Sida 1 av 9
2014-08-26
Främlingsfientlighet och främlingsfientliga
ideologier
Främlingsfientlighet
Främlingsfientlighet (xenofobi) definieras i SAOL som rädsla för främlingar
och i Nationalencyklopedin som avståndstagande från eller fientlighet mot
främlingar, främst grundat på kulturella skäl. Själva ordet Xenofobi är en
sammanslagning av de grekiska orden Xenos, som betyder
"främling/utlänning" och Phobos, som betyder "rädsla".
Begreppet främlingsfientlighet innebär en stark rädsla, misstro och
fientlighet mot främlingar eller det som är främmande och konstigt. Till
skillnad från rasism grundas främlingsfientlighet inte på en föreställning om
olika mänskliga biologiska raser, utan om olika kulturer som inte borde
samexistera. Hatet eller rädslan riktas däremot ofta mot invandrare eller
etniska och kulturella minoriteter. Idag talar men ofta om
främlingsfientlighet och rasism som synonymer, eftersom den rasbiologiska
rasismen alltmer tar sitt uttryck i avstånd från kulturer som uppfattas som
mindre värda, eller oförenliga med den egna kulturen.
Attityder till invandring
Det är framförallt ekonomisk oro, identitetaspekter, tillhörighet i förening
med uttalad uppfattning samt grad av tillit i samhället som påverkar
människors inställning till immigration. I en studie från 2005 undersökte
och jämförde forskare attityder till invandring i ett stort antal europeiska
länder genom att analysera data från European Social Survey. Skillnaderna i
attityder mellan olika länder var markanta, där Sverige var det minst negativt
inställda landet till invandring medan Ungern var mest negativt inställda.
Forskarna kunde inte finna bevis på att varken andel invandrare av
befolkningen, ekonomisk tillväxt eller arbetslöshetsnivå påverkade huruvida
ett lands befolkning var negativt inställd till invandring. Denna slutsats
bekräftas av andra forskare som analyserade data från European Social
Survey 2007. Länder med stor andel invandrare, som Sverige och Tyskland,
var inte mer negativt inställda till invandring. Polen och Spanien, båda med
sämre ekonomiska förhållanden, uppvisade inte starkare motstånd mot
invandring.
På individnivå visar undersökningarna att det främst är information om
invandring, kulturella och nationella identiteter, ekonomisk oro,
medlemskap i en förening med en viss inställning till invandring och en
generell benägenhet att lita på människor, som spelar in i formandet av
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 2 av 9
2014-08-26
attityder till invandring. Ofta bottnar en negativ inställning i att den
nationella identiteten upplevs som hotad. Denna slutsats bestyrks av fler
studier. I Nederländerna visar en studie till exempel att människor, som
normalt sett inte bryr sig märkbart om sin nationella identitet, blir mer
negativt inställda till invandring när identiteten framställs som hotad. Det
tenderar även allmänt sett finnas en benägenhet att överskatta hur många
invandrare som faktiskt finns i landet.
Sedan 1986 har forskare vid SOM-institutet undersökt svenskars inställning
till invandrare och flyktingar. Från mätningarnas början fram till år 1992
ökade motståndet mot att emot fler flyktingar. 1992 tyckte 65 procent att det
var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Därefter har motståndet
avtagit och de senaste åren har det varit i princip oförändrat. 2009 ansåg 46
procent att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Minst negativa
till flyktinginvandring är kvinnor, högutbildade i akademikerhem och
storstadsbor, det saknas dock fortfarande forskning om hur dessa variabler
samverkar med varandra. Generellt är äldre personer mer negativa än yngre
till att ta emot flyktingar. Undantaget är 20–24-åringar som är mer negativa
än genomsnittet.
Den 6 maj år 2011 tillsattes en utredning kring främlingsfientlighet och
rasism i Sverige. Utredningen leddes av Svenska Röda korsets tidigare
ordförande Bengt Westerberg. Utredningen skulle bland annat samla ihop
den existerande kunskapen kring främlingsfientliga och intoleranta attityder
som finns, undersöka varför dessa attityder existerar samt hur man borde
agera för att motverka dem. Utredningen heter Främlingsfienden inom oss
och går att hämta hem från www.migrationsinfo.se.
