Paniksyndrom
Alla kan gripas av panik någon gång och det är inte farligt. Det går över av sig själv, men det
kan vara en obehaglig och skrämmande upplevelse.
Paniksyndrom är när man får plötsliga och återkommande panikattacker som gör att man
känner en intensiv rädsla eller ångest utan att man kanske förstår varför.
Att man får en enstaka panikattack betyder inte att man har paniksyndrom. Vid
paniksyndrom kommer attackerna gång på gång och man oroar sig för att få flera attacker.
En attack brukar börja plötsligt och når en topp inom några minuter för att sedan gradvis
försvinna.
Panikattackerna och rädslan för nya panikattacker kan göra att man förändrar sitt beteende.
Man börjar kanske undvika platser och aktiviteter som kan utlösa nya attacker eller vara
svåra att lämna snabbt om man får en attack. Det kan till exempel vara platser med
folkträngsel, resor med buss, tåg eller tunnelbana och biobesök. Det finns bra behandling vid
paniksyndrom.
Hur märker man att man har paniksyndrom?
Vanliga symtom på panikattack är att man känner en överväldigande panik eller rädsla för att
dö. Attacken brukar vara i några minuter. Under panikattacken är det vanligt att man:
-
får hjärtklappning och svårt att andas
känner som en klump i halsen eller magen
börjar svettas
får yrsel
blir torr i munnen
känner stickningar eller domningar i fingertopparna
börjar skaka och darra i kroppen.
Illamående, frossa och en rädsla för att tappa kontrollen är andra vanliga symtom.
Paniksyndrom innebär att man har återkommande panikattacker. Man blir rädd och känner
ångest för att få nya attacker.
Vad kan man göra själv?
Det är bra att prata om hur man känner sig med någon man har förtroende för. För en del
kan det också hjälpa att skriva om de jobbiga känslorna. Motion, avslappning och övningar i
mindfulness kan också lindra symtomen och minska oron för nya attacker.
Att skaffa sig kunskap om paniksyndrom, till exempel genom att läsa böcker om hur det
behandlas är bra. Det kan också vara ett viktigt steg mot att söka hjälp.
Behandling
Paniksyndrom kan behandlas med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av båda.
Den typ av läkemedel man kan få används också vid depressioner. Eftersom det brukar ta
några veckor innan denna medicin börjar verka kan man behöva en lugnande medicin under
den tiden.
En form av psykoterapi som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra när man
har paniksyndrom. I en del landsting kan det finnas möjlighet att få KBT-behandling via
internet.
Det finns olika typer av psykoterapeutisk behandling och det kan vara individuellt från person
till person vad som passar bäst. För att behandlingen ska hjälpa är det viktigt att man får bra
kontakt och känner förtroende för den terapeut man pratar med.
När ska man söka vård?
Om man har så stora besvär av sina panikattacker att man har svårt att klara sin vardag
behöver man söka hjälp. I första hand bör man kontakta en vårdcentral, skolhälsovården
eller en ungdomsmottagning om man är under 25 år. Det går alltid att ringa
sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.
Råd till närstående
Panikattacker är skrämmande inte enbart för dem som får attackerna. Som anhörig eller
närstående kan man också bli rädd och känna att man inte vet vad man ska göra. Därför är
det bra om man skaffar sig kunskap om vad paniksyndrom är.
Ibland kan man också behöva uppmuntra den som har paniksyndrom att söka professionell
hjälp.
Man kan få stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som
Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS.
Lästips
Ingen panik: Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Per
Carlbring och Åsa Hanell. Natur & Kultur 2011
Information hämtad från Vårdguiden: http://www.1177.se/Skane/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Paniksyndrom/
