ex. kol, ingår i ett
slutet kretslopp. I det här kretsloppet kan materian ändra form genom olika
reaktioner.
Kolets kretslopp här på jorden innebär alltså att kolet antingen finns i något
lager eller så håller det på att förflyttas från ett lager till ett annat. Kollagren
kan vara olika gamla. I en del lager stannar kolet kvar en relativt kort tid. I en
mygga är kolet t.ex. lagrat bara några dagar, dvs. så länge den lever. Om en fågel
äter myggan förflyttas kolet till fågeln som är litet mer långlivad än myggan.
Fågeln utgör alltså ett kollager. Om kolet hamnar i ett träd kan det däremot
stanna där i flera hundra år, så länge som trädet eller en produkt som är gjort av
trädet existerar. Då ett träd murknar i skogen eller då en träprodukt, t.ex. ett
gammalt stolben, eldas upp i bastuugnen, frigörs kolet igen och sprids i
atmosfären. Det finns också sådana lager där kolet stannar ännu mycket längre, i
tusentals, miljoner eller t.o.m. miljarder år. Det kol och den olja som finns
berggrunden är bra exempel på mycket gamla kollager.
Växterna behöver koldioxid och lagrar samtidigt kol
Kolets kretslopp kan vara både snabbt och långsamt. I biosfären, där växter och
djur ingår, går kretsloppet snabbt. Träd och andra gröna växter binder i sin
fotosyntes koldioxid från luften med hjälp av solenergi. Koldioxiden kombineras i
fotosyntesen med vatten och det uppstår socker - i socker ingår alltså kol.
Reaktionen ger också upphov till syre som vi behöver för att andas. Trädet
lagrar sockret, dvs. den kolförening som uppstått vid fotosyntesen i sin stam och
i kvistar, blad och rötter. Då trädets blad och kvistar senare faller till marken
överförs kollagret till marken, som därför innehåller stora mängder kol. Om ett
träd faller i en storm och blir liggande på marken frigörs kolet så småningom till
atmosfären i form av koldioxid när trädet sakta bryts ned. Reaktionen är den
samma som när trä brinner, också då frigörs koldioxid till atmosfären.
Urgamla kollager
Råolja är ett exempel på ett mycket gammalt kollager som ingår i kolets
långsamma kretslopp. Råoljan består av rester av döda växter och
småorganismer som sedimenterats under miljoner år på bottnen av grunda
havsvikar och småningom täckts av hundratals meter tjocka lager av lera och
sand. Det stora trycket och den höga temperaturen långt nere i jordens inre har
sedan gjort att resterna småningom omvandlats till olja. Det tar med andra ord
mycket länge för olja att bildas. Huvuddelen av den olja som vi nu använder har
uppstått för ca hundra miljoner år sedan då temperaturen på jorden var högre
än nu och det fanns mer organismer, såväl i havet som på land.
Det finns alltså ett urgammalt kollager i berggrunden som har uppstått under
mycket lång tid. Kol frigörs mycket långsamt ur berggrunden på naturlig väg, med
undantag för vulkanutbrott där koldioxiden blixtsnabbt väller ut i atmosfären ur
jordens inre. Vegetationen binder sedan det frigjorda kolet igen och kretsloppet
går vidare.
Hur gick det nu så här?
Men sedan började människan använda olja. I
oljeborrningstorn både på land och till havs
pumpas olja dag och natt ur berget där det
bildats under miljoner år. Oljan används bl.a.
inom industrin och för att värma upp och bygga
hus, bilar drivs av bensin som gjorts av olja och
visste du att olja också används för att göra
plast? Då olja förbränns, till exempel för
uppvärmning innebär det att kolet som är
bundet i oljan frigörs och återgår till
atmosfären. Och eftersom vi nuförtiden
använder stora mängder olja och andra fossila
bränslen betyder det att koldioxidutsläppen
blir stora! Den olja som det tagit miljoner år att bildas frigörs i snabb takt till
atmosfären, mycket snabbare än den skulle frigöras på naturlig väg.
Världens skogar klarar inte av att binda allt det kol som frigörs då vi bränner
olja och andra fossila bränslen. Dessutom har människan förstört stora
skogsområden, speciellt tropiska regnskogar, i Latinamerika, Afrika och Asien.
En viktig orsak till skogsförstörelsen är att skogen avverkas för att skapa ny
jordbruksmark som behövs för att människor i fattiga trakter skall kunna odla
mat och få inkomster. Ofta används också felaktiga avverkningsmetoder i de
tropiska skogarna och skogsbränder är också vanligare än hos oss i Finland. Allt
det här gör att det finns allt färre skogsområden i världen som kan binda kol,
vilket leder till problem.
Förändringstakten i virkesförrådets utveckling mellan perioderna 1990-2000 och 20002005 (tillväxt/ökning). FAO 2005
Inga data tillgängliga
Tilltagande minskning av virkesförråd
Konstant minskning av virkesförråd
Avtagande minskning av virkesförråd
Ingen förändring
Avtagande ökning av virkesförråd
Konstant ökning av virkesförråd
Tilltagande ökning av virkesförråd
Växthuseffekten
Det har samlats alltför mycket kol i form av koldioxid i atmosfären. Vad gör det, kan
man fråga sig? Koldioxiden är ju en av de viktiga växthusgaser som ser till att solvärmen
hålls kvar på jorden. Men om det finns för mycket betyder det att atmosfären håller
kvar alltmer värme. Tänk till exempel på ett växthus där man odlar tomater. Vad händer
under en varm och solig dag om man inte öppnar vädringsluckorna? Precis. Tomaterna
dör då temperaturen blir för hög och tomatplantorna börjar torka ut. Om vi öppnar
vädringsluckorna slipper vi problemet.