Främlingsfientliga partier
Främlingsfientlighet handlar ofta om att människor är rädda för att
invandring ska skada exempelvis landets nationella identitet eller dess
ekonomi. Den ekomomiska krisen som drabbat många länder i Europa kan
ha varit en bidragande faktor till att flera främlingsfientliga partier lyckats
etablera sig i såväl nationella parlament som i Europaparlamentet. Även i
många europeiska länder har främlingsfientliga partier fått ökad politiskt
inflytande. Att förtroendet för de politiska institutioner minskat och att nya
frågor, som invandring, fått ökad politisk betydelse är några omständigheter
som kan förklara denna trend. Det finns olika benämningar på dessa partier,
men de åsyftar ändå samma partifamilj. Ibland kallas de högerextrema,
populistiska eller invandringsfientliga. Det gemensamma är att de använder
sig av en populistisk och nationalistisk retorik och har motstånd mot
invandring som en av sina huvudfrågor.
Framväxten av främlingsfientliga partier kan gynnas av flera samverkande
faktorer. Några av dessa är:
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 3 av 9
2014-08-26
– Avindustrialisering. I och med globaliseringen har länder som tidigare var
industriländer utvecklats till att istället bli tjänsteekonomier. Det innebär att
de flesta nya jobb skapas inom tjänstesektorn. Vissa grupper har haft svårare
än andra med denna omställning därför att deras kunskaper och
kompetenser inte passat in i det nya ekonomiska systemet. Dessa brukar
ibland beskrivas som moderniseringens eller globaliseringens förlorare.
Populistiska, främlingsfientliga partier kan utnyttja den bild av “vinnare och
förlorare” för att attrahera väljare.
– Minskad legitimitet för politiska institutioner. Misstron för politiska
institutioner kan göra att väljare söker sig till populistiska partier därför att
dessa framstår som utanför etablissemanget. När medborgare i en demokrati
känner att de inte kan lita på eller påverka genom de vanliga institutionerna
uppstår en frustration som främlingsfientliga och populistiska partier kan
använda sig av om de lyckas framställa sig som “anti-etablissemanget”. Detta
gör att till exempel stora blocköverskridande överenskommelser för att “frysa
ut” främlingsfientliga partier kan få effekten att de förstärker bilden av att
det främlingsfientliga partiet är det enda som står utanför etablissemanget. I
undersökningar av svenskars förtroende för olika samhällsinstitutioner kan
man se att Sverigedemokraternas väljare har lägre förtroende än
genomsnittet för samtliga samhällets institutioner, undantaget försvaret och
kungahuset.
– Konvergens i den politiska rymden. Allt fler partier har gått emot mitten,
vilket gör att väljarna får svårare att se tydliga alternativ i politiken. Detta
ökar dels misstroendet mot det politiska systemet och gynnar partier som vill
framställa sig som anti-etablissemanget. Dels skapar de minskade
ideologiska skillnaderna möjligheter för andra skiljelinjer att få ökad
betydelse. Socioekonomiska konfliktdimensioner har varit dominerande i
svensk politik, det vill säga att det har varit klasskillnader och höger-vänster
skalan som präglat politiken. Om dessa konfliktdimensioner får minskad
betydelse till förmån för en sociokulturell konfliktdimension, kan det gynna
partier som ställer invandrare mot svenskar i sin retorik och politik.
– Ökad politisering av nya sakfrågor. Invandring- och flyktingfrågan kommer
i regel långt ner på listan över frågor som väljarna prioriterar. Detta gäller i
synnerhet för Sverige där vård, skola, omsorg och jobben dominerar den
politiska agendan. Främlingsfientliga partier vinner röster på att deras
huvudfrågor, ofta motstånd mot invandring, blir viktiga i valrörelser. Detta
gäller dock bara om frågan lyckas beröra väljarna, om den diskuteras i
samhället och om det främlingsfientliga partiets inställning uppfattas som
trovärdig. När övriga partier närmar sig populistiska partier, till exempel
frågor som rör flyktingar, för att på så sätt vinna röster, kan det få effekten
att man istället legitimerar den världsbild som det främlingsfientliga partiet
målar upp. Det vinner det främlingsfientliga partiet på, eftersom deras
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 4 av 9
2014-08-26
problembeskrivning av samhället framstår som riktig och således även deras
lösningar.
Rasism
Rasism bygger på den ovetenskapliga föreställningen att människosläktet är
indelat i tydliga raser som är olika mycket värda. Den biologiska rasismens
ideologi innebär en tro att medlemmar i en ras delar en uppsättning av
karakteristiska egenskaper, förmågor, eller färdigheter och att drag av
personlighet, intellekt, moral och kulturella beteenden ärvs. Det här arvet
innebär i sin tur att raser kan rankas som medfött överlägsna eller
underlägsna andra. Med denna tro som utgångspunkt kan skillnaderna
mellan de mänskliga "raserna" användas som utgångpunkt för att berättiga
diskriminering.
