Lektionsanteckningar
BEFOLKNINGSFRÅGOR
HÅK GJORT
AV:
AN
Flöj DANIEL
tväg
SSO
e
N
224
n
68 L 36
TEL
und
E (J
046
OBB
- 35
)
76 2
TEL
4
E (H
046
E
13 0 M)
2 53
VT 2009
Katedralskolan
Demografi, försörjning och annat smått och gott
Nv2e
I kompendiet finner
du vad vi har gått
igenom på lektionerna, men du behöver dina anteckningar också.
INNEHÅLLET I VÅRA KÄRA
LEKTIONER SÅ HÄR LÅNGT
BEFOLKNINGSEXPLOSIONEN
Vid tiden för Kristi födelse fanns det ungefär
300 miljoner människor. Fram till sekelskiftet
år 1900 hade världens befolkning bara ökat till
drygt 1200 miljoner. Sedan dess har jordens
befolkning ökat till ungefär sex miljarder
människor. Det är denna de sista 100 årens
snabba ökning som kallas befolkningsexplosionen.
Ökningen är exponentiell, men då vi ska sia
om framtiden blir buden olika vilket ju det
också blev i klassrummet.
En malthusiansk beräkning av befolkningstillväxt (röd) och näringstillväxt (blå)
MALTHUS OCH BOSERUP
Den förste som sysslade med befolkningsökningen var Thomas Malthus som 1798 gav ut
boken An Essay on the Principles of Population. I
denna bok sade han bland annat att resurser,
t.ex tillgång till mat, ökar linjärt men att befolkningen kommer att öka exponentiellt. Det
skulle enligt honom leda till att vi fick svält och
att befolkningen därmed minskade. På detta
vis skulle befolkningen ständigt pendla mellan
överflöd och underskott på resurser och livsmedel
Människan och hennes husdjur
Det finns olika sätt
att se på befolkningsökning, som ett hot
eller en som en möjlighet.
Fortsättning på sidan 2
Befolkningskompendium
Thomas Malthus
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
2
Ester Boserup i unga år
Malthus teori om hur befolkningsökningen och tillgången på mat samspelar
MALTHUS OCH BOSERUP FORTS.
Malthus har, hittills, är kanske bäst att säga,
haft fel. Tillgången på mat har följt befolkningsökningen. Den huvudsakliga anledningen till att Malthus förutsägelser hittills
slagit fel är att han inte räknade med en så
snabb teknologisk utveckling.
Det finns fortfarande personer som
menar att Malthus iakttagelser kommer att
slå in. De menar att den tekniska utvecklingen inte alltid kan förväntas ske lika
snabbt och att det finns en gräns för den
avkastning (från jordbruket) vi kan hoppas
på. Dessa personer brukar kallas neo-malthusianer.
En illustration av Malthus tankar kan
du se i diagrammet ovan.
Om man kort ska summera Malthus så
sade han att det är tillgången på mat som
styr befolkningsutvecklingen.
En dansk forskare, Ester Boserup, vände på Malthus resonemang. Hon menade
att människor i situationer av hotande livsmedelsbrist kommer att öka sina ansträngningar att skaffa mat. Det sker genom intensifiering av jordbruket, genom ett ökat markutnyttjande och genom nya tekniska lösningar. Förenklat kan hennes resonemang
sägas vara att det är befolkningens storlek
som avgör tillgången på mat.
I båda fallen, både Boserup och Malthus kan man säga att det finns ett samband
mellan befolkningens storlek, livsmedelstillgång och den teknologi man använder. Det
kan illustreras som i diagrammet nedan till
höger.
LIVSMEDELSTILLGÅNGEN
En faktor som komplicerar beräkningen av
livsmedelstillgången är att en högre levnadsstandard tenderar att innebära att man
övergår till en livsmedelskonsumtion som är
mer energikrävande. Läs: man byter från
gröt till biff.
Befolkningskompendium
Bilden nedan visar på samspelet
mellan människa,
teknik och mat
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
3
Kan jorden föda en allt större befolkning?
LITE UPPGIFTER OM JORDENS BÄRKRAFT
Ett tydligt exempel på detta är
Taiwan. För 50 år sedan var man
nettoexportör av livsmedel, fr.a ris.
Idag är man nettoimportör av livsmedel, fr.a kött.
Det har också betydelse vilket
konsumtionsmönster man kommer
att följa. Om alla världens länder
skulle anamma ett amerikanskt livsmedelsmönster skulle vi behöva en
kraftigt ökad livsmedelsproduktion,
men om alla länder anammade italienska matvanor skulle det inte alls
krävas lika mycket.
