Planering i biologi för 7D: Liv och livsformer

Planering i biologi för 7D: Liv och livsformer - växter vt 2015
V
Måndag
80 min
Tisdag
50 min
16
Start VÄXTER
Kap5: Alger,
sporväxter och
fröväxter
Fotosyntesen: Vad
”äter” växter?
Kap8:1 Stencil
Start av växtodling
Kap5 Fröväxter:
Vad händer i
Pollinering, frö o frukt odlingen? Hjärtblad?
efter befruktning.
Från frö t planta, 5:4
Hur sprids fröer?
17
Vad händer med
odlingen? Plan lab
om fotosyntesen.
Linnè och
artbegreppet, kap 1
Övning med flora
Kap 19 Evolutionen Läs i kap1 och
Darwin, det naturliga kap 19, besvara
urvalet
TDS-frågor
Övn evolutionen,
gruppvis
Vattnets speciella
egenskaper
Fysik:Kraft startar
Kap 9 Ekosystemet
Sjön, kap 9.4 + film
Vårt hav Östersjön
lov
Prov eller redovisn
städning
Fredag
50 min
Att göra
Läs kap 5,
besvara TDSfrågor och
stenciler
Mikroskopera:Skillnad
växt- och djurcell ?
Klyvöppningslab
Höinfusion
18
19
20
21
22
23
PROV 8 maj
lov
lov
Källor: Läroboken BiologiSpektrum, filmer SLI:se, laborationer och övningar
Fakta att läsa delar av i flera kapitel:
Kap 1 biologi = läran om livet: liv, celldelar, art o släkte, biologisk mångfald
Kap 3 Alger och urdjur
Kap 5 Växter: sporväxter och fröväxter, blomväxtens delar, pollinering o
befruktning, fröspridning
Kap 6 djurgrupper
Kap 8 fotosyntes och förbrännig
Kap 9 ekologi, sjön 9.4
Kap 10 Vår miljö
Kap 19 Evolutionen
Arbetsform:
Vi kommer med genomgångar, laborationer, diskussioner och filmer sträva efter att nå
kunskapskraven inom ämnet.
Viktiga begrepp:
Art, organism, Linné, fossil, Darwin, naturliga urvalet, växtcell, djurcell, klorofyll, kloroplast,
fotosyntes, klyvöppning, ståndare, pistill, befruktning, pollenkorn, ekosystem, biologisk
mångfald, kolets kretslopp, vattnets kretslopp,förbränning.
Utvärdering:
Prov 8 maj
Arbetsuppgifter o frågor under lektionerna o som läxor
Kontinuerligt under lektionerna
Arbetsområdet Liv och livsformer
Ur lgr 11
Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:
 använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning
i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
 genomföra systematiska undersökningar i biologi
 använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället
Inom arbetsområdet tar vi upp centralt innehåll såsom:
 Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
 Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
 Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald
utifrån evolutionsteorin.
 Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument
och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
 Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra
ekosystemtjänster.
 Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner
om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
 Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar.
Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem.
De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
 Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Kursplaner
Biologi LGR11
Kunskapskrav för betyget i ämnet biologi i slutet av årskurs 9:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer
då fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med enkla motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer
då fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer
då fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med välutvecklade motiveringar
samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som
till viss del för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och
relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra framställningar och med
relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
välutvecklade texter och andra framställningar och
med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra
undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och planeringar som
det efter någon bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra
undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och planeringar som
det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
enkla texter och andra framställningar och med viss
anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra
undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta systematiskt
utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då enkla slutsatser med viss koppling till
biologiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens
rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om
evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang
och visar det genom att ge exempel och beskriva
dessa med viss användning av biologins begrepp,
modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och
ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara
samband som rör människokroppens byggnad och
funktion.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på
ekosystem och populationer och beskriver då enkelt
identifierbara ekologiska samband och ger exempel
på energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring hur människan
påverkar naturen och visar på några åtgärder som
kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven kan ge exempel på och beskriva några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens
rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och
andra biologiska sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom dessa med
relativt god användning av biologins begrepp, modeller
och teorier.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom,
sexualitet och ärftlighet och visar då på
förhållandevis komplexa samband som rör
människokroppens byggnad och funktion.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på
ekosystem och populationer och beskriver då
förhållandevis komplexa ekologiska samband och
förklarar och visar på samband kring energiflöden
och kretslopp.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang kring hur människan
påverkar naturen och visar på fördelar och
begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till
en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan
några centrala naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors levnadsvillkor.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då välutvecklade slutsatser med god
koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor
och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om
evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på samband
inom dessa och något generellt drag med god
användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och
ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör
människokroppens byggnad och funktion.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på
ekosystem och populationer och beskriver då
komplexa ekologiska samband och förklarar och
generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl
underbyggda resonemang kring hur människan
påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på
fördelar och begränsningar hos några åtgärder som
kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven kan förklara och generalisera kring några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
TIDIGARE BI PLANERING
Planering i biologi för 7D vt 2015 : LIV- OCH LIVSFORMER
vecka Måndag
Kl10:10- 11:30
3
studiedag
4
Vi tittar på celler:
Skillnad växt- och
djurcell
5
Dissektion av
ryggradslöst djur
6
Sammanfattning och
repetition
7
8-12
14
15
SAMTALSDAG
Fredag
kl 11:00-11:50
Linné o artbegreppet
Mikroskopets delar,läxa
Att göra
Forts arbete med
tabellerna om
ryggradslösa djur
Mer om Insekter
Lämna in
tabellen för
rättning
Prov 6 febr
Ämnesvecka NO/tk
Ämnesveckor
9
13
Tisdag
Kl 10:50-11:40
Start med BIOLOGI
dvs läran om livet
Livets släktträd sid13
Artbegrepp,läs s 10-11
Från urdjur till
ryggradslösa djur:
svampdjur, nässeldjur,
blötdjur, tagghudingar
och maskar
Leddjur ,den största
ryggradslösa djurgruppen med kräftdjur,
spindeldjur, mångfotingar o insekter
SPORTLOV
Biologin fortsätter
med fler djur o växter
Prov prel
PÅSKLOV
I detta arbetsområde ingår växter och djurs biologi och hur de lever i olika ekosystem. Nu i
januari börjar vi med djuren, först de ryggradslösa djuren som är den största gruppen, ca
95% av alla djurarter på jorden saknar ryggrad. Vi kommer att dissekera några djurgrupper.
Därefter lite om ryggradsdjuren.
Några frågor som tas upp är: Hur ordnas djuren enligt den naturvetenskapliga
utvecklingsläran dvs evolutionen? Vad är fossiler? Varför är det viktigt med biologisk
mångfald? Vad är ett ekosystem?
Under lektionstid används läroboken BiologiSpektrum upplaga 3, som lånas ut. . Det finns
TDS-frågor till varje delkapitel som ibland är läxa o ibland besvaras på lektionerna. Dessutom
används stenciler och anteckningar och läroboken PulsBiologi men ni kan också använda
andra böcker tex floror ( om växter) och faunor (om djur). Vi använder lupp och mikroskop
och kommer att dissekera några enklare djur.
OBS! Läroboken Spektrum finns att lyssna på i mp3-format som kan kopieras gratis via
förlagets hemsida www.liber.se/spektrum