Det finns flera olika definitioner på vad rasism är. En definition från Svenska
akademiens ordbok är:”(politisk, social) åskådning som (i enlighet med vissa
utrerade ras teorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan
att hålla den egna rasen fri från främmande raselement.”
Diskrimineringsombudsmannen väljer ett beskriva begreppet rasism så här:
”Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett
rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man
mer om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta,
oföränderliga och definierar individens egenskaper.”
FN:s konvention om att eliminera alla former av rasdiskriminering definierar
rasdiskriminering som:”...varje skillnad, undantag, inskränkning eller
företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt
ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka
erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala,
kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”
Forum för levande historia använder följande definition: ”Rasism kan
kortfattat sägas vara teorier som utgår från att mänskligheten kan delas in i
olika raser, att dessa raser har olika egenskaper och begåvningar, att det
finns underlägsna och överlägsna raser och att människor därmed kan
behandlas på olika sätt med hänvisning till ras.”
Som synes finns det flera olika definitioner på begreppet rasism, men
gemensamt för de ovanstående är att det verkar finnas bakomliggande
föreställningar om inneboende skillnader hos människor, vilka grundas i
idén om raser och om att grupper har olika egenskaper som kan
kategoriseras och värderas olika. I slutändan handlar det ändå om att peka ut
ett "vi" och ställa det mot ett "dom" för att kunna hävda att alla grupper inte
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 5 av 9
2014-08-26
ska ha samma rättigheter. Ordet har även fått en vidare betydelse; ofta avses
det som kanske snarare skulle kunna kallas främlingsfientlighet, där idén om
att vi har olika värde snarare baseras på föreställningen om kulturella eller
religiösa olikheter.
I modern politik talar man ibland om kulturrasism, vilket innebär fördomar
om eller hat gentemot hela kulturer. Kulturrasister söker tillskriva en annan
kultur vissa (negativa) värden. Dessa ställs ibland även mot den egna
kulturen, som sägs sakna dessa värden. Kulturrasism är nära besläktad med
främlingsfientlighet, islamofobi, antisemitism och homofobi.
Rasism kan sammanfattas som:
– En ideologi som rättfärdigar och försvarar att människor kan behandlas
olika.
– Rasen definieras utifrån påstådda biologiska och medfödda skillnader.
– Det hävdas att vissa biologiska särdrag går att koppla till en hel grupp.
– De yttre skillnaderna som hudfärg och kroppsliga olikheter spelar stor roll.
– De yttre skillnaderna påstås avspegla inre skillnader som olika intelligens,
beteende och karaktär.
– Vissa raser anses ofta högre stående och mer värda.
Rasism idag
Föreställningen om raser och den vita rasens överlägsenhet rensades
successivt bort i alla demokratiska länder efter andra världskrigets slut. Det
betydde däremot inte att föreställningarna försvann bland människor i
allmänhet. Att förändra människors sätt att tänka tar lång tid och rasistiska
föreställningar lever fortfarande kvar, inte bara bland de som sympatiserar
med rasistiska organisationer.
Det finns fortfarande partier och organisationer som talar om genetiska
skillnader och försvarar en slags rasbiologi, det vill säga samma tänkande
som låg till grund för nazismen. Men de flesta använder idag andra begrepp
för att beskriva sin ideologi. De flesta partier och organisationer som anser
att människor av olika ursprung inte har rätt till lika behandling hänvisar
idag till kultur och religion, de kan således snarare beskrivas som
främlingsfientliga. Det behöver inte betyda någon stor skillnad i praktiken
och är förmodligen delvis ett taktiskt val. Det är betydligt fler som kan tänka
sig att rösta på ett parti som vill minska invandringen än ett som vill
diskutera rasfrågor. Men förändringen avspeglar också att partierna bytt
fokus och faktiskt åtminstone delvis bytt inriktning.
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 6 av 9
2014-08-26
Några grupper som förföljs av rasistiska skäl:
– Romer är fortfarande diskriminerade över hela Europa, i vissa länder
förekommer även grova förföljelser och politiska partier som går till val på
program som riktar sig både mot nationens romer och mot judar (det
tydligaste exemplet är Ungern).
– Judar är fortfarande förföljda, ibland angrips de med kritik av staten
Israels agerande som täckmantel.
– Muslimer. Terrordåd och förekomst av fundamentalistiska muslimska
rörelser har präglat människors bild av islam och underblåst så väl hatet mot
som angreppen på vanliga muslimer i Europa.