Hur ser då möjligheterna ut att
öka den odlade arealen för att på det
viset öka livsmedelsproduktionen?
Tittar man på den globala markanvändningen så ser det inledningsvis
ganska bra ut. Man kan ur tabell 1
dra slutsatsen att det går att öka arealen mark som används för odling.
TAB E L L 1 G L O BA L M ARK A NVÄN D NING
ANDEL
TABELL 2 GLOBAL MARKANVÄNDNING EFTER JORDKLASS
(MILJONER HEKTAR?)
ANVÄNDNING
JORDTYP
A
B
C
Åker
400
500
600
0
Bete
200
300
500
2000
Skog
100
300
400
3300
Icke-agrar
0
0
0
400
Övrig
0
0
0
4400
1100
1500
10100
Totalt
700
0
DEN DEMOGRAFISKA TRANSITIONEN
Grunden för befolkningstillväxten är
något som brukar kallas den demo-
MARKTYP
11%
Åker/odlad mark
22%
Betesmark
31%
Skog
3%
Icke-agrar
33%
Annan
Tittar vi på en uppdelning där vi
också tar hänsyn till jordens kvalitet
blir bilden delvis en annan.
Befolkningskompendium
grafiska transitionen. Med stigande
levnadsstandard tycks alla länder gå
igenom en liknande utveckling. I Sveriges fall gick övergången på drygt
100 år, från 1820 till 1920. I nyligen
industrialiserade länder passerar man
dessa stadier fortare. Länder som
Sydkorea har passerat igenom på
drygt 50 år.
Vad som kännetecknar den demografiska transitionen är i korthet
I Hög nativitet och hög mortalitet
II Hög nativitet och sjunkande mortalitet
III Sjunkande nativitet och låg mortalitet
IV Låg nativitet och låg mortalitet.
Den svaga ökningen av mortaliteten
beror på en åldrande befolkning.
Orsakerna till dessa stadier förklaras väl i boken.
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
4
Är en ung befolkning en börda eller en investering för en spirande framtid?
BEFOLKNINGSPYRAMIDER I OLIKA LÄNDER
BEFOLKNINGSPYRAMIDER
Var man befinner sig i den demografiska transitionen avspeglas också i
det utseende som en befolkningspyramid får. Här bredvid finns exempel
på länder i olika stadier och följaktligen också helt olika befolkningspyramider.
Den första befolkningspyramiden
kommer från ett grevskap i Storbritannien där också ett genomsnitt för
landet lagts in. Den uppvisar nästan
lika bred topp som bas och där stora
barnkullar, fr.a under kriget, avspeglar sig i pucklar i pyramiden.
Den andra befolkningspyramiden kommer från ett u-land i ett tidigt
stadium av den demografiska transitionen. I detta fall Malawi. På köpet
finns en liten prediktion av de effekter
som Aids kan tänkas få.
Befolkningskompendium
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
Stadsbefolkningens storlek ökar dramatiskt
BEFOLKNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING
Vi har pratat om skillnaderna mellan överbefolkning och tätbefolkning. Vi har också
placerat in jordens fyra stora tätbygder på
en världskarta och likaså placerat in områden med överbefolkning på samma karta.
Mycket av det vi säger om befolkningsutveckling är mer eller mindre välgrundade
gissningar. Vissa saker vet vi, andra saker
innebär gissningar.
•
•
•
•
Befolkning, miljö, livsmedel och energi
samvarierar både lokalt och globalt
Världsbefolkningens ökningstakt nådde
kulmen cirka 1965
Det finns en inbyggd tillväxtpotential
tack vare befolkningsstrukturen. Med en
befolkningspyramid som visar att en stor
del av befolkningen är mycket ung så
kommer befolkningsökningen att fortsätta även om alla dessa unga skulle bestämma sig för att t.ex bara föda två
barn.
Vi vet att I-ländernas andel av jordens
befolkning kommer att minska.
Det kommer att uppstå ett migrationstryck från länder med hög befolkningsökning till länder med låg ökningstakt.
5
En dag i Tokyos tunnelbana
•
Vi kommer i nästan alla länder att få
bevittna en åldrandeprocess där en allt
större andel av befolkningen är gamla.
OSÄKER KUNSKAP
•
•
SÄKER KUNSKAP
•
SIDAN
•
•
•
•
Vi vet att prognoserna är osäkra. FN:s
förutsägelser har t.ex ändrats dramatiskt
flera gånger de senaste 20 åren. (minskats neråt i huvudsak)
Det finns en inbyggd osannolikhet i nästan alla prognoser. De förutser nämligen
kraftigast ökning hos de länder som lider
allra mest. Är det rimligt att anta en
fördubbling av befolkningen i Etiopien
som med jämna mellanrum redan med
nuvarande befolkning drabbas av svältkatastrofer?