Man har redan kunnat konstatera att temperaturen på jordklotet stigit en hel del och
forskarna förutspår att den kommer att stiga ännu mer i framtiden. Det är klart att
forskarna inte kan veta allt, t.ex. om solen kommer att skina lika starkt under de
närmaste hundra åren som den hittills gjort. De metoder som vi har till förfogande för
att förutspå klimatet på jorden är ändå rätt bra. Klart är att klimatet förändras, därför
talar man om klimatförändring som i praktiken innebär en snabb höjning av
temperaturen. Vi människor måste alltså förändra vårt sätt att leva, det kan inte
fortsätta så här länge till. Arter kommer att dö ut och dessutom kommer extrema
väderfenomen som orkaner och torka att bli allt vanligare och försvåra livet också för
oss människor. Vi borde alltså öppna vädringsluckorna till vårt jordklot och släppa ut den
överflödiga solvärmen tillbaks i rymden. Men hur kan detta göras, vi har ju inga
vädringsluckor?
Skogsodling och hållbart skogsbruk
Lyckligtvis kan vi ändå göra
någonting, skogarna kan nämligen
fungera som ett slags vädringsluckor
för jordklotet. En tredjedel av
jordklotets yta täcks av land och av
landarealen utgörs en tredjedel av
skog. Skogarna är viktiga eftersom
de står för något över 40 % av
fotosyntesen i världen och de binder
och lagrar därigenom enorma
mängder kol från atmosfären.
Mångsidiga skogar håller också luften
ren, skyddar för solen och erbjuder
många arter en livsmiljö. Därför är
det viktigt att vi tar väl hand om
skogarna och sköter dem så att de
behåller sin livskraft och binder så
mycket koldioxid som möjligt. Då
skogen är fullvuxen avtar
kolbindningsförmågan, men då kan
träden avverkas och användas till exempel för att bygga hus. Då flyttas kollagret över
till huset. Då man sedan planterar nya trädplantor i stället för de fällda träden, börjar
skogen binda koldioxid från atmosfären på nytt. På det här sättet kan vi medverka till
att skapa nya kollager. I själva verket utgör varje träprodukt ett kollager. Om vi alltså
använder mycket trä och ersätter andra material, som betong och tegel med trä, skapar
vi en massa nya kollager, både stora och små. Tillsammans bildar de ett kollager som kan
hjälpa oss att dämpa klimatförändringen.
Tyvärr har skogarna i världen minskat under många år i följd. Därför borde man
plantera skog där det inte finns någon. Trä kan också användas som energikälla och då
slipper man borra efter olja och kan lämna det kollager som råoljan utgör att ligga där
det ligger. Det är visserligen sant att koldioxid också frigörs när man bränner bioenergi,
t.ex. trä, men det kol som bundits i träet frigörs ändå förr eller senare i atmosfären,
antingen på naturlig väg eller på grund av människan. Det kol som frigörs från ett träd
som använts som bränsle eller murknat binds emellertid igen i nytt trä, så länge man ser
till att plantera nya träd i stället för dem man fällt. Trä hör alltså till de förnybara
naturresurserna i motsats till olja och andra fossila bränslen vars förnyelse kräver
miljoner år eller mer!
För hundra år sedan var det knappast någon som ännu funderade på hur viktig skogen är
för bindningen och lagringen av kol och för att dämpa klimatförändringen. Då, för
hundra år sedan, såg man troligen delvis helt andra värden i skogen, t.ex. som råvara för
framställning av tjära. Men å andra sidan var nog skogen redan då en lika viktig
rekreationskälla som nu. Skogen har alltså många värden och användningssätt som
visserligen förändras över åren men vars betydelse inte minskat utan tvärtom ökat.
Skogen är egentligen en riktig skattkammare. Kanske man i framtiden upptäcker att
någon växtrot innehåller en beståndsdel som behövs för att utveckla ett läkemedel och
att det här läkemedlet kan användas till att bota många sjuka människor. Eller kanske vi
kan hitta helt nya, läckra maträtter bland skogens rikedomar.
Konsumera mindre och köp produkter tillverkade av trä
Vi kan alla påverka kolets kretslopp genom de val vi gör i vardagen. Om vi sparar energi
sparar vi också olja eller trä vilket betyder att mindre mängder kol frigörs i
atmosfären. Tänk på hur många saker vi använder energi till här i världen - var kunde du
spara energi? Om man går eller cyklar går det inte åt någon energi, annat än mänsklig
energi, och dessutom är det hälsosamt!
Då man vill skaffa sig nya saker är det bra att tänka efter om man verkligen behöver
den nya prylen. Men om jag nu faktiskt behöver en ny stol eftersom det är obekvämt att
sitta på golvet, så kanske jag kan hitta en lämplig stol på loppis eller en som tillverkats
av återvunnet material. Kanske det ligger en överbliven stol på mormors vind som jag kan
fixa upp? Men om stolen av någon anledning måste vara ny så väljer jag en stol av trä
och inte en av stål. Då jag köper en trästol blir den mitt alldeles egna lilla kollager som
ännu barnbarnen kan använda om jag sköter den väl. Och om alla elever i en skola gör på
samma sätt så skapar vi tillsammans ett ganska stort kollager!
I en kubikmeter trävirke (1 x 1 x 1 meter) har det bundits ett ton koldioxid.
Skogarnas roll för att dämpa
klimatförändringen
Vi ökar skogsarealerna och sköter och
använder skogarna enligt principerna för ett
hållbart skogsbruk
Vi väljer trä i stället för andra material
Vi återvinner träprodukter
De flesta teckningarna är ritade av Eva Wulff, Skoven i Skolen, Danmark.