– Utomeuropeiska invandrare, främst de från Mellanöstern och Afrika.
Homo-, bi- och transfobi
Homofobi innebär fientlighet och negativa attityder gentemot
homosexualitet, HBTQ-kultur och personer som antas vara homosexuella,
bisexuella eller transpersoner. Vanliga uttryck är antipati, förakt, fördomar,
aversion och hat. Känslorna kan vara baserade på irrationell rädsla, politisk
övertygelse eller religiös tro. Homofobi återfinns i allvarliga och fientliga
beteenden som diskriminering och våld mot HBT-personer, som sker på
grund av en icke-heterosexuell läggning.
Genom historien har homosexuella, bisexuella och transpersoner utsatts för
omfattande diskriminering och förföljelse. Under andra världskriget
fängslades tiotusentals homosexuella i nazisternas koncentrationsläger. I dag
kallas negativa attityder mot homo- och bisexuella för homofobi, ett begrepp
som började användas på 1970-talet när kampen för lika rättigheter tog fart.
Motsvarande attityder mot transpersoner går under benämningen transfobi.
Transfobin och homofobin har flera överlappande karaktärsdrag. I dag ökar
antalet hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner i Europa
och gärningsmännen har ofta har kopplingar till rasistiska organisationer. I
ytterst få länder har HBT-personer samma fri- och rättigheter som
befolkningen i stort.
Islamofobi
Med islamofobi avser omotiverad intolerans och motvilja mot islam,
muslimer och muslimska kulturyttringar, eller attacker mot och
diskriminering av muslimer. Exempel på uppfattningar som brukar
betecknas som islamofobiska är att islamsk kultur skulle vara fundamentalt
annorlunda, underlägsen och mer våldsinriktad än västerländsk och kristen
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 7 av 9
2014-08-26
kultur, samt att ökningen av antalet muslimer skulle innebära ett hot mot
den västerländska kulturen.
Begreppet islamofobi används ofta som kritik i samband med
generaliseringar av kulturella särdrag hos muslimer, där muslimer betraktas
som ett kollektiv istället för som individer från en rad skilda kulturer.
Eftersom islamofobi innebär rädsla, hat eller fördomar gentemot muslimer
och islam ligger det ofta till grund för hatbrott, religiös förföljelse och
diskriminering som drabbar muslimer.
Regeringskansliet definierar islamofobi på följande sätt:
”Termen islamofobi anspelar på en rädsla för islam och muslimer. Termen
inbegriper dock inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det
förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna
religion. Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och
muslimer, och som aktiverar en antiislamisk reaktion riktad mot muslimer.”
Brottsförebyggande rådet beskriver i sin tur islamofobiska hatbrott så här:
”I denna statistik definieras islamfobiska hatbrott som brott som begås på
grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som
aktiverar en antiislamisk reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess
institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, muslimer eller
representanter för muslimer. Såväl personer som är praktiserande muslimer
och som uppfattas vara muslimer drabbas vid islamofobiska hatbrott.”
Forum för levande historia har följande definition av islamofobi:
”Definitionen av islamofobi är beroende av hur och i vilket sammanhang
man använder ordet. Det kan vara ett uttryck för rädsla för gruppen
muslimer, men också för religionen islam. Begreppet omfattar ibland också
en rasistisk reaktion eller en strukturell diskriminering som drabbar
muslimer.”
Islamofobi är ett samlande begrepp för fördomar om och fientlighet mot
islam och muslimer. Termen har bara använts i ett tiotal år men negativa
attityder till islam har gamla rötter. Redan på 600-talet sågs muslimska
dynastier som ett hot mot Europa. Senare kom muslimer att betraktas som
”underlägsna” och ”annorlunda”. I dagens Europa betraktas muslimer ofta
som en homogen grupp oavsett sin individuella syn på kultur och religion.
Många och allt mer spridda negativa idéer om hur muslimer tänker och
uppför sig leder till diskriminering och trakasserier.
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 8 av 9
2014-08-26
Antiziganism
Antiziganism, det vill säga rasism mot romer, har funnits i Europa lika länge
som romerna själva. Få andra grupper har genom historien blivit så
systematiskt förföljda, diskriminerade och trakasserade som romerna. De har
utsatts för tvångssteriliseringar, omhändertaganden av barn och påtvingad
assimilation. Resandefolk har sällan varit välkomna på de platser där de
försökt bygga upp en framtid. På 1500-talet var det belagt med dödsstraff för
manliga romer att uppehålla sig i Sverige. Långt in på 1950-talet saknade
romer rätten att delta i allmänna svenska val och bosätta sig var de ville. Och
så sent som på 60-talet tvingades många romer bo i tält eller i ”zigenarläger”.
