n
e
d
l
i
b
e
r
Fö
De antika olympiska spelen
var en religiös fest, där man
hyllade ”den högste guden”
Zeus. Listor över segrare
finns sedan år 776 f.Kr.
Spelens ursprung är däremot
mycket äldre. Vart fjärde år
samlades tävlande och åskådare från hela den grekiska
världen i det heliga Olympia.
Under de olympiska spelen
upphörde alla krig. Genom
erövring av Grekland kunde
också alla romerska medborgare delta i spelen.
Segraren erhöll en krans av
kvistar från det heliga olivträdet och rätten att låta
ställa upp en segerstaty i
Olympia. De övriga deltagarna fick ingenting. Ofta
blev segrarna även rikt
belönade av sina hemstäder vid återkomsten från
spelen.
Kvinnor fick inte delta eller
vara åskådare. Om kvinnor
ägde hästar kunde de låta
dessa delta i spelen.
År 393 e.Kr. förbjöd den
kristne kejsaren Theodosius
I alla hedniska kulturer och
därmed även de olympiska
spelen.
År 426 e.Kr. förstördes alla
grekiska tempel, däribland
också Olympia, på order av
Theodosius II.
Utveckling av tävlingsprogrammet:
• Framtill728f.Kr.genomfördesendastettstadionlopp
(stadion = ett antikt grekiskt längdmått, i detta fallet
omkring 192 meter).
• Från724f.Kr.dubbladesdistansen.
• Från720f.Kr.genomförslånglopp(24stadionlängder,
ibland även kortare).
• Från708f.Kr.äventävlingaribrottningoch
pentathlon (femkamp bestående av stadionlopp,
längdhopp, diskus, spjut och brottning).
Antik amfora med en löpare
avbildad.
Diskuskastare.
Utgiven av SverigeS OlympiSka kOmmitté
Och SverigeS OlympiSka akademi, år 2009
