Senast uppdaterad 2009-05-15 Nedre Särnmanssjön Sjöuppgifter Nedre Särnmanssjön Koordinater (X / Y): 683421 / 133742 Höjd över havet (m): 951 Län: Dalarna (20) Sjöyta (ha): 38 Kommun: Älvdalen Maxdjup (m): 5,0 Vattensystem (SMHI): Dalälven (53) Medeldjup (m): 2,0 Kalkstart & kalkningsmetod: 1977, sjökalkning Sjöbeskrivning dök upp i fångsten 2007. Totalt fångades tre fiskar; 6, 8 och 10 cm långa, fördelade i två olika nät som båda var placerade i sjöns norra ände. Om elritsa kommer att etablera ett bestånd i Nedre Särnmanssjön får framtida provfisken utvisa men det fångades ingen elritsa vid provfisket 2008. Elritsa förekommer i vattensystemet nedströms Särnmanssjöarna och har fångats vid provfiske i Stora och Lilla Rörsjön (Jonsson & Danielsson 2000). Stora Rörsjön provfiskades vid flera tillfällen 1958-1989 och då fångades enbart röding (Fiskeriverket 2008). Vid provfisket 1999 fångades dock ett flertal elritsor vilket skulle kunna tyda på att beståndet i Stora Rörsjön etablerades under 1990-talet. Av kartan att döma så är det ingen omöjlighet för elritsa att vandra till Särnmanssjöarna från Stora Rösjön. Sträckan mellan Stora Rösjön och Särmanssjöarna ca 4,5 km och det finns inga kända vandringshinder (Lundvall 2009). Studier i Norge har visat att elritsa kan klara att ta sig förbi upp till 27 cm höga vandringshinder när vattentemperaturen varit över 14 grader (Holthe m fl 2005). Det som skulle kunna hindra vandringen är att den är relativt lång och att vattenkvaliteten i bäcken vissa tider på året, exempelvis under snösmältningen, skulle kunna vara skadlig för den försurningskänsliga elritsan. Hela vandringen måste i så fall företas under en och samma säsong/sommar. Det ursprungliga rödingbeståndet dog sannolikt ut i Nedre Särnmanssjön i början av 1970talet. Det styrks av resultat provfisken från slutet av 1960-talet och början av 1970-talet (Lindström & Andersson 1981, Fiskeriverket 2008). Sjön började kalkas 1972 och under åren 1973, 1975 och 1976 gjordes lyckade återintroduktioner av röding (Lindström & Andersson 1981). Under provfiskeserien har fångsten av röding varierat en hel del i antal, från som lägst under fem individer per ansträngning (1996 och 2004) till som mest över 60 individer vid provfisket Nedre Särnmanssjön ligger på Fulufjället i nordvästra delen av Dalarnas län. Sjön är belägen ovan trädgränsen och omgivningen utgörs av fjällhed. Stränderna är steniga och vegetation saknas. Nedre Särnmanssjön började kalkas 1972 och har därefter kalkats regelbundet direkt i sjön (Bergquist 2008). Efter kalkning har pH i långa perioder varit över 6 men både pH har ofta sjunkit under 5,5. Alkaliniteten har också periodvis varit svag (Persson och Wilander 2002). Fisksamhället Under många år var röding den enda arten som förekom i fångsterna i Nedre Särnmanssjön. Vid ett tillfälle, 2007, har dessutom elritsa fångats. Rödingbeståndet är tämligen talrikt och består främst av mindre rödingar. Fångsterna brukar starkt domineras av rödingar mellan 5 och 15 cm. I Nedre Särnmanssjön förekommer två former av röding som har olika morfologi och tillväxt (Torolf Lindström muntl.). Åldersanalyser har visat att rödingarnas tillväxt varierar mycket mellan olika individer och till exempel har längden på fem år gamla rödingar varierat mellan 10 och 40 cm. Detta tyder på att det fångats individer av båda formerna vid provfiskena. Under hela provfiskeserien har rekryteringen fungerat även om årsklasstyrkan varierat. 1996 och 1999 föddas två särskilt starka årsklasser medan 2003 och 2006 var svaga. Fisksamhällets utveckling under provfiskeserien Den enda fiskart som historiskt sett har funnits i sjön är röding, åtminstone finns inga uppgifter på att andra arter skulle ha funnits i sjön tidigare. Därför var det tämligen överraskande när elritsa 139 Senast uppdaterad 2009-05-15 Holthe E., Lund E., Finstad B., Thorstad E. B. & R . S . McKinley. 2005. A fish selective obstacle to prevent dispersion of an unwanted fish species, based on leaping capabilities. Fisheries Management and Ecology, 2005, 12, 143–147 2002. Vikten per ansträngning har dock tenderat att öka under provfiskeserien och var den högsta hittills vid 2008 års provfiske. Främst beror detta på att det fångats fler stora fiskar på senare år, bland annat fångades ett flertal rödingar som var runt 40 cm vid 2008 års provfiske. Jonsson B. & H. Danielsson. 