Är befolkningsökning verkligen dålig?
Här står neomalthusianer mot revisionister.
Kanske blir det så att dödligheten ökar.
Det gäller sådant som AIDS, vissa tropiska sjukdomar, ekonomiska svårigheter osv.
Kommer födelsekontroll verkligen att
tillämpas snabbt?
Hur kommer det demografiska gapet/transitionen att se ut? Kanske blir transitionen mycket snabbare i fortsättningen.
Befolkningskompendium
Nästan alla förutsägelser om framtiden har en sak
gemensamt: de
har fel!
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
Tätbefolkning och/eller överbefolkning?
KARTA ÖVER JORDENS TÄTBYGDER
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I OLIKA VÄRLDSDELAR
Befolkningskompendium
6
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
7
Var ska alla jordens människor bo?
MIGRATIONENS EFFEKTER PÅ BEFOLKNINGEN
MIGRATION
Folkökning innebär i befolkningstermer: nativitet-mortalitet + immigration-emigration. Ska man studera
befolkning behöver också studera
migrationen.
All migration har push- och pulleffekter. Att Bob vill bo kvar i Lund
beror både på att det inte finns tillräckligt med saker någon annanstans
som lockar honom, och att det finns
tillräckligt med saker i Lund som håller honom kvar. Att Bobby vill jobba
utomlands kan både bero på att han
är trött på Sverige och att vissa utbildningar eller arbeten bara finns
utomlands. När push- och pulleffekterna samtidigt är starka får vi ett
mycket starkt migrationstryck.
Vi har haft ett antal stora globala
migrationsvågor.
Den globala migration av större
omfattning som nu pågår är en förflyttning från fattiga länder till rika,
liksom en ständigt pågående urbanisering.
Den största globala migrationen
någonsin är annars européer till Nya
världen (främst USA)
Den näst största (innan 1945)
migrationsvågen är afrikaner till
Amerika. Notera dock att merparten
hamnade i Latinamerika, inte i USA.
Ytterligare en global migrationsvåg är kineser till sydöstra Asien.
Den minsta av de migrationsvågor boken nämner är indier till Östafrika.
Vi ska ha en lektion där vi ska
diskutera olika spörsmål kring invandring.
• Vilka för- och nackdelar ger
invandring?
• Vilken av modellerna (assimilation, privat-offentligt och mångkulturell salladsskål med mera) ska
vi eftersträva?
Notera när du studerar bilden på
sidan 28 att FN:s krav på vad som ska
räknas som flyktingskäl skiljer sig från
vad Sverige och andra stater i praktiken tillämpar.
EN LITEN BOKRECENSION
(SOM MAN LÄSER OM MAN VILL)
Thomas Robert Malthus
Skapar ekonomisk tillväxt
befolkningsexplosionen?
År 1838 fick Charles Darwin en
bok i sin hand, som förändrade både
hans och vår livsåskådning. Det var
Thomas Robert Malthus "An Essay
on the Principles of Population". Den
handlar om människans kamp för
överlevnad vid resursmarginalen.
Den gav Darwin idén till det "naturliga urvalet", den viktigaste byggstenen
i hans evolutionslära. Den som är så
viktig att det finns folk som anser att i
stället för att fira ett 2000-årsjubiléum
efter Kristus borde vi införa en ny
tide-räkning och anse oss leva i "år
140 e. D.", dvs efter publiceringen
1859 av Darwins bok om Arternas
Befolkningskompendium
ursprung.
Den berömda befolkningsboken
publicerades år 1798 av den då 32årige Malthus. Året efter reste han i
Sverige och Norge . 1803 kom en ny
och, delvis på basis av studierna i
Skandinavien, kraftigt utvidgad upplaga.
Denna bok, som alltså i fjol firade
sitt 200-årsjubiléum, har inspirerat
oändliga mängder tänkare till instämmanden eller kritik. Marx avskydde "prästrockens" slutsatser. Ty
dessa byggde på en biologisk determinism som innebar att socialpolitik
bara medförde en befolkningsökning
som skulle äta upp eventuella ekonomiska framsteg. Revolutionen blev
meningslös.
Darwin, liksom hans närmaste konkurrent, Alfred Russel Wallace, uttryckte däremot öppet sin stora tacksamhet mot Malthus för idén om "det
naturliga urvalet".