Nazisternas terror under andra världskriget utgjorde en kulmen för
förtrycket och kostade ett okänt antal, men sannolikt hundratusentals romer
livet. Tillsammans med judar – samt människor med
funktionsnedsättningar, hbt-personer, politiska och religiösa minoriteter –
var romer en grupp som drabbades allra hårdast av övergreppen.
Forskaruppgifter talar om att ungefär hälften av Europas romska befolkning
dödades av nazisterna och deras medlöpare.
Trots en historia fylld av diskriminering och trakasserier betraktas
antiziganism fortfarande som rumsren i många samhällen. Runt om Europa
förvägras resandefolk rättigheter som är självklara för majoritetssamhället.
Det handlar om rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård. Men
också rätten till att bli betraktade som fullvärdiga medborgare i omvärldens
ögon. Även i Sverige avslöjas i våra dagar registrering av romer som för
tankarna till rasbiologi och folkmord.
Antisemitism
Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, med
månghundraåriga rötter i Europa. Redan under medeltiden attackerades
judar av kristna kyrkan. Förintelsen, folkmordet på över sex miljoner judar
under andra världskriget, är det mest extrema uttrycket för antisemitism.
Nazisterna såg judarna som ett hot mot den ”ariska rasens” överlevnad. I dag
har antalet attacker mot judiska institutioner ökat i Europa, och antijudiska
slagord har använts vid demonstrationer.
Antisemitismen kan motiveras genom fientlighet mot verkliga eller inbillade
drag hos den judiska religionen eller kulturen eller föreställda rasmässiga
egenskaper. Termen myntades av den antisemitiske journalisten Wilhelm
Marr år 1879 för att ge det då oftast teologiskt motiverade judehatet ett sken
av vetenskaplighet. Antisemitismens teman har varierat genom historien. De
flesta kristna kyrkor brukade förr framställa judarna som Jesu mördare,
genom dåtidens idéer om kollektivt och historiskt fortplantad skuld; men
vare sig dessa idéer eller idén om det ursprungliga gudsmordet har numera
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Sida 9 av 9
2014-08-26
stöd i någon viktigare gren av kristen teologi. I modern tid har dock syftet
ofta varit att belägga judar med medfödda föraktliga karaktärsegenskaper. I
högerextrema sammanhang anses att de söker krossa den västerländska
civilisationen och den vita rasen.
Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. I samband
med OSCE/ODIHR senaste konferens 2011 i Prag, gjordes en åtskillnad
mellan moderna och traditionella former av antisemitism. Till de moderna
eller samtida formerna av antisemitism räknas antijudiska uppfattningar
som kommer till uttryck i kontexter som rör staten Israel och den israeliskpalestinska konflikten och konspirationsteorier om judar som upphov till
terrorattentatet mot WTC den 11 september 2001 och krigen i Irak och
Afghanistan.
Det kan konstateras att olika former av antisemitism lever parallellt och att
dagens antisemitism uppträder i en rad olika sammanhang. Flera forskare
pekar på att den kan relateras till händelseutvecklingen i Mellanöstern, där
framförallt Israel-Palestinakonflikten tenderar att aktivera befintliga
negativa föreställningar mot judar. Denna form av antisemitism uttrycks i
såväl fysiska handlingar; hot, trakasserier, skadegörelse, våld men också
genom förstärkning av antijudiska och antisemitiska diskurser i offentlig
debatt, i medier och via internet.
Den definition av antisemitism som på senare år fått stor spridning i väst är
framtagen gemensamt av EU och OSCE/ODIHR (EUMC 2003) och lyder i
svensk översättning: ”Antisemitism är en viss uppfattning om judar som kan
uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för riktas mot
judar och icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers
institutioner samt religiösa byggnader och platser”.
I Sverige använde Statens offentliga utredningar (SOU 1999:20) en definition
av antisemitism som har likheter med den ovan: ”en samling attityder och
diskurser om judar som bland annat handlar om negativa differenser och
uteslutning, om förträngningar, projektioner och fantasier. Vad som skiljer
antisemitismen från andra liknande rasistiska och främlingsfientliga
diskurser är dess långa historiska roll i den västerländska civilisationen och
speciellt de starka inslagen av tro på judarnas makt, moraliska
mindervärdighet och ondska. Antisemitism kan inte tolkas eller förstås utan
att det sätts in i ett historiskt sammanhang”.
Länsstyrelsen Västernorrland
Postadress: 871 86 Härnösand
Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