2000. Provfisken inom naturreservaten i norra Dalarna. Delrapport lll. Länsstyrelsen i Dalarnas län, Miljövårdsenheten Rapport 2000:10, ISSN 1403-3127 Klassificering enligt bedömningsgrunder (EQR8) Lindström, T. & Andersson, G. 1981. Population ecology of salmonid populations on the verge of extinction in acid environments. Report from the Institute of Freshwater Research, Drottningholm, 59: 81-96. Vid 2008 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som ”otillfredsställande ekologisk status” (orange). Vid de tidigare provfiskena har den ekologiska statusen varierat mellan ”otillfredsställande” och ”måttlig” ekologisk status. Ju närmare 1 p-värdet är för en indikator desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Flera av indikatorerna indikerar därmed en avvikelse från referensvärdet; antal arter, båda diversitetmåtten, antal individer och medelvikt. Z-värdena visar om avvikelsen är ”för mycket” (positiva värden) eller ”för lite” (negativa värden) jämfört med referensvärdet. För att en indikator ska betraktas som signifikant avvikande från referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre än 2 (högre än förväntat) eller lägre än -2 (lägre än förväntat). I Nedre Särnmanssjön var antalet arter, diversiteten och medelvikten något lägre än förväntat. Den enda avvikelsen som var signifikant var dock antalet individer som var högre än förväntat. De flesta av avvikelserna kan dock betraktas som felaktiga. Nedre Särnmanssjön ligger på kalfjället vilket medför att sjöns läge (höjd över havet) gör att den jämförs med ett dåligt urval av referenser. Det beror på att urvalet av provfiskade sjöar av Nedre Särnmanssjöns sjötyp för närvarande är litet. En mer korrekt klassning av den ekologiska statusen i Nedre Särnmanssjön är en betydligt högre ekologisk status. Det är egentligen bara antalet individer som är anmärkningsvärt högt för en fjällsjö. Lundvall D. Länsstyrelsen i Dalarnas län. 2009. Kommentar om elritsorna i Nedre Särnmanssjön. E-post till Magnus Dahlberg 2009-03-09. Diarienr: 00019-2009. Persson, G. & Wilander, A. 2002. Allmän vattenkemi före och efter kalkning i sjöar inom Intergrerad KalkEffektUppföljning. Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2002:8 ISSN 1403-977X. Antal röding i Nedre Särnmanssjön år 2008 50 Antal 40 Referenser 30 20 Bergquist 2008. Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Rapport – specialprojekt S4-07 inom IKEU-projektet 2007. Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_Publ/PDF/Bergquist2008_Kalkningar. pdf> [2009-02-23] 10 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Längd (cm) Fiskeriverket 2008. Fiskdatabaserna tillgängliga: <http://www2.fiskeriverket.se/databas/s_bas3. htm> [2009-05-05]. Storleksfördelningen för röding vid provfisket år 2008 i Nedre Särnmanssjön. 140 Senast uppdaterad 2009-05-15 FISKART FISKART Nedre Särnmanssjön 1000 2008 2006 2004 0 2002 500 2008 2006 2004 2002 2000 1998 0 1996 20 Röding 2000 40 Elritsa 1998 60 1500 1996 Vikt (g) per ansträngning Röding 1994 Antal per ansträngning Elritsa 1994 Nedre Särnmanssjön Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för röding vid de olika provfisketillfällena i Nedre Särnmanssjön. Tidsserien börjar 1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske. Fångsten är korrigerad efter areaandelen av olika djupzoner. Z-värden Nedre Särnmanssjön 2008 EQR8 Nedre Särnmanssjön 2008 Antal inhemska arter Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Relativ biomassa av inhemska arter Relativ biomassa av inhemska arter Relativt antal individer av inhemska arter Relativt antal individer av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Sammanvägt fiskindex, EQR8 -4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Z-värde 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 P-värde Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid provfisket 2008. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg ”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator är högre (större än 0) eller lägre än referensvärdet (mindre än 0). Om Z-värdet är nära noll överensstämmer provfiskeresultatet med referensvärdet. 1,0 Nedre Särnmanssjön EQR8 0,8 0,6 0,4 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 0,0 1994 0,2 Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i sjön. Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk status. 141 Senast uppdaterad 2009-05-15 Antal nät Totalantal Totalvikt (g) Medelvikt (g) Antal/nät Vikt/nät (g) Antal nät Antal fiskar Vikt (g) Röding TOTALT Röding TOTALT Röding TOTALT Röding TOTALT Röding TOTALT Röding TOTALT Röding TOTALT Nedre Särnmanssjön 683421, 133742 20080723 Bottennät Bottennät korrigerad 8 8 207 233,4 207 233,4 11865 12100,7 11865 12100,7 57,3 51,8 57,3 51,8 25,9 29,2 25,9 29,2 1483,1 1512,6 1483,1 1512,6 Röding Medel 149,90 Nedre Särnmanssjön 683421, 133742 20080723 Bottennät Bottennät korrigerad Djupzon Djupzon <3 m 3-5.9 m <3 m 3-5.9 m 4 4 4 4 32,8 19,0 48,5 9,9 32,8 19,0 48,5 9,9 1544,5 1421,8 2285,9 739,3 1544,5 1421,8 2285,9 739,3 142 Nedre Särnmanssjön 683421, 133742 20080723 Störst Minst 399 68 Antal 207