Vårt eget sekels näst störste ekonom, John Maynard Keynes, ( Joseph
Schumpeter må nog anses vara den
störste) tackade Malthus för dennes,
också i dag aktuella "underkonsumtionsteori" eller "general gluts". Redan Malthus visade nämligen att alltför mycket improduktivt sparande hos
de rika kan leda till bristande effektiv
efterfrågan, arbetslöshet och sociala
kriser.
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
8
En bokrecension som fångar olika perspektiv
GUNNAR ADLER-KARLSSON LÄSER MALTHUS
Efter den svenska debattens tystnad (i
"artikelsök" på nätet finns en träff
1980, en annan 1992) är det med
glädje man kan konstatera att Leif
Ohlsson, konfliktforskare i Göteborg,
den 12 februari försvarade en avhandling på engelska, inte om Malthus men väl om hans stora problem,
"Miljö, knapphet och konflikt." med
undertiteln "A study of Malthusian
concerns".
Så nog finns det liv i 200-åringen!
Vad var det då Malthus sade?
Mest känd är han för sin tes att
tillväxten i befolkningen tenderar att
vara större än den i produktionen av
mat. Vore detta sant skulle det förr
eller senare uppstå en brist på mat.
Detta är vad som kallas "det malthusianska spöket".
Intet kan vara felaktigare än att tro
att detta är fel!
Malthus antog att släktet skulle fördubblas vart 25e år om människan
levde i vad han kallade "perfekt frihet", utan sexuella inskränkningar,
utan några kondomer eller p-piller.
När FN ordnade sin första stora befolkningskonferens i Bukarest 1974
låg jordens befolkningstillväxt på cirka två procent. Det innebar en fördubbling på 35 år. Inte så långt ifrån
Malthus.
Men maten då, har inte produktionen av den ökat mera? Jo, utan varje
tvekan. Under ledning av en av planetens bästa tillväxtekonomer, Angus
Maddison, gjorde OECD för några
år sedan en studie som visade att mel-
lan 1820 och 1992 hade BVP, bruttovärldsprodukten, icke mindre än
fyrtiofaldigats. Vilket hade tillåtit fem
gånger så många människor att i genomsnitt leva på en åtta gånger så
hög ekonomisk standard.
Detta tas ofta som intäkt för att
Malthus hade fel. Hans siffror var
dock endast ett räkneexempel. Klart
säger han ifrån att han inte ser några
begränsningar för jordens produktivitet. Produktionen "må öka i evighet
och bli större än någon angivbar
kvantitet" men förr eller senare når vi
ändå ett tak.
För att undvika detta tak har vi en
rad hinder. Dessa kan sammanfattas
som moralisk åter-, eller avhållsamhet, t.ex. sena äktenskap, eller synder
som "onaturliga passioner", som homosexualitet på den tiden kallades,
samt misär.
Har vi sett ett sådant tak? Handlar
inte dagens kamp mellan teknologiska
milöoptimister och -pessimister, i Sverige t.ex. Tor Ragnar Gerholm mot
Per Gahrton, just om detta malthusianska tak? Antyder t.ex. ozonhål och
människoskapade klimateffekter att vi
börjar närma oss? Det vetenskapliga
svaret på den frågan är kristallklart:
Det vet vi inte!
Risken finns dock. Vilka risker bör
vi då ta? Det mest genomarbetade
svaret jag läst kommer från Rockefeller-universitetets Joel Cohen. I sin
How many people can the earth support? gick han noga igenom siffror
och antaganden bakom ett sextiotal
Befolkningskompendium
av våra vanligaste domedagsscenarios
av den typ som Paul Ehrlich och Lester Brown specialiserat sig på. Cohens
slutsats blev att vi "på allvar måste
överväga möjligheten" att vi inom ett
halvsekel "kommer att nå det maximala antal som jorden kan försörja
under livsformer som vi och våra
barn och deras barn kommer att vilja
välja."
Det malthusianska spöket är ingalunda dött!
Detta spöke ses vanligen i global
skala. Men det kan också visa sig mer
lokalt.
Malthus talar bl.a. om migrationer
och pester som olika effekter av det
eviga befolkningstrycket.
I kapitel 6 citerar Malthus t.ex.
Gibbon om hur en gång en oemotståndlig hord av hunner från Asien
pressade 400.000 goter och germaner
att emigrera söderöver och hota det
romerska riket.
Varje grupp eller land kan nämligen känna sig ha för mycket folk innanför de egna gränserna. Europas
befolkning expanderade under några
sekler på andra kontinenter. Hur? I
sin i fjol så uppmärksammade bok,
med en titel liknande Adam Smiths,
The Wealth and Poverty of Nations
använder David Landes begreppet
"holocaust" för vår behandling både
av indianer och afrikaner.
BEFOLKNINGSFRÅGOR!
SIDAN
9
Fortsättning på bokrecensionen
GUNNAR ADLER-KARLSSON LÄSER MALTHUS
Och i Guns, Germs and Steel (på
svenska heter den Vete, Vapen och Virus)
visar Jared Diamond inte bara hur en
liknande expansion skedde över Nya
Guinea utan också hur befolkningstryck i samspel med den lokala
naturen kan förklara varför resten av
världen var så lätt att besegra för våra
europeiska förfäder.
I dag vill tiotals, kanske hundratals
miljoner människor i Europas fattigare omvärld komma till oss. Konturerna till detta problem ritade Malthus
också upp.
Den pest som Malthus tog upp i ett
par kapitel heter i dag AIDS. 1998
dog 2,5 miljoner, 5,8 blev nysmittade
och 33,4 miljoner lider av HIV-smitta. Vid FNs första befolkningskonferens antogs det allmänt att folkökningen i svarta Afrika skulle komma
att ligga på runt tre procent per år, i
Kenya på fyra. Nu ligger siffrorna för
de afrikanska länderna runt två procent, Kenyas på 1,7.
Detta är förfärande. Dock bör vi
betänka att om den aktuella tillväxten
av världsbefolkningen ligger runt 1,5
procent så ger det, på sex miljarder,
ett årligt tillskott av nittio miljoner
nya människor. Om en femtedel av
säg 35 miljoner HIV-smittade skulle
dö per år, blir det årliga tillskottet
ändå 90 minus 7 eller 83 miljoner.
Världsbefolkningen tillväxt faller.
FNs senaste prognos har nyligen
sänkt det mest sannolika antalet år
2050 med en hel miljard, till 8.9 miljarder. Globalt föder nu varje kvinna i
genomsnitt 2,7 barn, i Europa bara
1.42. Detta har två konsekvenser. I en
värld där ekologin redan anses hotad
kan en femtioprocentig ökning av det
globala befolkningstrycket säkert hålla liv ett tag till i vårt "malthusianska
spöke". Den lokala siffran för Europa
innebär en minskning med cirka
hundra miljoner under de närmaste
två generationerna. Samtidigt växer
antalet åldringar . Kommer vi i Europa då inte att behöva de många
invandrare som nu drömmer om att
få komma hit?
Malthus utgår ifrån att det är befolkningstrycket som driver fram den
tekniska utvecklingen. Men kan det
nu inte vara tvärt om?
På Svenska Dagbladets Brännpunkt
den 4 febr. 1997 pläderade professor
Bo Lehneret för mera anslag till fusionsforskning med motivationen:
"Jordens växande befolkning och utvecklingsländernas berättigade strävan efter höjd levnadsstandard ställer
ökade krav på världens framtida
energiförsörjning."
Det låter sig sägas. Så länge de fattigaste fortsätter att föda fattiga barn
kan alla tekniska framsteg rättfärdigas
med att de skall bidra till att avskaffa
denna fattigdom. Men betyder inte
detta också att det är de tekniska
framstegen som driver fram befokningsexplosionen. Ty hade vi inte den
nya tekniken skulle väl inte så många
barn överleva i de fattiga länderna?
Har vi här hamnat i ett cirkelresonemang? Behövs inte de tekniska
Befolkningskompendium
framstegen för att de fattigaste skall få
mat? Men skapar inte de tekniska
framstegen själva denna fattigdom?
Som rättfärdigar mera teknik, som
skapar flera fattiga, som behöver
alltmer teknik, osv i evighet? Tvingas
vi inte, förr eller senare, kanske redan
inom ett halvsekel som Joel Cohen
antyder, att få stopp på detta ekorrhjul? Och hur gör vi då det på ett inte
alltför omänskligt sätt?
Kommer vi att göra det med upplysning, som teologen Malthus hoppades och som de senaste FN-siffrorna kan få oss att tro. Men vad sker
om dessa åter börjar stiga? Kommer
vi då att tillgripa omänskligt tvång så
som Kina praktiserat och Malthus
fruktade? Med stenhårda förbud mot
fler än ett barn kombinerat med obligatorisk abort eller barnamord på det
andra?
Det är nu 201 år sedan Malthus
publicerade sin bok om befolkningsfrågan. Dess ämne kommer att vara
centrala i vår debatt i 200 år till. Får
vi hoppas!
Gunnar Adler-Karlsson
BEFOLKNINGSKOMPENDIUM!
SIDAN
Lite kartor att kontemplera
KOREA BY NIGHT...
.
Befolkningstäthet sedd på ett annat sätt
Karta över befolkningstillväxt
Befolkningskompendium
10
